Sociala effekter
Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på
2.8 Sociala effekter av EBH
Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av BT Kemi, baserat på de sex hållbarhetskriterier som tillämpas här. Dessa kriterier poängssätts efter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av BT Kemi antas ha haft på respektive kriterium.
Poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna samt ytterligare källor. Poängssättningen kan därför betrak- tas som en uppskattning för respektive kriterium eftersom resultatet inte stämts av med berörda parter i Svalövs kommun. Resultatet av bedömningen av kriterierna redovisas i prestandamatrisen i Tabell 14.
Kulturvärden
Det norra om rådet som sanerats har omvandlats till ett strövområde kallat Vallar- na, detta invigdes 2009. I maj 2010 invigdes även en skulpturpark i Teckomatorp. Skulpturparken var kärnan i arbetet med ”Kulturzon”. Ett motiv till ”Kulturzons- projektet” var att vända den negativa bilden av Teckomatorp. På ”Kulturzons”
50
hemsida kan man läsa att ”Från sin förorenade historia kommer Teckomatorp att resa sig och en kulturzon kommer att utvecklas med ett strategiskt läge nära reg- ionens större städer” (Kulturzon, 2013). Kulturzonen drevs under ca två års tid som ett samverkansprojekt med lokala företagarföreningen och Svalövs kommun. Där- efter har det dock inte blivit någon fortsättning på projektet (personlig kommuni- kation Hans Tapper). Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas, åtminstone på kort sikt, ha haft en möjlig positiv effekt på kulturmiljön. I Tabell 14 poängsätts kriterium Kulturvärden med ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Tabell 14 Prestandamatris för bedömning av sociala effekter av EBH-åtgärder vid BT Kemi (norra området).
Den lokala markanvändningen
Som redovisats ovan har saneringen skapat nya rekreationsmöjligheter genom inrättandet av Vallarna. Detta kan vara särskilt intressant eftersom inställningen till naturupplevelserna i Teckomatorp var negativ i den attitydundersökning som gjorde 2005 (Karlsson 2005). Nu exploateras även närliggande områden (området öster om det förorenade området) för bostäder vilket inte hade varit möjligt tidi- gare. Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas ha haft en trolig positiv ef- fekt på den lokala markanvändningen. I Tabell 21 poängsätts därför kriterium Mar- kanvändning med ”+2 Trolig positiv effekt”.
Sociala effekter
Kriterium Effekt
Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader.
Möjlig positiv
Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBH- insatsen?Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse.
Trolig positiv
Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur?Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre
förutsättningar för utövande.
Möjlig positiv
Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning?Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning.
Trolig positiv
Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området?Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden.
Möjlig positiv
Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra positiva effekter på lokalt näringsliv.
51 Rättvisa
Skandalen kring BT Kemi har även fört med sig att orten Teckomatorp starkt har associerats med denna vilket har upplevts som negativt av invånarna. Attitydunder- sökningar har genomförts åren 2005, 2007 och 2009 och omfattat tre undersök- ningsgrupper. Dessa grupper är invånare i Teckomatorp, övriga Svalövs kommun respektive övriga Skåne. I attitydundersökningen från 2009 konstateras att invånar- nas syn på Teckomatorp har förbättrats till följd av kunskapen om efterbehand- lingsprojektet. Detta projekt ses även som positivt av boende utanför orten. År 2009 ansåg 82 procent av invånarna i Teckomatorp att orten påverkats negativt av BT Kemi-skandalen (Norborg 2009). En tillgänglighets aspekt som gjort att nya grupper i samhället gynnats är de broar som anlagts över områdena. Dessa har ökat tillgängligheten väsentligt i Teckomatorp genom att knyta ihop norra och södra Teckomatorp. Barn behöver t.ex. inte behöver korsa järnvägen längre utan kan cykla på broarna. Efterbehandlingen av BT Kemi kan därför antas ha haft en möjlig positiv effekt på rättvisa. I Tabell 14 poängsätts därför Rättvisa med ”+2 Trolig positiv effekt”.
Rekreation
Se B3 ovan. I Tabell 14 poängsätts Rekreation med ”+2 Trolig positiv effekt”. Hälsa
Under saneringsarbetet har klagomål på lukt framkommit, men halterna bedöms inte varit hälsoskadliga. Möjligen reduceras oro för lokalbefolkningen vilket har varit en viktig aspekt i projektet, men hälsoriskerna är i övrigt små. Se B2 och C2 ovan. I Tabell 14 poängsätts kriterium Hälsa med ”+1 Möjlig positiv”.
Lokala sociala effekter
Potentiellt skulle efterbehandlingen av BT Kemi kunnat medföra ökad sysselsätt- ning i Svalövs kommun. Dessa effekter har dock varit små och osäkra. I Tabell 14 poängsätts kriterium Lokala sociala effekter med ”0 Ingen effekt”.
Sammantaget har efterbehandlingen av BT Kemis norra område inneburit överlag positiva sociala effekter med flera kriterier som bedömts leda till möjligt eller tro- ligt positiv påverkan. Inga negativa sociala effekter har bedömts uppstå.
2.9 Hållbarhetsanalys
Åtgärderna har lett till såväl positiva som negativa miljömässiga effekter, men i ett långsiktigt perspektiv överväger sannolikt de positiva effekterna. De sociala effek- terna är till stor del positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan av EBH- åtgärderna troligen är negativ. Liksom för studieprojektet EKA Bengtsfors gäller att den sannolikt negativa samhällsekonomiskanyttan måste kunna tillåtas att kom- penseras av de övervägande positiva sociala och miljömässiga effekterna för att EBH-åtgärderna vid BT Kemi (norra området) som helhet ska kunna betraktas som hållbara.
52
2.10 Goda exempel
I Tabell 15 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid BT Kemi (norra området).
Tabell 15 Sammanställning ”goda exempel” BT Kemi (norra området). Goda exempel och erfarenheter BT Kemi (norra området)
Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt Projektstruktur samt upphandling Utredningar Mätningar
Databas för att samla alla tillgängliga data i ett filformat, i en datafil och på ett sätt som gör att data fritt kan kombineras och extraheras.
Saneringsprojeketet påbörjades på 1970-talet med en första sanering. Då installerades även dräneringsledningar och grundvatten pumpades runt på området och till en damm. En del av vattnet pumpades till reningsverk i Landskrona. Mot Braån som rinner förbi området installerades slitsmur av bentonit för att förhindra förorenat grundvatten att nå ån. Därefter genomfördes en del sporadiska undersökningar och i början av 2000-talet påbörjades en huvudstudie som färdigställdes 2004. Då hade både norra och delar av södra området undersökts. Norra området var färdigutrett och en sanering inleddes 2008 och avslutades 2010.
För södra området har en ny huvudstudie gjorts men efterbehandlingen har ännu inte påbörjats. Saneringen av norra området utfördes som en ren schaktsanering samt omvandling av området till park med nya landskapselement. Saneringen som sådan har varit konventionell, behandlingen av jorden mer ovanlig då den i sin helhet behandlats termiskt. Försök har genomförts med ozonrening av vatten och även jord. Test av portabla GC-MS har utförts av Köpenhamns universitet och Försvarsmakten, men ingen av dem har redovisat sina resultat. Området har också varit föremål för
examensarbeten och forskning.
1: Att en egen styrelse, "Styrelse för BT Kemi Efterbehandling", bildades med ledamöter främst från Teckomatorp. 2: Att en särskild projektledare anställdes vilket avlastade kommunens tjänstemän. 3: Att saneringsentreprenaden gjordes som en
totalentreprenad inom ramen för åtgärdsmålen och med reglerbara mängder. Upphandlingen gjordes under en förberedelsefas efter huvudstudien men före det som kallades genomförandefasen. Skälet var att att det fanns för stora osäkerheter i huvudstudien för att kunna göra en säker kostnadsbedömning. 4: Att tillgängliga gamla data samlades i en databas som sedan uppdaterats med tillkommande data. 5: Genomförande av testsanering som kom att belysa viktiga problem innan fullskalesaneringen genomfördes.
Nej
1. I projektet har en omfattande databas byggts upp och använts vilket underlättat redovisning och utvärdering. I databasen har samtliga analysdata från ca 1977 och framåt sammanställts. Därigenom blev även gammal information lättillgänglig. 2. Statistiska metoder användes för att studera samvariation mellan olika analysparametrar.
53
Tabell 15 forts. Sammanställning ”goda exempel” BT Kemi (norra området).
EBH-åtgärderna var i huvudsak traditionell schaktsanering men kombinerat med behandling av de förorenade massorna vilket möjliggjort att jordmassorna kunnat användas i anläggningsarbeten. I slutrapporten för BT Kemis norra område sam- manfattas dock viktiga organisatoriska lärdomar från projektet vilka sammanställ- des vid ett erfarenhetsseminarium med berörda parter.
Viktiga lärdomar var b.la. att projektet fick en lokal förankring och engagemang genom sin beställarorganisation med en politiskt vald styrelse. En lättförståelig och öppen kommunikation med media, lokal befolkning och andra berörda har varit viktig för projektet och dess resultat. Hur entreprenadformerna delas upp kan vara en avgörande faktor för om projektet ska kunna genomföras utan förseningar eller fördyringar. Den uppdelning samt det val av entreprenadformer som gjordes i BT Kemi-fallet var positivt för projektet. Att göra en projektriskanalys sågs som bra och viktigt för att tidigt kunna identifiera risker. En lärdom var även att det är vik- tigt att följa upp denna samt att berörda parter involveras (Englöv & Wikström 2011).
Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra
Grad av innovation? Betyg 1-5
Hinder för bättre teknikval?
Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?
Projektet har dragits av kraftiga fördyrningar, och det har inneburit att ekonomi blivit en hämsko. Men att säga att det hindrat en optimal lösning är att gå för långt.
Ja
2. Schaktsanering är inget nytt men i kombination av planering många år i förväg för att finna återfyllnadsmassor, välja en behandlingsmetod omsorgsfullt och kombinera olika transportslag gör att innovationsgraden blir högre än 1. Här bör också poängteras att behandlade jordmassor
återanvändes.
Grävsanering och extern termisk behandling. Kombination av transport på lastbil och båt till behandlingsanläggningen.
Eftersom båttransporter användes drevs saneringen i kampanjer, och vid varje tillfälle transporterades stora volymer förorenad jord. Detta ställde stora krav på fungerande logistik när båten väl var på plats. Vid flera tillfällen var det oklart när båten skulle angöra kaj, bl.a. p.g.a. variationer i vattenstånd. Därmed fanns behov av att den organisation som stod för miljökontrollen kunde vara stand-by. För entreprenören innebar detta inga större bekymmer.
54
3
Hanssons såg
3.1 Allmänt om det förorenade området
Det område som har efterbehandlats avseende markföroreningar är beläget i Gädd- vik strax väster om Luleå men utanför tätbefolkade områden. På platsen har im- pregneringsverksamheten bedrivits mellan 1961-1975, och verksamheten upphörde definitivt 1987 då Hanssons såg gick i konkurs. Undersökningar gjordes redan 1988 medan huvudstudien redovisades 2002. Undersökningarna visade att förore- ningar av koppar och dioxin förekom på en relativt liten yta. Området ligger allde- les intill Lule älv och har utnyttjats som båtuppläggningsplats. Strax intill finns bryggor för båtar och i en byggnad har en liten reklamfirma sitt kontor.
I Tabell 16 redovisas kortfattat uppgifter om EBH-åtgärderna vid Hanssons såg. Tabell 16 Kortfattad sammanställning EBH-åtgärder vid Hanssons såg.
3.2 Föroreningssituation
Dioxin och koppar var de föroreningar som påträffades. Dioxin enbart i ytlig jord medan koppar förekom såväl i ytliga som djupare jordlager och också i grundvat- ten. Koppar i grundvattnet bedömdes transporteras ut i Lule älv.
Mängden dioxin bedömdes i huvudstudien till 0,4 gram, kopparmängden till 1 400 kg och mängden förorenad jord uppskattades till ca 2 800 m3. Den bedömt sane- rade mängden dioxin uppgår till 5,6 g och mängden koppar till 500 kg. Den totala jordvolymen som åtgärdats är ca 1 500 m3. De mätbara åtgärdsmålen omfattade halter i jord samt utgående vatten (grundvatten) från reningsanläggning.
3.3 Identifierade risker
3.3.1 Hälsorisker
De uppmätta halterna av dioxin överskred de hälsoriksbaserade riktvärdena, och dessa riktvärden var också styrande för åtgärden avseende dioxin. Kopparhalterna har inte överskridit de hälsoriskbaserade riktvärdena.
Projektets namn Hanssons såg Platsens yta (m2) 2 400
Huvudsakliga föroreningar Dioxin Koppar Verksamhet innan EBH
Verksamhet efter EBH Markanvändning innan EBH Markanvändning efter EBH
Total saneringskostnad (Mkr) 12.6
Kontor, båtuppställning Grönytor, båtuppställning Byggnader, grönytor Rekreation, uppställningsplats Typ av Sanering Grävsanering med extern deponering.
55
3.3.2 Miljörisker
Kopparhalterna, men inte dioxinhalterna, överskred ekotoxbaserade riktvärden. Avseende koppar var det för ytjorden påverkan på markmiljön som var i fokus och för djupare liggande jord var det påverkan på Lule älv via uttransport av koppar med grundvatten som var i fokus.
3.4 Genomförande
Saneringen utfördes som en konventionell grävsanering med deponering av förore- nad jord. Viss behandling av grundvatten genomfördes och omfattade länshållet vatten i schaktgropar. Arbetet genomfördes i kampanjer då svarstiden för dioxin- analyserna var lång. Den förorenade jorden transporterades i huvudsak till Kumla och Västerås, mindre mängder fördes till Umeå.
I huvudstudien föreslogs ett riktvärde och åtgärdsmål för dioxin på 110 ng/kg. Detta sänktes till 10 ng/kg, men av vilka skäl har inte kunnat klarläggas. Under saneringen upptäcktes att omgivande bakgrundshalter överskred detta lägre åt- gärdsmål varför det justerades upp till 110 ng/kg.
Mängden förorenad jord hade underskattats varför åtgärdskostnaden för projektet fördubblades och slutade på ca 11 Mkr. Efter justering med hänsyn till konsument- prisindex till 2010 års värde har åtgärdskostnaden skattats till ca 12 Mkr, se avsnitt 3.7.
3.5 Resultat av EBH
Saneringen har lett till att dioxin- och kopparförorenad jord har tagits bort. En för- hållandevis stor mängd dioxin, belägen i ytlig jord, kom att tas bort och den mäng- den är ca 10 gånger större än vad som bedömdes i huvudstudien.
Efter saneringen har platsen iordningsställts och används i dag av en båtklubb.
3.6 Miljö- och hälsoeffekter av EBH
Kvantifiering av miljö- och hälsomässiga effekter till följd av saneringen av Hans- sons såg redovisas i Tabell 17. Kvantifieringarna baseras på det tillgängliga under- lagsmaterialet i form av huvudstudien (Eriksson och Hörnsten 2002), projektrap- port (Ripa och Almqvist 2006) och resultat från genomförda intervjuer.
56
Tabell 17 Kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter Hanssons såg
Positiva Effekter (+) Hanssons såg
Förbättrad jord och mark, mängder ytor och volymer enhet värde
Mängd sanerad jord eller sediment ton 3 682
Volym sanerad jord eller sediment m3 1 740
Sanerad yta totalt m2 3 600
Ytor som omvandlats till ngn form av natur eller grönområde m2 3 600
Areal som i högre grad stödjer en attraktiv närmiljö m2 3 600
Ytor som omvandlats till bostadsområde (villor eller flerbostadshus) m2 0
Ekosystemnyttor jord enhet värde
Areal som i högre grad stödjer en god markmiljö m2 3 600
Areal som i högre grad stödjer växtliv m2 3 600
Areal med högre ekosystemvärden m2 3 600
Antal jordlevande arter som påverkas positivt av sanering antal arter 53 Föroreningar som inte längre utgör en risk för människor och ekosystem enhet värde
Total mängd sanerade föroreningar kg 500
Mängd cancerframkallande ämnen som sanerats kg 0.01
Mängd sanerade ämnen som förbjuds eller fasas ut i Sverige och/eller EU kg 500
Mängd sanerade vattendirektivsämnen kg 500
Mängd sanerade havsmiljöämnen (Helcom, OSPAR) kg 0.01
Mängd sanerade POP ämnen (Stockholmskonventionen) kg 0.01
Miljönytta - sjöar och vattendrag enhet värde
Mängd ytvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 1.70E+10
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten kg/år 7.96
Minskad tranport av föroreningar till ytvatten 100 år kg 796
Minskad tranport av vattendirektivsämnen till ytvatten kg/år 7.96
Minskad föroreningshalt i ytvatten % -
Miljönytta - grundvatten enhet värde
Mängd grundvatten som skyddas mot föroreningar m3 / år 2000
Minskad mängd föroreningar i grundvatten kg/år 8.0
Minskad mängd föroreningar i grundvatten 100 år kg 796
Minskad mängd vattendirektivsämnen i grundvatten kg/år 8.0
Minskad förorening i grundvatten % 99.5
Nytta för befolkning 100 år enhet värde
Antal människor som inte längre utsätts för risk/olägenhet av föroreningar
Boende på område antal 0
Arbetar på område antal 5
Bor nära område antal 60
Rör sig tillfälligt på området antal 150
Antal minskade cancerfall antal 0.02
Antal minskade övriga typer av sjukdomar minimum antal 0.00
Antal minskade övriga typer av sjukdomar maximum antal 42
Negativa Effekter (-)
Utnyttjande av naturresurser enhet värde
Mängd ren jord och återfyllnadsmaterial som används ton 0
Emissioner vid åtgärder enhet värde
Emission av koldioxid (CO2) från transportfordon ton 293
Emission av svaveloxider (SOx) från transportfordon ton 0.0003
Emission av kväveoxider (NOx) från transportfordon ton 2
Emission av partiklar från transportfordon ton 0.03
Emission av koppar (Cu) från transportfordon ton 0.0001
Emission av PAH från transportfordon ton 0.00006
Potentiella Hälsorisker med åtgärd enhet värde
57
En prestandamatris över EBH-åtgärdens effekter med avseende på miljömässig hållbarhet presenteras i Tabell 18.
Tabell 18 Prestandamatris för bedömning av miljömässiga effekter av EBH-åtgärder vid Hanssons såg.
Nedan redovisas motiveringar för bedömningarna av effekter. Mark
Den saneringsinsats som genomförts har lett till en minskning av den totala förore- ningsmängden i marken. Dioxinhalterna var ej styrande för miljöeffekter. Koppar- halterna var ställvis höga i markytan men i ett område med naturligt dåliga livsbe- tingelser. I huvudstudien beskrevs detta enligt följande: "Det aktuella området har dock av naturliga skäl en begränsning vad gäller såväl växt som djurliv. Marken i omgivingen består av sand med endast sparsam växtlighet i form av gräs, björksly, enstaka tallar o dyl.". Dessutom omfattade saneringen en yta mindre än 500 m2. Djupare liggande kopparförorening (>2,5 m djup) har kvarlämnats. Sammantaget bedöms effekten för markmiljö vara mycket begränsad i enlighet med ovan. Be- dömningen avseende kriterium markmiljö har därför satts till ”0 Ingen effekt”.
Miljömässiga effekter
Kriterium Effekt
Mark. Hur har ekologisk funktion i eller på marken påverkats av EBH-insatsen?
Exempelvis livsbetingelser för markekosystem.
Ingen effekt
Grundvatten. Hur har grundvattnets kvalitet eller dess påverkan på ekosystem som nyttjar grundvatten påverkats av EBH-insatsen? Exempelvis förutsättningar för djur och växter som nyttjar grundvatten eller utströmmande grundvatten.
Möjlig positiv
Ytvatten. Hur har förutsättningarna för ekosystem i ytvatten påverkats? Exempelvis förutsättningarna för vattenlevande organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Ingen effekt
Sediment. Hur har förutsättningarna för ekosystem i sediment påverkats?
Exempelvis förutsättningarna för sediment organismer i närliggande sjö eller vattendrag.
Ingen effekt
Luft. Vilken påverkan på luftmiljön och utsläpp av växthusgaser har EBH-insatsen medfört. Exempelvis utsläpp av CO2, SOx, NOx och partiklar.
Trolig negativ
Avfall. Vilken produktion av icke-återvinningsbart avfall har EBH-insatsen resulterat i? Exempelvis deponering av förorenade massor.
Trolig negativ
Naturresurser. Vilken förbrukning av ändliga naturrresurser har EBH-insatserna resulterat i? Exempelvis användning av fossila bräsnlen eller användning av nyproducerat sand och grus för återfyllning.
58 Grundvatten
Mätningar visar på att kopparhalterna reducerats betydligt. Grundvattnet strömmar ut i Lule älv, men enligt huvudstudien motsvarar mängden från området den som naturligt tillförs älven längs 8 km strand. Djupare liggande kopparförorening (>2,5 m djup) identifierad i huvudstudien och som ligger i den mättade zonen har inte åtgärdats. Poängen avseende grundvatten har satts till ”+1 Möjlig positiv effekt”. Ytvatten
Kopparhalterna i grundvattnet har reducerats betydligt, men mycket förorening finns kvar. Utspädningen till Lule älv är stor och därför förväntas endast lokala positiva effekter. Poängen avseende ytvatten har satts till ”0 Ingen effekt”. Sediment
Mätningar i sediment har inte gjorts och sediment har inte varit föremål för efter- behandlingen. Eventuella effekter kan förväntas vara svagt positiva. Poängen avse- ende sediment har satts till ”0 Ingen effekt”.
Luft
Mätningar har inte gjorts och luft har inte varit föremål för efterbehandlingen. Ut- släpp av växthusgaser m.m. har skett från fordon och transporterna har varit omfat- tande till följd av de långa avstånden till mottagningsanläggningar,. Poängen avse- ende luft har satts till ”-2 Trolig negativ effekt”.
Avfall
Deponering var den enda kvittblivningsmetoden. Poängen avseende Avfall har satts till ”-2 Trolig negativ effekt”.