Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för uppföljning och utvärdering av
miljökvalitetsmålet och har genomfört kartläggningen nedan.
Skäl till styrmedel – marknadsmisslyckanden
Människan exponeras för strålning från såväl naturligt förekommande strålkällor, till exempel ultraviolett strålning från solen, som från olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni och elledningar. De kärntekniska anläggningar som finns i Sverige släpper ut radioaktiva ämnen till både luft och vatten under kontrollerade former. Andra källor till strålning är radioaktivt produkt- och verksamhetsavfall från verksamheter inom exempelvis sjukvård, forskning och industri. Elektromagnetiska fält finns kring alla processer och produkter som använder elektriskt ström. De största källorna till exponeringen för elektromagnetiska fält idag är basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner.
För att begränsa exponeringen för strålning till människa och miljö har SSM främst använt administrativa styrmedel, till exempel föreskrifter som anger gränsvärden för utsläpp, referensvärden för exponering av elektromagnetiska fält samt
utsläppsvillkor i miljötillstånd. Även informativa styrmedel används, till exempel rekommendationer, vägledning och rådgivning, kurser och utbildningar samt information.
Exempel på marknadsmisslyckande kan vara externa effekter i form av utsläpp av radioaktiva ämnen som drabbar kollektiva varor som luft, vatten och mark samt orsakar exponering för strålning till människa och miljön. Detta gör att ett så kallat externalitetsproblem uppstår genom att strålningen drabbar andra än de som ger upphov till den. Till strålningens natur hör även att den är luktfri och osynlig, vilket gör det svårt för individer att skydda sig mot oönskad strålning.
När det gäller exponering för UV-strålning visar sig marknadsmisslyckandet bland annat genom att antalet årliga hudcancerfall ökar. Detta trots att det har genomförts ett stort antal informationssatsningar de senaste åren och trots att många individer är medvetna om sambandet mellan exponeringen för UV-strålning och risken för hudcancer. Det är dock svårt att utvärdera de insatser som genomförs idag då resultatet visar sig först om 10-20 år beroende på den långa latenstiden för
hudcancer. Svårigheten ligger i att få människor att ändra sitt beteende. Solvanorna är kopplade till de skönhetsideal som finns i dagens samhälle och som förespråkar en solbränd hy. Att vara solbränd förknippas dessutom med hälsa. När det gäller
små barn (ungefär upp till skolåldern) är bedömningen dock att föräldrar idag väljer att skydda sina barn i en allt större utsträckning.
Försiktighetsprincipen är tillämpbar vid exponeringar där det inte finns säkerställda hälsorisker och ligger till grund för verksamheter med elektromagnetisk strålning, till exempel tillämpas den vid nybyggnation intill kraftledningar och användning av handsfree vid användning av mobiltelefon. Viss försiktighet är fortsatt befogad då det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar. I
den fysiska planeringen strävas efter att begränsa fältstyrkan i boendemiljön och andra miljöer där människor vistas. Avvägningar görs dock om det är möjligt att vidta åtgärder för att begränsa exponeringen till rimliga kostnader och
konsekvenser. Marknadsmisslyckandet utgörs av att ytterligare kunskapsunderlag behövs. Det kan föreligga en form av asymmetrisk information, även om
informationen i sig inte är asymmetrisk, istället handlar det om hur man tar emot informationen.
Befintliga styrmedel
De viktigaste styrmedelskategorierna för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är informativa och administrativa styrmedel. Exempel på befintliga styrmedel är information, råd och rekommendationer, vägledning och rådgivning, planer, utbildning samt regleringar. Regleringar kan exempelvis vara föreskrifter och normeringar, till exempel i form av referensvärden eller utsläppsvillkor.
Vägledning och rådgivning kan till exempel utgöras av tillsynsvägledning. I syfte att öka kompetensen i strålskyddsfrågor genomför SSM regelbundet kurser för olika målgrupper, till exempel kommunala tjänstemän och sjukvårdspersonal. Se bilaga 6 på sid 212 för kartläggning av befintliga styrmedel.
Synergier och konflikter
Det finns vissa synergier mellan miljökvalitetsmålen Säker strålmiljö, God
bebyggd miljö samt Skyddande ozonskikt. Samtliga mål bidrar till att minska
exponering för UV-strålning. Inom ramen för God bebyggd miljö kan exempelvis åtgärder genomföras för att minska UV-strålningen genom att utforma bebyggelsen så att solstrålningen avskärmas på ett lämpligt sätt. När det gäller
miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt är trenden positiv med minskande halter ozonnedbrytande ämnen i stratosfären och tendenser till ett allt tjockare ozonskikt. Denna utveckling gynnar även förutsättningarna för att uppnå Säker strålmiljö. Inga konflikter med något av de övriga 13 miljökvalitetsmålen har identifierats.
Slutsats
De viktigaste styrmedelskategorierna för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är informativa och administrativa styrmedel. Exempel på befintliga styrmedel är information, råd och rekommendationer, vägledning och rådgivning, planer, utbildning samt regleringar. Regleringar kan exempelvis vara föreskrifter och normeringar, t.ex. i form av referensvärden eller utsläppsvillkor. Vägledning och rådgivning kan t.ex. vara tillsynsvägledning. De befintliga styrmedlen bedöms vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.
Några generella slutsatser som kan dras är att ytterligare kunskapsunderlag behövs. Fler utvärderingar av befintliga styrmedel såväl som effekterna av dessa, skulle öka förmågan att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö samt underlätta prioriteringar av insatta medel och insatser. Effektuppföljning av insatta styrmedel kan dock vara svårt exempelvis för den del av Säker strålmiljö som handlar om UV-strålning, eftersom det tar lång tid att utveckla hudcancer (tiotals år). Bättre
kunskapsunderlag kan erhållas genom forskning, som bedöms vara ett viktigt styrmedel för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås.
Inom delområdena strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält som innefattas i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms redan vidtagna eller planerade styrmedel kunna leda till att målet uppnås. För den del av Säker
strålmiljö som omfattar UV-strålning är trenden negativ med ökat antal
hudcancerfall. Det innebär att det kommer att krävas ytterligare åtgärder om målet ska kunna nås. Genomförda styrmedel och åtgärder för UV-strålning följs upp i den mån det är möjligt. Samtidigt är det svårt att i dagsläget se effekten av styrmedlen och åtgärderna, eftersom ökat antal hudcancerfall är ett resultat av åtgärder, kunskapsnivå och beteenden som rådde för minst tio år sedan.