Motiv för fackligt medlemskap – för att ansluta sig till respektive idag vara medlem i fackförening

När det gäller motiv/omständigheter (i fortsättningen benämnda motiv) för att gå med i en facklig organisation resp. att idag tillhöra en sådan har följande indelning gjorts:

(1) sociala motiv (2) nyttomotiv (3) påverkansmotiv (4) principiellt motiv (5) vanemotiv

Med sociala motiv avses social påverkan från arbetskamrater, vänner, familj, fackre-presentanter eller mer allmänt genom att individen hamnat på en arbetsplats med fackliga traditioner och aktivitet. Den sociala påverkan kan således avse den sociala miljön i stort på arbetsplatsen resp. inflytande från bestämda personer på eller utan-för arbetsplatsen, alternativt ta sig uttryck i ett direkt socialt tryck eller tvång att ansluta sig till eller tillhöra en facklig organisation.

Nyttomotiv syftar på den nytta som individen upplever att fackföreningen gör (eller potentiellt kan göra) för den enskilde eller för de anställda som grupp. Hit hör den fackliga organisationens roll att rent allmänt tillvarata den enskildes/de anställdas intressen gentemot arbetsgivaren, att avhjälpa konkreta missförhållan-den, att ge en viss känsla av trygghet i osäkra tider, samt tillhandahålla tjänster som arbetslöshetskassa och försäkringar.

Med påverkansmotiv menas de möjligheter som fackligt medlemskap antas ge för att påverka arbets- och anställningsvillkoren och/eller den fackliga organisatio-nen själv. Denna motivtyp kan i första hand antas förekomma hos fackligt aktiva.

Detsamma gäller det principiella motivet att ansluta sig till resp. vara med i facket, men däremot knappast vanemotivet.

I vid mening kan påverkansmotivet betecknas som ett nyttomotiv, då påverkan vanligen avser att åstadkomma en eller annan form av resultat eller nytta. Det cipiella motivet kan eventuellt betraktas som ett socialt motiv i och med att en prin-cipiell övertygelse om det riktiga att vara fackligt organiserad ofta har starka rötter i en viss social miljö. Vanemotivet är inte lika lätt att inordna i någon annan motiv-grupp; det utgör ett mått på hur vanligt det är med ett oreflekterat förhållningssätt till fackligt medlemskap.

Somliga av våra motivtyper har påtagliga likheter med dem som förekommer i tidigare studier. Det är i och för sig värdefullt då vissa jämförelser över tiden medges.



Men skillnaderna är också väsentliga. Genom frågornas öppna karaktär har ett bre-dare spektrum av svarsalternativ kunnat fångas in. Vibre-dare möjliggörs genom detta förfarande alternativa sätt att sammanföra de uppgivna motiven i huvudgrupper.

För att återgå till likheterna mellan studierna återfinns tvångsmotivet hos samt-liga ovan refererade utom i Röster om facket och jobbet där frågan om fackligt med-lemskap är ställd på ett helt annat sätt. Hos Lewin och Leion förekommer ytterli-gare ett socialt motiv, nämligen ”jag gick med för att de flesta andra är med (gick med) i facket”. Däremot lämnas familjepåverkan utanför av såväl Lewin och Leion som Korpi – detta sagt med reservation för solidaritetsmotivet som delvis kan hän-föras till familjepåverkan. Mer konkreta diskussioner med föräldrar, vänner etc om värdet av fackligt medlemskap hamnar i vilket fall som helst utanför nämnda stu-diers svarsindelningar. Även nyttoskälet ges en snäv innebörd genom att det renod-las till egennytta (”jag har själv nytta att vara med/gå med i facket”). Därmed ten-derar egennytta ställas mot solidaritetsskäl i dessa undersökningar, samtidigt som solidaritet inte syftar på arbetskamraterna utan på arbetarrörelsen i sin helhet alter-nativt den aktuella fackföreningen. I vår undersökning motsvaras solidaritetsmoti-vet närmast av det principiella motisolidaritetsmoti-vet att tillhöra fackföreningen; varianten soli-daritet med arbetarrörelsen hade för övrigt varit mindre lämplig även om fasta svarsalternativ använts i och med att även tjänstemän intervjuades.

Internationellt sett är det inte ovanligt att flera motiv för fackligt medlemskap behandlas i en och samma studie, varvid solidaritetsmotiv (politisk-ideologiska motiv) ofta ställs mot egenintresse (Wheeler & McClendon 1991 s. 52). Det gäller främst studier företagna utanför USA, medan amerikanska undersökningar ofta tes-tar någon enskild motivtyp, framför allt instrumentella motiv grundade på missnöje som utlösande faktor (utifrån kognitiva dissonansteorin – ibland dock utan instru-mentell koppling) resp. på renodlade nyttokalkyler, varvid nyttan av medlemskapet vägs mot kostnaderna (cost benefit-analys). Det har påpekats att en svårighet med missnöjesmotiven är att de inte är särskild väl lämpade att förklara fortsatt fackligt medlemskap, utan bäst passar vid undersökningar av varför de anställda stödjer bil-dandet av en fackförening (ibid. s. 57). Den amerikanska lagstiftningen om röst-ningsförfarande vid inrättande (resp. nedläggande) av fackliga organisationer på arbetsplatserna har medfört att motivbilden vid fackföreningsbildande är den dominerande problematiken i USA. Till den amerikanska fokuseringen på olika typer av missnöjes- och instrumentella motiv medverkar också avsaknaden av en politisk arbetarrörelse, vilket gjort solidaritetsmotivet mindre relevant än vid euro-peiska analyser. Därtill kommer att kollektivavtalens låga täckningsgrad – till följd av den låga organisationsgraden och avsaknaden av lagstiftning som utsträcker deras tillämpningsområde till oorganiserade grupper – medfört tydliga skillnader i



anställningsvillkoren mellan fackmedlemmar och övriga löntagare, varför det i USA existerar ett påtagligt instrumentellt skäl för facklig anslutning. Ett flertal omstän-digheter medverkar således till att intresset i amerikanska undersökningar i hög grad koncentreras på missnöjesmotiv och instrumentella motiv. Det är ändå något förvånande att de sociala motiven mer eller mindre lyser med sin frånvaro i ameri-kanska studier. Förmodligen hänger det samman med att uppmärksamheten främst riktas mot motiven för att stödja bildandet av fackföreningar, varför frågan endast indirekt berör motiven för att ansluta sig till en fackförening som i dessa fall de facto ännu inte existerar, utan som enbart befinner sig på ett potentiellt stadium och som således ännu inte är en realitet i socialt avseende.

Klandermans (1986) anger en liknande motivtypologi för fackligt medlemskap och participation baserade på psykologisk teori: (1) missnöje med lön, arbetssitua-tion m.m. (frustraarbetssitua-tion-aggressions-teorin), (2) den upplevda nyttan av och kostna-derna för medlemskap (rationella val-teorin), samt (3) det sociala sammanhang individen tillhör (interaktionistisk teori). Missnöjeskategorin kan även tilllämpas på den fackliga organisationen och avse utträde ur facket. Rationella val-teorin har främst kommit till användning i makro-sociologiska studier av den fackliga orga-nisationsgradens utveckling där ekonomiska konjunkturvariabler stått i centrum för intresset. Därmed har själva de individuella valen hamnat utanför studierna.

Interaktionistisk teori tar fasta på de sociala nätverk och grupper som individen till-hör såväl på som utanför arbetsplatsen. I det sammanhanget kan den fackliga arbetsplatsorganisationen spela en framträdande roll. Enligt Klandemans komplet-terar de tre motivtyperna varandra på så sätt att det rådande missnöjet filtreras genom överväganden om nyttan (inkl. kostnaderna) av olika handlingsalternativ och/eller genom den sociala organisationen inom och utanför arbetsplatsen (ibid.

s. 199). Således kan anledningarna till missnöje diskuteras med t.ex. arbetskamra-terna samt handlingsstrategier utformas såväl kollektivt som individuellt utifrån hur man uppfattar situationen och vad som med hänsyn till omständigheterna anses möjligt att göra för att förändra den.

Nedan ges en tämligen fullständig redovisning av den indelning som i förelig-gande undersökning gjorts av motiven för att ansluta sig till resp. idag tillhöra en fack-lig organisation:

(1) Sociala motiv

• arbete: arbetsplats/bransch/yrke med hög eller relativt hög facklig anslut-ning/aktivitet/traditioner eller byte till det

• kamrat: påverkan – annat än nedan – från arbetskamrater och vänner

• fackrepresentant: påverkan – annat än nedan – från fackrepresentant

• tryck: socialt tryck från fackliga representanters och/eller arbetskamraters sida



• tvång: tvång från fackrepresentant/arbetskamrater etc, ev. som villkor för att få jobbet

• familj: uppmaning från föräldrarna att gå med eller den sociala uppväxtmiljön gör det naturligt/självklart

(2) Nyttomotiv

• intresse: facket behövs för att tillvarata de anställdas intressen gentemot arbets-givaren vad gäller löner m.m., varvid ev. åberopas att sammanhållning ger styrka; för att komma tillrätta med konkreta missförhållanden; som stöd vid konflikter

• trygghet: trygghetsmotiv annat än det nedan konjunkturrelaterade

• konjunktur: i samband med att högkonjunktur övergår i lågkonjunktur

• a-kassa: för a-kassans skull

• försäkringar: fackliga försäkringar utöver a-kassan

(3) – (4) Påverkansmotiv/principiellt motiv

• påverka: för att kunna påverka arbets- och anställningsvillkor och/eller facket

• princip: självklart vara med i facket av principiella skäl; för att bekämpa orättvisor;

solidaritet; vill inte åka snålskjuts

(5) Vane- eller slentrianskäl m.m.

• vana: varit med så länge; har inget egentligt skäl längre

Flera av ovanstånde huvudgrupper av motiv för att ansluta sig till resp. idag tillhöra en fackförening kan indelas i bredare undergrupper än vad som gjorts ovan. Således sönderfaller de sociala motiven i två större grupper:

• arbetsplatsrelaterade (arbete, kamrat, fackrepresentant, tryck och tvång)

• föräldrarelaterade/social uppväxtmiljö (familj)

Likaså kan nyttomotiven indelas i ett par bredare grupper – allmänna resp. kon-kreta nyttomotiv:

• allmänna (intresse, trygghet)

• konkreta (konjunktur, a-kassa, försäkringar)

En annan möjlighet är att sammanföra trygghets-, konjunktur- och a-kassemoti-ven till en särskild grupp trygghetsmotiv i vid mening.

Socialt tryck/tvång som motiv för fackligt medlemskap förekommer som sepa-rata kategorier i ovanstående indelning, men det hindrar inte att ett visst socialt tryck kan utövas också inom ramen för familjemotivet. Utifrån grad av social påverkan kan följande kategorisering göras av motiven:



• eget ställningstagande (intresse, trygghet, konjunktur, a-kassa, försäkringar, påverka, princip)

• social påverkan i allmänhet (arbete)

• social påverkan i form av samtal och diskussioner (kamrat, fackrepresentant, familj)

• social påverkan i form av tryck/tvång (tryck, tvång, familj)

• övrigt (vana)

Familjemotivet och det principiella motivet att gå med/vara med i facket företer vissa likheter. I båda fallen kan individen uppleva det som självklart eller naturligt att tillhöra facket. Avgörande för vilken motivkategori individen hänförts till vid kodningen är om svaret utpekar familjepåverkan eller avser ett eget, principiellt ställningstagande. På frågan om motivet för att första gången gå med i fackfören-ingen visar det sig att den första varianten helt dominerar över den senare, på frågan om viktigaste skälet att idag vara med i facket är tvärtom den senare helt domine-rande. Det illustrerar dels att gränserna kan vara flytande mellan olika motivtyper, dels att de uppgivna motiven för att gå med i facket resp. att idag vara med i facket kan variera kraftigt.