integration
1a) Federalisering (ekonomisk regering) 1b) Fortsatt ”pragmatisk” integration Status Quo Flexibel integration Åternationalisering SammanbrottJa
Nej
Ja
Nej
FIGUR2. INTEGRATIONSPROCESSENEFTERKRISEN
Scenario 1 – samlad och djupare integration: Svarar man ja på båda dessa frågor kommer krisen driva på en högre integrationstakt och det sker inom ramen för en samlad medlemskrets. I detta scenario kommer alltfl er länder ansluta sig till euron och nästa stora rörelse lär bli mot skapandet av ekonomisk regering, vilket för vissa bör inbegripa en gemensam fi nanspolitik medan andra föredrar att man nöjer sig med väsentligt förstärkt koordinering av den ekonomiska politiken på EU-nivå. Man kan se två alternativa utvägar för detta scenario (vilket syns i fi guren som alternativ 1a respektive 1b): Antingen väljer man att renodla systemet och då ligger federala arrangemang närmast till hands eller så fortsätter integrationen på den inslagna pragmatiska vägen. Som diskuterats ovan blir utmaningen inom det pragmatis- ka alternativet när unionen samlat på sig så mycket kompetens och
statslika egenskaper att kraven på renodling i form av demokrati på europeisk nivå stärks.
GÖRAN VONSYDOW
Scenario 2 – splittrad och djupare integration: Detta scenario utgår från att medlemsänderna inte drar samma lärdomar av krisen men ändå vill samarbeta, om än i olika konstellationer. Det alternativ som står när- mast till buds inom detta alternativ är en slags fl erhastighetsintegra- tion. Redan idag existerar inslag av fl exibel integration, med EMU som det tydligaste exemplet. Starka röster inom euro-gruppen har anfört att krisen gjort det än tydligare att en gemensam fi nanspolitik är en logisk följd av en gemensam penningpolitik. Det skulle medföra en rörelse mot en form av ekonomisk regering och samlade insatser. Skulle en sådan förtrupp även vilja förändra de budgetära tillgångar som ryms inom en gemensam fi nanspolitik är förutsättningarna för att spänningar uppstår uppenbara.
Scenario 3 – samlad men utan djupare integration: I detta scenario enas medlemsstaterna om att inte fördjupa samarbetet utan att betrakta målsättningarna som uppfyllda. Den inneboende expansiva karaktär som genomsyrar samarbetet skulle behöva omkullkastas vilket skulle markera ett tydligt brott med hur integrationsprocessen och – inte minst – den inre marknaden fungerar. Den pragmatiska inställning som medfört att EU successivt får alltfl er uppgifter på sitt bord kan vara svår att tänka bort. En av EU:s ofta mer uppmärksammade styrkor är förmågan erbjuda plattformen för gemensamt handlande ställd inför nya utmaningar.
Scenario 4 – splittrad och utan djupare integration: I detta scenario har systemet utsatts för ett sådant tryck och inre konvulsioner att det krackelerar. I en lindrigare form blir resultatet en åternationa- lisering av kompetenser till nationell nivå. I dess allvarligare form bryter samarbetet ihop utan att en systematisk plan för hur detta ska ske fi nns. Det första steget mot sammanbrott är att, som diskuterats ovan, efterlevnaden av det gemensamma regelverket helt ignoreras vilket i sin tur raserar tilliten mellan aktörer och länder. Detta kan då förstärka unilateralt handlande och exit-strategier.
I slutänden är det nog antagligen inte helt orimligt att tro att den nuvarande krisen trots allt inte hotar den grundläggande kon- struktion som fört EU framåt. De politiska tolkningarna av den eko- nomiska krisen är något motsägelsefulla. Det fi nns å ena sidan en framväxande samsyn om värdet av reglering och uppskrivningen av
KRISENOCH EU:SGRUNDKONSTRUKTION sociala ambitioner som kan kompensera marknaden, men oklarheten om på vilken nivå dessa utökade målsättningar kan genomföras be- står. Kombinationen av en fri europeisk marknad och nationellt ordnade välfärdsstater lär inte omkullkastas i en nära förestående framtid. Därtill kommer det av denna möjliga utveckling efterkom- mande kraven på ett fungerande demokratiskt system på EU-nivå fortfarande bli svåra att uppnå. När det gäller frågan om EU kommer att utvecklas i en takt fi nns däremot något större anledning att tro att det inte med självklarhet kommer att förbli så. Även om det fi nns ett i systemet inneboende tryck mot att hitta gemensamma lösningar som passar alla kan, om den politiska viljan fi nns, vissa länder vilja ta ytterligare steg framåt på egen hand. Detta skulle göra EU till ett än mer komplext politiskt system än som är fallet idag.
Källor och litteratur
Många av de resonemang som förs i detta kapitel handlar om balan- sen mellan ekonomiska, juridiska och politiska aspekter av europeisk integration. I Hur gemensam är den europeiska gemenskapen? Europaper-
spektiv 2009 belyses denna problematik på många olika sätt. Särskilt vill jag hänvisa till redaktörernas introduktion samt Thomas Perssons kapitel. För ytterligare läsning om integrationsprocessens historiska utveckling rekommenderas Desmond Dinan, Ever Closer Union: An
Introduction to European Integration (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2005, tredje upplagan). En introduktion till integrationsteorierna och den historiska utvecklingen på svenska fi nns i Jacob Westbergs
EU:s drivkrafter: En introduktion till teorier om europeisk integration
(Stockholm: SNS, 2008, andra upplagan). För argumentet om inte- grationens pendelrörelser, se Helen Wallace introduktionskapitel i standardverket Helen Wallace, William Wallace och Mark A. Pollack (red.) Policy-Making in the European Union (Oxford: Oxford University Press, 2005, femte upplagan). Joseph Weilers tankar om EU fi nns samlade i The Constitution of Europe (Cambridge: Cambridge Univer- sity Press, 1999).
GÖRAN VONSYDOW
Europe: Social Purpose and State Power from Messina to Maastricht (Ithaca: Cornell University Press, 1998) inte bara för sina teoretiska bidrag utan även den historiska analysen. Citatet från Andrew Moravcsik är hämtat från artikeln ”Europe Defi es the Skeptics” som publicera- des i Newsweek den första augusti 2009. Citatet från kommissionens förre ordförande Jacques Delors är från en intervju i tidningen Le
Figaro 2009-03-02. Citaten från Juncker, Merkel och Sarkozy fi nns återgivna i en artikel från tankesmedjan Centre for European Reform skriven av Philip Whyte med titeln ”Anglo-Saxons and Hedge Funds: Culprits or Scapegoats?” och fi nns tillgänglig på www.cer.or.uk. Uppropet av europeiska politiker och intellektuella, ”Reaktionerna på krisen hotar EU:s existens”, publicerades på svenska av debatt- sajten Newsmill den 30 mars 2009.
Delar av materialet som denna artikel baseras på fi nns återgivet i Fredrik Langdal och Göran von Sydow The 2009 Swedish Presidency:
The Setting, Priorities and Roles (Stockholm: Sieps, 2009:7epa) som fi nns tillgänglig på www.sieps.se. Slutsatserna från Europeiska rådets möten fi nns tillgängliga på http://europa.eu/european-council/in- dex_sv.htm.
För frågan om EU och politisering hänvisas till ett utbyte mellan Simon Hix och Stefano Bartolini i artikeln ”Politics: The Right or Wrong sort of Medicine for the EU?” (Paris: Notre Europe). Artikeln samt ett efterföljande meningsutbyte mellan ett stort antal debattö- rer fi nns tillgänglig på Notre Europes hemsida www.notre-europe.eu. Analysen av europaparlamentsvalet vilar på Simon Hix’ What to ex-
pect in the 2009–2014 European Parliament: Return of the Grand Coalition
(Stockholm: Sieps, 2009:8epa), tillgänglig på Sieps hemsida. Hix vi- dareutvecklar sina resonemang om EU i boken What’s Wrong with the
European Union and How to Fix it? (Cambridge: Polity Press, 2008) och Stefano Bartolini skapar i boken Restructuring Europe: Centre Forma-
tion, System Building and Political Structuring between the Nation State and the European Union (Oxford: Oxford University Press, 2007) ett ram- verk för att förstå den europeiska integrationsprocessen som baseras på Stein Rokkans arbete om stats- och nationsbyggnadsprocesser.
Argumenten om, i tur och ordning, rättstillämpningens fl exibili- tet, balansen mellan pragmatiska och renodlade författningspolitiska
KRISENOCH EU:SGRUNDKONSTRUKTION alternativ samt EMU som självbindning och principen för icke-und- sättning har alla berörts av Sverker Gustavsson, se Konsten att hävda
en uppfattning (Stockholm: Santérus förlag, 2007). För att läsa mer om Fritz Scharpfs idéer hänvisas till hans moderna klassiker Governing
Europe: Effective and Democratic? (Oxford: Oxford University Press, 1999) och för Giandomenico Majone hänvisas till Dilemmas of Euro-
pean Integration (Oxford: Oxford University Press, 2005).
Den tyska författningsdomstolens utlåtande om Lissabonfördraget fi nns tillgänglig, även i engelsk översättning, på deras hemsida: www. bundesverfassungsgericht.de/en/index.html. Lissabonfördraget fi nns utgivet i en pocketversion av SNS förlag. För vidare analys av fördra- get på svenska hänvisas till Carl Fredrik Bergström, Jörgen Hettne och Anna Södersten, Lissabonfördraget (Stockholm: Sieps 2008:11). För EU:s påverkan på de nationella välfärdssystemen samt möjlighe- terna för utveckling inom detta område rekommenderas arbeten av Maurizio Ferrera, i synnerhet The Boundaries of Welfare: European In-
tegration and the New Spatial Politics of Social Protection (Oxford: Oxford University Press, 2005).