Studiens population, urval och bortfall

Studieperioden för denna uppsats sträcker sig över åren 2006 - 2015, likställt med 120 månader. Genom vald studieperiod testas både upp- och nedgångsfaser gällande finansmarknadens utveckling. Både finanskrisen och Eurokrisen ger perioden möjlighet att studera två stycken kraftiga nedgångar som symboliserar tider av bearmarknader på börsen. Genom den valda testperioden ges även möjlighet att studera två större uppgångsfaser på börsen, så kallade bullmarknader, en efter finanskrisen och en efter Eurokrisen. Genom vald studieperiod kommer därför de testade portföljernas, och även jämförelseindexens, prestation studeras i både positiva och negativa börsklimat, vilket vi anser bör stärka trovärdigheten för de resultat vi finner då avkastningen för portföljerna utsätts för en form av stresstest.

Då tanken med denna studie är att studera faktorinvestering, i form av låg volatilitet och likaviktning, i en svensk kontext, kan populationen för denna studie anses utgöras av samtliga bolag som är noterade på någon av Nasdaq OMX Stockholms börslistor. Den gemensamma egenskapen för den population som avses studeras får här anses vara att samtliga studieobjekt är börsnoterade. Från denna population av börsbolag ämnar vi sedan smalna av studien genom att studera en mindre omfattande undersökningspopulation (Dahmström, 2011). Studiens

undersökningspopulation tas fram genom att Stockholmsbörsens samtliga, i dagsläget noterade bolag, sorteras i enlighet efter deras likviditet på börsen. Detta genom att se hur stor turnover bolagen har för respektive år under studieperioden, där de 150 mest omsatta bolagen, eller likvida aktierna, väljs ut. Dataobservationer i form av dagsvisa aktiekurser samlas sedan in för de aktier som ingår i studiens urval och detta görs för hela studieperioden, samt för hela år 2005 för att kunna konstruera en utgångsportfölj för inledningen av studieperioden under 2006. För att

förtydliga begreppen likviditet och turnover, är det alltså till hur stort värde i kronor och ören som varje noterat bolag handlas eller omsätts till på börsen under respektive år.

Vi väljer att inkludera de 150 bolag med högst likviditet eller turnover för respektive år i uppsatsens undersökningspopulation. Det innebär att populationen för studien i stort sett är densamma över tid, men att den mindre undersökningspopulationen förändras från år till år

avhängigt börsbolagens turnover. Beroende av att bolagens totala likviditet skiljer sig årsvis utgörs studiens totala undersökningspopulation av 238 stycken bolag. Det är från denna population som sedan de 150 mest likvida bolagen väljs ut för att ingå i studiens urvalsram för respektive år som studeras. Då vi aktivt väljer att inte studera samtliga noterade bolag på Stockholmsbörsen är det även ett aktivt val av oss att acceptera en viss grad av undertäckning, då studiens total- och undersökningspopulation inte är densamma. Med undertäckning innebär att vi inte fullt ut når den

population vi avser studera genom urvalsområdet (Dahmström, 2011). Vår åsikt är dock att detta inte är ett så allvarligt problem för just den studie vi avser genomföra. Detta då det vi egentligen testar är de egenskaper en viss slags investeringsstrategi uppvisar, genom att i enlighet med strategierna väljer ut vissa objekt från vår urvalsram. Det är då inte studieobjektens egenskaper som testas i första hand, utan strategiernas egenskaper

Endast företag som ”överlevt” under hela testperioden ingår i studien. De bolag som under perioden har ”dött” och gått i konkurs eller blivit utköpta från börsen ingår inte i studien. Inte heller bolag som av någon anledning avnoterats från börslistorna. Detta beror främst på att

tillgången till historisk data för dessa företag inte på ett lättillgängligt sätt varit möjlig att inhämta. Vår primära källa för datainsamling, Nasdaq OMX Nordic, tillhandahåller nämligen inte historiska aktiekurser för de företag som inte längre är börsnoterade. Detta sammantaget gör att studien blir att lida av viss undertäckning, även om vi anser denna vara hanterbar och något som inte bör påverka studiens resultat i någon större utsträckning. Ett alternativt påstående som påminner om det som nyss diskuterats är att studien har inslag av så kallad survivorship bias. Survivorship bias är ett begrepp som antyder att resultatet för en viss studie kan ha inslag av logiska fel. Dessa fel anses uppkomma till följd av att den som genomför en studie endast väljer att studera sådana objekt som består under hela studieprocessen, och därmed bortser från de objekt som inte

”överlevt” hela testperioden. Något som kan visa sig leda till felskattning av studiens resultat och slutsatser (Fabozzi, Focardi, Račev, Arshanapalli, & Höchstötter, 2014).

Ett exempel på survivorship bias är sådana fondbolag som under årens lopp uppvisat tendenser till att lägga ner sådana fonder som inte presterat så bra resultat som tänkt, alternativt att de lagt ner de fonder som inte fått tillräckligt genomslag bland investerarna, med lågt inflöde av kapital som följd. Flertalet fondbolag uppvisar tendenser till att göra detta, vilket resulterar i att deras historiska prestationer och uppnådda avkastningar riskerar att överskattas, just på grund av

survivorship bias (Ackermann, McEnally, & Ravenscraft, 1999). Vår åsikt är att denna typ av

snedvridning även skulle kunna appliceras på denna studie. Eftersom vissa bolag som under testperioden varit noterade, men av någon anledning inte är det i dagsläget, teoretiskt sett hade kunnat bidra till annorlunda resultat för våra portföljer. Till följd av vårt primära val av källa för datainsamling är vi dock medvetna om detta. Vi anser att en del av vår utvalda investeringsstrategi dock gör detta problem hanterbart.

I de fall det i urvalet förekommit både A och B-aktier, eller motsvarande, från samma bolag har den aktie med minst omsättning på börsen exkluderats. Detta för att ett och samma bolag inte ska kunna påverka portföljens utveckling i alltför stor utsträckning.