Sociala effekter
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus
4.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader för efterbehandlingen
av Hälleforsnäs bruk. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfat- tas nyttorna och kostnaderna i Tabell 27 och Tabell 30. Källorna har huvudsakligen varit Flens kommun (2008a, 2008b) och Länsstyrelsen i Södermanlands län (2009) kompletterat med material som har framkommit genom sökningar på webben samt kontakter med Flens kommun och markägaren.
4.7.1 Nyttor
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker
Tack vare efterbehandlingen har en rad olika verksamheter kunnat etablera sig på bruksområdet utan att vara berörda av hälsorisker. Ragnar Boman (e-post, 2013- 05-05) bedömer dock att bruksområdet fortfarande saknar ett positivt marknads- värde. Visserligen har saneringen inneburit att en restriktion för utnyttjandet av området har försvunnit, men problemet är att många av de kvarvarande byggnader-
75
na är i dåligt skick. Boman bedömer t.ex. att gjuteribyggnaden måste rivas, vilket i sig skulle kosta 7-10 Mkr. En potential för en framtida markvärdesökning har dock skapats tack vare efterbehandlingen.
B2. Positiva effekter på hälsa
Samtliga åtgärdsmål har uppnåtts (Flens kommun, 2008a). Fem av de sex åtgärds- målen handlade om hälsa och formulerades på följande sätt:
1. Fisk och kräftor från Bruksån ska kunna konsumeras utan hälsorisk. 2. Spridning av föroreningar till Bruksån och nedströms liggande vattendrag
ska inte ge upphov till halter av föroreningar som överstiger gränsvärden för dricksvattenkvalitet.
3. Bruksområdet ska kunna användas för industriverksamhet utan risk för hälsoeffekter.
4. Barn och vuxna ska kunna vistas på Tjärtippen utan att drabbas av negativa hälsoeffekter.
5. Kontakt med sediment i Bruksån ska inte medföra risk för negativa hälso- effekter.
Innan saneringen exponerades ingen person regelmässigt för föroreningarna på Tjärtippen, eftersom den var avstängd sedan flera år tillbaka när saneringen star- tade. För bruksområdet kan antalet personer bedömas ha uppgått till ca 50, bl.a. anställda vid verksamheterna på bruksområdet (Ragnar Boman, e-post 2013-05- 28). De 0,81 minskade cancerfallen enligt Tabell 28 värderas i enlighet med avsnitt 3.4 i huvudrapporten till ett nuvärde på 4,9 Mkr. De 0-945 färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Det kan tilläggas att många av de bygg- nader som revs inom ramen för saneringsprojektet ibland besöktes av äventyrs- lystna barn och ungdomar, som därigenom utsattes dels för allmänt förfallna och därigenom farliga miljöer (t.ex. ruttna tak) och dels för föroreningar. Tack vare saneringsprojektet minskade dessa risker (Ragnar Boman, e-post 2013-05-30). Någon kvantifiering av denna riskminskning har dock inte gått att göra inom ramen för utredningen.
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster
Bruksområdet är en rik kulturmiljö med ett flertal byggnader av kulturhistoriskt värde (Flens kommun, 2008b). Området har även betydelse för naturupplevelser eftersom det gränsar till Bruksdammen och gamla Folkets Park. Bruksdammen är ett våtmarksområde med höga botaniska värden och ett rikt fågelliv och gamla Folkets Park är numera ett naturområde. En strandpromenad genom bruksområdet knyter samman de här naturområdena och ger på så sätt ett mervärde för friluftsli- vet. (Flens kommun, 2008b) Före saneringen var endast ett mindre antal avsides belägna byggnader stängda för besök på grund av föroreningarna, och dessa bygg- nader hade knappast någon betydelse för besökarna till bruksområdet (Ragnar Bo- man, e-post 2013-05-30).
76
Kvaliteten i de möjligheter till kultur- och naturupplevelser som området ger möj- lighet till kan bedömas ha ökat till följd av att upplevelserna kan ske utan hälsoris- ker till följd av föroreningar. Dessutom har ett gammalt deponiområde (Tjärtippen) kunnat göras om till park- och skulpturmark som utnyttjas som strövområde (Jerry Persson1, e-post 2013-05-06). Vidare ökar kvaliteten i rekreationsupplevelser i samband med fiske till följd av att fisk och kräftor från Bruksån kan konsumeras utan hälsorisk. Omfattningen på detta fiske kan dock bedömas vara försumbart både före och efter saneringen (Ragnar Boman, e-post 2013-05-28; Jerry Persson, e-post 2013-05-28). En knapp mil nedströms Hälleforsnäs ligger Mellösasjön, där däremot ett utbrett fiske förekommer (Jerry Persson, e-post 2013-05-28). Det har dock inte framkommit några uppgifter om i vilken mån detta fiske har gynnats av saneringen.
Det ska här också nämnas att ett av de sex åtgärdsmålen gällde växtlighet: ”Växt- lighet ska kunna etablera sig på Tjärtippen utan att drabbas av allvarliga negativa effekter.” I vilken grad dessa förbättrade förhållanden för växtligheten ger upphov till någon ökning av någon ekosystemtjänst går dock inte att bedöma.
B4. Andra positiva externa effekter
Efterbehandlingen har tveklöst bidragit till att bruksområdet har kunnat utvecklas. Markägaren Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter och Flens kommun sökte i samverkan efter nya hyresgäster och nya verksamheter i områdets lokaler. Det främsta resultatet blev att lågpris-modekedjan Lager 157 kunde etableras i Bruks- området sensommaren 2008, liksom en annan lågprisaffär som säljer heminredning (Flens kommun, 2008a; SKL, 2009). Ragnar Boman (e-post, 2013-05-05) bedömer vidare att efterbehandlingen hade betydelse för en positiv utveckling av Hällefors- näs som helhet. I vilken grad det här har en samhällsekonomisk relevans är dock svårbedömbart. En positiv social effekt rör det sig dock tveklöst om, varför vi åter- kommer till detta när de sociala kriterierna bedöms nedan.
Den kvalitativa identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 27.
1
77
Tabell 27 Identifiering av nyttor – Hälleforsnäs bruk
Nyttor (B) Mkr
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X) B2. Positiva effekter på hälsa
B2a. Minskade akuta hälsorisker. X
B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.
B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro
X X
4,9
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.
B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.
X
B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. X
B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. (X)
B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. (X)
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
4.7.2 Kostnader
C1. Åtgärdskostnader
Länsstyrelsen i Södermanlands län (2009) redovisar följande åtgärdskostnader:
Kommunens utgifter inklusive personal anställd av Flens kommun: 76 083 162 kr
Länsstyrelsens utgifter till konsulter: 697 500 kr
Diverse löpande utgifter för personalen på länsstyrelsen: 4 352 kr
Detta ger en slutsumma på ca 76,8 Mkr, eller 77,5 Mkr i 2010 års penningvärde. Åtgärdskostnaderna finansierades till 95 % med statsbidrag. Resterande 5 % finan- sierades av Flens kommun. En detaljerad sammanställning av hur kommunens utgifter fördelar sig på olika kostnadsposter finns i Flens kommun (2008a), se Ta- bell 28.
78
Tabell 28 Redovisning av åtgärdskostnader för EBH av Hälleforsnäs bruk. Kostnads- redovisningen av nedlagda kostnader skedde i enlighet med projektets kontoplan (Flens kommun 2008a).
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
Transporter till följd av saneringen har inneburit luftutsläpp, se Tabell 25. De föro- renade massorna har huvudsakligen deponerats på Tjärtippen, som ligger i omedel- bar anslutning av Bruksområdet (Flens kommun, 2008a). Somligt avfall från sane- ring av byggnader, mark och rivning har dock transporterats till platser utanför Hälleforsnäs, se Tabell 29. Transporterna har främst skett inom tätorten Hällefors- näs. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0001 ton SO2 * 47 kr/kg * 1000 = 4,7 kr,
1 ton NOX * 82,4 kr/kg * 1000 = 82400 kr, 0,01 ton partiklar * 693 kr/kg * 1000 =
6930 kr, dvs. totalt 0,09 Mkr. Observera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkelhets skull. Dessu- tom har transporterna medfört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafik- säkerhet. I enlighet med Tabell 25 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,01 olyckor * 4,412 Mkr = 0,04 Mkr.
79
C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna
Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 kan utsläppen av koldi- oxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 25 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 75 ton CO2 * 1,08 kr/kg * 1000 =
81 000 kr. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åt- gärderna värderas inte.
Tabell 29 Transportmängder till platser utanför Hälleforsnäs. Källa: Flens kommun (2007), Jerry Persson (e-post, 2013-04-30).
Material Mängd Mottagare Avstånd km ca Blandsopor 217,3 ton Katrineholm Energi,
Vika Deponi
30
Skrot 341 ton Mariest 4
Kabelskrot 2,14 ton Stena ?
Metallförorenad betong 8,34 ton Sakab 110
Oljeförorenad betong 40,15 ton Sita 60
Spillolja 9,1 m3 Ragnsells/Sakab/SITA ?/110/60 Oljeblandat vatten, tankrengöring 44,2 m3 Sita 60 lösningsmedel 1,8 m3 Ragnsells/SITA 60 Kvicksilverförorenat material 128 kg Sakab 110 PCB Olja 12 kg Sita 60
Färgavfall 5,1 ton Sakab/Sita 110/60
Alkaliskt avfall 1,1 m3 Sita 60
Diverse farligt avfall 4,7 ton Sakab/Sita 110/60
Slam till förbränning 4,1 ton Sakab 110
Emulsion 4 m3 SITA 60
C4. Andra negativa externa effekter Inga identifierade.
Den kvalitativa identifieringen av kostnader sammanfattas i Tabell 30.
4.7.3 Nettonytta
Någon nettonytta är inte möjlig att beräkna eftersom det är så många nytto- och kostnadsposter som endast har kunnat beskrivas kvalitativt. Det kan dock konstate- ras att områdets markvärde trots EBH-åtgärderna i nuläget sannolikt inte är posi- tivt. Sammantaget medför detta att de relativt höga genomförandekostnaderna inte bedöms kunna uppvägas av de identifierade nyttorna till följd av EBH-åtgärderna. Med hänsyn till det låga markvärdet är det, givet dagens situation på fastighets- marknaden, troligt att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna be- dömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera.
80
Tabell 30 Identifiering av kostnader och kostander för EBH-åtgärderna vid Hälle- forsnäs bruk
Kostnader (C) Mkr
C1. Åtgärdskostnader
C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X
C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X
C1c. Kapitalkostnader. 0
C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.
X
C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning.
X
C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.
?
Kostnaden för C1a-b samt C1d-f: 77,5
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det
efterbehandlade området.
?
C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor)
X 0,13
C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.
C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.
?
? C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna.
C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.
?
C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det
efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.
X 0,08
C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.
?
C4. Andra negativa effekter än C2 och C3. 0
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
4.8 Sociala effekter av EBH
Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Hälleforsnäs bruk. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier. Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandling- en av Hälleforsnäs bruk antas ha haft på respektive kriterium.
Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor och sammanfattas i
81
Tabell 31. Poängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respek- tive kriterium, resultatet har inte stämts av med berörda parter i exempelvis Flens kommun.
Tabell 31 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid Hälleforsnäs bruk
Kulturvärden
På Bruksområdet finns en rad olika byggnader med kulturhistoriskt värde, och hela området bildar en industrihistoriskt intressant miljö (Flens kommun, 2008b). Den här kulturmiljön går efter saneringen att uppleva med högre kvalitet än tidigare, men bedömningen är osäker. Poäng: ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Den lokala markanvändningen
De aktiviteter som idag pågår på Bruksområdet framgår av Tabell 32. Ragnar Bo- man (e-post, 2013-05-06) bedömer att saneringen inte var ett nödvändigt villkor för att kunna behålla eller attrahera vissa verksamheter, t.ex. byggfirma, smed och konstnärer samt kanske någon mindre industri. Däremot hade butiken Lager 157 inte hade etablerats om inte saneringen hade genomförts, och inte heller ett antal
Sociala effekter
Kriterium Effekt
Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader.
Möjlig positiv
Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBH- insatsen?Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse.
Trolig positiv
Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur?Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre
förutsättningar för utövande.
Trolig positiv
Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning?Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning.
Trolig positiv
Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området?Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden.
Möjlig positiv
Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv.
82
butiker och hantverkare som kan ses som en följdetablering till Lager 157. Vidare hade Tuna Stålrör troligen inte stannat kvar om inte saneringen hade genomförts. (Ragnar Boman, e-post 2013-05-06). Även Flens kommun (2008a) bedömer att saneringen gav förutsättningar till etableringen av Lager157. Som redovisats ovan har saneringen även skapat nya rekreationsmöjligheter på t.ex. Tjärtippen. Poäng: ”+2 Trolig positiv effekt”.
Tabell 32 Nuvarande verksamheter på bruksområdet i Hälleforsnäs. Källa: Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter (2013).
83
Företag med
anställda/egenföretagare
(årsanställda) Antal anställda Lager 157 (outletbutik med
servering) Ca 15 Tuna Stålrör (bearbetning av
gjutgods) Ca 15 Hälleforsnäs Byggservice 2 Kvist Tapetserarverksta 2 Magnus Erikssons Smide 2 Norrgårds Mekaniska (bearbetn.
järn) 2
Serholt (outletbutik) 2 Turistbyrå, konstgalleri (Flens
kommun) 1
Hånäs Marin (grossist i båtdelar) 1 Konstnär Inger Linnéa Carlsson
(bild, eldskulptör) 1 Konstnär Maria Hallberg (bild) 1 Konstnär Inger Hahn-Redin (eld)
skulptör 1
Konstnär Uta Jacobs (skulptör) 1 Konstnär Kaarin Bonde Jensen
(skulptör, eldskulptör) 1 Konstnär Gunnar Carl Nilsson
(skulptör, eldskulptör) 1 Stiftelsen (fastighetsskötsel,
administration) 2 Summa f.n Ca 50
Andra verksamheter på bruksområdet:
Föreningen Kolhusteatern (teater i Kolhuset sommartid fr.o.m. 1995, ibland musik- och teateraftnar vintertid)
84
Föreningen Hälleforsnäs Gjuterimuseum (gjuterimuseum, bandyutställ- ning)
Skulpturpark på ”Tjärtippen” i samarbete med Flens kommun (drivs av stiftelsen)
Skateboardhall ”Second floor”
Hobbylokaler, styrketräningslokal, magasinering för konstnärer m.m.
Hälleforsnäs Bruksmarknad september varje år
Förråd för flera mindre företag från orten
Flera småföretag har startat i små, billiga lokaler på bruket och sedan flyt- tat till större eller bättre lokaler i andra delar av Hälleforsnäs, på senare år bl.a. Mickes Reklam, KL Bygg, Byggmacken
Rättvisa
Ragnar Boman (e-post, 2013-05-06) påpekar att ortens ungdomar har gynnats av att arbetsplatserna Lager157 och Tuna Stålrör har kunnat etableras respektive ut- vecklas, eftersom dess arbetsplatser främst har ungdomar anställda. Poäng: ”+2 Trolig positiv effekt”.
Rekreation
Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. Poäng: ”+2 Trolig positiv effekt”. Hälsa
Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Poäng: ”+1 Möjlig positiv effekt”. Andra lokala sociala effekter
De nya verksamheterna på Bruksområdet leder till fler besökare till Hälleforsnäs. Flens kommun (2008b) nämner att Länsstyrelsen i Södermanlands län utgick ifrån att effekten skulle kunna bli 400 000 besökare per år. Utgångspunkten var erfaren- heter från Lager157:s etablering i Sågmyra i Dalarna några år tidigare. Detta blev dock en överskattning och man bedömer att antalet besökare snarare är 125 000- 150 000 per år, vilket ska jämföras med några tusen besökare per år före etable- ringen av Lager157. Dessa var främst besökare sommartid till Gjuterimuseet och Kolhusteatern (Ragnar Boman, e-post 2013-05-06)
Efterbehandlingen verkar tveklöst ha haft betydelse för att skapa en mer positiv bild av Hälleforsnäs och skapa en starkt positiv lokal utveckling i orten, där sane- ringen har haft stor betydelse för att klara av ortens övergång från traditionellt brukssamhälle till en större bredd av verksamheter. Poäng: ”+2 Trolig positiv ef- fekt”.
4.9 Hållbarhetsanalys
Åtgärderna har lett till övervägande positiva miljömässiga effekter, samtidigt som EBH-åtgärderna resulterat i mycket begränsade negativa effekter till följd av av- fallsproduktion, luftutsläpp och förbrukning av naturresurser. De sociala effekterna
85
är överlag mycket positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan sannolikt är negativ. I en samlad bedömning i vilken de tre hållbarhetsdimensionerna ses som lika viktiga skulle EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk ur hållbarhetssyn- punkt troligen kunna betraktas som övervägande positiva. För att denna slutsats ska gälla krävs dock att den troliga negativa samhällsekonomiska lönsamheten kan tillåtas kompenseras av de övervägande positiva miljömässiga och sociala effekter- na.
4.10 Goda exempel
I Tabell 33 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Hälleforsnäs bruk.
Tabell 33 Sammanställning ”goda exempel” Hälleforsnäs bruk.
Tabell 33 forts Sammanställning ”goda exempel” Hälleforsnäs bruk.
Goda exempel och erfarenheter Hälleforsnäs bruk
Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt Projektstruktur samt upphandling Utredningar Mätningar
Att bygga om en befintlig deponi till en säkrare deponi, i det här fallet en klass 1-deponi. Den har sedan använts för att deponera massor från andra delar av efterbehandlingsområdet vilket kraftigt minskat transportbehovet.
Bruket har anor tillbaka till 1600-talet. Verksamheten som bedrivits omfattar gjuteri, ytbehandling, gasframställning från stenkol och mekaniska verkstäder. Föroreningar utgörs av tjära, oljor, metaller och klorerade lösningsmedel. PAH och zink har valts ut som dominerande föroreningar i utvärderingen. Tjäran förekom från början i en deponi på
efterbehandlingsområdet, med en uppskattad mängd om 50000 ton.
Som eftrerbehandling valdes en deponilösning där deponin konstruerats som en klass 1- deponi. Förorenad jord från andra delar av bruket har förts till deponin, totalt har ca 67000 ton förorenade massor lagts där. Sanering och rivning av byggnader har utförts. Delar av rivningsmaterialet har förts till deponin medan vissa föroreningar, exempelvis kvicksilver och PCB-haltig olja, förts till extern mottagare.
I slutrapporten framhålls nyttan med att ha upphandlat en proffesionell byggledare som finns på plats genom hela saneringsentreprenaden: "Om inte en professionell byggledare funnits på plats under hela saneringsfasen hade nog projektet dragit ut mer på tiden och blivit bra mycket dyrare."
Passiva provtagare har använts för att mäta halter av organiska ämnen och metaller i ytvatten. Någon tydlig beskrivning eller utvärdering av resultaten finns dock inte i
huvudstudierapporten. 0
86
Det sätt som EBH-åtgärderna genomförts på har bedömts ha en relativt hög inno- vationsgrad. Åtgärderna har i huvudsak inneburit att man skapat en deponi på plat- sen. Lösningen innebär att transportbehovet hållits nere, liksom behovet av arbets- fordon på plats. Det har också inneburit att schaktarbeten under grundvattennivå har kunnat undvikas. Deponin har använts för att deponera massor från andra delar av efterbehandlingsområdet. Den schaktsanering som härvid utförts har varit be- gränsad.
Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa
Bra och mindre bra
Grad av innovation? Betyg 1-5
Hinder för bättre teknikval?
Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa
Bra och mindre bra
Grad av innovation? Betyg 1-5
Hinder för bättre teknikval?
Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?
Lösningen innebär att transportbehovet hållts nere kraftigt, liksom behovet av arbetsfordon på plats. Det har också inneburit att schaktarbeten under grundvattennivå har kunnat undvikas. Deponin har använts för att deponera massor från andra delar av
efterbehandlingsområdet. 4
Deponilösning på plats eller som det benämns i
huvudstudierapporten: "täckning och tätning". Deponin har utformats för att motsvara kraven på en klass 1-deponi.
Nej.
Ja. Nej
Ja, sannolikt. Andra utredda åtgärdsalternativ var dyrare, det näst dyraste dubbelt så dyrt för föroreningarna på tjärtippen.
Konventionell grävsanering.
Bra: Enkel åtgärd för förhållandevis små volymer.
2. Åtgärden har fått ett högre betyg än konventionell grävsanering eftersom deponin på Tjärtippen utyttjats.
87
5
Köpmanholmen
Observera att följande beskrivning och utvärdering av efterbehandlingsåtgärdernas