Systemintegration

effektivt och bra som möjligt för att – givet spelets/systemets logik – få bäs-ta möjliga utfall. Denna typ av normer är inte möjliga att formalisera på samma sätt. De bygger på omständigheterna i det särskilda fallet. De är be-roende av motpartens agerande. De är betydligt mer mångfacetterade och flexibla än spelreglerna som är fasta och formaliserade. Man kan säga att normerna etableras under spelets gång och utvecklas genom ökad kunskap och skicklighet när det gäller att skapa framgång i spelet (i de aktiviteter som systemet påbjuder).

Normer som utvecklas ur spelets/systemets idé är vad Elster kallar för outcome-orienterade, dvs. de är materiellt ändamålsbestämda, till skillnad från livsvärldens sociala normer som är ett självändamål.⁴⁸Systembundna normer är framtidsinriktade och konditionala till sin karaktär. Då vissa omständigheter föreligger, så förväntas det utlösa en viss handling. Det konditionala elementet är kognitivt till sin karaktär. Det innebär att nor-men aktiveras när vissa faktiska förhållanden identifieras av aktören. Nor-mens tillämpning är således beroende av ett moment av kunskap rörande bestämda faktiska förhållandens ändamålsenliga betydelse inom ramen för systemets logik. Drivkraften för tillämpningen av normen är intressen bundna till spelets/systemets logik. Aktören förutsätts m a o ha kunskap om vad som är det mest rationella förfarandet i en viss situation, givet sys-temets logik och premisser, för att tillgodose ett (egen)intresse. Tillämp-ning av livsvärldens normer förutsätter endast insikt om normens kondi-tionala program. Denna kännedom innefattar många gånger en omedve-tenhet om den sociala normen som sådan. Normen kan vara internaliserad och framträda som en naturlig del av det sätt som livet är organiserat på.

Det är så man handlar helt enkelt. Livsvärldens kulturellt bestämda mer ligger som outtalade förutsättningar för det sociala livet. Dessa nor-mer måste accepteras av de berörda individerna för den gemensamma överlevnadens skull. Det är en annan sak hur de skapas. De kan innehålla skillnader i makt och status, men de är inte desto mindre gemensamma sett ur kollektivets synvinkel.

Jag ser det som att kunskap om de inom systemet etablerade normerna utvecklas genom bildandet av särskilda professioner som blir experter på att spela spelet, dvs att fullgöra de funktioner som följer av spelet/systemet.

Ett system sammanhålles av de normer som utgör spelregler. Dessa defini-erar själva spelet/systemets uppbyggnad. Det spelas/handhas av professio-ner som utvecklar verksamheten med hänsyn till spelets idé. Vi har således en ekonomisk profession som är experter på det ekonomiska systemets funktionssätt. De kan med hjälp av styrningsmediet pengar som parame-ter ta ställning till vad som är optimalt beteende och mot bakgrund härav



48 Elster 1995,1989:98.

ge bestämda handlingsanvisningar om vad som är rationellt beteende. På så sätt artikuleras normer för involverade aktörer för hur man ska bete sig inom ramen för det ekonomiska systemet. På samma sätt finns det teknis-ka professioner som var och en mot bakgrund av sin specialitet etablerar normer för vad som är nödvändigt handlande för att uppfylla de krav som det tekniska systemet ställer. Inom det politisk/administrativa systemet finns professionella byråkrater som artikulerar vad som är formellt ratio-nellt ur ett normativt perspektiv. Den juridiska professionen kan ses som ett specialfall som auktoritativt fastställer innehållet i de formella regler som rättssystemet tillhandahåller. Socialtjänstemannakåren är en profes-sion som gör anspråk på att på bästa sätt bestämma vilka normer som är mest ägnade på det sociala området, o s v. Inom ramen för systemen finns det således två typer av normer. Dels normer i form av spelregler som de professionella aktörerna s a s ”föds in i” och är underordnade och som de har små möjligheter att påverka. Dels normer som följer av spelets/syste-mets idé, som således bestäms av systespelets/syste-mets logik och som de professionel-la företrädarna själva är med och utveckprofessionel-lar.

Inom systemen motsvaras personligheten med livsvärldens terminologi av rollbegreppet. Detta utesluter inte att det finns anledning att använda rollbegreppet även inom ramen för sociala system, vilket också sker. Man talar i sociala sammanhang om att man spelar olika roller i sökandet efter den egna identiteten. När jag här använder rollbegreppet så är det i en mer formell mening. Man spelar inte en roll, man innehar en viss roll. Det är den av systemet genom professionen bestämda rolluppsättningen som i detta perspektiv skapar identiteten och självuppfattningen. Normtillämp-ningen bestäms således av det (offentliga) intresse som är knutet till den publika rollen och inte till det individuella intresse som stämmer från den privata personlighet som tillhör livsvärlden. Den identitetsuppfattning som rollen ger kan harmoniera med eller stå i konflikt med den identitet som individen erhåller genom den kulturella reproduktionen inom livs-världen. Berger-Luckmann använder begreppen primär och sekundär so-cialisation för att markera skillnaden mellan den soso-cialisation som är knu-ten till livsvärlden respektive systemens krav.⁴⁹Den primära socialisationen handhas främst av familjen men också av skolan, när det gäller inlärningen av kommunikativ kompetens knuten till basfunktionerna läsa, skriva och räkna.⁵⁰ Den primära socialisationen är en i huvudsak meningsskapande process i enlighet med vad vi talade om ovan, varigenom individens jag och självuppfattning formas.



49 Berger och Luckmann 1966.

50 I vad avser begreppet primär socialisation, se Berger och Luckmann 1966:149 ff.

När individen sedan växt upp och går ut i ett yrkesliv övergår socialisa-tionen i en sekundär fas på det sätt som Berger-Luckmann beskriver det.⁵¹ Den sekundära socialisationen handlar om internalisering av institutionel-la subsystem, vars karaktär och utbredning är beroende av komplexiteten i den samhälleliga arbetsfördelningen och fördelningen av kulturellt kapital i samhället. Sekundär socialisation syftar till att individen tillgodogör sig rollspecifik kunskap. Berger-Luckmann framhåller att den sekundära soci-alisationens subsystem är uttryck för begränsade verkligheter i motsats till den totala livsvärld (base-world) som förvärvas genom den primära sociali-sationen. Den sekundära socialisationens internalisering kan omfatta skil-da verkligheter utan att individen behöver identifiera sig med dem. Indivi-den kan internalisera Indivi-den nya verkligheten utan att Indivi-denna behöver uppfat-tas av individen som hans verklighet. Det är istället en verklighet som kommer till användning för de specifika ändamål som följer med själva rollfunktionen. Berger-Luckmann hänvisar i sammanhanget till det be-grepp i form av rolldistans som Erving Goffman utvecklat.⁵² Om detta uppkommer inom ramen för den primära socialisationsprocessen uppstår psykopatologiska störningar av den typ som Habermas talade om ovan.

Jag återkommer till den rolldistans som kan uppkomma till följd av dishar-moni mellan den primära och sekundära socialisationens krav på indivi-derna.

Berger-Luckmann, till skillnad från Habermas, karakteriserar både livs-världen och de delvärldar som skapas av den sekundära socialisationspro-cessen, som bestående av normativa och affektiva såväl som kognitiva komponenter. Berger-Luckmann framhåller att ”this process of internali-zation entails subjective identification with the role and its appropriate norms”.⁵³Berger-Luckmann påpekar också att den sekundära socialisatio-nen är beroende av den kulturella kompetens som är knuten till den pri-mära socialisationens symboliska universum. Denna skiftar över tid.

”There is a great deal of socio-historical variability in the representations involved in secondary socialization”, skriver Berger-Luckmann.⁵⁴ Förfat-tarna framhåller skillnaden mellan den sekundära socialisationens anony-ma rollbegrepp och den primära socialisationens identitetsskapande funk-tion. Bäraren av rollfunktionen förväntas enkelt kunna bytas ut mot en annan individ. Han kan utan vidare etablera distans mellan sig själv och sin egen verklighet, å ena sidan och det partiella jag som bestäms av den specifika rollen, å andra sidan. Rollfunktionens sekundära

socialisations-

51 Ibid s 157 ff.

52 Ibid s 230 not 15. Berger-Luckmann hänvisar till Goffman 1961.

53 Ibid s 159.

54 Ibid.

process kännetecknas av att vara rationell och känslomässigt kontrollerad.

Inskolningen i den professionella rollen är en i högsta grad formell, käns-loneutral och rationell inlärningsprocess.⁵⁵