Musiken och skapandet före grundskolan

Skolkommissionens arbete hade sin grund i 1940 års skolutredning och de betänkanden den levererat angående behovet av genomgripande förändringar av skolväsendet. Dessa rörde skolans arbetsmetoder och kursplaner samt undervisningens innehåll. Skolan skulle anpassas till den ökade demokratiseringen av samhället. Samhället hade enligt utredningen behov av fria personligheter och självständiga människor med ett kritiskt sinnelag som kunde samarbeta med varandra. Ett mål för förändringarna var att forma individer till aktiva medborgare i samhället. 1946 års skolkommission delar denna uppfattning med 1940 års skolutredning och i kommissionens betänkande ges riktlinjer för genomgripande förändringar av skola och undervisning (SOU 1948:27). De rörde bland annat omvårdnaden av eleverna och deras så kallade personlighetsdaning, i vilken ingick deras estetiska och sociala fostran. Musikämnet skulle, precis som andra ämnen i skolan, bidra till detta program genom att använda speciellt förordade metoder, arbetsformer och innehåll. Skapandet i musiken gavs uppgifter som kunde bidra till de önskade förändringarna, och formades samtidigt till ett av redskapen för dem. Det gjordes genom en förändring av innehållet i sångämnet och genom att ett ökat utrymme

förordades för elevers egna aktiviteter i form av bland annat skapande i konstnärlig verksamhet.

Det pedagogiska aktivitetsinnehållet i ämnet, som tidigare i folkskolan huvudsakligen var sång, föreslås av 1946 års skolkommission att vidgas. Sången finns dock kvar som ett centralt område i undervisningen. De nya områden som föreslås är musiklyssning och musicerande med instrument, samt rörelse och improvisationer av melodier och rytmer (SOU 1948:27, s. 182). 1940 års skolutredning (SOU 1944:20) framhåller också, enligt den sammanfattning av dess arbete som görs av skolkommissionen, vikten av att ge större utrymme i skolan åt elevers egen skapande verksamhet (SOU 1948:27, s. 7), något som skolkommissionen instämmer i. Elevernas eget utövande av konstnärlig verksamhet avses äga rum i flera av skolans ämnen. Exempel på sådana ämnen är modersmålet, sång, musik, rytmik, teckning och slöjd (SOU 1948:27, s. 32). Undervisningen skall ge tillfällen till ”aktivitetsglädje och fritt skapande verksamhet”, där eleverna får uttrycka sina känslor och idéer fritt (ibid., s. 182). För musiken avser skolkommissionen en förändring från huvudsakligen reproducerande musikaliska aktiviteter till mer producerande. De specificeras som improvisationer i såväl rörelser som sång och spel. Skolkommissionen antyder även en önskan om en förändrad ämnesbeteckning genom att benämna ämnet ”musik (sång)” (SOU 1948:27, s. 193) eller kalla det för ”musikämnet” i stället för den tidigare beteckningen sång (SOU 1948:27, s. 182).

Som ett resultat av förslagen från 1940-talets utredningar om en enhetsskola startas 1949 en försöksverksamhet i vissa kommuner. Till den utgavs i anslutning till de förslag skolkommissionen ställt, Timplaner och huvudmoment (T o h). I dessa redovisas innehållet i undervisningen och dess mål samt ges generella och ämnesspecifika anvisningar. Skapande ingår som ett huvudmoment i det ämne som nu, i enlighet med skolkommissionens benämning, kallas ”musik”. De övriga huvudmomenten är sång, rörelse, instrument (vilket avser spel på instrument) och lyssnande (T o h, 51; T o h 55). Skapandet innebär för eleverna på lågstadiet övningar i att finna på små enkla melodier och rytmer. De skall även i egna rörelser ge uttryck för takt, rytm och innehåll i sånger och musikstycken. För mellanstadiet ingår melodiska och rytmiska improvisationer samt enkla ackompanjemang och för högstadiet improvisation och försök att sammanställa musikprogram samt enkla sångspel. Skapande moment är angivna för samtliga stadier. På uppdrag av kursplanedelegationen inom 1946 års skolkommission utarbetades även en studieplan i musik som grundade sig på kursplanedelegationens och kommissionens förslag (Petersson, 1953). Studieplanen ingick i försöksverksamheten och är intressant därför att här motiveras huvudmomentet skapande och ges tydliga exempel på hur skapande kan ske i klassrummet också för högstadiet.

1947 års musikutrednings förslag till en kursplan i musik för enhetsskolan ansluter till försöksverksamhetens timplaner och huvudmoment, 1951 och 1954, vad gäller benämningar av ämne och huvudmoment och ämnets mål. Sången är den aktivitet som övriga aktivitetsformer skall stödja (SOU 1954:2, s. 403ff). Utredningen föreslår att ämnet på grund av det ökande ämnesinnehållet bör kallas ”musik” i stället för ”sång”, i enlighet med realskolans och gymnasiets benämning (ibid., s. 32). Fem samverkande aktivitetsområden föreslås, som i T o h, ingå i undervisningen, nämligen sång, rörelse, lyssnande, instrument och skapande. Skapandet innebär, liksom i försöksverksamheten, att eleverna improviserar rytmer, rörelser, melodier och ackompanjemang, väljer sånger och musikstycken till sångstunder samt sammanställer sångspel och musikprogram. Nytt är att de även kan forma nya turer till sånglekar, föreslå, uppteckna och spela improviserade melodier och arrangemang för rytmorkester, samt tillverka instrument (SOU 1954:2, s. 407 – 10). Ett nyckelord i beskrivningarna av skapandet i är improvisation. Det är en aktivitet som finns omnämnd för samtliga klasser i kursfördelningen utom för klass nio där skapande inte finns med. De melodiska och rytmiska improvisationerna kan sjungas, spelas, tecknas upp eller ske när eleverna gör arrangemang eller ackompanjerar.

Utredningsförslaget låg till grund för Undervisningsplan för rikets folkskolor (U 55). Av redovisningen av kursinnehållet framgår att de fem aktivitetsområdena finns kvar. Det som kan betecknas som skapande i enlighet med anvisningarna från utredningen har ett likartat innehåll. Det består av rytmiska övningar och lekar i samband med musik för de lägre klasserna, och bildande av enkla melodier och rytmer för klasserna två till och med fem. I klass sex vidtar enkla melodiska och rytmiska improvisationer som följs av fortsatta melodiska och rytmiska improvisationer i klasserna sju och åtta. Sammanställningar av musikprogram föreslås för klasserna sju och nio. Improvisationerna av melodier kan utgå från rim och ramsor eller bilder och resultatet kan även, enligt anvisningarna som ges, innefatta textskrivande.

Sammanställning nedan av förslagen till aktivitetsinnehåll som behandlats hittills avser att underlätta läsningen genom att ge en överblick över de väsentliga aktiviteterna i skapandet för tiden före grundskolans införande.

Utredningar Styrdokume nt Ämnets aktivitetsformer Huvudmoment Skapandets aktivitetsinnehåll 1946 års skolkommission SOU 1948:27

Kursinnehåll uttryckt som aktiviteter omfattande sång, spel, rörelse, improvisation,

fritt skapande

Tillfällen till fri skapande verksamhet Eleverna skall få utföra rörelser till musik Improvisera rytmer och små melodier

Timplaner och huvudmoment T o h 51 samt T o h 55 Sång Rörelse Instrument Lyssnande Skapande

Finna på små enkla melodier och rytmer Melodiska och rytmiska improvisationer Enkla ackompanjemang

Sammanställningar av musikprogram, enkla sångspel 1947 års musikutredning SOU 1954:2 Sång Rörelse Instrument Lyssnande Skapande

Eleverna skall få uppfinna små melodier Melodisk och rytmisk improvisation Rörelse improvisation, forma turer Föreslå och spela arrangemang Försök att sammanställa enkla sångspel Instrumenttillverkning

Eleverna skall få välja sånger och musikstycken Ordna program

Improvisation av enkla ackompanjemang

(Skapande finns i kursfördelningen ej nämnt för klass IX) Undervisningspl

an för rikets folkskolor U 55

Kursinnehåll uttryckt som aktiviteter, Praktisk musikutövning, framför allt sång elementär musikkunskap Lyssnande. Skapande i form av enkla melodiska och rytmiska improvisationer (Klass 6, 7, 8, 9

Rytmiska övningar och lekar i samband med musik. Klass 1, 2, 3, 4 Bildande av enkla melodier och rytmer. Klass 2, 3, 4, 5 Enkla melodiska och rytmiska improvisationer. Klass 6, Fortsatta melodiska och rytmiska improvisationer Klass7, 8 Sammanställningar av musikprogram. Klass 7, 9

Figur 6 Sammanställning av musikämnets aktivitetsformer och huvudmoment samt skapandets föreslagna aktivitetsinnehåll, i tidsföljd från 1948 fram t o m grundskolans införande 1962, enligt några valda statliga utredningar, timplaner och huvudmoment samt undervisningsplanen för folkskolan.

Den förändrade ämnesbeskrivningen innebar att andra, och delvis nya pedagogiska och metodiska möjligheter, öppnade sig för lärare och elever. Den innebar även ett närmande av folkskolans traditionella musikundervisning mot realskolans, läroverkens och gymnasiernas innehåll, där musicerandet med instrument och ett musikhistoriskt innehåll redan ingick. Samtidigt introduceras idéer om elevens så kallade självaktivitet och eget musikaliska skapande. Det är dock fortfarande sången som är det centrala i undervisningen och det som övriga aktiviteter skall stödja och utveckla. Vi skall nu se hur skapandet relateras till övriga moment i ämnet och vilket aktivitetsinnehåll som ges i grundskolans kursplaner.