10 frågor till specialidrottsförbunden
10) Detta uppfattar vi vara kärnan i vårt specialidrottsförbunds syn på elitidrott! (Formulera egen fri text)
Referenser:
1 Intervju med Göran Aral på Svenska Fotbollförbundet.
2 Intervju med Nils Palmgren, chef för sportavdelningen på DN, en journalist med 30 års arbetserfarenhet på olika journalistiska avdelningar.
3 Se härtill till exempel Loland 2002, 123. 4 Idrotten vill 2005, 17.
5 Elgh, Nykvist och Hagman 2006, 6. 6 Elgh, Nykvist och Hagman 2006, 23. 7 McFee 2004, 22-23.
8 Se härtill även McFee 2004, 27. 9 Se närmare Lindfelt 2006.
10 Djupintervjuer gjordes med Camilla Hagman (RF), Stefan Lindeberg (SOK), Kari Niemi-Nikkola (Finlands Olympiska Kommitté) Göran Aral (Svenska Fotbollförbundet), Lena Wallin-Kantzy (Svenska Basketbollförbundet), Mikael Stripple (Svenska Tennisförbundet), Fredrik Trahn (Svenska Friidrottsförbundet), Hans Östlund (Svenska Handbollförbundet), Thomas Hjert (Svenska Orienteringsförbundet), Thomas Tergersen och Marie Lundmark Hubertson (Svenska Ridsportförbundet), Johan Lindvall (Svenska Spel), Albert Svanberg (SVT), Pontus
Carlgren (Aftonbladet), Nils Palmgren (DN).
11 De bandade intervjuerna är endast för mitt interna bruk visavi denna undersökning – något annat har inte överenskommits.
12 De 15 största förbunden i storleksordning är: fotboll, golf, friidrott, gymnastik, ridsport, skidor, innebandy, motorcykel, bilsport, handboll, simning, tennis, basket, orientering och ishockey (vilket är en bedömning, eftersom endast licensspelare uppges i medlemsregistret).
13 Siffrorna är hämtade från RF:s verksamhetsberättelse 2005.
14 De SF som inte uppmärksammat enkätundersökningen eller valts till intervju och som medlemsmässigt utgör lite större förbund är: bowling (41 000), cykel (60 000), budo och kampsporter (41 000), dans (36 000), handikapp-
idrott (39 000) och styrkelyft (31 000).
15 Även här använder jag mig av den statistik som RF:s årsberättelse 2005 ger. 16 Huizinga 1988 (1950), 6.
17 Citerat från Caillois 1988 (1955), 8. Översättningarna är gjorda av mig. Originalen lyder: “Summing up the formal characteristics of play we might call it a free activity standing quite consciously outside ”ordinary” life as being ”not serious”, but at the same time absorbing the player intensely and utterly. It is an activity connected with no material interest, and no profit can be gained by it. It proceeds within its own proper boundaries of time and space according to fixed rules and in an orderly manner” och ”Play is a voluntary action or occupation executed within certain fixed limits of time and place, according to rules freely accepted but absolutely binding, having its aim in itself and accompanied by a feeling of tension, joy and the consciousness that it is ’different’ from ’ordinary’ life”.
18 Schmitz 1988 (1979), 34. Översättningarna är gjorda av mig. Originalen lyder: ”This suspension of the ’real’ world by means of a play-decision releases a world of ’unreality’ which needs no justification from outside itself. It is a self-sealed world, delivering its own values in and for itself, the freedom and joy of play.” Se härtill även Beardsmore 1971, 43-44.
19 Se härtill Roberts 1998, 248-251.
20 Se härtill Elias & Dunning 1986, 135, Gustafsson 1994, 45, Guttmann 1978, 3 och Loland 1989, 200-201; 1998, 85. 21 Man kunde lämpligen säga att konventionens kraft är likartad i dessa exempel, men reglernas konstitutiva betydelse är olika mellan lek, spel och idrott och ena sidan och olika konstformer å andra sidan. Se närmare härtill i Lindfelt 2006, 87-88.
22 Guttmann 1978, 7-9. 23 Pearson 1988 (1973), 263. 24 Fraleigh 1988 (1982), 267. 25 Korff 1993, 525.
26 Närmare om dessa samhällsprocesser i till exempel Giddens 1997, 24-28. 27 Giddens 1997, 26-28.
28 Engström 1989, 36, Gustavsson 1994, 50-51, Heinilä 1974, 27-28, 66, Korsgaard 1982, 128, Nilsson 1988, 106-107 och Sandblad 1985, 116-117.
30 Hertzberg 1998, 11. 31 Lindfelt 1999, 37-40.
32 Se härtill till exempel Delattre 1988 (1975), 274, Engström 1989, 42-43, 109, Fraleigh 1988 (1982), 267-268, Keating 1988 (1964), 248, Nilsson 1988, 7-8 och Suits 1988 (1973), 41. O. Korsgaard beskriver tävlingsidrottens feno- menologi utifrån dess jämlikhetsideal i tre poler: likhed i udgangsposition - fri konkurrence - ulighed i slutposition. Korsgaard 1985, 194. Se även Nilsson 1988, 8.
33 Det centrala i denna formulering är tanken på strävan efter att vinna inom den givna verksamhetens regeldefi nierade gränser, inte att försöka vinna till vilket pris som helst. Se härtill Caillois 1988 (1955), 9, Hoffman 1992, 215, Huizinga 1988 (1950), 5, Kretchmar 1998, 29, Loland 1989, 159, 162, 177-178, 182 och Schmits 1988 (1979), 35-36.
34 S. Loland talar om detta element i idrottens fenomenologiska struktur som ”idrettskonkurransers institusjonelle mål” som han beskriver som att ”måle, sammenlikne og rangere to eller flere parter etter idrettslig prestasjon
sevne”. Loland 1989, 16. Ett något annorlunda synsätt finns i Hertzberg 1998, 8. 35 Csikszentmihalyi and Jackson 2000, 73.
36 Delattre 1988 (1975), 272-276. Se härtill även McIntosh 1979, 127.
37 K.L. Schmits formulering är mitt i prick: ”In the engagement the player must encounter his opponent not as an enemy in war but as one whose excellence challenges him and makes possible his own best performance.” Schmits 1988 (1979), 37-38. R.L. Simon presenterar en liknande synpunkt, när han säger: ”... that competition in athletics is best thought of as a mutual quest for excellence through challenge. Competitors are obliged to do their best so as to bring out the best in their opponents. /.../ The good competitor, then does not see opponents as things to be over come and beaten down but rather sees them as persons whose act calls for appropriate, mutually acceptable responses.” Simon 1988 (1984), 293.
38 Csikszentmihalyi & Jackson 2000, 39-40, 44-46, 73-75, 112-113.
39 Kupfer 1988 (1983), 464. Se även Kretchmar 1988 (1975), 227 och 1998, 23-28.
40 McIntosh 1979, 178. Se även Hellberg 1998, 51 och Reddiford 1998, 226, 233-234. S. Loland menar å sin sida att man kan argumentera för att frivilligt deltagande i tävlingsidrott innebär att man är förpliktad att handla så att ”gode idrettskonkurranser realiseras”. Loland 1989, 154.
41 Se härtill Loland 1989, 213, Hertzberg 1998, 10 och Venkula 1998, 121.
42 I tyskspråkig idrottsfilosofi talar man till exempel om ”Eigenweltlichkeit des Sport”, ”Eigencharakter des Sport” eller om idrottens ”Eigenwelt”. Se härtill Steenbergen & Tamboer 1998, 36-37.
43 Schmitz 1988 (1979), 34. Se härtill även Beardsmore 1971, 43-44. 44 McIntosh 1979, 83 och McFee 1998, 9.
45 Den största skillnaden mellan min och Beardsmores position uppkommer, föreställer jag mig i alla fall, av att Beardsmore utgår från ett så formalistiskt spel som schack och därför tänker sig att autonomin kan definieras utgående - och endast utgående - från de formella spelreglerna. Se härtill även Venkula 1998, 45. Venkula talar om idrott och konst som ”mimetisk verksamhet”. Venkula betonar att man ska förstå idrottens och konstens verksamhet som verklighetsavbildande. Jag ser denna markering som alltför ensidig och talar hellre om idrot-
tens och konstens livsförenklande funktion.
46 Utifrån aktuell idrottsfilosofisk terminologi kommer jag att företräda en position som med Robert L. Simon kan benämnas ”broad internalism”. Se härtill Simon 2007.
47 Korff 1993, 524. Se även Lasch 1997, 127-128, Venkula 1998, 31 och Wallin 1980, 244 och 269. 48 Se härtill Searle 1997, 61, 139.
49 Lindfelt 1999, 37-40. 50 Brown 2002, 105.
51 Det är inte heller särskilt svårt att påvisa hur den olympiska rörelsens stora historiska chefsideolog, baron Pierre de Coubertin i sina visioner utmålar idrottens samhällsnytta i ett perspektiv som utstrålar den tidens utvecklings- humanism och utvecklingsoptimism, en vision som ger tävlingsidrotten en stor betydelse för hela mänsklighetens kontinuerliga utveckling. Se närmare härtill i Lindfelt 2006, kapitel 2.
52 Sandblad 1985, 220. 53 Bonde 1993, 8.
54 Intervju med Jacqeus Rogge i FST:s tv-program Sportmagasinet den 17.10.2005. 55 Se härtill Loland 2002, 118.
56 Se härtill regeringens proposition 1998/99:107, 47.
57 Tangen 1998, 128-129. Se även Klausen 1998, 16. För egen del har jag velat påvisa hur framväxten av den interna- tionella idrottsrörelsen både funktionellt och ideologiskt sammanhänger med det s.k. modernitets- eller upplys- ningsprojektet. Se härtill Lindfelt 2006, särskilt kapitel 2.
59 Termen elitistisk och olika slags härledningar av termen används nu helt utan värderingar. För en debatt om ter- mens värdeladdade bruk i idrottsvetenskapliga diskussioner se till exempel Tennsjö (1998) som gör en stor poäng av att idrottens elitistiska drag har stora ideologiska kontaktytor med en fascistisk människosyn med dess förakt för svaghet och Tamburrini (1998) som menar att Tennsjös resonemang ger en alltför ensidig bild av elitidrottens verklighet och hur den påverkar åskådarna.
60 Intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet. Intressant nog ger Thomas Hjert näst intill identiska siffror när det gäller att nå världseliten i orientering. Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet. 61 Intervju med Albert Svanberg, chef för SVT-sporten.
62 Den svensk-argentinska idrottsfilosofen Claudio Tamburrini har i debatten med Torbjörn Tennsjö om idrottens elitism en i mina ögon tveksam distinktion mellan relativa och absoluta prestationer, där den förra termen hänförs till idrottsprestationer som utförs av kvinnor, handikappade och äldre, medan absoluta topprestationer (oftast) utförs av manliga elitidrottare. Se härtill Tamburrini 1998, 37. Tennsjö förefaller godkänna samma distinktion, eftersom han upptar den i sina egna resonemang. Se härtill Tennsjö 2007, 436. Detta betyder konkretiserat att en kvinna kan bli världsmästare på 100 meter på tiden 11,03, medan en manlig löpare på samma sträcka inte ens skulle räknas bland de 50 bästa löparna i VM. Poängen är att den människa som löper allra snabbast gör ett abso- lut toppresultat, medan den kvinna som vann damerna tävling gjorde ett relativt toppresultat. Det finns en res- pektabel poäng i Tamburrinis och Tennsjös resonemang, men han öppnar också för begreppsliga svårigheter med sin terminologiska distinktion. För mig är det viktigt i detta skede av resonemanget att framhålla att alla idrotts- prestationer är relativa den idrottskontextuella sättningen. Det som för Tamburrini är absolut topprestation är i mitt resonemang relativt arten homo sapiens. Jag är ändå tveksam till om den här använda distinktion gör rättvisa mot det moraliskt berättigade i idrottskulturens konstruerade kategoriseringar av deltagare.
63 Det senare exemplet inspirerades av att den 8 juli 2007 blev tennisspelaren Roger Federer historisk genom att tangera Björn Borgs svit på 5 raka segrar i Wimbledon-turneringen, en prestation som fram tills nu föreställdes vara näst intill omöjlig att upprepa.
64 RF:s idéprogram Idrotten vill, utgiven i reviderad och uppdaterad form 2005, är ett aktuellt styrinstrument för den rikstäckande idrottsorganisationen med sina över 3 miljoner medlemmar och över 600 000 ideellt verksamma ledare. RF har ett brett ansvar för svensk idrott, och det är därför intressant att notera att högaktuella dokument fortsättningsvis opererar med distinktionen breddidrott och elitidrott i sina åldersindelade grupperingar. Från Specialidrottsförbundens sida, och då från det särskilda perspektivet med elitidrott i fokus, ser verkligheten idag annorlunda ut. I RF:s dialog med 20 representativa SF om den framtida utvecklingen av elitidrottsstödet framhöll dessa SF att för dem är det mindre meningsfullt att tala om breddidrott och elitidrott. Den stora brytningspunkten i deras verksamhet är skillnaden mellan nationell elit och internationell elit. Elgh, Nykvist och Hagman 2006, 12. Detsamma framkommer i intervju med Hans Östlund på Svenska Handbollförbundet.
65 Intervju med Göran Aral på Svenska Fotbollförbundet.
66 Intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet. 67 Enkätsvar från Svenska Konståkningsförbundet.
68 Idrotten vill 2005, 20.
69 Enkätsvar från Svenska Skidförbundet. 70 Enkätsvar från Svenska Volleybollförbundet.
71 RF:s idéprogram Idrotten vill (2005) återspeglar hela denna föreställningspalett. 72 Intervju med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet.
73 Intervju med Pontus Carlgren, sportchef på Aftonbladet.
74 Intervju med Johan Lindvall, ansvarig för sponsorverksamheten på Svenska Spel. Pga. av de risker som finns, bland annat med dopning, menar Johan Lindvall att det är riskabelt att endast fördela sponsorpengar till en idrott. Svenska Spel, som är den största aktören på den svenska sponsormarknaden med 170 miljoner kronors satsning per år, satsar därför i huvudsak på fem stora idrotter, och varierande på några mindre, mera punktuella insatser.
75 Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet.
76 Intervju med Camilla Hagman på RF. Tanken tematiseras explicit också av Thomas Hjert på Svenska Oriente- ringsförbundet. Intervju med Thomas Hjert.
77 Intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet och intervju med Hans Östlund på Svenska Hand- bollförbundet.
78 Regeringens proposition 1998/99:107, 29, 60.
79 Intervju med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet och intervju med Thomas Torgersen och Marie Lund- mark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet.
80 Intervju med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet. 81 Regeringens proposition 1998/99:107, 27, 29, 46.
83 Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet och intervju med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet.
84 Intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet.
85 Iakttagelsen bekräftas också i intervju med Camilla Hagman på RF. 86 Intervju med Camilla Hagman på RF.
87 Intervju med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet. 88 Se härtill även Loland 2002, 122.
89 Enkätsvar från Svenska Bandyförbundet. 90 Enkätsvar från Svenska Simförbundet.
91 Regeringens proposition 1998/99:107, 47, 55-56.
92 Enkätsvar från Svenska Konståkningsförbundet och intervju med Albert Svanberg på SVT. 93 Regeringens proposition 1998/99:107, 29, 46-47.
94 Regeringens proposition 1998/99:107, 28, 46, 60.
95 Att propositionens avsikt är att ta avstånd från att statliga medel används i kommersiella underhållningssyften råder inget tvivel om, och är en fullgod politisk markering. Det begreppsliga sättet att nå detta riskerar däremot att göra de starka kommersiella idrotterna till norm för vad som är elitidrott också för de idrotter som inte har kom- mersiella potentialer, och det blir missvisande, t.o.m. förödande för vissa idrotters existensberättigande. Att man i samma proposition senare kommer fram till att regeringen också ser som sitt ansvar att ”möjligheter skapas för alla idrotter att bli konkurrenskraftiga i internationella sammanhang”, ger ännu större anledning till att ifrågasätta den begreppsliga konsekvensen. Se härtill regeringens proposition 1998/99:107, 60.
96 Heinilä 1974, 71. Se även Heinilä 1974, 34, 54-55, 72, 74; 1990, 14, Andresen 1993, 514, Guttmann 1978, 62-64, Loland 1989, 99, 164 och McIntosh 1979, 141-152.
97 Heinilä 1974, 71. Se även Heinilä 1974, 34, 54-55, 72, 74; 1990, 14, Andresen 1993, 514, Guttmann 1978, 62-64, Loland 1989, 99, 164 och McIntosh 1979, 141-152.
98 Idrotten vill 2005, 15-16, 20. 99 Idrotten vill 2005, 20.
100 Elitidrottsrådet stödförslag 2007, 6.
101 Intervjun med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet klargör det som ett faktiskt dilemma att unga ryttare som kommit in på ett ridgymnasium och klarar sig med goda betyg, inte alls kan räkna med att kunna bli elitryttare i Sverige. Konkurrensen kan nämligen bestå av ens mamma eller pappa som är landslagsryttare och kommer så att förbli de kommande tjugo åren. Situationen blir lätt sådan att unga lovande ryttare invaggas i drömmar om kommande framgångar. Detta är knappast ens ett tänkbart problem i de flesta andra idrotter.
102 Intervju med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet.
103 Observera att bortsett från konståkning återfinns samtliga nämnda idrotter bland de medlemsmässigt tio största SF i Sverige!
104 Intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet. 105 Undantagen är närmast Davis Cup, Federations cup och OS.
106 Fredrik Lindström bedriver exempelvis helt privat Stockholm Tennis Academy med över 400 deltagare, en verk- samhet som vuxit fram under de senaste 5 åren. Se härtill www.stockholmtennisacademy.se. Motsvarande situa- tion finns också i Taekwondo, där klubbar i praktiken bedrivits som privata företag, vilket förorsakat en hel del samarbetssvårigheter med SOK. Intervju med Stefan Lindeberg på SOK.
107 Olympisk offensiv 2005-2012. 108 Nytt elitstöd för svensk idrott 2007.
109 Intervju med Camilla Hagman på RF. Se härtill Elitidrottsrådets stödförslag 2007. Förslaget behandlades på Riks- idrottsstyrelsen möte den 29-30 mars 2007. Man konstaterade att förslaget innehåller flera goda saker, men att en del av förslagen kräver fortsatt utveckling. Förslaget är alltså inte ännu färdigbehandlat.
110 Intervju med Stefan Lindeberg på SOK. 111 Idrotten vill 2005, 20.
112 Intervju med (utvecklingschef) Camilla Hagman på RF. 113 Intervju med Nils Palmgren, chef för sportavdelningen på DN. 114 Intervju med Albert Svanberg, sportchef SVT.
115 Intervju med Albert Svanberg, sportchef SVT.
116 Intervju med Albert Svanberg, sportchef SVT och intervju med Pontus Carlgren på Aftonbladet. 117 Intervju med Pontus Carlgren på Aftonbladet.
119 Intervju med Pontus Carlgren på Aftonbladet och Albert Svanberg på SVT. 120 Intervju med Pontus Carlgren på Aftonbladet.
121 Min undersökning ger vid handen att den nya och belysande distinktionen mellan utövaridrotter och åskådar- idrotter eller underhållningsidrotter används inom exempelvis innebandy och handboll.
122 Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet. 123 Intervju med Stefan Lindeberg på SOK.
124 Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet. 125 Intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet.
126 RF:s statistik i årsberättelsen 2005. Observera att mätningen är gjord under ett år då inget olympiskt spel ordna- des, vilket brukar höja på antalet tv-timmar hos vissa mindre OS-idrotter.
127 Enkätvar från Svenska Sportskytteförbundet. 128 Enkätsvar från Svenska Konståkningsförbundet.
129 Framför allt hästhoppning ligger på gränsen att vara bland de tio främsta idrotterna i TV. RF:s statistik i års- redovisningen från 2005. Därtill kan tilläggas att travsporten kommer direkt på tredje plats efter fotboll och ishockey. Travsporten har visserligen ett eget förbund och verkar inte inom Svenska Ridsportförbundet, men det oaktat syns hästar relativt ofta i idrottsliga sammanhang på svensk TV.
130 Intervju med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet. 131 Intervju med Albert Svanberg på SVT.
132 Enkätsvar från Svenska Innebandyförbundet. 133 Enkätsvar från Svenska Simförbundet.
134 Intervju med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet och intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet.
135 Intervju med Göral Aral på Svenska Fotbollförbundet. 136 Intervju med Göran Aral på Svenska Fotbollförbundet.
137 Exemplet har inspirerats efter intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet. 138 Intervju med Johan Lindvall på Svenska Spel.
139 Statistik från RF:s årsberättelse 2005.
140 Intervju med Göral Aral på Svenska Fotbollförbundet. Johan Lindvall, sponsoransvarig på den största aktören på den svenska sponsormarknaden, Svenska spel, varnar emellertid för de ekonomiska risker som finns i denna form av sponsorverksamhet. Med den mediala tendensen att förstora och kritiskt granska möjliga fuskförsök, främst dopning, blir verksamheten ytterst sårbar. Intervju med Johan Lindvall på Svenska Spel.
141 Intervju med Thomas Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet ger exempel på sådana sponsorfall inom ridsporten.
142 Se härtill Lindfelt 2006. 143 Tamburrini 1998, 35.
144 Intervju med Göran Aral i Svenska Fotbollförbundet.
145 Intervju med Hans Östlund på Svenska Handbollförbundet. Det antagandet gör också Mikael Stripple, trots att han representerar en individuell idrott, nämligen tennis.
146 Intervju med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet. Att detta är viktigt för de svenska friidrottsstjärnorna kom också mycket tydligt fram i Sportspegelns inslag om friidrottarnas gemensamma förberedelseläger inför friidrotts-VM i Osaka i augusti 2007. Sportspegeln 19.8.2007.
147 Intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet.
148 Intervju med Thomar Torgersen och Marie Lundmark Hubertson på Svenska Ridsportförbundet. 149 Exemplet har inspirerats efter intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet. 150 Enkätsvar från Svenska Bandyförbundet.
151 Intervju med Stefan Lindeberg på SOK.
152 Elitidrottsrådets stödförslag 2007, 2. Min kursivering. 153 Regeringens proposition 1998/99:107, 60. Min kursivering.
154 Resonemanget bekräftas till exempel vid intervjuer av Camilla Hagman på RF, Stefan Lindeborg på SOK och den finska OS-chefstränaren Kari Niemi-Nikkola.
155 Intervju med Stefan Lindeberg på SOK.
156 Exemplen ges i Intervju med Hans Östlund på Svenska Handbollförbundet.
157 I Sverige är det främst herrtennisen som upplever traditionens tyngd som tung att bära. Förhoppningarna inom Svenska Tennisförbundet är numera, bland annat detta skäl, satta på elitframgångar inom svensk damtennis under de kommande 3-4 åren. Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet menar helt enkelt att det finns större utveck-
lingspotential på damsidan för tillfället, liksom också bättre ekonomiska förutsättningar på sådana satsningar. Intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet.
158 Intervju med Hans Östlund och intervju med Thomas Hjert på Svenska Orienteringsförbundet.
159 Ett gott exempel är traditioner inom hoppgrenar i svensk friidrott och de klassiska framgångar i alpint och tennis som stjärnor som Ingmar Stenmark och Björn Borg stod för. Den tradition som i dessa fall uppkommit kan också innebära en belastning, eftersom förväntningarna från början är så oerhört höga. Inspirerat av intervjuer med Fredrik Trahn på Svenska Friidrottsförbundet och Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet.
160 Intervju med Stefan Lindeberg på SOK. Hans exempel är att det i princip är lika många kandidater att vinna OS- guld i hockey som i curling, trots att antalet utövare är radikalt olika inom dessa idrotter.
161 Intervju med Lena Wallin-Kantzy på Svenska Basketbollförbundet och intervju med Mikael Stripple på Svenska Tennisförbundet.
162 Hertzberg 1998, 17. Hertzbergs ståndpunkt är inte heller helt oproblematisk. När Hertzberg uppfattar det som en naturlig förhållning till idrottstävlingar att man som åskådare utvecklar en bestämd förhoppning att en bestämd tävlare eller ett bestämt lag ska vinna, beaktar han inte alls att idrottens autonomitanke också ger begreppsligt utrymme för ett likgiltigt förhållningssätt till idrott.
163 Case C-415/93 Union Royale Belge des Sociétés de Football Association ASBL and Others v. Jean-Marc Bosman and others, 4921. Ingår i European Court Reports 1995.
164 Malmsten 1995, 497, 499; 1997, 241-242, 246.
165 Gröndahl pekar till exempel på skillnader i uppsägningsrätt, reglerad semester, invaliditetsskydd, och pensions skydd som skillnader mellan professionella idrottare och vanliga arbetstagare. Gröndahl 1992, 55-56. Redan innan EG-domstolens beslut i Bosman-fallet tillämpades i ett antal europeiska länder olika slags juridiska
bestämmelser som definierade professionella elitidrottare som ”idrottsarbetstagare”. Bosman-fallet var också i detta hänseende en naturlig utveckling inom den professionella idrottskulturen. Se härtill Huttunen 1994, 82-83. 166 Intervju med A. Wenger för BBC Sport 5 oktober 2007. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/default.stm. Utskrift hos författaren.
167 Intervju med Blatter för BBC Sport 5 oktober 2007. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/default.stm. Utskrift hos författaren.
168 Luis Garcia i öppet brev till www.liverpoolfc.tv, daterat den 21 augusti 2007. Utskrift hos författaren. 169 Intervju med Pontus Carlgren på Aftonbladet.
170 Bourdieu 2000, 113-114.
171 Se härtill till exempel Henriksen 2003, 89-94.
172 Fredrik Schoug pekar i sin mycket intressanta avhandling Intima samhällsvisioner (1997) på hur detta slags neo- tribalism kommer till uttryck i olika idrottsliga sammanhang. Begreppet ”neotribalism” har han lånat av den franske sociologen Michel Maffesoli (1996). Se härtill Schoug 1997, 32-36.
173 Ett exempel på detta kommer till uttryck i boken The Faith of 50 Million (2002), där amerikansk baseball pre-