Musiken och skapandet i grundskolan

En sammanställning av kursplanernas huvudmoment och centrala begrepp samt skapandets aktivitetsinnehåll finns i slutet av detta kapitel.

Målen för verksamheten i de två första kursplanerna för grundskolan är att eleverna skall få praktisk erfarenhet av musik. Genom att eleverna får lyssna på musik och själva musicera skall förutsättningar för personliga musikupplevelser skapas och elevernas musikintresse stärkas. Musikämnet har i Lgr 62 tre huvudmoment, nämligen sång, spel och lyssnande, gemensamma för samtliga stadier. Skapande är endast upptaget som ett särskilt huvudmoment för

lågstadiet, där aktivitetsinnehållet består av enkel improvisation i sång, spel och rörelse (Lgr 62, s. 296). I form av anvisningar och kommentarer ges allmänna synpunkter på undervisningens innehåll och former samt råd för hur undervisningen kan bedrivas. Texterna är dispositionsförslag för ämnets stoff och utgör förslag för lärarens planering. Där meddelas i avsnittet för lågstadiets undervisning att skapandet är en självverksamhet av två olika slag, nämligen formandet av musikaliskt material och improvisation. Formandet innebär att skapa ”ett musikaliskt förlopp, som fixeras och inlärs, eventuellt tecknas i notskrift” (Lgr 62, s. 301). Improvisationen innebär att öva förmågan att ”oförberett åstadkomma ett musikaliskt förlopp”, och avser bearbetning eller arrangering av ett redan känt material (Lgr 62, s. 301). Skapandet utgår således dels från melodier och rytmer som eleverna hittar på och som kan befästas på olika sätt, dels från inlärda rytmiska och melodiska mönster eller förlagor som varieras. Även om skapandet i texten beskrivs som ett moment avsett för lågstadiet, sägs samtidigt att sådana aktiviteter bör finnas med från första klass. De skall ”i fortsättningen utgöra ett ständigt inslag i musikutövningen” (Lgr 62, s. 301).15 Om det avser endast lågstadiet, som rubriken antyder, eller syftar på hela grundskolans musikundervisning framgår inte klart. Aktiviteter som kan hänföras till skapande i enlighet med 1954 års kursplaneförslag finns dock nämnda under andra rubriker i texten också för de högre stadierna. För mellanstadiet nämns exempelvis sammanställningar av musikspel, skoloperor samt dramatiseringar. I kursplanens planeringsförslag finns även komposition av en klassvisa nämnd.

Under högstadiets årskurser sju och åtta är musiken ett valbart ämne i Lgr 62. De som väljer det antas ha ett särskilt intresse för musik, något som möjliggör att musicerande och ett intensifierat, aktivt lyssnande kan vara utgångspunkter i undervisningen. I anslutning till detta föreslås att eleverna kan göra utsmyckningar av schematiska översikter över musikens utveckling och stora

15

Texten ger en motsägelsefull bild i förhållande till det föregående kapitlet i kursplanen om ämnena för den estetisk-praktiska fostran. Här är skapande och den personliga gestaltningen av iakttagelser, erfarenheter, tankar och känslor i de medel, material och tekniker som utmärker varje ämne, ett syfte för undervisningen. Det är ett arbete som ses som viktigt för personlighetsutvecklingen och för främjandet av en personligt utvecklad smak också under högstadieåren. Skapande som huvudmoment i musikämnet avser dock endast de små barnen. Också kommentarerna och anvisningarna om skapandet är placerade under rubriken ”Undervisning på lågstadiet”. I en jämförelse med 1947 års musikutrednings kursplaneförslag, de tidigare tim- och undervisningsplanerna, samt de senare kursplanerna, framstår koncentrationen av skapandet till lågstadiet i det avseendet som unik. Fokus på lågstadiet kan bero på praktiska hänsynstaganden till de reella möjligheterna att använda skapande i klassrummet. Många lärare hade inte erfarenheter av sådan verksamhet. Skapandet, som det beskrivs i Lgr 62, exemplifieras med spel på instrument (exempel på vokalt skapande ges inte). De instrumentala formerna av skapande förutsatte tillgång till ett instrumentarium som troligen inte fanns i alla klassrum. Progressionstankar om barnens utveckling kan ha legat bakom indelningen. Det musikaliska uttrycksbehov som de små barnen ger uttryck för skall enligt kursplanen vidmakthållas för att i de högre stadierna riktas mot mer kvalificerade mål. De mer spontana musikuttrycken i skapandet kunde kanske lämnas, då eleverna på mellan- och högstadiet skulle få ”syssla med musik på ett högre plan än tidigare: mera medvetet, genomtänkt och intellektuellt” (Lgr 62, s. 304). Undervisningen, som skulle utgå från elevernas utveckling och mognadsgrad, kan ha uteslutit det mer fantasi- och lekfulla manuella skapandet till förmån för det mer medvetet och intellektuellt genomtänkta.

företrädare. De kan sätta upp musikspel och göra dramatiska framställningar som skildrar musiken genom tiderna. I samband med anvisningarna för sångmomentets kulturorienterande uppgifter nämns även instrumentala improvisationer och ackompanjemang. Även om beskrivningarna av huvudmomenten utesluter skapande som särskild rubrik för de senare stadierna, finns alltså aktiviteter upptagna som överensstämmer med beskrivningarna av skapande enligt 1954 års förslag till kursplan.

I den reviderade kursplanen, Lgr 69, ingår för första gången i grundskolans kursplaner, för samtliga stadier, skapande aktiviteter under rubriken huvudmoment (Lgr 69, s. 146). De särskilda rubrikerna för de olika huvudmomenten sång, spel, lyssnande och skapande har tagits bort. Detta motiveras, enligt Musikutbildningskommitténs sammanfattning av förslagen i samband med läroplansöversynen, av att huvudmomenten ”griper in i varandra” (SOU 1968:15, s. 41). Texten speglar i så fall en strävan mot en ämnesintern integration av momenten. Bland aktiviteterna som redovisas känns några igen från den tidigare kursplanens beskrivningar av skapandet enligt de kommentarer och anvisningar som där gavs. Beskrivningarna av improvisation och formande från den tidigare kursplanen kvarstår, liksom improvisation i sång, spel, rörelse och dramatisering samt musikalisk teater. Några av benämningarna för de skapande aktiviteterna är nya. De benämns under rubriken Huvudmoment som ljudupptäckter och ljudskapande, ljudlaborationer och fri musikalisk gestaltning (Lgr 69, s. 146). Dessa behandlas utförligt med metodiska råd och anvisningar samt med litteraturförslag för läraren i det supplement till läroplanen som gavs ut för musikundervisningen (Suppl., 69). Kursplanens ljudskapande specificeras som ljudkompositioner och klangimprovisationer. Beskrivningarna av aktiviteterna har tydliga ämnesövergripande och integrerande ambitioner. Ett sådant skapande får även utrymme i det nya tillvalsämnet konst, där olika konstnärliga områden behandlas gemensamt.16 I supplementet föreslås även instrumentbygge ingå som en skapande aktivitet.

Lgr 80 föregås av ett förslag till kursplan (SÖ, 1978) i vilket benämningarna av huvudmomenten ändras radikalt. Här föreslås momenten rytm/rörelse, melodi/klang och ord/ljud. Skapande ingår i samtliga. I det förstnämnda momentet föreslås eleverna använda egen improviserad eller arrangerad musik. I det andra skall de återge och skapa melodier och klanger genom att själva göra sånger och instrumentalstycken. I det sistnämnda momentet skall de undersöka uttrycksmöjligheter i ord och ljud, samt använda dem i skapande verksamhet.

16

Konstämnet var ett obligatoriskt tillval som ställdes mot franska, tyska, ekonomi och teknik med en omfattning av fyra veckotimmar i årskurs sju och nio, samt tre timmar i årskurs åtta. Sammanlagt gavs således 11 veckotimmar under högstadiet (Lgr 69). Ämnet valdes av få elever men upplevdes av dem som ”synnerligen

I Lgr 80 finns tre huvudområden eller begrepp som skall vara ledande för inriktningen av undervisningen: att musicera tillsammans, att skapa musik och musiken i samhället och världen. Huvudrubrikerna kan tolkas som sång och spel, skapande och musikhistorisk orientering. Det är första gången i grundskolans kursplaner som begreppet ”skapande” finns med som ett uttalat huvudområde för mellan- och högstadiet. Innehållet uttrycks i form av en lista på aktiviteter som beskriver vad eleverna skall få möjlighet att göra när de skapar. I den ingår aktiviteter som vi känner igen från den tidigare kursplanen. Exempel på sådana är rörelseimprovisationer, skapandet av egna danser, improvisation av ackompanjemang, dramatiseringar, arrangering av melodier, rytmer och texter, komposition av egna melodier och att skriva texter. Det ljudskapande som var en nyhet i Lgr 69 återkommer i den nya kursplanen. De aktiviteterna konkretiseras med att eleverna skall få göra röst- och ljudkompositioner, experimentera med ljudkällor och arrangera klanger på olika instrument. Under skapanderubriken återfinns även elevernas tillverkning av egna instrument.

Skapande ingår i Lpo 94 som ett av de fyra centrala musikbegreppen för elevernas kunskapsutveckling. De övriga är musicerande, musiklyssnande och musikkunnande. Benämningen är nu ”musikskapande”.17 Aktiviteterna utgör det musikaliska kunskapsområdet i kombinationer med kunskapsbegreppen färdighet, fakta, förståelse och förtrogenhet. Att kunna improvisera eller skapa musik ges som exempel på vad kunskap i musik kan vara. Att göra musik, en musik- eller ljudkomposition, eller att kunna improvisera ingår bland kriterierna för betyget Väl godkänd vid betygsättningen av eleverna. Närmare beskrivningar av skapandets innehåll ges inte.

I Kp 2000 är ämnets kärna beskriven som vokalt och instrumentalt musicerande. De aktiviteterna bygger upp kunskaper om grundläggande begrepp som tillämpas i musicerande och skapande. Den centrala samarbetsformen är musicerande och musikskapande i grupp. Elevernas skall enligt de så kallade strävansmålen utveckla en förmåga att själva skapa musik, också med användande av informationsteknik (IT). För det femte skolåret är det ett mål att eleven skall kunna skapa musik i elementära former. Ett av målen för det nionde skolåret är att eleven kan använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation. Ett annat är att de kan tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musikskapande. Några tydligt sammanställda aktivitets- eller innehållsförslag på vad skapandet kan innebära ges inte i kursplanen, men

17

Ordet musikskapande har tidigare inte använts i kursplanerna annat än i Lgr 69, där eleverna på högstadiet föreslogs studera elektronikens betydelse för ”nutida musikskapande” (s. 24). I supplementet till Lgr 69 används benämningen när eleverna föreslås arbeta med ljudlaborationer och ljudanalyser för att ”förstå vår tids musikskapande” (Suppl., s. 38). Begreppet användes alltså i samband med den kreativa musikundervisningens intresse för den moderna konstmusikens uttryck i pedagogiska sammanhang. Det görs sedan i Lpo 94 och Kp 2000 till ett av de centrala begreppen i ämnet.

improvisation och komposition nämns. Också rörelse, dans, text och drama finns upptagna som möjliga uttryck tillsammans med musik.

Elevernas färdigheter i att själva skapa musik framställs inte, annat än mer implicit, i texterna som något tydligt övergripande mål för musikundervisningen. Först i Lgr 80 är ett av målen för musikundervisningen att eleverna skall få använda flera av musikens olika uttrycksmedel. Tydligare uttrycks det i de två senaste kursplanerna. Enligt de så kallade strävansmålen i Lpo 94, skall eleverna utveckla kunskaper, musikalisk förmåga, kreativitet och lust att själva skapa musik. I den reviderade kursplanen för musik från år 2000, skall de enligt målen för undervisningen utveckla förmåga att själva skapa musik. I Kp 2000 ingår aktiviteterna musicerande, medvetet lyssnande och skapande som integrerade delar av musikämnets kunskapsbegrepp.

En sammanställning av benämningarna av musikämnets huvudmoment, huvudområden eller centrala begrepp visar att de är i stort desamma i texterna från och med 50-talet fram till dagens läro- och kursplaner. Skapande behandlas också som en särskild del av musikundervisningens innehåll. Aktiviteten skapande är rubriksatt i anvisningar och kommentarer eller i kursfördelningar. Samtidigt har denna formella uppdelning delvis motsagts av att de olika momenten i kursplanerna bör ses som samverkande delar i den helhet som undervisningen utgör. Lärarnas frihet att anpassa undervisningen och att själva välja tyngdpunkter och arbetsformer i klassrummet betonas också i texterna. Flera av de föreslagna aktiviteterna från dokumenten före grundskolan återkommer senare i grundskolans kursplaner. Det rör sig sammanfattningsvis om elevernas mer eller mindre självständiga improvisationer och egna uppfinnande av melodier, rytmer och ackompanjemang. Även variationer och bearbetningar, samt arrangeringsuppgifter och komposition ingår bland de aktiviteter som föreslås ingå i skapandet. I samtliga texter är musicerande, rörelse, dans och dramatiska framställningar i olika former relaterade till skapandet i musikämnet, liksom samverkan med andra skolämnen. I förslagen till aktiviteter ingår fram till och med Lgr 69 att göra sammanställningar av musikprogram och fram till och med Lgr 80 också att tillverka egna musikinstrument. Ett ökat antal skapande aktiviteter beskrivs mer ingående i Lgr 69 och dess supplement. I det ges utförliga anvisningar för hur skapande kan realiseras i klassrummet. De återkommer i Lgr 80 i mer sammanfattande termer och med betoning på skapande i samband med spel och sång. I de två senaste kursplanerna är sådana exemplifieringar färre och preciseras inte lika tydligt, vilket kan lämna ett större utrymme för lärares egna tolkningar.

Kursplan Huvudmoment och centrala begrepp Skapandets aktivitetsinnehåll Lgr 62 Huvudmoment: Sång Spel Lyssnande Skapande (Lågstadiet)

Enligt anvisningar för skapande:

Enkel improvisation (bearbeta och arrangera) Formandet av musikaliska förlopp Göra mellanspel och ackompanjemang Hitta på text och melodi

Under övriga anvisningar för huvudmoment för mellan- och högstadierna:

Komposition av visa (M)

Sammanställning av musikprogram och musikspel (Åk 7) Göra sång- och musikspel med tablåer (M och Åk 8 och 9) Improviserade ackompanjemang (H)

Dramatisering med musikinslag (H) Lgr 69 Huvudmomenten uttryckta som aktiviteter som

kan hänföras till: Sång och spel Lyssnande Rörelse och dans Skapande

Enkel improvisation, Ljudupptäckter, ljudskapande (L) Musikaliskt skapande i sång, spel, rörelse och dramatisering (M) Ljudlaborationer (M, H)

Improvisation (H)

Fri musikalisk-dramatisk gestaltning (H) Musikalisk teater (H)

Under anvisningar för samtliga stadier

Improvisera (bearbeta och arrangera) Formandet av musikaliskt material Ljudmontage

Fritt ljudskapande (Ljudlaborationer) Improvisera rörelse till musik

Dramatisera, göra sammanställningar till musikalisk teater Ljudsättningar

Lgr 80 Huvudmoment: Att musicera tillsammans Att skapa musik

Musiken i samhället och världen

Lågstadiet

Improvisera egna danssteg, fira rörelser Skapa ljudbakgrunder

Tillverka musikinstrument

Mellanstadiet

Improvisera eller arrangera melodier, klanger och rytmer Skapa egna danser

Komponera egna melodier och skriva egna texter Göra ljudberättelser och fria ljudkompositioner

Högstadiet

Improvisera i rytm och rörelse Göra ljudkompositioner

Improvisera ackompanjemang på olika melodi-, ackord-, och rytminstrument till sång dikt, dans eller rörelse

Dramatisera på teman

Sammanställa olika former av skapande till musikalisk teater Komponera egna melodier och skriva egna texter (L, M, H) Lpo 94 Ämnets centrala begrepp:

Musicerande, Musiklyssnande, Musikkunnande, Musikskapande Exempel på aktiviteter: Skapa musik

Göra musik till text, dikt eller rörelser Göra en musik- eller ljudkomposition Komponera,

Improvisera Kp 2000 Ämnet kärna är vokalt och instrumentalt

musicerande

Den centrala samarbetsarbetsformen är musicerande och musikskapande

Använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation (mål för åk 9)

Tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande och musikskapande (mål för åk 9)

Komposition (IT)

Figur 7 Huvudmoment och centrala begrepp samt skapandets aktivitetsinnehåll enligt grundskolans kursplaner.

3.2 Grundskolans kursplaner, modern konstmusik och