Pantsystem för blybatterier

Frågan har rests till utredningen om hur ett pantsystem skulle fungera för blybatterier. Härvid tillämpas resonemanget på startbatterier, som i stor utsträckning hanteras i konsumentledet 10.1 Insamlingsnivå

Ett pantsystem bidrar typiskt sett till att höja insamlingsnivån. En naturlig tillämpning för ett pantsystem är på områden där insamlingsnivån är låg. Med utgångspunkt i dagens höga insamlingsnivå är det osannlikt att ett pantsystem skulle ge en mätbart högre insamlingsnivå. 10.2 Fysiskt flöde

Ett pantsystem styr returflödet tillbaka till försäljningsställen, där panten naturligt hanteras i

samband med försäljning av nytt batteri. Detta skulle innebära att fler batterier gick denna väg och färre via kommunernas stationer. Det finns inget uttalat politiskt motiv för varför detta skulle vara önskvärt. Inom batteribranschen finns idag ingen plan eller några önskemål att genomföra en sådan omläggning.

10.3 Kostnader

Ett system med pant innebär såväl kontanthantering som administration. Utan att några positiva effekter uppnås är sådana kostnader inte motiverade.

10.4 Jämförelse med liknande system internationellt I Europa förekommer inga system med pant för blybatterier.

I USA finns ett system där konsumenten betalar en ”core value” om denne inte lämnar in ett gammalt batteri när ett nytt köps. Detta är en form av ett ”förenklat” pantsystem. Det är ganska elegant och betydligt enklare än ett fullt pantsystem. Det bör dock observeras att detta system införts av branschen och är en integrerad del av hur retursystemet fungerar i USA. Här utnyttjar man bilar som levererar blybatterier för att återta förbrukade batterier till de stora batteriproducen- ternas egna omsmältningsverk.

29/05/07

CITOC

23 10.5 Informationsaktiviteter

Returbatt AB har med jämna mellanrum genomfört informationskampanjer för att uppmuntra/- uppmana till hög insamling av blybatterier. Sådana informationskampanjer är ett komplement och får bedömas vara betydligt mer effektivt än att genomföra ett fullständigt pantsystem.

10.6 Sammanfattning

Det är svårt att se några fördelar med ett pantsystem, och detta bedöms därför som icke ändamålsenligt för blybatterier. Slutsatserna är så klara att de bedöms inte påverkas av valet mellan avgiftssystem och producentansvarssystem.

11 Blybatterifonden

11.1 Finansiell garanti

I ett producentansvarssystem svarar producenterna löpande för insamling och återvinning. För produkter med en livslängd på flera år som blybatterier finns risken att någon aktör går i konkurs eller av andra skäl drar sig tillbaka, och därmed inte finns på plats när det gäller att samla in och återvinna förbrukade produkter. Samhället kan vilja ha en finansiell garanti för att insamling och återvinning verkligen kommer att äga rum.

I PEE har detta lösts med särskilda garantier mellan de i systemet ingående företagen. BD ställer formellt inga krav på sådana finansiella garantier. Dock tillåter BD att man går längre än BD i detta avseende.

11.2 Dimensionering av en garanti

BFO motsäger inte en ambition att genom fondering säkra insamling av de på marknaderna befintliga batterierna, vilket har skett i Sverige med blybatterifonden. Dock talas här om faktiska kostnader, och det saknas sannolikt stöd i lagen att övertäcka de faktiska kostnaderna.

Insamlingskostnaden för alla på marknaden befintliga batterier kallas ibland för marknadsskulden. Med en medellivslängd på cirka 5,5 år motsvarar detta vid nuvarande insamlingskostnad cirka 275 MSEK. Vare sig man väljer ett avgiftssystem eller ett producentansvarssystem bör fonden

anpassas åtminstone till denna nivå.

En naturlig komponent i båda systemen blir i framtiden en årlig revision av hur stor fonden bör vara. I dagens system skall detta utföras av Naturvårdsverket, som har huvudansvaret. I ett producentansvarssystem ligger detta på Tillsynsmyndigheten.

Om volymen blybatterier på marknaden minskar till följd av goda ersättningsprodukter eller av annat skäl eller om kostnaden för insamling i sig själv minskar kommer en sådan revision att leda till ett lägre behov av finansiell garanti. Motsatsen gäller givetvis vid en ökning av dessa

parametrar.

11.3 Finansiell garanti vid producentansvar

BD kräver inte formellt finansiella garantier. Det skulle dock kännas ovettigt att helt eller till stora delar avveckla och återbetala fonden för att kanske i ett senare skede efter ett antal år ställa krav på finansiella garantier. En bättre lösning är då att i svensk lagstiftning införa ett krav på finansiella garantier, just med hänsyn till fondens existens. Kravet på denna garanti måste då skrivas in i förordningen.

29/05/07

CITOC

24

Utredningens förslag är att relevant del av fonden kan användas som en finansiell garanti i samband med ett producentansvarssystem.

11.4 Övergångsregler

Det belopp som motsvarar den finansiella garantin skall överföras till ett producentansvar i samband med lagens ikraftträdande, dvs 26 september 2008.

Tekniskt måste fonden i sin helhet återbetalas till de företag som betalat in. Samtidigt skall de företag som medverkar i ett producentbolag betala in ett belopp motsvarande den finansiella garantin till producentbolaget. Denna process bör regleras även avtalsmässigt i samband med övergång till ett nytt system.

Under åren 2001 – 2006 har insamlats cirka 350 MSEK i batteriavgifter. Det förefaller rimligt att använda inbetalningar hela denna period som bas för återbetalningen. Uppgifter om detta finns på Naturvårdsverket. Medel där aktuell inbetalare av olika skäl inte kan identifieras föreslås överföras till en fond för Naturvårdsverkets informationskampanjer för insamling av batterier.

För beräkning av den nya garantin kan uppgifter från de senaste 5,5 årens inbetalade batteri- avgifter användas som underlag för att definiera vad varje producent är skyldig att betala in. Totalt torde detta omfatta 275 MSEK (enligt ovan) eller det belopp en noggrannare beräkning kommer fram till.

11.5 Enskilda producentansvar vid sidan av ett producentbolag

I händelse en enskild aktör tar sitt producentansvar själv och inte ansluter sig till ett producentbolag måste denna ställa en finansiell garanti på samma sätt som företag inom

producentbolaget. I samband med införandet av PEE har Mikael Hägglöf redovisat att antal former för finansiella garantier. Bankgaranti är sannolikt den garanti som i så fall bör väljas.

11.6 Slutsatser

Blybatterifonden kan utgöra en finansiell garanti för insamling av produkter på marknaden både i ett avgiftssystem och i ett producentansvarssystem. Fonden är sannolikt för stor, vilket bör leda till återbetalning av delar av denna i samband med övergången till ny BFO.

Vid ett producentansvar föreslås relevant del av fonden överföras till ett producentansvarsbolag. Regelsystemet för detta behöver ytterligare klarläggas i samband med att förordningstexten utformas så att kombinationen av ett inte tvingande producentansvar och klara regler för finansiella garantier kan kombineras.

12 Avgifter

Både ett avgifts- och ett producentansvarssystem kräver en (anslutnings)avgift för att finansiera systemet.

12.1 Dimensionering

Avgiften skall dimensioneras med hänsyn tagen till • Insamlingskostnader

29/05/07

CITOC

25

Behovet av avgift kan variera över tiden. Det är att föredra att ha en relativt stabil avgift, och det vore därvid en fördel om en utjämning över flera år kan göras. Detta kan närmare studeras alternativt lösas inom producentbolaget.

12.2 Avgiftens struktur

Avgiften som betalas in av producenten förslås bestå av en fast del, som är relativt lika för alla, och som ligger fast över tiden. Till detta kommer en rörlig del som varierar med försäljnings- volymen.

12.3 Små företag

Samtliga företag blir skyldiga att registrera sig och att betala den fasta avgiften. Med detta följer att man registrerat sig som producent.

För små företag utgår ingen rörlig avgift. Om den i 4.7 beskrivna gränsen är den rätta får fastläggas senare, när fördelningen fast/rörlig avgift bestäms.

12.4 Avgiftens fastställande

Vid ett producentansvarssystem med anslutningsavgift fastställs denna av producentansvars- bolaget. Vid ett avgiftssystem fastställs avgiften av Regeringen. Ovanstående modell med en fast och en rörlig del kan tillämpas i båda systemen.