2.1 UPPGÖRAnDeT AV LÄROPLAn OCh DeSS innehåLL
2.1.3 Personlig studieplan
delar och av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
studiernas framskridande, tidsplanering och studiearrangemang
utbudet av fritt valbara examensdelar
en plan för hur examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen) ordnas
en plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnandet
en plan för bedömning av de yrkesinriktade examensdelarna, i vilken en av
yrkesprovsorganet godkänd plan för genomförandet och bedömningen av yr-kesprov ingår
examensdelar som erbjuds lokalt, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för
bedömning och bedömningskriterier samt målen, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna för de valfria tilläggsstudierna i obligatoriska exa-mensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
2.1.3 Personlig studieplan
I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §) bestäms om de studerandes möjlig-heter till individuella studieval och i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 3 §, 4 §, 12 a §) föreskrivs om informationen om studierna, studiehandledningen och erkännande av kunnande. För att den studerandes individuella valfrihet ska förverkligas, ska utbildningsanordnaren utgående från den studerandes individuella utgångspunkter göra upp en personlig studieplan (PSP), som kontinuerligt uppda-teras under utbildningens gång.
3.1 ALLMÄnT OM SYSTeMeT MeD FRiSTåenDe eXAMinA
Systemet med fristående examina erbjuder vuxna ett flexibelt sätt att påvisa, förnya och upprätthålla sin yrkeskunskap eller också skaffa sig ett nytt yrke vid byte av ar-betsuppgifter. Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas nationellt och kvalitativt oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. I systemet med fristående examina samarbetar arbets-givare, arbetstagare och undervisningssektorn intensivt när det gäller att utveckla examensstrukturen, utarbeta examensgrunder, planera och ordna examenstillfällen samt bedöma examensprestationer.
Yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina kan av-läggas som fristående examina. I grunderna för fristående examen har yrkeskom-petensen fastställts så som krav på den yrkeskompetens som behövs i arbetslivet.
Examina består av delar som motsvarar självständiga arbetshelheter.
3.2 AnORDnAnDe AV FRiSTåenDe eXAMinA
De av Utbildningsstyrelsen tillsatta examenskommissionerna, som består av repre-sentanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutö-vare, ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfär-dar examensbevis. Examenskommissionerna ingår avtal om att anordna fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina får inte anordnas utan giltigt avtal med examens-kommissionen.
3.3 AVLÄGGAnDe AV FRiSTåenDe eXAMinA
Fristående examina avläggs genom att examinanderna i praktiska uppgifter vid examenstillfällen påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje
AVLÄGGAnDe AV GRUnDeXAMen SOM FRiSTåenDe eXAMen
3
sentanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. I branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare beaktas även denna part vid valet av bedömare. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Exa-mensbetyg kan utfärdas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord.
3.4 GRUnDeRnA FÖR FRiSTåenDe eXAMinA
I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet.
En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. De krav på yrkesskicklighet som beskrivs i examensdelarna koncentrerar sig på behärskandet av de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkes-praxis inom den aktuella branschen. De inkluderar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter.
Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskick-lighet. Föremålen för bedömning anger de områden för kunnande som man vid bedömningen fäster särskild uppmärksamhet vid. Definitionen av föremålen un-derlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som fastställts i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation.
Sätten att påvisa yrkesskicklighet i examensgrunderna innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innefatta bl.a. di-rektiv för hur en examensprestation vid behov kan kompletteras, så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.
3.5 PeRSOnLiG TiLLÄMPninG i FRiSTåenDe eXAMen
Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen, avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet när det gäller fristående examen och utbildning som förbereder för denna. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering.
3.6 BeDÖMninG AV YRKeSSKiCKLiGheTen i FRiSTåenDe eXAMen
Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de har det kunnande som i examensgrunderna förutsätts i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedöm-ningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Be-dömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedöm-ningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillför-litligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om en examinand företer tillförlitliga utredningar över tidigare visat kunnande, gör bedömarna en utvärdering över hur väl kunnandet motsvarar kraven på yrkesskicklighet, enligt grunderna för den fristående examen.
Bedömarna förelägger dokumentationen examenskommissionen och föreslår erkän-nande av kunerkän-nandet som en del av gällande fristående examen.
Ifall examinanden redan tidigare, i grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen påvisat sin yrkesskicklighet i någon del av denna examen bör den tidigare examen eller examensdelen föreslås erkännas som en del av den fristå-ende examen. För erkännande av tidigare inhämtat och påvisat kunnande kan ingen fast tidsgränd fastställas men kunnandets aktualitet bör eventuellt granskas. Det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat och tillförlitligt dokumenterat kunnande görs av examenskommissionen. Vid behov kan examinanden förutsättas visa att kunnandet motsvarar de krav på yrkesskicklighet som examen ställer.
Bedömning av yrkesskickligheten är en process där insamling av bedömnings-material och dokumentering av bedömningen spelar en viktig roll. Representan-terna för arbetslivet och lärarrepresentanRepresentan-terna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedöm-ningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet till att själv bedöma sina prestationer. Examensanordnaren gör upp ett bedömningsprotokoll över avläggandet av den aktuella examensdelen och protokollet undertecknas av be-dömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons om prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskom-missionen.
Bedömare
De som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensanordnaren kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.
Rättelse av bedömning
Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning hos den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring i examenskommissionens beslut angående rättelse av bedömning.
3.7 BeTYG
Examenskommissionen utfärdar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Intyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildnings-anordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen.
Betyget för en eller flera examensdelar ges på examinandens begäran. Exa-mensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensan-ordnaren.
En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen god-känt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examens-betyg. Examensanordnaren skaffar och undertecknar yrkesbeviset, som är avgiftsbe-lagt för examinanden.
3.8 UTBiLDninG SOM FÖRBeReDeR FÖR FRiSTåenDe eXAMen
Det går inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning för dem som deltar i fri-stående examina. I regel avläggs examina emellertid i samband med den förberedan-de utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnanförberedan-det av den förberedande utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska som en del av utbildningen ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga en fristående examen.