5.4 Olika typer av motiv för fackligt medlemskap respektive icke-medlemskap
5.4.2 Motiv att inte vara fackligt ansluten
• eget ställningstagande (intresse, trygghet, konjunktur, a-kassa, försäkringar, påverka, princip)
• social påverkan i allmänhet (arbete)
• social påverkan i form av samtal och diskussioner (kamrat, fackrepresentant, familj)
• social påverkan i form av tryck/tvång (tryck, tvång, familj)
• övrigt (vana)
Familjemotivet och det principiella motivet att gå med/vara med i facket företer vissa likheter. I båda fallen kan individen uppleva det som självklart eller naturligt att tillhöra facket. Avgörande för vilken motivkategori individen hänförts till vid kodningen är om svaret utpekar familjepåverkan eller avser ett eget, principiellt ställningstagande. På frågan om motivet för att första gången gå med i fackfören-ingen visar det sig att den första varianten helt dominerar över den senare, på frågan om viktigaste skälet att idag vara med i facket är tvärtom den senare helt domine-rande. Det illustrerar dels att gränserna kan vara flytande mellan olika motivtyper, dels att de uppgivna motiven för att gå med i facket resp. att idag vara med i facket kan variera kraftigt.
(1) Facket upplevs inte som relevant i den mån det överhuvudtaget finns på arbetsplatsen
• extraarbete: lös anknytning till svenska arbetsmarknaden i samband med extraar-bete/tillfälligt arbete/jobb utomlands
• ledningsfunktion: chefer, chefssekreterare, personalmän, anställda hos arbetsgivar-organisationer m.fl. vilka upplever det som olämpligt/irrelevant vara med i facket
• arbetsplats: någon form av arbetsplatsrelaterat motiv såsom att fack saknas på arbetsplatsen, småföretag med personliga relationer, fackföreningsfientlig arbetsgi-vare, låg facklig anslutning och aktivitet (t.ex. i dataföretag); rörligt service- eller försäljningsjobb
• klara sig själv: klara sig själv-motiv; goda tider; bra anställningsvillkor som inte tillgodoräknas facket; facket upplevs som obehövligt; företagskultur där de anställda tas väl om hand och behovet av facket inte är självklart (skulle alternativt kunnat föras till arbetsplatsrelaterade motivgruppen ovan)
(2) Brister och underlåtenheter i fackföreningens agerande samt principiell motvilja mot fackliga organisationer
• bristande facklig kontakt-information: kontaktades aldrig; otillräcklig information från facket
• hög avgift: för hög medlemsavgift i förhållande till (a) nyttan, dvs. vad facket för-mår uträtta, eller (b) i förhållande till inkomst/utgifter (behöver pengarna)
• missnöje: missnöje med fackets agerande, ev genom att yrkesarbetare blir eftersatta av solidarisk lönepolitik; facket upplevs som kraftlöst mot företaget och går inte helhjärtat in för medlemmarnas intressen (ev. preciserat till medlemmarna i bran-schen eller viss yrkeskategori); missnöje i samband med strejk, LAS-förhandlingar, avsteg från LAS eller annat
• fackföreningen sämre: facket anses ha förändrats till det sämre; facket upplevs ej vara vad det en gång var utan har istället blivit karriärmaskin/pampvälde; bristande facklig demokrati/klyfta medlemmar-aktiva
• motvilja: principiell motvilja mot facket; negativ grundinställning till facket hemifrån; motvilja till (s)-kopplingen; pampvälde/toppstyrning; facket bör inte (så mycket) syssla med politiska frågor; facket har spelat ut sin roll.
Ovanstående motiv kan grupperas på lite olika sätt. En möjlighet är att endast de tre förstnämnda motiven i den första huvudgruppen betecknas som relevansmotiv (eller irrelevansmotiv om man så vill), dvs. att individen inte upplever det som rele-vant att vara med i facket p.g.a. extraarbete, arbete i lednings- eller förtroendeställ-ning eller till följd av arbetsplatsens karaktär. Mycket talar för att också klara sig själv-motiven bör inkluderas i relevansgruppen då fackligt medlemskap även i detta
fall av individen uppfattas som irrelevant eller överflödigt. En annan möjlighet finns också. Klara sig själv-motiven och missnöjeskategorin kan båda tolkas som att man avstår från fackligt medlemskap för att man explicit inte anser sig ha någon nytta av det, varför de kan betecknas som nyttomotiv i snäv mening. Tillsammans bildar ”relevansmotiven” och ”nyttomotiven i snäv mening” en grupp nyttomotiv i vid mening. Gemensamt för dem är att fackligt medlemskap inte upplevs ha till-räckligt mycket – om ens något – att ge personen ifråga. Eventuellt kan även avgiftsmotivet räknas in här eftersom missnöjet med medlemsavgiftens storlek ofta relateras till den bristande nytta man anser sig ha av fackligt medlemskap (och i så fall närmast till den ”snäva” varianten). Kort sagt, den första huvudgruppen motiv (i ovanstående översikt) att inte vara fackligt ansluten kan antingen inskränkas (till relevansmotiven, dvs. de tre första) eller utvidgas (förutom relevansmotiven även inkluderande nyttomotiven ur den andra huvudgruppen).
Likaså kan den andra huvudgruppen ovan inskränkas till de uttalade missnöjes-och motviljemotiven, dvs. exkludera det första undermotivet – bristande kontakt och information från fackets sida. En sådan något reducerad andra huvudgrupp skulle kunna betecknas som motiv av missnöje/motvilja att inte tillhöra fackfören-ingen. Som synes överlappar denna grupp delvis gruppen nyttomotiv i vid mening genom att missnöjes- och avgiftsmotiven ingår i båda.
Förutom relevans/nyttomotiv och missnöjes/motviljemotiv för att inte vara fackligt ansluten kan det vara fruktbart att operera med en tredje indelningsgrund – sociala motiv. Dit hör alla motiv som kan relateras till bristande social kontakt mellan individen och fackföreningen, närmare bestämt de tre förstnämnda katego-rierna i huvudgrupp ett (extra, ledning och arbetsplats) samt den första i huvud-grupp två (bristande facklig kontakt-information). En översikt av de olika motiv-grupperna ges i tablå 7.
Tablå 7. Olika grupper av motiv för att inte vara fackligt ansluten
(1) relevansmotiv relaterade till arbetets eller arbetsplatsens karaktär (de tre första) resp. att fackligt medlemskap uppfattas som irrelevant av individen då denne upplever att han/hon klarar sig bra på egen hand.
(2) nyttomotiv i snäv mening (inkl. avgiftsmotivet).
(3) nyttomotiv i vid mening = (1) + (2).
(4) missnöjes/motviljemotiv.
(5) sociala motiv.
De tre motivgrupperna – relevans/nyttomotiv, missnöjes/motviljemotiv och soci-ala motiv (grupperna 3–5 i tablå 7 ovan) motsvarar delvis dem som redovisats i avsnitt 5.4.1 men då med avseende på motiv för fackligt medlemskap. Det gäller framför allt nyttomotiven och de sociala motiven. Bland de senare finns i båda fal-len en nästan identisk undergrupp ”arbete” eller ”arbetsplats” men med motsatta förtecken: i ena fallet åsyftas om individen får jobb (eller redan finns) på en arbets-plats med hög facklig anslutning och aktivitet, i det andra har ”hög” utbytts mot
”låg”. En annan beröringspunkt är att vissa varianter av klara sig själv-motivet (”goda tider”) utgör en spegelbild av konjunkturmotivet (övergång från hög- till lågkonjunktur som motiv för facklig anslutning). Ännu en parallell finns i de prin-cipiella motiven för resp. emot facklig anslutning. Motivtyper som enbart avser fackmedlemmar resp. icke-medlemmar är påverkans- och vanemotiven (enbart medlemmar) samt missnöjesmotiven (enbart icke-medlemmar).
Jämfört med tidigare undersökningar ges nyttomotiven här en tämligen bred innebörd. Hos Lewin, Korpi och Leion likställs nytta med egennytta som motiv för fackligt medlemskap (”jag har själv nytta av att vara med i facket”). Motiv för icke-medlemskap behandlas överhuvudtaget inte. I föreliggande studie avser nyttomo-tiven inte enbart den egennytta som ibland anförs som motiv för fackligt medlem-skap, utan även ett – av många uppgivet – bredare intressemotiv att de anställda som grupp företräds gentemot arbetsgivaren (se avsnitt 5.4.1). Även trygghetsmo-tivet kan delvis ha en sådan bredare innebörd, men sannolikt inte konjunkturmo-tivet och definitivt inte a-kasse- och försäkringsmotiven. Den av medlemmarna upplevda nyttan av fackligt medlemskap åsyftar således en glidande skala från
(1) (2) (3) (4) (5)
extraarbete x x x
ledningsfunktion x x x
typ av arbetsplats x x x
klara sig själv x x x
brist. kontakt-inform. x
för hög medlemsavgift x x x
missnöje med facket x x x
facket förändrats neg. x
principiell motvilja x
lektiv till strikt individuell nytta. Däremot berör de av icke-medlemmarna anförda nyttomotiven – helt naturligt – nästan uteslutande olika aspekter av bristande egen-nytta av fackligt medlemskap.