Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras nyttor och kostnader av efterbehandling i Robertsfors

Sociala effekter

Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus

7.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras nyttor och kostnader av efterbehandling i Robertsfors

Västerbotten. Just när det gäller detta efterbehandlingsprojekt finns ett ovanligt rikt samhällsekonomiskt underlagsmaterial tillgängligt eftersom Robertsfors utgjorde fallstudieområde i två rapporter inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Rosén et al (2008) beskrev hur kostnads-nyttoanalys kan användas för att göra samhällsekonomiska bedömningar av efterbehandlingsåtgärder. Rosén et al (2009) föreslog en metodik och arbetsgång för MKA för hållbarhetsanalys av EBH-åtgärder. I båda rapporterna utnyttjades Robertsfors f.d. träimpregnering som fallstudie. Detta avsnitt bygger på dessa två källor men beräkningarna har uppdate- rats t.ex. genom att KPI-justeras och anpassas till nu gällande kalkylvärden enligt ASEK5. Efter identifiering och beskrivning post för post sammanfattas nyttorna och kostnaderna i Tabell 53 och Tabell 54.

125

7.7.1 Nyttor

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker

I Rosén et al (2008) konstateras att en viktig nyttopost i fallet Robertsfors var en markvärdesökning. Holmen Skog AB som äger den efterbehandlade industrimar- ken har uppgivit att kvadratmeterpriset på marken är ungefär 20-25 kr per m2. Då områdets totala yta är ca 90 000 m2 skulle detta innebära att markens totala ekonomiska värde är 1,8 - 2,25 Mkr, vilket omräknat till 2010 års penningvärde blir 1,8 - 2,27 Mkr. Detta intervall noteras i Tabell 54Tabell 53.

B2. Positiva effekter på hälsa

I Rosén et al (2008) konstateras att en viktig nytta av efterbehandlingen av Ro- bertsfors bruk är minskade hälsorisker, även om de är små. I rapporten demonstre- ras detta ekonomiska värde med hjälp av räkneexempel för två olika typer av risker: livstidsrisk med avseende på cancerogena ämnen (icke-akut risk) samt kort- tidsrisk med avseende på akuttoxiska ämnen (akut risk). Man kan tänka sig flera olika typer av hälsorisker (t.ex. livstidsrisk med avseende på icke-cancerogena ämnen) men ingen värdering gjordes med avseende på livstidsrisker för icke- cancerogena ämnen. Exemplen är ändå rimliga eftersom bedömningen gjordes att livstidsriskerna för cancerogena ämnen och de akuttoxiska riskerna är de som do- minerat i Robertsfors.

I form av räkneexempel görs i Rosén et al (2008) en uppskattning av den aggrege- rade nyttan av hälsoriskminskningar. En slutsats är att riskminskningen i hög grad är beroende av antalet människor som berörs av åtgärden, och att detta följaktligen även påverkar nyttan. Olika antaganden görs om antalet berörda och vilka effekter detta får för den ekonomiska nyttan av efterbehandlingen. För de icke akuta hälso- riskerna beräknas nuvärden för nyttan som varierar beroende på valet av kalkyl- ränta samt under hur många år nyttan antas falla ut, vilket i Rosén et al (2008) antogs vara 4 % respektive 70 år. Storleken uppskattades till 0,009 - 0,013 Mkr. Vid en värdering utifrån de 0,00149 minskade cancerfallen i Tabell 51 blir resulta- tet i enlighet med de antaganden som görs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten i huvudrapporten ett nuvärde på 0,009 Mkr. Detta belopp noteras i Tabell 53.

De akuta riskerna kvantifieras och värderas ekonomiskt i Rosén et al (2008) genom ett hypotetiskt scenario där ett antal barn kommer in på det förorenade området i Robertsfors och utsätts för risken att arsenikförgiftas. Då dessa risker inte handlar om livstidsrisker diskonterades nyttan på en kortare tidperiod, och storleken uppskattades till 0,026 Mkr. Efter en justering av beloppet kalkylräntan 3,5 % och VSL-värdet 31,331Mkr (se avsnitt 3.4) kan beloppet fortfarande avrundas till 0,026 Mkr. Detta noteras i Tabell 53.

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster

I Rosén et al (2008) beskrevs hur efterbehandlingen skulle leda till ökade rekreat- ionsvärden då området görs tillgängligt för allmänheten. Denna post har inte kvan- tifierats men är ändå markerad i rapporten som > 0 för att ”inte glömmas bort”. Det

126

konstateras även att dessa värden förmodligen inte är särskilt stora eftersom det finns så pass många alternativa rekreationsområden i Robertfors. Efterbehandling- en skulle även leda till minskad risk för läckage av föroreningar till Rickleån som är ligger i närheten och är av stor betydelse för fiskare.

B4. Andra positiva externa effekter

I Rosén et al (2009) beskrivs hur tre personer med kunskap om efterbehandlings- projektet i Robertsfors tillfrågades om sina erfarenheter gällande vilka effekter projektet lett till. En av de tillfrågade beskrev att ”konsekvenserna för näringslivet av ett efterbehandlingsprojekt blir mycket centrala i en liten kommun som Roberts- fors” (Rosén et al, 2009, s. 46).

Den kvalitativa identifieringen av nyttor och kvantifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 53.

Tabell 53 Identifiering av nyttor – Robertsfors.

Nyttor (B) Mkr

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.

X 1,8-2,27

B2. Positiva effekter på hälsa

B2a. Minskade akuta hälsorisker. X 0,026

B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.

B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro

X X

0,009

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.

B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.

B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. X

B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. (X)

B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. (X)

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indike- rar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls. För fallet Köpmanholmen identifierades ingen ”0”-post.

7.7.2 Kostnader

Identifieringen av kostnader och kvantifierade kostnader sammanfattas i Tabell 55. C1. Åtgärdskostnader

På kostnadssidan utgörs de huvudsakliga kostnadsposterna av konsultkostnader och entreprenadkostnader. De sammanlagda åtgärdskostnaderna för den valda efterbe- handlingsåtgärden var 55,1 miljoner kr, varav kostnaden för at genomföra åtgär- den, inklusive transport och deponering av förorenade massor var 39,5 Mkr. Ut- tryckt i 2010 års penningvärde var den sammanlagda åtgärdskostnaden 58,8 Mkr. Beloppet noteras i Tabell 54 nedan.

127

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna

Kringeffekter som uppstod i och med själva efterbehandlingsåtgärden hade framför allt att göra med ökad trafik till och från området, speciellt hastigheten på tunga fordon genom samhället. Den ökade trafiken innebar ökade trafikolycksrisker och luftföroreningar (se beräkningar för CO2 under C3 nedan). I denna utredning juste-

ras beräkningarna genom att utgå ifrån utsläppsmängderna som presenteras i Tabell 51. Utsläppen värderas i enlighet med avsnitt 3.4 i huvudrapporten eftersom det finns goda grunder att anta att den största delen av utsläppen skedde i studiepro- jektets tätort. De förorenade massorna transporterades genom tätorten Robertsfors till deponi i Fagerliden precis utanför tätorten. Detta innebär följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 0,0001 ton SO2 * 56 kr/kg * 1000 = 5,6 kr, 1 ton NOX * 83,5 kr/kg * 1000 = 83500

kr, 0,01 ton partiklar * 993 kr/kg * 1000 = 9930 kr, dvs. totalt ca 0,09 Mkr. Obser- vera att värderingen gäller både hälso- och miljöeffekter av luftutsläppen, men redovisas under C2 för enkelhets skull.

Tabell 54 Identifiering av kostnader – Robertsfors.

Kostnader (C) Mkr

C1. Åtgärdskostnader

C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder (X)

C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader (X)

C1c. Kapitalkostnader. 0

C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.

C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning.

(X)

C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.

(X)

Kostnaden för C1a-b samt C1d-f 58,8

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna

C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området.

(X)

C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor).

X 0,13

C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förore- nade massor.

C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.

(X) (X)

C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna. C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärder-

nas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.

(X)

C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärder- nas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.

X 0,11

C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

(X)

C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.

128

Dessutom medförde transporterna en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 51 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,01 olyckor * 4,412 Mkr = 0,04 Mkr. I denna utredning görs antagandet att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter leder till 1 svårt sjukdomsfall per olycka, dvs. en värdering med 4,412 Mkr per olycka. I Tabell 51 framgår att antalet potentiellt ambulanskrävande olyckor vid transporter för Ro- bertsfors var 0,01. Detta belopp multipliceras med 4,412 Mkr och ger värdet 44 120 kr (0,04 Mkr). I Tabell 54 noteras beloppet 0,13 Mkr (0,09 + 0,04) under C2.

C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna

Utöver de miljöeffekter som ingår i värderingen under C2 kan utsläppen av koldi- oxid till följd av transporter värderas. I enlighet med Tabell 51 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa utsläpp till 104 ton CO2 * 1,08 kr/kg * 1000 =

112 320 kr. Beloppet 0,11 Mkr noteras i Tabell 54. Övriga utsläpp och andra effekter till följd av åtgärderna värderas ej.

C4. Andra negativa externa effekter

Inga övriga negativa externa effekter till följd av efterbehandlingen har identifie- rats.

7.7.3 Nettonytta

Givet dagens situation på fastighetsmarknaden visar sammanvägningen av de kostnader och nyttor som var möjliga att monetarisera för Robertsfors att den valda efterbehandlingsåtgärden, dvs. urschaktning och deponering, troligen inte är sam- hällsekonomiskt lönsam. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osä- kerhet eftersom ett fåtal poster varit möjliga att kvantifiera. Om istället den billig- aste efterbehandlingsmetoden hade valts, dvs. en täckning av förorenad jord med rena massor, så hade utfallet kunnat bli annorlunda. Enligt Rosén et al (2008) skulle kostnaden då ha fallit från drygt 55 Mkr till endast 3,1 Mkr. Om det kan antas att den alternativa åtgärden också skulle ha lett till ökade markvärden, minskade akuta och icke-akuta hälsorisker samt ökade rekreationsvärden skulle den totala nyttan ha varit endast något lägre än den totala kostnaden. Det bör dock flag- gas för den potentiella risken att de boende i området skulle uppleva att området fortfarande är riskabelt att vistas på om inte den mer långtgående efterbehand- lingsåtgärden hade genomförts.

7.8 Sociala effekter av EBH

Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Robertsfors. Be- dömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier (se Tabell 55). Dessa kriterier poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Robertsfors antas ha haft på respektive kriterium.

129 Kulturvärden

När det gäller kulturmiljö angav en av respondenterna i Rosén et al (2009) att den valda efterbehandlingsåtgärden förändrar landskapsbilden och gav därför ett minus för denna post. Övriga två respondenter menade att kulturmiljön inte skulle påver- kas eftersom alla byggnader redan var rivna. Den samlade bedömningen av kriterium Kulturvärden är ”0 Ingen effekt”.

Tabell 55 Prestandamatris sociala effekter – Robertsfors.

Den lokala markanvändningen

Vad gäller lokal markanvändning beskrevs i Rosén et al (2009) att två av tre respondenter fokuserade på positiva effekter på fisket i Rickleån medan en respon- dent fokuserade mer på olika typer av exploateringsmöjligheter för omgivande mark. En av respondenterna betonade dock att det finns gott om ledig mark i kom- munen att det därmed finns många alternativa platser än just det efterbehandlade området som kan användas till exploatering. Den samlade bedömningen av kriterium Den lokala markanvändningen är ”+2 Trolig positiv effekt”.

Rättvisa

I Rosén et al (2009) förklaras hur processen med samrådsmöten och informations- spridning var viktig för att allmänheten skulle bli intresserad och positiv till det

Sociala effekter

Kriterium Effekt

Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader.

Ingen effekt

Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBH- insatsen?Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse.

Trolig positiv

Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur?Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre

förutsättningar för utövande.

Trolig positiv

Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning?Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning.

Trolig positiv

Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området?Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden.

Trolig positiv

Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv.

130

efterbehandlingsprojekt som genomfördes, dvs. urschaktning och deponering. Det faktum att nya arbetstillfällen skulle skapas och att det lokala näringslivet påverka- des positivt var också viktigt för att få acceptans för projektet. Den samlade be- dömningen av kriterium Rättvisa är ”+2 Trolig positiv effekt”.

Rekreation

Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. Den samlade bedömningen av kriterium Rekreation är ”+2 Trolig positiv effekt”.

Hälsa

Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. Den samlade bedömningen av kriterium Hälsa är ”+2 Trolig positiv effekt”.

Andra lokala sociala effekter

Det finns vissa indikationer på att konsekvenserna av EBH-projektet för näringsli- vet i en liten kommun som Robertsfors skulle bli positiva. Men fortfarande kan denna typ av positiva effekter nog antas vara mycket små. Den samlade bedöm- ningen av kriterium Andra lokala effekter är ”0 Ingen effekt”.

7.9 Hållbarhetsanalys

Åtgärderna har lett till ett flertal positiva miljömässiga och sociala effekter. Den tidigare genomförda relativt detaljerade kvantitativa kostnads-nyttoanalysen visar dock att åtgärderna inte var samhällsekonomiskt lönsamma. Den hållbarhetsanalys som tidigare genomförts indikerade emellertid att de genomförda EBH-åtgärderna skulle kunna vara hållbara. Det ska betonas att denna slutsats endast gäller om den svaga samhällsekonomiska prestationen i Robertsfors kan tillåtas kompenseras av de övervägande positiva miljömässiga och sociala effekterna.

7.10 Goda exempel

I Tabell 56 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Robertsfors. Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment. Även om transporterna var mycket omfattande var avståndet till deponin endast några få kilometer.

I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning. Vid detta arbete påträffa- des höga halter arsenik i diken, vilka inte tidigare karterats fullständigt. Efter provtagning, klassning, schakt och friklassning återfylldes aktuella schaktrutor, varefter de färdigställdes med överbyggnad och beläggning. För att omhänderta och behandla länshållningsvatten anlades, i ett tidigt skede av entreprenaden, ett 1000 m3 stort utjämningsmagasin och en vattenreningsanläggning etablerades i anslutning till magasinet. Allt länshållet yt- och grundvatten samt avvattning av mellanlagringsytor pumpades till bassängen.

131

Tabell 56 Sammanställning ”goda exempel” Robertsfors f.d. träimpregnering.

Goda exempel och erfarenheter Robertsfors gamla impregenringsanläggning

Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt Projektstruktur samt upphandling Utredningar Mätningar

Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment. I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning.

Efter provtagning, klassning, schakt och friklassning återfylldes aktuella schaktrutor, varefter de färdigställdes med överbyggnad och beläggning. För att omhänderta och behandla länshållningssvatten anlades, i ett tidigt skede av entreprenaden, ett 1000 m3 stort utjämningsmagasin och en vattenreningsanläggning etablerades i anslutning till magasinet. Allt länshållet yt- och grundvatten samt avvattning av mellanlagringsytor pumpades till bassängen. Schakten utmed Rickleån är ett exempel på hur vädret kan utnyttjas under entreprenadens gång till gagn för projektet. En längre köldperiod utnyttjades för att schakta intill ett vattendrag som ska skyddas för föroreningsspridning och grumling. Rickleån bottenfrös och istäcket utgjorde ett säkert och stabilt skydd under schakt- och återfyllningsarbetena.

På Robertsfors Bruk (Edfastmark 7:1) vid Rickleåns södra strand i Västerbottens län impregnerades stolpar mellan åren 1942 och 1968. Impregneringsvätskan var CCA-medel av typen K33 innehållande koppar, krom, och arsenik. Enligt en del uppgifter användes i början även Bolidens Impregneringssalt (BIS) innehållande zink i stället för koppar. Impregneringen utfördes i en trycktub av stål. Efter impregneringen las stolparna upp för torkning och överskottsvätskan droppade ner på marken.

Saneringen genomfördes som en schaktsanering med borttransport och deponering av förorenade jordmassor och sediment.

I det inledande skedet av entreprenaden sanerades de ytor som skulle komma att utgöra mellanupplag och ytor för sortering och lastning. Vid detta arbete påträffades höga halter arsenik i diken, vilka inte tidigare karterats fullständigt.

Inget som kunnat utläsas i slutrapportens erfarenhetskapitel. Där finns dock ett kritiskt resonemang som är värdefull. Exempelvis kom upphandlingen till stånd väldigt sent och de egentliga saneringsarbetena kunde inte påbörjas förrän i månadsskifte augusti – september, vilket innebar att två sommarmånader gick tillspillo.

Endast konventionell provtagning av jord, grundvatten och länsvatten har utförts. Huvudstudie med platsspecifik riskvärdering, åtgärdsutredning och riskvärdering har utförts. Olika åtgärdsalternativ har också beskrivits, både i kombination med uppgrävning av jordmassor, och behandling in-situ. Exempel på metoder som utvärderats är jordtvätt, termiska metoder, förbränning, övertäckning och avskärmning och stabilisering.

Baserat på den åtgärdsutredning och riskvärdering som gjordes rekommenderades att en uppgrävning av föroreningarna skulle göras. de alternativ som innebar inneslutning ansågs inte vara miljömässigt acceptabla eftersom detta skulle lämna kvar stora mängder föroreningar som på sikt skulle kunna spridas till omgivningen.

132

Tabell 56 forts Sammanställning ”goda exempel” Robertsfors f.d. träimpregnering.

Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa

Bra och mindre bra

Grad av innovation? Betyg 1-5

Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?

Nej.

Eventuellt nej. Möjligen hade en liknande effekt avseende risksituation kunnat uppnås med andra och billigare metoder, genom exempelvis inneslutning som diskuterades i åtgärdsutredningen av projektet. Med hänsyn till långsiktiga spridningsrisker och framtida restriktioner i markanvändningen lades dock fokus på reduktion av föroreningar och därmed också en konventionell grävsanering med deponering.

2. Konventionell schaktsanering, men med vissa innovativa inslag gällande hur man utnyttjade väderförhållanden under schaktens utförande.

Konventionell grävsanering med lastbilstransport till deponi. Denna var belägen i Fagerviken nära (ca 5 km) Robertsfors.

Föreslagna schaktmetoder har fungerat bra. Men det bör påpekas att bättre geotekniska utredningar behöver utföras vid förväntade djupa schakter och/eller schakter under grundvattenytan. I huvudstudien fanns idéer om att man kunde komma att behöva sponta för de djupare schakterna. En spont i den typen av blockig mark skulle i sig medföra en kostnad av 8 - 10 miljoner. Den här gången var dock vädrets makter på projektets sida och spontning blev aldrig nödvändigt.

Schakten utmed Rickleån är ett exempel på hur vädret kan utnyttjas under entreprenadens gång till gagn för projektet. En längre köldperiod utnyttjades för att schakta intill ett vattendrag som ska skyddas för föroreningsspridning och grumling. Rickleån bottenfrös och istäcket utgjorde ett säkert och stabilt skydd under schakt- och återfyllningsarbetena.

133

8 Skomakaren 1

8.1 Allmänt om det förorenade området

In document Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden (Page 143-152)