Skapande och den etiska fostran

Elevernas självverksamhet beskrivs i texterna från 40- och 50-talen som ett medel för etisk fostran. Arbetsformen ger möjligheter att utveckla egenskaper som har etiska dimensioner. Samarbetet kan förenas med karaktärsfostran av eleverna. I den etiska fostran ingår i skolarbetet ”att hos de unga skapa ett levande och starkt rättsmedvetande, respekt för människovärdet, ansvarskänsla inför det kulturarv, de äro kallade att förvalta” (som citerat i SOU 1948:27, s. 20 från 1940 års skolutredning SOU 1944:20). Den estetiska fostran har etiskt och moraliskt grundade betydelser. Elevernas erfarenheter av ”ädlare nöjen och delaktighet i ett förfinat kulturliv” kan fungera som medel för att motverka ”bristen på ideella intressen och ett förflackande nöjesliv” (ibid., s. 21). Blicken kan i stället riktas mot ett kulturliv med högre värden och mer ideella intressen31. Innehållet i undervisningen, den estetiska fostran, där skapandet blir en metod att stärka elevernas förståelse av det förfinande kulturlivet och dess skatter, har

31

Den så kallade ”moraliska paniken” angående dansbanemusiken under 1930-talet i Sverige som beskrivits av Frykman (1991), kan vara exempel på hur musikstilar relateras till frågor om moral och etik och blir föremål för åtgärder som utesluter vissa former av musik. Ett annat sådant exempel finns beskrivet av Sundin (1988, s. 64 – 69) och handlar om debatten om Knut Brodins musikundervisning och jazzen som ungdomsmusik och möjligt inslag i skolundervisningen. En närmare studie av debatten och Kurt Brodin har gjorts av Birgitta Ryner (2004). Hon menar att han bryter mot ”institutionen skolmusiks” kultursyn, ideal och traditioner med sina metoder. I media framställs ofta olika ungdomsgrupper i opposition mot de äldre generationerna och ofta har nya ungdomsgrupperingar med tillhörande populärmusikaliska genrer förknippats med olika former av moralisk panik. Det gäller för senare tid exempelvis mods, hippies, hårdrockare, punkare och dagens grunge, hip- hoprörelsen, straigt-edgerörelsen samt goth (Bjurström, 1997, s. 257-279).

således betydelser också för elevernas etiska fostran. Det gäller att lyfta dem från kvalitativt låga nöjen och intressen. Skapandets självverksamhet ingår i programmet för den sociala fostran som vill ”bygga upp en socialetisk grundinställning, respekt för människovärde och gemenskap” (SOU 1948:27, s. 37). Här relateras olika sorters musik till olika grader av bildning och beteenden där vissa former av musik verkar kunna minska möjligheterna att uppnå övergripande mål i skolan. Såväl arbetsformerna i skapande som det innehåll det riktas mot i den estetiska fostran bidrar till att sådana mål kan uppnås.

Lgr 62 och Lgr 69 talar om en etisk fostran av individen med begrepp som rättvisa, ärlighet, tolerans och rättsmedvetande som en del av den demokratiska fostran. (Lgr 62, s. 16; Lgr 69, s. 13). Lgr 80 lyfter fram tolerans, samverkan, likaberättigande mellan människor, respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, människolivets okränkbarhet, rätten till personlig integritet, jämställdhet mellan män och kvinnor och solidaritet med eftersatta grupper. Eleverna skall påverkas även till att ta ställning i frågor om moralproblem och normkonflikter (Lgr 80, s. 17f) och få tillfälle att bearbeta etiska frågeställningar och konflikter (ibid., s. 31). I kursplanen kan detta märkas när eleverna, enligt målformuleringarna för ämnet, granskar dagens musikutbud och hur det kan påverka deras värderingar och attityder. Det märks också i syftet med elevernas musikskapande som är att utgöra en motvikt mot den kommersiella musikens effekter. Det egna skapandet blir till ett aktivt försvar mot passivitet och kan verka medvetandegörande om de krafter som styr vår konsumtion. Enligt Lpo 94 skall undervisningen behandla etiska perspektiv för att lägga en grund till och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden . Det gäller här den etik som ”förvaltas av en kristen tradition och västerländsk humanism” och som fostrar individen till ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Lpo 94, s. 5).32 Elevernas allsidiga musikaliska utveckling ges här motiv som avser framtidens samhälle i vilket sådana kunskaper och färdigheter skall stärka de kulturella och humanistiska värdena (Lpo 94, s. 57).

Kursplanen i Lgr 62 ger inte några tydliga anvisningar för musikämnet om hur etiska frågor kan behandlas i skolämnet annat än implicit genom målen med den sociala och estetiska fostran. Ett tydligt uteslutande av viss musik och åtskillnad mellan olika slags musik vittnar om klara ställningstaganden i fråga om den estetiska fostrans inriktning. Exempelvis upptas inte jazzmusik, lättare underhållningsmusik eller schlagers i förslagen till vilken musik eleverna skall arbeta med i skolan. Genom att eleven själv kan pröva att uttrycka sig tränas förmågan att uppfatta och njuta av det sköna i musiken, att förstå musikaliska uttryck i den föreslagna repertoaren.

De allmänna anvisningarna om samhällets moraliska normer måste gälla också ämnet.

Betydelsefulla inslag i skolans strävan att främja viljelivets utveckling är att skapa självtillit hos eleven, befrämja hans initiativkraft och hans förmåga att med noggrannhet och uthållighet arbeta för att nå uppställda mål samt utveckla hans beredskap till gott samarbete med andra. Genom sin etiska fostran skall skolan ge honom en god uppfattning om de moraliska normer som måste gälla i samlevnaden mellan människor som bär upp rättsordningen i ett demokratiskt samhälle. Han måste bli fullt medveten om innebörden av etiska begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och om konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Skolan bör själv så långt som möjligt fungera efter normer, som eleverna accepterar, och regler, som de själva är med om att utforma. (Lgr 62, s. 16)

Musicerande och skapande i klassen eller i mindre grupper ger möjligen fler tillfällen för lärare och elever att på olika sätt behandla sådana frågor. Den föreslagna samlade undervisningen och periodläsningen i olika ämnen ger möjligheter att låta musik och andra övningsämnen ingå i arbetet. De musikspel, dramatiseringar och kompositioner som föreslås ingå i mellan- och högstadiets intresseområden kan ingå i den samlade undervisningen. De ökade möjligheterna till självständigt arbete i de laborativa moment, som introduceras i den skapande verksamheten och i ensemblespelet i den följande kursplanen, kan förmodligen ytterligare underlätta det. Här relateras även musikundervisningens innehåll och repertoar tydligare till frågor som i högre grad kräver etiska diskussioner och ställningstaganden. Arbetsområden som protest och revolt, musik i vår tid och musik i Afrika ger sådana möjligheter. I de arbetsområdena skall också musikskapande i olika former ingå (Suppl. s. 118ff).

Också Lgr 80 fokuserar skapande och musikens funktioner i samhället och öppnar för etiska och moraliska frågor. Inför den nya kursplanen, Lpo 94, ges särskilda kommentarer till kursplaneförslaget av Ralf Sandberg och Steve Gårdare. Författarna uppmärksammar i ett avsnitt om musik och etik, att till exempelvis sångtexter och musikvideor tar upp etiska frågor som är viktiga för elevernas personlighetsutveckling och identitet. Exempel på etiska frågor som behandlas där är frågor om jämställdhet, rättvisa, fred, miljö, globala problem, relationer och identitet. Såväl sådana frågor som massmedierna bör, enligt författarna, behandlas i skolan. En viktig skolning i ansvarstagande i politiskt och humanitärt arbete är de upplevelser av gemenskap, samhörighet, delaktighet och ansvarskännande som musikarbetet kan ge. För skapandets del har detta särskilda betydelser. Författarna menar att i ”musikskapande verksamheter utvecklas förmågan att lyssna på andras budskap och att själv våga uttrycka vad man tycker och känner” (SOU 1992:94, s. 429). Att se sammanhang, förstå musikens innebörder och att skapa musik efter egna föreställningar ger enligt

kursplanen verktyg, inte bara för estetiska utan även för etiska ställningstaganden (Lpo 94, s. 57). Genom att uttrycka sina egna tankar, försöka förstå andras (musikaliska) yttranden tränas eleverna att själva ta ställning till olika värdefrågor. Skapande arbete i musik sägs ge värdefulla bidrag till sådana förmågor. Det massmediala utbudet av musik betraktas som särkilt viktigt att behandla i undervisningen på grund av dess betydelser för ungdomars identitetsbildning.

3.4.10 Sammanfattning

De texter som behandlats visar på att förändringar eller tyngdpunktsförskjutningar av skapandets relationer till olika sociala förhållanden i skolan och omvärlden ägt rum. Den estetiska fostran finns kvar men med nya inriktningar. Skapandets bindningar till musik som Konst med stort ”K” står i Lgr 69 kvar som smakfostran, men nu kompletterad med den samtida konstmusikens estetik och metoder. De ljudlaborativa övningarna och ljudskapandet kan ses som ett kompletterande inslag i den breddning av musikstilar som förespråkades, men även, som ett nytt konstmusikens värn mot det populära. Samtidigt öppnas för andra möjligheter där skapandet utgår från och kan nyttja en mångfald olika musikaliska uttryck. Dessa hämtas från folk- och konstmusik från hela världen och i viss mån från populärmusik av olika slag. Värderingar av musiken förutsätts, i de tidigaste timplanerna och grundskolans två första kursplaner, hålla sig inom ramarna för den estetiska fostrans ideal. Från och med Lgr 69 accepteras dock att eleverna i viss mån själva värderar och tar ställning till olika sorters musik, även om talet om smakfostran finns kvar i läroplanen. Diskussioner i klassrummet om musikaliska uttryck, värden och funktioner sker framför allt i samband med de nya formerna av ljudlaborativt skapande där de skall bidra till att skärpa elevernas känslighet och förståelse för musikens uttryck. Texten om uppodlandet av elevernas sinne för estetiska värdena genom skapande från Lgr 62 återupprepas här. Den form av smakfostran som finns kvar i Lgr 80 rör förbehållen om kommersiell musik. Skapandet bidrar, för att förverkliga de kulturpolitiska uppgifterna, till att utveckla elevernas uttrycks- och kommunikationsförmåga och därmed aktivera eleverna till egna uttryck och deltagande i samhälls- och kulturliv. De två senaste kursplanerna saknar normativa anvisningar om förlagor och estetiska mål.

I Lpo 94 och Kp 2000 anas en form av estetisk fostran till samtidens populärmusik i form av öppenhet mot allt fler stilar. Den utgångspunkt som musikundervisningen kan ta i samtida populärkulturer ger utrymme för, och sanktionerar därmed möjligen, nya estetiska ideal. I den senaste kursplanen skall en personlig och estetisk medvetenhet ges möjligheter att utvecklas. Värderingsgrunden är inte relaterad till ”högre” förutbestämda musikaliska värden, utan återfinns snarare i sammanhang där elevernas erfarenheter från

olika ungdomskulturer och medier är viktiga kriterier för värderingen av musiken.

Skapandet som kommunikation har vidgat gränserna från klassrummet över närsamhället till en kommunikation med globala möjligheter. Innehållet i kommunikationen, det som skapas, uppfattas i texterna under hela den studerade perioden som uttryck för elevernas inre liv och tankar. Det skapade ses som redovisningar av erfarenheter och upplevelser men kan idag också utgöra framställningar av ett identitetsarbete och visa på individuella gemenskapstillhörigheter. Skapande för förståelse och uppskattning av ett kulturarv ersätts under perioden med skapande för förståelse av flera olika kulturers musikaliska uttryck. Skapandet avser att bidra till att ge eleverna orientering om dessa och inbjuder till deltagande i mer skiftande kultursammanhang. Musikaliska idéer hämtas i ökande grad från olika kulturer i hela världen som inspirerar och ger material till elevernas skapande i klassrummet.

Undervisningen i musik skall, enligt samtliga kursplaner, skapa förutsättningar för personliga musikupplevelser, kunskaper och erfarenheter. Den skall leda till ökade möjligheter att förstå och på olika sätt använda sig av musik senare i livet. Undervisningen skall enligt målen i kursplanerna Lgr 62, 69 och 80 främja kontakter med musiklivet i samhället. Enligt Lpo 94 skall den ge ”förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällets musik- och kulturliv” (s. 57). Enligt Kp 2000 skall undervisningen i musik lägga ”en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv” (s. 42).

Skapandet bidrar till dessa långsiktiga mål från grundskolans kursplaner på flera olika sätt. Det erbjuder möjligheter till variation i undervisningen mellan teoretiska och praktiska arbetsmoment. Genom varierade gemensamma elevaktiviteter tänks intresset för musik bevaras genom skoltiden. Skapandet ingår som en del i musikämnets gemenskapsbefrämjande aktiviteter med sociala mål, där musikens och det egna skapandets uttrycksmöjligheter och kommunikativa aspekter nämns i samtliga kursplaner. Till förståelsen av musik och andra kulturella uttryck utanför skolan bidrar skapandet genom att eleverna själva får arbeta med sådana uttryck. Skapandet bidrar således med aktiviteter som avser att främja en allmän kulturorientering. Till kontakterna med samhällets musikliv hör också i samtliga kursplaner att själv kunna uttrycka sig musikaliskt med eget spel och sång. Musicerandet integreras med musikskapande aktiviteter eller övningar i form av interpretation, improvisation och komposition. De musikskapande aktiviteterna innefattar även övningar i att organisera och tillsammans med andra arbeta i musikaliska sammanhang. Möjligheterna att förstå och själv kunna skapa musik hör samman med skolans

demokratifostrande uppgifter och elevernas möjligheter att aktivt verka i samhället.