Att psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ofta ses som ett konti- nuum var ett tema som framkom i intervjuerna: man kan lida av milda former av psykisk ohälsa, men dessa kan ibland utvecklas till starkare former av psykisk sjukdom. Att det finns en stark skam förknippad med psykisk ohälsa blev också tydligt, även om vissa informanter menade att sådana attityder är vanligare och starkare på exempelvis landsbygden än bland stadsbor med högre utbildning. Att hålla psykiska problem inom familjen, och undvika kontakt med psykiatrin såvida det inte blir nödvändigt för att ”det gått för långt”, framstår som en vanlig strategi. Att sociala nätverk mobiliseras när någon mår dåligt beskrevs av de flesta informanterna. Bland soma- liska praktiserande muslimer beskrivs koranläsning som en viktig strategi för att bemöta både problem, psykisk ohälsa och sjukdom. Intervjumaterialet diskuterades vidare i relation till den forskning som finns på fältet medicinsk antropologi. Syftet var att lyfta fram att vi aldrig kan nå fram till en syn på psykiska sjukdomar som står fri från kultur; även den västerländska psykiatrin är en kultu- rell produkt som vuxit fram i ett specifikt kulturellt och historiskt sammanhang. Det som i våra ögon är normalt, rationellt och ”veten- skapligt förankrat” kan i andras perspektiv te sig mycket främmande och irrationellt. På ett växande forskningsfält inom medicinsk antropologi visar alltfler studier att sociala och kulturella faktorer spelar stor roll i både insjuknande- och tillfrisknandeprocesser. I ett mångkulturellt samhälle bör det alltså finnas en medvetenhet om att vår klassifikation av psykisk ohälsa, och våra metoder för att lindra och bota, kanske inte är det optimala för alla i samhället i alla sammanhang. Vi behöver också förhålla oss med ödmjukhet till det faktum att det kan finnas för oss främmande praktiker som kan ha stor betydelse för både insjuknande och tillfrisknande. Inte minst behöver vi vara medvetna om att tendensen att se individer som fristående från sitt sociala sammanhang är en egenhet som är mycket västerländsk.
Trots detta kapitels fokus på ”kultur” visade intervjumaterialet att åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan hos boende i Rosen- gård bör inriktas främst mot sociala och ekonomiska livsvillkor. I den mån psykiatrin söks, bör det finnas en utbredd kännedom om att den västerländska synen på orsaker till och behandling av psykisk ohälsa är en kulturprodukt – och att den vårdsökande kan omfatta också andra synsätt på psykisk ohälsa och vård.
rEFErEnsEr
Al-Adawi, et al (2001): ”Zar: group distress and healing”. Mental Health, Religion & Culture 4(1):47–61.
Allen, Matthew et al (2004): ”Attacked by the gods or by mental illness? Hybridizing mental and spiritual health in Okinawa”. Mental Health, Religion & Culture 7(2):83–107.
Anderson, Robert (1996): Magic, Science and Health. New York, London: Harcourt Brace College Publishers.
Barrett, Bruce, et al (2006): ”Placebo, Meaning, and Health”. Perspectives in Biology and Medicine 49(2):178–198.
Bourguignon, Erika (1979): Psychological Anthropology. New York, London: Holt, Rinehart and Winston.
Comaroff, Jean (1980): ”Healing and the Cultural Order: The Case of the Barolong Boo Ratshidi of Southern Africa”. American Ethnologist 7(4):637–657.
Crawford, Tanya & Maurice Lipsedge (2004): ”Seeking help for psychological distress: the interface of Zulu traditional healing and Western biomedi- cine”. Mental Health, Religion & Culture 7(2):131–148.
Csordas, Thomas J (1988): ”Elements of charismatic persuasion and healing”. Medical Anthropology Quarterly 2(2):121–142.
Eastmond, Marita (1998): ”Nationalist discourses and the construction of difference: Bosnian Muslim refugees in Sweden”. Journal of Refugee Studies 11:161–181.
Eastmond, Marita (2007, in press): ”Reconstituting normal lives, shaping new citizens: refugee integration and and the politics of trauma”. Social Science and Medicine.
Finkler, Kaja (1994): ”Sacred Healing and Biomedicine Compared”. Medical Anthropology Quarterly 8(2):178–197.
Friedman, Jonathan (1988): ”Persondannelse og det medicinske felt: tre modeller”. Stofskifte 18:147–156.
Good, Byron J (1994): Medicine, Rationality, and Experience. Cambridge: Cambridge University Press.
Good, Byron J (1996): ”Culture and DSM-IV: Diagnosis, knowledge and power”. Culture, Medicine and Psychiatry 20:127-132.
Good, Byron J (1997): ”Studying Mental Illness in Context: Local, Global, or Universal?”
Helman, Cecil G (2000): Culture, Health and Illness. New York: Oxford University Press.
Hesslow, Germund (1979): Medicinsk vetenskapsteori. Lund: Student- litteratur.
Hopper, Kim (1991): ”Some old questions for the new cross-cultural psychiatry”. Medical Anthropology Quarterly 5(4):229–330. Hornborg, Alf (2003): ”Självets gränser och fasor i olika kulturer: en
introduktion till psykologisk antropologi”. Moderna människor: Antropologiska perspektiv på samtiden. Red: C Garsten & K Sundman. Stockholm: Liber.
Janzen, John M (2002): The Social Fabric of Health. New York: McGraw-Hill.
Johannisson, Karin (1991): ”Sjukdom som kulturell konstruktion”. Tvärsnitt 1:26–33.
Johnsdotter, Sara (2007, under tryckning): ”’Släktträdet är långt’: Transnatio- nella svensksomaliska familjer och socialtjänsten”. Transnationella rum och diasporiska gemenskaper. Red: Erik Olsson m fl. Umeå: Boréa förlag. Kiecolt-Glaser, Janice K, Lynanne McGuire, Theodore F Robles, Ronald
Glaser (2002): ”Emotions, morbidity, and mortality: new perspectives from psychoneuroimmunology”. Annual Review of Psychology 53:83–107. Kirmayer, Laurence (2006): ”Beyond the ’new cross-cultural psychiatry’:
cultural biology, discursive psychology and the ironies of globalization”. Transcultural Psychiatry 43(1): 126–144.
Koss-Chioino, Joan D (2005): ”Spirit healing, mental health, and emotion regulation”. Zygon 40(2):409–422.
Marcus, George E, Michael M J Fischer (1986): Anthropology as Cultural Critique. Chicago: University of Chicago Press.
Moerman, Daniel (2002): Meaning, Medicine, and the ’Placebo Effect’. Cambridge: Cambridge University Press.
Muddle Suzanne Lilius (ed.), Variations on the Theme of Somaliness. Turku: Centre for Continuing Education, Åbo Akademi University.
Nwoye, Augustine (2006): ”Remapping the fabric of the African self: a syn- optic theory”. Dialectic Anthropology 30(1–2):119-146.
Shah, Siddharth Ashvin (2006): ”Resistance to cross-cultural psychosocial efforts in disaster and trauma: Recommendations for ethnomedical compe- tence”. The Australian Journal of Disaster, vol 2.
Shand, Alex (2005): ”In defence of medical anthropology”. Anthropology and Medicine 12(2):105–113.
Showalter, Elaine (1987): The female malady: women, madness and English culture 1830-1980. London: Virago.
Summerfield, Derek (2001): ”The invention of post-traumatic stress disorder and the social usefulness of a psychiatric category”. BMJ 2001, 322:95–98. Summerfield, Derek (2002): ”Commentary”. Advances in Psychiatric Treat-
Summerfield, Derek (2004): ”Cross-cultural perspectives on the medicalisation of human suffering”. Post-Traumatic Stress Disorders: Issues and Contro- versies (ed. Rosen).
Thörn, Åke (2004): ”… bland undanglidande syndrom och tillstånd: Folk- havet brusar av värk, trötthet, oro, huvudvärk, yrsel, magont…” Läkar- tidningen 101(51–52):4224–4226.
Tiilikainen, Marja (2003): ”Somali women and daily Islam in the diaspora”. Social Compass 50(1):59–69.
Tiilikainen, Marja (2002): ”Suffering and symptoms: Aspects of everyday life of Somali refugee women”. Paper presented at the Third Nordic Workshop in Medical Anthropology held in Mekrijärvi, Finland, 20–23 March 2002. Tribe, Rachel (2002): ”Mental health of refugees and asylum-seekers”.
Advances in Psychiatric Treatment 8:240–248.
Whitley, Rob, Laurence J Kirmayer, Danielle Groleau (2006): ”Understanding immigrants’ reluctance to use mental health services: a qualitative study from Montreal”. The Canadian Journal of Psychiatry 51(4):205–209. Young, Allan (1995): ”Reasons and Causes for Post-Traumatic Stress
Disorder”. Transcultural Psychiatry 32(3):287–298.
Zarowsky, Christina (2004): ”Writing trauma: Emotion, ethnography, and the politics of suffering among Somali returnees in Ethiopia”. Culture, Medicine and Psychiatry 28:189–209.
Zunzunegui, Maria-Victoria, Mathieu Forster, Lise Gauvin, Marie-France Raynault, J Douglas Willms (2006): ”Community unemployment and immigrants’ health in Montreal”. Social Science and Medicine 63:485–500. Östman, Margareta & Lars Kjellin (2002):”Stigma by association: Psycholo-
gical factors in relatives of people with mental illness”. British Journal of Psychiatry 181:494–498.