Under åren av tilltagande lågkonjunktur (1991–92) ökade antalet direktan-slutna till HTF- och SIF-kassorna årligen med så mycket som 9 000–11 000. Mel-lan 1990 och 1992 ökade andelen enskilt anslutna till HTF-kassan från 14 till 22 procent och hos SIF-kassan från 9 till 15 procent (tabell 18). Samtidigt fördubbla-des direktanslutningen till Handels a-kassa (från 4 till 8 procent). Senare kom andra LO-kassor att svara för den snabbaste tillväxten. Mellan 1994 och 1997 steg direktanslutningen från 6 till 12 procent hos både Fastighetsanställdas och Hotell
& Restaurangs a-kassor. Samtidigt inleddes den ännu pågående nedgången av den fackliga organisationsgraden.
Den statliga a-kassa som infördes 1994 och som innefattade dem som dittills stått utanför arbetslöshetsförsäkringen avskaffades vid samma års utgång. Däremot kvarstod den särskilda avgift för arbetslöshetsförsäkringen som numera dras på lönen. Det betyder att alla löntagare på ett mycket synligt sätt betalar till arbetslös-hetsförsäkringen. Tillsammans med den fortsatt höga arbetslösheten utgjorde detta sannolikt ett viktigt skäl för många oorganiserade att på ett eller annat sätt söka sig till en a-kassa. När arbetslösheten så småningom avtog vändes den fackliga upp-gången i fallande organisationsgrad, medan direktanslutningen fortsatte att gå upp.
Mycket talar för att alltfler löntagare nu, precis som under högkonjunkturen vid 1980-talets slut, ansåg att de klarade sig bra på egen hand och att fackligt medlem-skap därför upplevdes som mindre angeläget.
Högkonjunkturen omkring sekelskiftet 2000 innebär sannolikt att ett sådant förhållningssätt blivit ännu mer utbrett. Å andra sidan kan direktanslutning till SACO-förbundens a-kassa (AEA) bli mindre attraktivt sedan SACOs medlemmar från september 2000 erbjuds en kompletterande, individuell arbetslöshetsförsäk-ring som garanterar en ersättning på 80 procent av inkomsten (SvD Näarbetslöshetsförsäk-ringsliv 29/5 2000). För stora akademikergrupper är så inte fallet idag genom det inkomst-tak (på ca 16 000 kr i månadslön) som finns i den allmänna arbetslöshetsförsäk-ringen. Den kompletterande försäkringen kan komma att innebära ett extra inci-tament att gå med i SACO-facken och avstå från direktanslutning. För civilingen-jörerna finns ännu ett arbetslöshetsrelaterat incitament att gå med i facket. Sedan 1992 förmedlar CF-Börsen, Sveriges största förmedling av civil- och högskolein-genjörer, arbetssökande CF-medlemmar till företagen.
4.1 Regional utbredning av direktanslutna till HTFs, SIFs,
Metalls och Handels a-kassor i Stor-Stockholm. Som synes är direktanslutningen till Metalls a-kassa i Stockholmsregionen (29 procent) ännu större än till Handels (25 procent). Det betyder att nästan minst var fjärde kassamedlem inom Metalls och Handels Stockholmsavdelningar föredrar att stå utanför fackföreningen. Detta överstiger vida riksgenomsnittet hos de båda förbundens a-kassor, i synnerhet hos Metallkassan, vars höga direktanslutning i Stockholm numera tangerar SIF-kassans (31 procent 1999). Även en del andra LO-kassor (Hotell & Restaurangs och Trans-ports) utmärks av en hög direktanslutning i Stockholm. HTFs a-kassa i Stock-holmsområdet står dock fortfarande i en en klass för sig: över 40 procent!
Tabell 19. Till a-kassor direktanslutna i procent av kassamedlemmar 1988–2000 i Stor-Stockholm
Anm. Per 31/12 resp. år. SIF(1) inkl. Södertäljeavdelningen, SIF(2) exkl. denna avdelning.
Som framgår av tabellerna 18 och 19 har direktanslutningen till a-kassorna ökat såväl under åren med extremt låg arbetslöshet (ca 1988–90) som under de efterföl-jande åren då arbetslösheten accelererade (1991–93). Allra kraftigast var upp-gången under den senare perioden, i synnerhet i Stor-Stockholm där andelen direktanslutna till SIFs, HTFs och Metalls a-kassor under loppet av tre år fördubb-lades eller ökade ännu mer (från slutet av 1990 till årsskiftet 1993/94). Inom Metall-området rör det sig om en tredubbling av andelen individuellt anslutna kas-samedlemmar. En jämförelse mellan SIFs och HTFs kassor i Stockholm visar att direktanslutningen var ungefär lika stor 1988–90, men att HTF-kassan från 1991 klart ökade avståndet till SIF-kassan trots en mycket kraftig ökning av direktanslut-ningen även till den senare.
HTF SIF(1) SIF(2) Metall Hand Hot Trans Ind Kom SEKO
1988 13 9 11
1989 14 10 13
1990 17 11 15
1991 25 16 19 6
1992 32 23 26 11
1993 – 26 29 16 15
1994 – 27 29 18 17
1995 – 27 29 21 20
1996 41 27 29 23 22
1997 40 29 31 25 24 23 13
1998 41 29 30 27 25 26 23 16 8 6
1999 42 30 31 29 25 24 22 15 9 7
2000 42 30 31 29 25 25 22 16 9 8
Inom HTF-området valde många redan 1988 medlemskap i enbart arbetslös-hetskassan. Som framgår av tabell 20 var direktanslutningen då nästan lika vanlig utanför storstadsområdena som inom dessa. Men därefter har detta fenomen haft sin snabbaste spridning i storstäderna. Till en början intog Göteborg främsta platsen, varefter direktanslutningen genomgick ett närmast explosivt förlopp i Stockholms-regionen: från 17 procent vid 1990 års utgång till 41 procent vid årsskiftet 1996/97.
Göteborgs ursprungliga topposition inom HTF-kassan gäller såväl kvinnor som män, men de båda andra storstadsområdena nådde nästan upp till samma nivå (med undantag för männen i Stockholm) – tabell 20. Vid 1992 års utgång hade Stock-holmskvinnorna klart ökat avståndet till kvinnorna i övriga storstadsområden.
Senare kom männen i Stockholm att inta samma ledarställning i förhållande till männen i Göteborg och Malmö, men mot 1990-talets slut hade direktanslutningen bland männen i Göteborg åter kommit upp till nästan samma nivå som i Stockholm.
Inom Stockholmsregionen har kvinnorna under hela perioden 1988–99 en högre andel direktanslutna än männen även om en viss könsutjämning ägt rum.
För storstadsområdena gäller allmänt att kvinnorna haft en högre direktanslutning till HTF-kassan än männen under hela denna period, men det är bara i Stock-holmsregionen som kvinnornas direktanslutning är högre än männens. Utanför storstadsområdena har direktanslutningen däremot varit klart lägre hos kvinnorna alltsedan 1990. Det betyder att kontrasten mellan storstäderna och övriga landet framträder med betydligt större skärpa hos kvinnorna än hos männen, i synnerhet om man jämför den senare regiontypen med Stockholm. Vid årsskiftet 1999/2000 var hela 43 procent av de kvinnliga kassamedlemmarna direktanslutna i Stockholm (40 procent av männen) men endast 17 procent utanför storstäderna (21 procent av männen).
Samma mönster med Stockholmskvinnorna i spetsen för direktanslutning till en privatjänstemannakassa går igen på SIF-området. Som framgår av tabell 21 har andelen individuellt anslutna medlemmar under hela perioden 1988–99 haft störst utbredning i Stockholmsregionen, men fram till 1991 gäller detta enbart kvinnorna.
Före 1991 var det hos manliga industritjänstemän lika vanligt med direktanslutning i Göteborg och Malmö som i Stockholm. Därefter har andelen enskilt anslutna kas-samedlemmar i Stockholm, i likhet med HTF-området, genomgått en närmast explosiv utveckling: hos männen en ökning från 12 procent vid 1990 års utgång till 28 procent vid årskiftet 1993/94, hos kvinnorna från 15 till 30 procent under samma period. Utanför storstadsområdena är direktanslutningen avsevärt lägre: 15 procent av de manliga och endast 11 procent av de kvinnliga a-kassemedlemmarna vid årsskiftet 1999/2000. Precis som inom HTF-området är således kontrasten mel-lan Stockholmsområdet och områdena utanför storstäderna störst hos kvinnorna (1999: 21 procentenheters differens hos kvinnorna, 15 hos männen).
Tabell 20. Andel till HTF:s a-kassa direktanslutna i olika regioner 1988–99
Anm. Till HTFs a-kassa direktanslutna i procent av antal HTF-medlemmar + direktanslutna per 31/12 resp. år. Det bör observeras att kolumnerna för ”hela riket” och ”utanför storstad” åren 1988–92 inkluderar Pilotföreningens medlemmar, vilket innebär att den reella andelen direktan-slutna ligger någon procentenhet lägre (jämför tabell 18 kolumn 1–2).
Utanför Hela Stockholm Göteborg Malmö Storstad storstad riket BÅDAKÖNEN
1988 13 15 14 13 10 12
1989 14 16 15 15 11 13
1990 17 20 18 18 13 15
1991 25 24 21 24 15 19
1992 32 28 23 30 17 24
1993–95 – – – – – –
1996 41 33 29 37 18 28
1997 40 35 30 37 19 29
1998 41 36 31 38 20 30
1999 42 36 31 39 19 30
MÄN
1988 11 14 14 12 11 12
1989 12 15 15 13 11 13
1990 14 18 17 16 14 15
1991 20 23 20 21 17 19
1992 29 28 24 28 20 24
1993–95 – – – – – –
1996 39 34 31 36 20 28
1997 38 36 32 37 21 29
1998 40 37 33 38 21 30
1999 40 38 33 38 21 30
KVINNOR
1988 14 15 14 14 10 12
1989 15 17 16 16 11 13
1990 19 21 18 19 12 16
1991 27 25 21 25 14 20
1992 34 28 23 31 16 24
1993–95 – – – – – –
1996 42 33 28 38 16 28
1997 41 34 29 38 17 29
1998 43 35 30 39 17 30
1999 43 35 30 39 17 30
Tabell 21. Andel till SIFs a-kassa direktanslutna i olika regioner 1988–99
Anm. Antal till SIFs a-kassa direktanslutna 31/12 1988 approximerat med jan. 1989; 1989 avser nov. samma år, liksom 1990 och 1991; 1992 och 1993 per 31/12. Antal aktiva SIF-medlemmar per 31/12 resp år. Fr.o.m. 1992 inkluderas FA2 (Eslöv) i FA1 (Malmö).
Sthlm S-tälje Malmö Gbg Storstad Utanför Hela
År FA16 FA15 FA01 FA10 storstad riket
BÅDAKÖNEN
1988 11 4 9 9 10 6 7
1989 13 5 11 10 10 6 8
1990 15 5 11 12 12 7 9
1991 19 7 14 15 17 8 12
1992 26 8 13 18 20 9 14
1993 29 9 14 18 22 9 15
1994 29 9 14 18 22 10 16
1995 29 9 15 18 23 11 16
1996 29 11 15 19 23 11 16
1997 31 14 14 20 24 13 18
1998 30 16 16 20 24 13 18
1999 31 17 17 21 25 13 19
MÄN
1988 10 5 10 9 9 6 8
1989 10 5 11 10 10 7 8
1990 12 6 12 12 11 7 9
1991 17 7 14 15 16 9 12
1992 24 9 14 18 20 10 14
1993 28 10 15 19 21 10 15
1994 28 10 15 18 22 11 16
1995 28 10 16 19 23 13 16
1996 29 12 17 20 23 12 17
1997 30 12 15 21 24 13 18
1998 29 17 18 21 25 14 19
1999 30 19 19 22 25 15 19
KVINNOR
1988 12 5 8 9 11 4 7
1989 13 5 9 10 11 5 7
1990 15 5 10 12 13 6 8
1991 22 6 13 15 19 6 11
1992 28 8 11 17 21 7 13
1993 30 9 12 17 22 7 14
1994 31 8 12 17 23 8 15
1995 31 8 13 17 23 9 15
1996 30 9 13 18 23 8 15
1997 32 10 12 19 24 10 16
1998 31 13 14 19 24 11 17
1999 32 15 15 20 25 11 18
För Handelsanställdas förbund och Metall har det inte varit möjligt att få fram lika utförlig statistik som för HTF och SIF med avseende på kön, ålder, förändringar över tiden m.m. En redovisning av andelen direktanslutna per avdelning till Han-dels a-kassa vid årsskiftet 1999/2000 ges i tabell 4:1 (se tabellbilagan). För HanHan-dels framträder en bild med en för ett LO-förbund hög direktanslutning i Stockholms-och Göteborgsregionerna (23–25 procent av kassamedlemmarna) Stockholms-och en avsevärt lägre i Malmö (12 procent), där förbundskontoret länge var beläget, men också ett sammanhängande västsvenskt block med relativt hög direktanslutning: från söder räknat Helsingborg med 20 procent, Halmstad 23, Borås 18, Jönköping 20, Skövde 19, Trollhättan 17, vartill kommer Örebro med 19 och Uppsala med 17 procent.
I norrlandsavdelningarna uppgår motsvarande andel till som högst 12 procent, vilket dock innebär en väsentlig höjning sedan 1995 då motsvarande andel var 6 procent. Vid 1990-talets början var andelen individuellt anslutna inte särskilt hög inom Stockholms- och Göteborgsavdelningarna, men däremot i nästan alla de nämnda västsvenska avdelningarna. Därav framgår att en hög frekvens direktan-slutna inte alltid är ett exklusivt storstadsfenomen.
Även inom SIF-området visar det sig vid en uppdelning på avdelningar att regi-onerna utanför storstäderna långtifrån är enhetliga vad gäller frekvensen direktan-slutna. Åtminstone delvis kan det – liksom hos Handelsanställdas förbund – rent statistiskt förklaras med att i regioner där den fackliga organisationsgraden är hög, som i exempelvis Norrland, väger även ett stort antal direktanslutna relativt lätt eftersom kvoten direktanslutna baseras på samtliga a-kassemedlemmar (fackfören-ingsmedlemmar och direktanslutna). Å andra sidan är utrymmet för direktanslut-ning av naturliga skäl inte särskilt stort där organisationsgraden är hög. Också inom SIF-området framträder en viss västsvensk slagsida i direktanslutningen, bortsett från det extremt höga värdet för Stockholm. Som framgår av tabell 4:2 i tabellbila-gan är den genomsnittliga direktanslutningen – förutom i Stockholms- och Göte-borgsregionerna – minst 19–20 procent också i ett par västsvenska avdelningar (Helsingborg och Halmstad), dvs. i delvis samma västsvenska region som Handels-anställdas förbund uppvisar hög andel direktanslutna till sin a-kassa. Den fördubb-lade direktanslutningen i Uppsala är den mest iögonfallande förändringen sedan 1995. Vid årsskiftet 1999/2000 hade endast Stockholm (31 procent) en högre andel än Uppsala (27 procent). Som vi observerade ovan tillhör Uppsala orterna med en hög direktanslutning också till Handels a-kassa. Likaså har både SIFs och Handels Malmöavdelningar en förhållandevis låg direktanslutning för att vara belägna i en storstadsregion.
Hos HTFs a-kassa uppvisar däremot samtliga tre storstadsområden en mycket hög andel direktanslutna (över 30 procent) – se tabell 4:3 i tabellbilagan. Därutöver
utmärks framför allt Helsingborg av en hög andel (27 procent). Som vi såg ovan har Helsingborg hög direktanslutning även hos Handels och SIFs a-kassor.
Hos Metall står Stockholm i en klass för sig med 29 procent individuellt anslutna 1999 (18 procent 1994) – se tabell 4:4 i tabellbilagan. I övrigt är andelen enskilt anslutna relativt hög på vissa småföretagsdominerade orter som Anderstorp (21 procent), Gnosjö (15 procent) och Mora (12 procent), samt i Borås (14 procent), Helsingborg (11 procent) och NV Skåne/Ängelholm (11 procent). Som synes är det delvis fråga om samma orter och regioner som hos de andra fackförbunden.
Däremot uppvisar Göteborg och Malmö (5,5 resp. 6 procent) låga andelar med tanke på att de är storstadsavdelningar. Även Metalls näst efter Göteborg största avdelning – Trollhättan – kännetecknas av en låg direktanslutning (3 procent). Allra lägst direktanslutning finns i Norrland och Bergslagsområdet samt på orter med brukstraditioner även i övriga delar av landet, t.ex. Boxholm (0 procent), Finspång (1 procent), Västra Blekinge/Olofström (1 procent) och Motala (2 procent).
Vid en regional jämförelse mellan facklig organisationsgrad och direktanslut-ning till a-kassan inom Handelsanställdas förbund 1998–99 framträder ett norr-ländskt block med hög facklig anslutning (ca 80–89 procent bland arbetare inom parti- och detaljhandel 1998; i Västerbottens län dock något lägre eller 78 procent) och låg eller förhållandevis låg direktanslutning. Detsamma gäller för Gotlands län.1 Omvänt är organisationsgraden extremt låg i Stockholms län (endast 50 pro-cent) och direktanslutningen hög, dock inte extremt hög. Även Västra Götalands län utmärks av relativt låg organisationsgrad (65 procent) och hög direktanslutning (gäller samtliga fyra avdelningar i länet, dvs. Göteborg, Borås, Skövde och Trollhät-tan – se tabell 4:1 i tabellbilagan). Så långt framstår ett tydligt mönster av omvända proportioner mellan facklig organisationsgrad och direktanslutning till a-kassan.
Men överallt är det inte så. Det främsta exemplet utgörs av Södermanlands län, som kännetecknas av relativt låg facklig anslutning (66 procent), men också en förhål-landevis låg direktanslutning till a-kassan.
1. Uppgifter om andelen fackligt organiserade handelsanställda per län har hämtats från Organisationsgraden inom parti- och detaljhandeln 1998, sammanfattning. Utredningen har gjorts av Martin Hedenmo Handelsan-ställdas förbund 1999.