Pares och nedsatt sensibilitet hö ben med urinretention, lätt konfusion, agitation och dysfasi.

2. A cerebri anterior sin.

[Vaskulärt] 26. Som restsymtom av en hjärninfarkt har en pat svaghet och nedsatt sensibilitet ffa i vä fot, mindre i benet och nästan ingenting i vä arm. Ansiktet normalt. Pat är omedveten om sin urininkontinens. Pos vä-sidig gripreflex. Dessutom har han blivit långsam och saknar spontanitet i reaktioner, har någon gång betett sig omdömeslöst i sällskap.

I vilken del av hjärnan har han sannoligt haft sin infarkt? Frontalt hö.

Vilket cerebralt blodkärl försörjer detta område? A cerebri anterior dx.

[Vaskulärt] 88. En 45-årig man inkommer akut efter att hittats liggande på golvet i sin lägenhet. Vid undersökningen är han vaken, men lätt förvirrad. Anger fel månad, men rätt årstid, han vet att han är på sjukhus, men inte vilket. Du märker att han uppmärksammar sämre det som sker åt vä. Han kan ned viss möda titta rakt fram, men då han slappnar av förs ögonen till hö. Han är paretisk i vä arm och ben och mungipan på vä hänger en aning. Förefaller även ha

känselbortfall för alla kvaliteter på vä kroppshalva fast denna del av undersökningen är något svårbedömd pga hans brist på uppmärksamhet åt vä. Babinskis tecken finns på vä, ej på hö sida. Han har ingen feber och somatisk undersökning i övrigt är ua. Ankomstdagen görs DT-skalle, som är ua. Även LP med avseende på celler och protein är ua.

a) Var i nervsystemet sitter skadan? (Motivera)

Frontotemporalt. A cerebri media hö som försörjer 75% av cortex, laterala delarna inkl basala ganglier, capsula interna, thalamus.

b) Vilka andra symtom kan uppstå vid skada i detta område?

Kontralateralt mot skadan: Brachiocefalt betonade (mer i arm än ben), spastisk hemipares, Wernicke- Mann, central facialispares. Kortikala symtom (afasi, alexi, neglekt). Ögonsymtom: Kontralateral homonym hemianopsi, deviation conjugée riktad mot skadad sida.

c) Är herpesencefalit en trolig förklaring till tillståndet? (Motivera) Nej.

 Talar emot: Ej feber, ej huvudvärk, ej aggressiv/personlighetsförändrad, ej influensaliknande bild, ej illamående/kräkning, LP normal avseende celler och protein (PCR ev neg initialt).  Talar för: Minne, fokalneurologiska symtom, DT normal initialt.

d) Utesluter den normala DT-skalle-undersökningen stroke som förklaring? Nej, utesluter endast blödning.

[Vaskulärt] 89. En 55-årig jäktad affärsman, rökare, noterade under arbetsresa att synen på det hö ögat försvann under ca 5 min. ”Det kändes som en rullgardin drogs ner över ögat”. Samma sak upprepades 2 gånger följande dag. Efter hemkomsten 3d senare söker mannen på din VC. a) Vad kallas symtomen?

Amaurosis fugax. (Rullgardinen som drogs ner över ögat kallas för ridåfenomen, ej att förväxla med annat symtom med samma namn).

b) Vilken är den sannolika orsaken till fenomenet?

TIA är vanligaste orsaken till amaurosis fugax (5 min korta attacker, flera gånger per dag/vecka, ridåfenomen, ensidigt). Cirkulationsstörning i näthinnan, synnerven eller synbanan pga

temporalisarterit, karotisstenos, förmaksflimmer, hypertoni, diabetes. Äldre personer. c) Vad gör du?

 Ger ett lugnande besked och rekommenderar några dagars vila.  Skriver remiss till ögonmottagning.

 Skriver remiss till neurologmottagning.  Skriver remiss till akutmottagning.

Skriver remiss till akutmottagning, handläggs som TIA/stroke.

[Vaskulärt] 12. En 58-årig manlig psykiater söker akutmottagningen pga upprepade attacker av blindhet hö öga. Pat beskriver att det blir svart för ögat under ca 5 min. Pat har även haft två attacker av övergående domning i vä kroppshalva.

7a. Ange sannolik diagnos för pats synpåverkan. 1p Amaurosis fugax pga TIA.

7b. Ange kärlområde inklusive sida som är drabbat vid patientens attacker. 1p Amaurosis fugax ses bara vid karotis-TIA. Höger sida eftersom det uppträder ipsilateralt. 7c. Ange fortsatt lämpligt omhändertagande. 3p

Remiss till akutmottagning, handläggs som TIA/stroke. Dock är TIA med enbart amaurosis fugax inte lika akut som TIA med andra symtom.

[Vaskulärt] 70. En 55-årig man med tablettbeh hypertoni inkommer med ambulans till akuten. Röker ca 20 cigaretter dagligen. För 1v sedan drabbades pat av övergående blindhet på vä öga. Under de 2 senaste dygnen har pat vid tre tillfällen blivit svag i sin hö sida och inte kunnat tala ordentligt; det har verkat som om han inte riktigt har kunnat hitta orden. Besvären har suttit i ca 10-30 min. Söker nu då han ånyo fått en attack enligt ovan med talsvårigheter och hö-sidig svaghet, denna gång har dock inte besvären gått tillbaka, trots att det gått 2h. Under

anamnespenetration och statusundersökning förbättras pat så att hans pares och talsvårigheter går tillbaka högst väsentligt. Då du är färdig har pat endast en diskret pares i hö hand och hans tal är nu helt återställt.

a) Sannolik diagnos? TIA.

b) Akut utredning? (Tacksam för förslag på 3 viktiga prover eller undersökningar) DT-skalle, EKG, saturation (>95%), BT.

c) Förslag på behandling:

Laddningsdos ASA (Trombyl x4), sedan kontinuerlig profylax med Trombyl 75 mg + Persantin 200 mg x2 eller Clopidogrel 75 mg. Behandla ev riskfaktorer. Rökstopp.

d) Förslag på ytterligare viktig, icke-akut utredning? (Tacksam för 2 prover eller us). Vilken frågeställning har du?

Riskfaktorutredning med halskärlsundersökning (karotisstenos? dissektion?), blodfetter, hjärteko (kardiella embolier?).

[Vaskulärt] 72 a) 2 symtom som bara ses vid karotis-TIA:

Pares (central facialispares), känselnedsättning, afasi, amaurosis fugax. b) 2 symtom som bara ses vid vertebrobasilära TIA.

Balansrubbning, yrsel, diplopi, dysartri.

[Vaskulärt] 90. En 62-årig kvinna har under toalettbesök för en halvtimme sedan drabbats av svår huvudvärk. Hon har kräkts upprepade gånger före inkomsten till akutmottagningen och är motoriskt orolig, kallsvettig. Neurologstatus är normalt, hon är inte nackstyv.

a) Vad misstänker du för diagnos? Subaraknoidalblödning.

b) Hur bör hon utredas initialt? DT-skalle.

c) Om det första utredningsmomentet utfaller negativt, vad bör du göra? LP tidigast efter 12h.

[Vaskulärt] 15. En 46-årig tidigare väsentligt frisk kvinna insjuknade på väg till pendeltåget på morgonen med akut insättande, mycket svår, huvudvärk. I väntan på ambulans kräktes hon. Vid undersökning är hon vaken, orienterad normal puls och BT, smärtpåverkad och nackstyv. En vä-sidig ptos föreligger. Vä pupill är vid och ljusstel och vä öga tycks stå abducerat och lätt nedåtdevierat. Status för övrigt ua.

a) Förstahandsdiagnos?

Subaraknoidalblödning (akut HV, kräkningar och nackstyvhet talar för). b) Tolkning av de neurooftalmologiska fynden?

Tecken till okulomotoriuspares (ger ptos, abducerat lätt nedåtriktat öga och vidgad ljusstel pupill). c) Vilken fokaldiagnostisk betydelse har de neurooftalmologiska fynden vad beträffar

Ovan nämnda tecken talar för aneurysm beläget i bakre kommunikanten där det komprimerar nerven. [Vaskulärt] 46. a) Beskriv det klassiska insjuknandet vid en subaraknoidalblödning:

Akut åskknallshuvudvärk (dvs mkt hastigt påkommen svår HV, ofta lokaliserad över hela huvudet). b) Beskriv diagnostik vid subaraknoidalblödning.

Akut DT-skalle. Om denna är blank avvakta med LP till 12h efter symtomdebut (analys av pigmentförekomst tillförlitligt först 12h efter blödningsdebuten). Om SAB konstaterats görs kartläggning med konventionell angio eller DT/MR-angio.

[Vaskulärt] 27. Stroke kan ibland debutera med värk på halsen och utstrålning mot huvudet, förenat med Horners syndrom.

Vilken orsak skall misstänkas? Karotisdissektion.

Vilka symtom ingår i Horners syndrom?

Nedsatt svettning på ipsilat ansiktshalva, ptos, mios.

Vilken är den viktigaste påverkbara riskfaktorn för stroke? Högt BT.

[Vaskulärt] 20. En 55-årig man med insulinbeh diabetes mellitus och hypertoni insjuknar med koordinationssvårigheter i hö sida, balansrubbning, illamående och kräkningar. Efter 4h

inkommer han till akutmottagningen. Pat har vid ankomsten till akutmottagningen uttalad ataxi hö sida och kan inte stå på benen pga falltendens åt hö. B-glukos är 8,1 och DT-skalle visar lätta vitsubstansförändringar supratentoriellt men i övrigt normala förhållanden. Pat läggs in på intagningsavdelningen och efter 8h har han sjunkit I medvetandegrad. Nytt B-glukos är då 8,4. Vid klinisk undersökning ses puls 85, BT 180/100. Pat andas mycket oregelbundet och reagerar svagt med tendens till sträckning i armar och ben bilat vid smärtstimulering. Pupillerna är små men kan dra ihop sig något vid belysning. Ögonmotilitetstest visar inga ögonrörelser. Babinskis tecken ses bilat.

a. Ange sannolik skadelokalisation utifrån grov indelning (kortex eller hjärnstam). 1p Hjärnstam.

b. Notera i punktform motiv till ditt ställningstagande i fråga a. 2p

 Koordinationsrubbning, balansrubbningar, ataxi, falltendens, sjunkande medvetandegrad.  DT väs ua trots stora symtom (visualiserar bakre skallgropen dåligt jämfört med MR) talar

också mot att lesionen sitter baktill.

c. Vilken typ av vetenskaplig argumentation bygger ditt ställningstagande på? Motivera varför. Evidensbaserad medicin. Ställningstagandet bygger på empiriska (noggrant inhämtade data om yttervärlden) studier med logiska resonemang och en argumentation som både är kommunicerbar och verifierbar. I de fall där det vore oetiskt eller där en klinisk situation ej går att simulera så bygger ställningstagandet på väl beprövade erfarenheter.

[Vaskulärt] 21. 75-årig man inkommer efter att ha påträffats på morgonen i sängen med oförmåga till tal och rörelser i extremiteter. Oregelbunden andning, varför pat intuberas. DT- skalle visar inget säkert patologiskt. Du får som jourhavande på IVA-avd direktiv av överläkare att utföra hjärndödsdiagnostik. Du finner vid neurologisk undersökning att pat följer med blicken då föremål rörs vertikalt. I övrigt ingen säker respons vid smärtstimulering i extremiteter. Kranialnervsreflexer utslagna.

a) Vad kallas tillståndet? Locked-in syndrome.

b) Nivådiagnos och förslag på etiologi?

Ventral pontinskada (bilateral ventral pons) pga basilaristrombos. Alla supranukleära förbindelser med spinalnerver och nedre kranialnerver är avbrutna, men pat är vaken och medveten om omgivningen. All volontär motorik utom ögonmotoriken är upphävd (pga högt sittande nerver), och pat kan endast kommunicera med blinkningar och ögonrörelser.

Ventral pontin skada (pga basilaristrombos). Alla supranukleära förbindelser med spinalnerver och nedre kranialnerver är avbrutna, men pat är vaken och medveten om omgivningen. All volontär motorik utom ögonmotoriken är upphävd (pga högt sittande nerver), och pat kan endast kommunicera med blinkningar och ögonrörelser.

[Vaskulärt] 31. Varför är datortomografi att föredra framför MR vid akut undersökning av pat med stroke eller skalltrauma?

Går att få till snabbt, går fort att utföra, är fullt tillräckligt för att utesluta blödning, man kan ventilera och övervaka pat samtidigt.

[Hydrocefalus] 6. En 52-årig man hade för 1 år sedan en subaraknoidalblödning från a cerebri media-aneurysm, som opererades. Han är nu helt återställd. Senaste halvåret har närminnet successivt försämrats och han har fått tilltagande gångsvårigheter.

a) Sannolik diagnos? Normaltryckshydrocefalus.

b) Saknas något för diagnosen typiskt symtom? Urininkontinens.

c) Utredning: I) För diagnosen: II) Med tanke på ev behandling? I) DT (visar ventrikelvidgning).

II) Tappningstest (30-50 ml likvor tappas via LP; pat med pos tapptest har bättre effekt av shunt). d) Behandling?

Ventrikuloperitoneal shunt (dvs subkutant katetersystem från ventrikelsystemet till peritoneum). [Hydrocefalus] 80. En husläkare konsulterar dig angående en pat som har misstänkt normaltryckshydrocefalus. Husläkaren berättar att pat lider av demens och dessutom är inkontinent. Naturligtvis frågar du då, som alert kollega, efter ytterligare ett symtom, som kunde tala för diagnosen.

a) Vilket symtom frågar du efter? Gångataxi/gångsvårigheter.

b) Du föreslår husläkaren att noggrant penetrera pats anamnes efter åtminstone 2 tidigare tillstånd, som kan predisponera för normaltryckshydrocefalus, nämligen:

Subaraknoidalblödning, skalltrauma, infektioner, tidigare neurokirurgiska ingrepp.

c) Efter det att pat genomgått DT-skalle, som givit stöd för diagnosen, föreslår du ytterligare 1 undersökning innan neurokirurgen får sätta kniven i pat för att anlägga en shunt.

Förhoppningsvis skall undersökningen kunna hjälpa till att förutsäga resultatet av en shuntoperation. Vilken undersökning föreslår du?

Tappningstest: 30-50 mL likvor tappas via LP, utvärdering av symtomförändring. Pat med pos tapptest blir bättre hjälpta av shunt.

[Hydrocefalus] 3. I den allt äldre befolkningen anses korrekt diagnostik av minnestörningar väsentlig. Det är väsentligt att diagnostisera beh-bara orsaker till minnessvårigheterna. Betrakta följande fallbeskrivning och svara på nedanstående fråga: En 70-årig man hade under

barnaåren hjärnhinneinfl och vårdades på epidemisjukhus. Under sitt vuxna liv har han beh för hypertoni med kalciumblockare po. Pat har i övrigt arbetat som förman på bygge i många år fram till pension. Han röker 10 cig/dag. Under det senaste året har pat fått tilltagande

minnessvårigheter som noterats även av anhöriga. Hustrun som medverkar vid besöket påpekar att han blivit initiativlös och går allt vingligare när de försöker ta promenader med hunden. I status finner du bredspårig ostadig gång, kognitiva svårigheter med nedsatt prestation på minimentaltest.

3a. Ange sannolik diagnos som i förstahand bör övervägas vid denna sjukdomshistoria. 1p Normaltryckshydrocefalus (ålder, nedsatt kognitiv kapacitet (demens, initiativlöshet), bredspårig ostadig gång).

3b. Ange 1 anamnestisk uppgift som kan styrka den relevanta diagnosmisstanken i fråga a. 1p Urininkontinens.

[Trauma] 93. 50-årig man söker i sällskap med hustru pga tilltagande huvudvärk. Hustrun berättar att maken råkat ut för en trafikolycka för 1 månad sedan. Han slog med huvudet mot vindrutan men var ej avsvimmad. Pat har nu blivit lätt irriterad och uppträder ”konstigt”. a) Du misstänker i förstahand:

Kroniskt subduralhematom.

b) Undersökning som bäst bekräftar din misstanke? DT-skalle.

c) Fortsatt handläggning?

Kontakt med neurokirurg för ev utrymning.

[Truama] 13. Ange typisk symtomatologi och lämpligt omhändertagande vid posttraumatiskt cerebralt syndrom. 3p

Postkommotionellt (posttraumatiskt cerebralt) syndrom (PCS) är kliniska symtom som kvarstår månader efter kraftigt skalltrauma. De vanligaste symtomen är uttalad trötthet, huvudvärk, minnes- och koncentrationssvårigheter. Informera pat om detta!

[Trauma] 12. En 21-årig man inkommer till akutmottagningen där du tjänstgör som jourläkare. Enligt uppgift har han varit förare av bil som voltat i hög hastighet. En medpassagerare

påträffades död i bilen. Pat var vid medvetande när ambulansmännen kom och pat hängde upp och ner i bilbältet. Vid påträffandet noterades blödande sårskador i vä tinningregion. Pat kräktes och klagade över smärtor i nacke. Vid pats ankomst till dig (som kirurgjour) på akuten noterar du att han är vaken men smärtpåverkad. Cirkulatoriskt stabil och spontanandas ua. Pat har kraftnedsättning i hö arm och hand och kan inte lyfta hö arm från underlaget. Även kraften i hö ben verkar vara nedsatt. Ange 2 allvarliga skador som måste misstänkas. 2p

Frontotemporal skada. Skallfraktur, contusio cerebri, epiduralhematom, subduralhematom, traumatisk intracerebral blödning, traumatisk subaraknoidalblödning, ökat ICP (huvudvärk, kräkning, hemipares, nackvärk).

[Trauma] 14. En kvinnlig 38-årig präst har sedan 2 månader, efter ett mindre skalltrauma då hon slog huvudet i den låga dörrkarmen intill sakristian, haft besvär i form av tryckande huvudvärk, ökad irritabilitet och svårigheter att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter. Pat beskriver också att hon känner sig ”yr och ostadig”. DT-skalle är normal. Ange sannolik diagnos. 1p

Posttraumatisk huvudvärk. DT är ua, talar starkt emot ett subduralhematom. Symtom: Huvudvärken har ofta samma symtombild som spänningshuvudvärk + yrsel, trötthet och illamående.

Akut posttraumatisk huvudvärk uppkommer <14d efter traumat och försvinner <2 månader. Kronisk posttraumatisk huvudvärk uppvisar kvarstående symtom efter 2 månader.

[Trauma] 37. Nämn de viktigaste övervakningsparametrarna vid skalltrauma. Hur förändras de vid ökad intrakraniellt tryck? [x2]

BT (stiger kompensatoriskt om högt ICP), puls (sjunker paradoxalt nog), GCS (sjunker), NIHSS (ökar).

[Trauma] 13. Nämn 1 viktigt ”falskt lokaliserande symtom” som följd av intrakraniell tryckstegring.

Abducenspares (t.ex. vid hjärntumör  ökat ICP; nerven är utsatt vid tryckstegring generellt pga dess långa intrakraniella förlopp).

[Koma] 7. Som jourhavande på akutmottagningen ställs du ofta inför medvetandesänkta patienter. Akut omhändertagande är givetvis viktigt. Ange 3 symtom och statusfynd som kan vara vägledande för att differentiera strukturell respektive metabolisk/toxisk genes till medvetandesänkning. 3p

Strukturellt: Fokalitet, komplett funktionsnedsättning i anatomiskt definierbart område, asymmetrisk bild, kranialnervspåverkan, gradvis försämring enl RLS/GCS, patologiskt andningsmönster (Cheyne- Stokes), blodgas ej förenlig med metabol acidos.

Metabolt/intox: Förändrat andningsmönster med hyper/hypoventilation, påverkad arteriell blodgas, multifokal/diffus neurologisk bild med symmetriska fynd, perifera neuromuskulära symtom (myoklonier, tremor), variabla fynd med svängande förlopp, icke-fokal nystagmus med senare oriktade ögonrörelse.

[Koma] 75. Ange 5 behandlingsbara orsaker till koma:

MIDAS-HUSK: Meningit/sepsis, intox, diabetes, andningsinsuff, subarak/subduralblödning, herpesencefalit, uremi, status epilepticus, Korsakoff.

[Koma] 21. 75-årig man inkommer efter att ha påträffats på morgonen i sängen med oförmåga till tal och rörelser i extremiteter. Oregelbunden andning, varför pat intuberas. DT-skalle visar inget säkert patologiskt. Du får som jourhavande på IVA-avd direktiv av överläkare att utföra hjärndödsdiagnostik.

a) Vilka krav gäller före påbörjande av sådan undersökning?  Orsaken till hjärnskadan måste vara känd.

 Förgiftning och pot reversibla orsaker måste vara uteslutna.  Ej nedkylning.

 2 kliniska us föregår 1 ev angiografi.  Specialistkompetent läkare.

Du finner vid neurologisk undersökning att pat följer med blicken då föremål rörs vertikalt. I övrigt ingen säker respons vid smärtstimulering i extremiteter. Kranialnervsreflexer utslagna. b) Är detta förenligt med hjärndöd? Ja? Nej?

Nej. Förenligt med hjärndöd är: Ej palpabel puls, ej hörbara hjärtljud, ej spontanandning, ljusstela (vida) pupiller.

[Rehab] 11. 35-årig man med känt högt BT och höga blodfetter. Röker ej, dricker alkohol på helger. Insjuknar med plötslig medvetandesänkning och svaghet hö sida. Utredning akut med DT av hjärnan påvisade en stor intraparenkymatös blödning centralt vä sida. Initialt GCS 9. Överförd till neurokirurgisk klinik där intuberad och i samband med ankomst till

neurokirklinik dilaterar vä pupill. Akutopererad och hematomet utryms. Postop GCS 9-10, rör vä sida, helt plegisk hö arm, rör lite på hö ben, afasi. Har under intensivvårdsperioden

nasogastrisksond. Efter ca 3v vård på neurokirklinik överförs pat till rehabmedicinsk

slutenvård. Pat är då fullt vaken, har afasi, central facialispares hö, hö-sidig hemipares, stegrade reflexer hö sida och pos Babinski, använder rullstol.

a. Ge exempel på 4 medicinska kompl som kan uppstå under tidig rehabfas? 2p

Ep, smärta, obstipation, inf, trombos, malnutrition, oro/aggression/depression, hydrocefalus, spasticitet. Efter 1,5 månader ökar tonus i ffa armen men även i höger ben.

b. Beskriv statusfynd vid rigiditet. 1p

Ökat motstånd vid passiva rörelser; opåverkad av rörelsens hastighet. Ökar vid kontralateral aktivering (repetitiv rörelse i kontralateral arm). Blyrör, ibland kugghjulsfenom.

c. Beskriv statusfynd vid spasticitet. 1p

Anamnestiskt/observation av ofrivilliga ryckningar och spänningar i förlamad muskulatur. Bekräftas som ett motstånd mot passiva rörelser och som en palpatoriskt noterbar stelhet i afficierad muskulatur. Inskränkningar i rörelseomfånget pga komplicerande kontrakturer. Utlösande av hastighetsberoende fällknivsfenomen.

d. Ange 2 beh-alternativ vid beh-krävande spasticitet. 1p Botulinumtoxin (lokal spasticitet), Baklofen (generell spasticitet).

Vid rond efter ca 1v slutenvårdsrehab påtalar en SSK att pat hostar när han äter, det tar orimligt lång tid för pat att äta en hel måltid och SSK är oroad över att pat inte får i sig tillräckligt med kalorier.

e. Vilken blir din primära åtgärd? 1p

PEG. Men även pröva näringsdrycker, konsistensanpassade måltider, äthjälpmedel, parenteral nutrition.

Efter en tids slutenvårdsrehab ska pat skrivas ut. Pat förflyttar sig mha bock kortare sträckor och med rullstol längre sträckor. Tar till sig instruktioner bra. Har en begränsad uthållighet.

Pat hittar bra och kan passa tider. Pat har påtagligt svårt med abstrakta saker, men klarar det som är konkret och praktiskt väl. Använder kroppsspråket vilket uppfattas som relativt lätt att förstå när man känner pat. Vid utskrivningssamtalet framkommer tydligt att pat inte vill ta några läkemedel i fortsättningen. Han hade även innan insjuknandet i hjärnblödning gjort valet att inte ta läkemedel. Han vill nu ej ha beh för sitt höga BT.

f. Ge etiska argument för att behandla pats BT mot hans vilja. 1p

3 rangordnade etiska principer för prioritering: Människovärdesprincipen (alla fria, lika värda), behovs- och solidaritetsprincipen (resurser där behovet är som störst), kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnader vid val mellan olika åtgärder).

4 medicinsk-etiska principer: Den etiska diskussionen måste gå ut på att söka rangordna principerna i det enskilda fallet.

 Autonomiprincipen: Var och en har rätt att bestämma över sitt eget liv och ska respektera andras förmåga och rätt till självbestämmande (autonomi), medbestämmande och integritet.  Godhetsprincipen: Var och en ska sträva efter att göra gott och att göra nytta. I hälso- och

sjukvården innebär denna princip att man alltid ska sträva efter att bota pats sjd. Om det inte går, ska man sträva efter att lindra pats besvär.

 Inte skadaprincipen: Människor har en skyldighet att inte skada varandra och att var och en ska sträva efter att förebygga eller förhindra skada och minimera lidande.

 Rättviseprincipen: Alla personer ska behandlas lika. Hälso- och sjukvården måste beakta respekten för människors lika värde och allas lika rätt till vård och omsorg. Resurser ska användas på ett så rättvist sätt som möjligt.

[Öga] 2. Ange synfältsdefekt vid: a) Retrobulbär neurit.

Centralskotom/monookulär defekt. b) Kromofobt hypofysadenom. Bitemporal defekt.

c) Hö-sidig temporallobstumör.

Homonym vä-sidig kvadrantdefekt – ”pie in the sky”.

[Öga] 23. Nämn 3 olika tillstånd som orsakar unilateral ptos. Okulomotoriuspares, Horners syndrom, okulär myasteni.

[Symtom] 69.a) Vad är astereognosi?

Pat kan inte identifiera ett föremål genom att känna dess form med handen, trots att känselnedsättning inte föreligger.

b) Nämn 2 huvudtyper av dysfasi och var lesionen brukar sitta vid dessa tillstånd:  Motorisk (Brocas/Expressiv): Nedre, bakre delen av frontalloben.

 Sensorisk (Wernickes/ Impressiv): Temporalloben. c) Vad är atetos?

Långsam hyperkinesi.

[Symtom] 43. a) Vad innebär kataplexi?

Plötslig och övergående (attackvis) episod av muskelsvaghet åtföljt av fullt medvetande, typiskt triggade av känslor såsom skratt, gråt, rädsla, etc. Orsakas av en autoimmun destruktion av neurotransmittorn hypokretin. Alternativt: Affektiv tonusförlust.

b) Vid vilken sjukdom förekommer det? Narkolepsi (kardinalsymtom).

c) Nämn 2 andra symtom vid denna sjukdom: Sömnparalys, hypnagoga hallucinationer.

d) Vilken undersökning ordinerar du bör göras för att bekräfta din diagnosmisstanke?

In document Sammanfattning av hela T9 av Morgan Lundgren (Page 112-120)