Examensarbete
Nycklar till frihet
Hur idrott, jazzmusik och dans påverkade ett
afro-amerikanskt identitetsskapande och rasrelationer i USA
under åren 1925-1939.
Författare: Sebastian Andersson
Författare: Sebastian Andersson Handledare: Jens Björk Andersson Examinator: Gunlög Fur
Abstract
The meaning of the word Culture is hard to define, since it may involve anything from materials to more abstract forms of human life, for example thoughts and mentalities of a certain group. In this thesis I investigate the impact of jazz, dance and sports in the United States 1920’s and 1930’s. My purpose is to shed light on the circumstances regarding race relationships and identity and how these factors influenced an Afro-American cultural development. My result indicates that although the poetry and literature of the Harlem Renaissance was influental for the struggle of black people, it didn’t truly reach through out the whole Afro-American community. In fact it was a vast majority of the American
population that did not read the literature or knew who the authors and novelists were. But the popular culture did reach other parts of the American community as well and it did also reach both black and white individuals. Therefore I suggest that the jazz artists, dancers and athletes of the 1930’s made at least a similar, but probably an even bigger impact for Afro-American identity and the race relations of the 1930’s USA. I also reviewed the literature with black- and whiteness in mind, since this has not been done before as far as I know. My conclusion is that history seems to neglect the fact that the new folk heroes had to stay true to the white society in order to be succssful.
Innehållsförteckning
1.1 SYFTE ... 1
2.1 MATERIAL ... 2
2.1.1PRIMÄRKÄLLOR -BIOGRAFIER OCH MEMOARER ... 2
2.2 METOD OCH TEORI ... 3
2.3 TIDIGARE FORSKNING OCH AVGRÄNSNING ... 6
2.3.1AVGRÄNSNING ... 9
2.4 BEGREPPSFÖRKLARING ... 9
2.4.1WHITENESS ... 10
2.4.2BLACKNESS ... 11
2.4.3SAMMANFATTNING RACE,WHITENESS OCH BLACKNESS ... 12
2.4.4IDENTITET OCH KULTUR ... 12
2.5 KÄLLKRITISK DISKUSSION, ETISKA DILEMMAN OCH VAL UTIFRÅN DESSA ... 13
2.5.1MEMOARER ... 14
2.5.2BIOGRAFI ... 14
2.5.3BEGREPP OCH DESS INNEBOENDE PROBLEMATIK ... 15
3.1 ÅREN EFTER DET AMERIKANSKA INBÖRDESKRIGET - SLAVARNA BLIR ”FRIA” ... 18
3.1.1JIM CROWLAGAR ... 19
3.2 FLYTTEN MOT NORR ... 20
3.2.1FÖRSTA VÄRLDSKRIGET ... 20
3.2.2HARLEMRENÄSSANSENS BAKGRUND ... 21
4.1 SAMMANFATTNINGAR AV MEMOARER OCH BIOGRAFI ... 22
4.1.1LADY SINGS THE BLUES ... 22
4.1.2DUKE:ALIFE OF DUKE ELLINGTON ... 24
4.1.3SATCHMO:MY LIFE IN NEW ORLEANS ... 25
5.1 1920-TAL – JAZZMUSIKEN SKAPAS OCH VÄXER ... 28
5.1.1HARLEM –NATTLIV OCH JAZZMUSIK ... 28
5.1.2THE COTTON CLUB ... 30
5.2 MEDIALT INTRESSE FÖR HARLEMS NATTLIV OCH AFRO-AMERIKANSK KULTUR ... 31
5.2.1EN ANNAN MEDIESKILDRING ... 32
5.3 1930-TAL – JAZZMUSIKEN NÅR VÄRLDEN ... 33
5.3.1TEKNISKA FRAMGÅNGAR -MÄNNISKAN ERÖVRAR LUFTRUMMET ... 33
5.3.2TEKNISKA FRAMGÅNGAR –KAPPLÖPNINGEN MOT HIMMELEN ... 34
5.3.3SAMHÄLLET GENOM MUSIKEN ... 35
5.3.4JAZZEN ÅKER PÅ USA-TURNÉ ... 35
5.4 DANSEN NÅR NYA HÖJDER – LINDY HOP ... 37
5.4.1LINDY HOP OCH THE SAVOY BALLROOM ... 37
5.4.2LINDY HOP INTERNATIONALISERAS ... 38
6.1 SVART MOT VITT INOM IDROTTEN ... 40
6.2 BASKET ... 40
6.2.1SPORTENS TIDIGA PROFESSIONALISERANDE ... 41
6.2.2BASKETEN I HARLEM ... 41
6.2.3THE RENAISSANCE CASINO AND BALLROOM OCH ”THE RENS” ... 42
6.2.5HUR RENS PÅVERKADE SIN SAM- OCH FRAMTID ... 43
6.3 FRIIDROTT ... 44
6.3.1FRIIDROTTENS TIDIGA UTVECKLING ... 45
6.3.2JESSE OWENS ... 45
6.3.3OLYMPISKA SPELEN I BERLIN 1936 ... 46
6.3.4OS-LAGETS MOTTAGANDE ... 47
6.4 BOXNING ... 48
6.4.1JACK JOHNSON ... 48
6.4.2”THE BROWN BOMBER” ... 49
6.4.3REVANSCHEN MOT TYSKLAND ... 51
6.4.4VIKTEN AV JOE LOUIS ... 52
6.4.5JOE LOUIS OCH BOURGEOISIE NOIR ... 53
7.1 SLUTSATSER UR MEMOARER OCH BIOGRAFI ... 54
7.2 HUR PÅVERKADES RASRELATIONER UNDER 1920- OCH 1930-TALET? ... 57
7.3 EN NY GENERATION ... 59
7.3.1IDENTITETSSKAPANDE, TILLHÖRIGHET OCH MOTSTÅND ... 60
7.3.2HOPPET SOM SYMBOL –SAMBANDET MELLAN SAMHÄLLE, MUSIK, DANS OCH IDROTT ... 62
8.1 DIDAKTISK REFLEKTION ... 62
8.2 BLACK- OCH WHITENESS I FÖRHÅLLANDE TILL LITTERATUREN ... 63
8.3 AVSLUTANDE ORD ... 64
1. Inledning
Det var först för ett par år sedan som jazzmusiken på riktigt etablerade sig i mitt musikintresse. Gitarrister från 50-, 60- och 70-talet fick mig att inse vilken fantastisk musikskatt som fanns att upptäcka. Jazzen för mig var allt som oftast instrumental även om det förstås förekom sångerskor med fantastiska röster. Så småningom insåg jag vilken politisk makt som låg i jazzmusiken. Hur mycket symbolik som fanns i den och att den var både explicit och implicit. När jag upptäckte detta blev musiken ännu mer intressant. Jazzmusik för mig är frigörelse. Precis som idrott. Det är forum för individualism i ett kollektiv men för att det ska fungera måste individen utföra sitt solonummer i samspel med de andra.
Basketsporten är för mig det tydligaste idrottsexempel på balansen mellan individen och kollektivet. Den amerikanske collegecoachen Billy Donovan har en gång sagt att
basketsporten är den sport som kräver mest samarbete men som utgörs av de största egona och att framgångsrika lag förstår hur dessa två motpoler skall kooperera. Med den förkunskap jag hade var det intressant att se hur idrott och musik faktiskt påverkar samhället och kanske vore det bästa exemplet att faktiskt få se prov på detta just 1920- och framför allt 1930-talets Amerika? Segregeringen var stor. Det fanns förstås en konflikt mellan euro- och
afro-amerikaner men även inom dessa huvudgrupper fanns segregation baserad på ursprung och vart personer varit uppväxta. Idag, 2015 har USA:s första president med ursprung ur Afrika snart suttit två perioder och vissa forskare menar att det är ett tecken på hur USA lämnat rassamhället bakom sig, andra säger att det fortfarande är högst levande 150 år efter slaveriets officiella avskaffande. Hur påverkade 1920- och 1930-talets kulturutvecklingar det
amerikanska samhället och vilken betydelse fick det för framtiden?
1.1 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur populärkultur mellan åren 1925-1939 bidrog till att förändra det amerikanska samhället och jag fokuserar på sambanden mellan idrott, musik och dans. Detta görs utifrån en litteraturstudie och de frågor som jag söker svar på och arbetar utifrån är:
• Hur påverkade jazzmusik, dans och idrott den hudfärgsrelaterade segregationen under åren 1925-1939?
• Hur påverkade och bidrog idrottsliga förändringar, dans och jazzmusik till en afro-amerikansk kulturutveckling?
2. Metod
2.1 Material
Mina primärkällor består av biografin om Duke Ellington och denna jämförs även med Louis Armstrongs samt Billie Holidays memoarer. Min undersökning utgår från tidigare forskning inom sociologi, musikhistoria samt kulturhistoria och som undersöker antingen musik eller idrott med härkomst från afro-amerikanska kulturer och personer. Denna forskningsbild kompletteras och jämförs därefter med mina primärkällor som består av Billie Holidays memoarer, Louis Armstrongs memoarer samt en biografi om Duke Ellington.
2.1.1 Primärkällor - Biografier och memoarer
Billie Holiday – Lady Sings the Blues (1956) är en självbiografi skriven av just Billie Holiday tillsammans med journalisten William Dufty. Boken handlar om Holidays liv under 1900-talets första halvsekel, fram till utgivningsåret 1956. Här ges en ganska avklädd bild av Holidays drogberoende, sexuellt utnyttjande men också hur svårt det var att vara afro-amerikan innan medborgarrättsrörelsens genombrott.
Duke: A life of Duke Ellington (2013) är skriven av Terry Teachout och handlar om en av jazzvärldens största kompositörer: Duke Ellington. Kompositörens liv började i Washington D.C. i en familj med, för sin tid och föräldrarnas hudfärg, relativt gott ställt. I sin ungdom flyttade Ellington till New York där karriären tog fart på The Cotton Club; en klubb som ägdes av gangsters och dit euro-amerikaner gick för att spendera sina pengar under den så kallade Harlem Renässansen. Boken tar upp Ellingtons komplicerade liv som präglades av kvinnoaffärer, relationer mellan etniciteter och hans inställning till medborgarrättsrörelsen, vars metoder han stundom kritiserade.
Satchmo: Mitt liv i New Orleans (1954) är Louis Armstrongs självbiografi. Boken handlar om de tidiga åren av Armstrongs karriär som även den tog fart i New York under Harlem
renässansen. Läsaren ges en inblick i den segregering som Armstrong växt upp i, hans genombrott men också frustrationen att vara mörkhyad i en värld som styrs utan vita.
2.2 Metod och teori
Mitt källmaterial för uppsatsen utgår från Terry Teachouts biografi Duke: The life of the Duke, Billie Holidays samt Louis Armstrongs memoarer och tidigare forskning gällande 1920 och 1930-talets Amerika och Harlem i synnerhet. Undersökningen utgår med andra ord från biografiska primärkällor samt relevant historisk forskning inom 1920- och 1930-talets Amerika samt Harlemrenässansens författare, poeter, musiker och andra konstnärer.
För att besvara mina frågor använder jag en litteraturstudie som metod. Litteraturstudien syftar att avslöja tendenser och berättandet i historisk empiri och därigenom även hitta
samband mellan olika texter och dess syften.1 Mitt urval är baserat på att jag noggrant försökt att hitta de mest ingående verken i fråga och därefter jämfört dessa med varandra och annan litteratur. De verk som ges störst utrymme är därför Caponi-Tabery (2008) och Abdul-Jabbar & Obstfeld (2007). Litteraturstudier kan möta kritik för att sällan komma fram till något nytt och därför har jag valt att dessutom använda mig av primärkällor för att kontrastera och jämföra tidigare empiri.2
Inför arbetet läste jag därför in mig på material rörande afro-amerikansk kulturutveckling från slaveriet fram till 2014. Jag hittade genom utländska bokhandlare ett ganska brett utbud av litteratur som jag läste in mig på. Utifrån denna litteraturinläsning kunde jag identifiera två forskningsluckor som eventuellt skulle kunna täppas. Den första luckan var att det fanns mycket material som behandlade musik och ett något mindre gediget forskningsläge gällande idrott men däremot var dans och litteratur som belyste sambanden mellan idrotten, dans och musiken liten. Därför ville jag försöka sammankoppla tidigare forskning och istället
undersöka huruvida dessa tre kulturyttringars påverkade varandra och huruvida de eventuellt skulle kunna sammankopplas till afro-amerikanskt identitetsskapande och kulturskapande. Det andra problemet som jag stötte på var att tidigare forskningsmaterial gav ett historisk återberättande som för mig försvårade att förstå hur kommande afro-amerikanska
generationer fortsatte att slåss för frihet. Efterföljande decennier skulle även de utgöras av intensiv afro-amerikanska kamp, där varje årtionde hade sina egna politiska hjältar, varav många tyvärr mördades. Jag misstänkte därför att verkligheten kanske var ännu mer
komplicerad än vad forskningen ibland tenderat att förklara den och detta ville jag undersöka ytterligare genom att ställa tidigare forskning i relation till självupplevda erfarenheter. Med andra ord ville jag genom biografier och memoarer från några av tidens ledande svarta
1 Tosh, John. 2010. s, 169. 2 Webster & Watson. 2002. s, 21.
kulturpersonligheter se hur afro-amerikanska personer faktiskt upplevde sin samtid under 1920- och 1930-talen och denna undersökning syftar således att knyta samman samhällelig utveckling med fokus på afro-amerikanskt identitetsskapande med idrott och musik.
Litteraturstudien innebär alltså att tidigare forskning gås igenom noggrant samt kritiskt och kopplas samman med biografi och memoarer för att eventuellt kunna säga något om den tid som jag syftar att undersöka. Jag kommer dessutom att i den mån som arbetets omfång tillåter, försöka förhålla blackness till ett whitenessperspektiv i arbetet, då jag anser att detta tidigare inte gjorts. Min metod har således varit att jag utgått från ett tidigare forskningsläge som behandlar afro-amerikansk sport- och musikkultur. Jag anser att dessa kulturyttringar hållits isär och forskningen har tenderat att isolera dem som inflytande faktorer i ett amerikanskt identitetsskapande och betydelse för rasrelationer mellan euro- och afro-amerikaner i det amerikanska samhället. Däremot är mina frågeställningar omfattande och därför utgör redovisning av tidigare forskning en stor del av min undersökning. Mitt källmaterial är inte tillräckligt omfattande för att på egen hand skapa svar på de
frågeställningar som jag ställt. Undersökningen blir på så vis något kumulativt uppbyggd, det vill säga bygger på tidigare forskning men genom nya perspektiv och källor hoppas jag eventuellt kunna addera något till denna.
Jag kommer i arbetet att välja händelser, utvecklingar och platser som jag misstänker kan vara viktiga för de eventuella svar som jag ämnar söka genom mina frågeställningar. Min
undersökning kommer att utgå från tidigare forskning som jag vill kontextualisera samt konkretisera genom att använda memoarer av Billie Holiday samt Louis Armstrong och Terry Teachouts biografi om Duke Ellington. Samtliga kapitel i dessa böcker har inför uppsatsen lästs in men endast händelser från de år som uppsatsen ämnar undersöka kommer att redovisas.
Historia är en empirisk vetenskap eftersom forskaren ställer frågor till det förflutna och dettas verklighet.3 Empiri utgår från att forskaren genom iakttagelser av omvärlden ämnar skapa en bild av denna som är så specifik att andra personer som tar del av dito iakttagelser kan dra samma eller liknande slutsatser. I denna uppsats arbetar jag inte med fenomen där man direkt kan se en uttalad eller tydlig orsak till hur någonting utvecklar sig och därför kommer arbetet att till stor del utgå från jämförelser, rimlighetsresonemang samt tolkningar. Detta gör
forskarens roll som tolkare tydligare samt viktigare. Inom kulturhistoriska studier ges dock varken induktiva eller deduktiva metoder speciellt stor relevans och istället är materialet och texten i sig självt det centrala som ges mest utrymme. 4
Genom mina frågeställningar hoppas jag kunna skapa en rimlig tolkningsram för vad jag vill veta genom att beskriva och utläsa yttringar från samtiden i form av skrift och handlingar med syfte att detta kan generera en djupare förståelse för det som är tänkt att undersökas.5 Min undersökning innebär att källorna som används kommer att tolkas kvalitativt.6 Analysen av källorna blandas således med teoribildning bestående av relevant litteratur inom ämnet för att ge en så fyllig grund som möjligt att analysera och denna forskningsbildning utgör en stor del av uppsatsens brödtext.
”En teori ska utgöra en sammanhängande helhet utifrån vilken vi kan förklara eller förstå en så stor mängd av existerande information om det studerade objektet som möjligt.”7 Jag kommer i arbetet att försöka arbeta utifrån från en kulturhistorisk utgångspunkt för min undersökning. Kultur är ett svårdefinierat begrepp som idag innefattar ett brett spektra av visuell kultur, litterär kultur, materiell kultur men också mer abstrakta värden såsom rädslans kultur eller våldskultur. Med andra ord innefattar kulturhistoria allt från faktiska saker till abstrakta tankegångar för en specifik tid.8 Däremot har denna historieskrivning kommit att främst handla om normer, verklighetsuppfattningar och handlingsmönster och har på så vis delvis ersatt
mentalitetshistorien som ofta kritiserats att allt för ofta söka kollektiva och generella tankestrukturer. Kulturhistorien handlar sålunda om kunskap, seder och konstformer från sociala grupper och tanken är att koppla samman det förflutna med nutiden men även framtiden.9 Modern eller new cultural history som den också kallas belyser istället att ett samhälle innehar flera olika kulturer som kan vara knutna till skilda sfärer av samhället. Det kan exempelvis röra sig om politiska kulturer för de normer och handlingsmönster som krävs vid ett ”korrekt politiskt” agerande men kan även handla om sociala grupper, ideologi, identitet, klass och genus eller om skillnader mellan
4 Florén, Anders & Ågren, Henrik. 2006 (upplaga 2:7). s, 25. 5 Florén, Anders & Ågren, Henrik. 2006 (upplaga 2:7). s, 31. 6 Florén, Anders & Ågren, Henrik. 2006 (upplaga 2:7). s, 58. 7 Patel & Davidson. 2011. s, 21.
8 Tosh, John. 2011 (upplaga 3:2). s, 257.
folklig och högreståndskultur. Gemensamt har dessa faktorer att det finns skillnader inom dem som försvårar möjligheter att generalisera.10
Det är just en undersökning om sociala grupper och klass som jag kommer att försöka genomföra. Precis som tidigare forskning kommer även min undersökning att innehålla generaliseringar men jag åtar mig inte att förklara någon form av absolut kulturbildning av den enkla anledning att det, enligt mig, inte finns en sådan. Istället syftar jag att förklara möjliga kulturella utvecklingar, identitetsbildanden samt förstärkningar av dessa.
Jag försöker därmed att jobba utifrån en konstruktivistisk syn på ämnet som jag valt att arbeta med. Detta innebär att nästan allting står i relation till människan som iakttar det specifika och att dessa två står i relation till varandra. Framför allt gäller detta fenomen i vårt samhälle och hur vi definierar och konstruerar rådande idéer om exempelvis kön och etnicitet, normer ideologier etcetera görs av oss människor som brukar ordet och i samspel med varandra.11 Kritiker mot socialkonstruktivismen menar att teorin ibland bortser från vissa faktorer såsom biologiska och menar stundom även att dessa är socialt konstruerade. Jag fördjupar mig inte i den debatten men jag menar att uppfattningen av innebörden av de engelska termerna race, blackness och whiteness samt mycket annat av det som tas upp i denna uppsats är just socialt konstruerat, vilket förstås inte på något sätt gör problemen mindre eller att de därför bör nonchaleras, ty även sociala konstruktioner är högst verkliga. Det är snarare deras uppkomst och fortlevnad som jag försöker att förklara utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv.
2.3 Tidigare forskning och avgränsning
Just 1930-talets kulturutvecklingar har undersökts begränsat och det är egentligen bara Abdul-Jabbar & Obstfeld och Caponi-Tabery som ingående undersökt detta på ett ytterst ingående sätt. Musik och idrott från den valda tiden har separat undersökts inom bland annat sociologi, American studies, som är en del av kulturhistorien, samt idrotts-, musik- och kulturhistoria. De förstnämnda två behandlar ofta frågor utifrån begreppen race, whiteness samt blackness och dessa skall förklaras mer ingående under nästkommande rubrik. Dessa ges även plats inom kulturhistorien och historiker som Lawrence W. Levine var tidigt ute med att kartlägga så kallad ”svart kultur och medvetande” från slaveriet och framåt. Hans mest berömda bok Black Culture and black consciousness - African-American folk thought from Slavery to Freedom (1977:2007) är ett djupgående arbete som behandlar stora områden av afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro- afro-
10 Florén, Anders & Ågren, Henrik. 2006 (upplaga 2:7). s, 149. 11 Hacking, Ian. 1999. s, 53.
amerikansk kultur. Boken är en av de första detaljerade inblickarna i den afro-amerikanska kulturutvecklingen från det tidiga slavsamhället till mitten av 1970-talet. Mycket har förstås hänt sedan dess men boken ger en ingående bild av den kulturella utvecklingen fram till bokens utgivning. Boken innehar bland annat kapitel om humor, sång, aforism och liknande.
Jump for joy – Jazz, basketball & Black culture in 1930’s America (2008) är skriven av Gena Caponi-Tabery som är professor emeritus i American Studies vid University of Texas. Boken ger en detaljerad inblick i 1930-talets samhällsutveckling och tar upp idrottens, musikens och andra kulturella förändringar som gav USA:s afro-amerikanska befolkning viktiga förebilder och som bidrog till en afro-amerikansk identitet som ett par decennier senare resulterade i en massiv medborgarrättskamp.
Paint the white house black (2013) är skriven av Michael P. Jeffries som är professor i American studies. Boken handlar om begreppen race och blackness samt hur dessa
förändrats. Jeffries menar att dagens unga inte växer upp med samma föreställningar kring dessa ord jämfört med tidigare generationer och Obamas presidentskap är ett tecken på hur historien förändrats. Han problematiserar också hur folk ser på Obama och vad det är som belyses i framställningen av honom. Han har ett namn med afrikanskt ursprung och är
mörkhyad, vilket nästan alltid belyses. Däremot skulle man lika gärna kunna fokusera på hans sociala bakgrund med god ekonomi och utbildning.
Basketball Jones: America above the rim (2000) är skriven av professor Todd Boyd vid University of Southern California och Kenneth L. Shropshire, professor vid Wharton School of the University of Pennsylvania. Boken beskrivs bland annat som kulturkritisk och handlar främst om basketens framväxt i USA, klass samt etnicitet och kopplar samman allt detta för att påvisa vilken betydelse idrotten haft för den amerikanska befolkningen samt hur detta har använts i olika forum såsom kommersiella syften.
Harlem Stomp! – A Cultural History of the Harlem Renaissance (2003) är skriven av Laban Carrick Hill som är en författare och entusiast gällande Harlemrenässansen. Hill har följt och kartlagt Harlemrenässansen i över ett decennium. Boken är enkelt men informativt skriven och dess syfte är, till skillnad från resterande verk som används i denna uppsats, skriven för att nå alla och inte lika akademisk i sin utformning. Däremot ger den en bra och
grundläggande bild gällande Harlemrenässansen och Hill har gjort ett gediget undersökningsarbete som bekräftas i andra källor för att färdigställa boken.
Hip Hop’s Amnesia: From blues and the black women’s club movement to rap and the hip hop movement (2012) är skriven av Reiland Rabaka, professor inom afrikanska,
afro-amerikanska och karibiska studier vid humanistprogrammet, University of Colorado. Boken handlar om kopplingen inom afro-amerikansk musik som sträcker sig från slavtiden, genom jazzen och vidare till dagens rapmusik samt Neo-soul. Rabaka undersöker även hur denna kultur påverkat vita ungdomar, vit kultur och politik men också vilken sociopolitisk betydelse musiken fick och fortfarande innehar för många USA:s afro-amerikaner.
On The Shoulder of giants – My Journey through the Harlem Renaissance (2007) är skriven av Kareem Abdul-Jabbar och Raymond Obstfeld och handlar om det före detta basketproffset och numer historikern Kareem Abdul-Jabbars uppväxt i Harlem och vilken betydelse
Harlemrenässansens artistiska, poetiska, musikaliska och politiska rörelse hade för det amerikanska samhället och Abdul-Jabbar själv. Kapitlen är uppdelade utifrån olika
berättarröster, där man först beskriver en specifik förgrening av Harlemrenässansen följt av ett kapitel som kopplar detta till Abdul-Jabbars egen uppväxt.
The New Negroes and Their Music – The Success of the Harlem Renaissance (1997) är skriven av John Michael Spencer som var professor inom American Studies och musik vid University of Richmond, Virginia. Boken handlar om Harlemrenässansen men fokuseras främst utifrån musiken. Vid tiden då boken skrevs gavs musiken en betydligt mindre betydelse än litteraturen från eran och menar även att epokens betydelse för sin samtid och framtid tidigare undervärderats.
Moderna människor – Folkhemmet och jazzen (2004) är skrivet av Johan Fornäs som är professor inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Högskola. Hans
avhandling handlar om hur jazzen påverkade det svenska samhället men visar även på hur det amerikanska samhället influerades av jazz samt hur den mottogs inom landet. Fornäs tar upp frågor såsom identitet, rasism och hur samhället speglas genom musik.
2.3.1 Avgränsning
Jag kommer utifrån mina frågeställningar försöka att iaktta hur dessa böcker skildrar relationer mellan svarta och vita, vilka faktorer de omnämner som betydande för afro-amerikanskt identitetsskapande under de år som jag vill undersöka och se huruvida dessa förhåller sig till white- och blackness i relation till självupplevda episoder från personer som levde under dessa årtionden. Caponi-Tabery och Abdul-Jabbar & Obstfeld är de empiriska verk av störst signifikans som jag känner till gällande de frågor som jag valt att behandla.
Källmaterial har valts utifrån att det var relativt lättillgängligt och verkade bygga på ett gediget underlag. Det handlade främst om tidsåtgång och eftersom mycket av materialet var svårt att komma åt, i kombination med den tidsavgränsning som uppsatsen gavs, var jag tvungen att välja ett källmaterial som snabbt fanns att tillhandahålla. Om mer tids skulle getts hade förstås en större spridning varit intressant för uppsatsens analysdel men jag anser dock att det använda materialet ger en spridning bred nog att eventuellt kunna klargöra något gällande de frågeställningar som uppsatsen bygger på. Mest intressant hade varit att kunna ta med ”vanliga” afro-amerikaners självupplevda minnen från dessa årtionden men detta arbete var för svårt och tidskrävande, då mitt källmaterial skulle behöva bestå av intervjuer
alternativt böcker som ej fanns att tillgå i svenska bibliotek och därför blir det endast kända afro-amerikaners upplevelser som återberättas.
Min avgränsning blir att hålla mig till 1920- och 1930-talets Amerika, främst New York-området Harlem med omnejd, och beskriva några delar av den afro-amerikanska
kulturutveckling som skedde under dessa två decennier. Jag utelämnar den filmatiska och poetiska delen av Harlemrenässansen och 1930-talet av samma tids- och omfångskrav som tidigare nämnt. Jag kommer även att avgränsa mig gällande mina primärkällor som alltså enbart utgår från berömda artister.
2.4 Begreppsförklaring
Det finns en viss problematik rörande översättning av ord såsom white, black, race, white- och blackness. Dessa ord kan inneha laddningar som varierar länder emellan och för personer och ska därför inte direkt översättas. I Sverige ges orden svart, vit och ras en annorlunda innebörd eller tolkning för de som brukar orden och jag kommer därför att använda de amerikanska begreppen gällande blackness, whiteness samt race och hålla mig till dessas betydelser. Först går jag grundligt igenom innebörderna av dessa tre begrepp.
Studier gällande race är övergripande och innefattar arbeten om olika etniciteter och syftar att kartlägga olika tendenser med avsikt att kunna förklara de socialt arrangerade hierarkiska system som finns. Termen är rotad i falsk tro att fysiska skillnader kan indikera människors kapaciteter och beteenden.12 Termen race och vad forskning i praktiken kring denna innebär blir mer ingående förklarat i kommande stycken om whiteness och blackness.
2.4.1 Whiteness
Whiteness – Är en term som direkt översatt skulle betyda vithet. Detta begrepp har etablerats under de senaste decennierna och filmvetaren Richard Dyer är en av de första men också mest framträdande inom området. Whiteness är med andra ord en subgenre till begreppet Race Studies som historiskt sett ofta kommit att handla om det vi inte anser vara normen. Med andra ord har man inom ämnet ofta fokuserat på det som inte varit norm och därmed fallerat i att ta in samtliga sidor av svart/vitparadigmen. Whiteness som norm är något samhälleligt konstruerat och även ett socialt privilegium som marginaliserar det/de som inte ingår i begreppet.13
Genom århundraden har människor skapat medvetna och omedvetna spår som bland annat kan synas i vad de gör, hur de beter sig och strukturerar sin vardag men även hur de påverkas av ideologiska strukturer. Dessa sätt är sociala konstruktioner gällande att vara, reagera och bete sig kan alltså gå i arv och etablera normer. Herbert Blaumer beskriver termen race som en social organisering, baserad på hierarkier och etniska grupper positioneringar i samhället. Etablerade mönster av relationer mellan races indikerar en struktur av gruppositionering som institutionaliserats genom årens gång av människor med makt. Rasism och fördomar var därmed ett resultat av politik och historia snarare än en funktion av individers attityder.14
Enligt Jeffries förklarar Berger och Luckmann sociala konstruktioner utifrån att verkligheten är socialt definierad genom individer och grupper. Begreppet race blir således en historisk produkt av mänsklig aktivitet som förverkligas genom människors aktioner. Med andra ord vill man komma från race som något faktiskt och ifrågasätta detta som ett naturligt fenomen. Whitenessforskningen har kommit att skapas för att bredda begreppet races innebörd, där man länge fokuserade på blackness och andra grupperingar.15
12 Jeffries. P. Michael. 2013. s, 3. 13 Guess, J. Teresa. 2006. s, 649. 14 Guess, J. Teresa. 2006. S, 656. 15 Jeffries. P. Michael. 2013. s, 8-9.
I USA har vissa etniciteter dragit stora fördelar tack vare århundraden av gratis arbetskraft i form av slavar. Detta lade grunden för den amerikanska ekonomin. Anglo-saxiska
perceptioner av etniska överhögheter och legitimering av privilegier för ”vita” var drivande vid koloniseringen men dess mönster lever kvar än idag, många gånger omedvetet. Enligt Michael P. Jeffries syns detta i det amerikanska samhället genom en klasskonflikt, där ekonomiska och sociala klyftor ökar i landet.16 De fattiga, oavsett etnicitet, slåss för samma begränsade möjligheter men den hudfärgshierarkin som vuxit fram under århundraden gör att människor går in med vitt skilda förutsättningar beroende på just hudfärg. Studier inom området Whiteness syftar att kartlägga dessa strukturer och genom att problematisera
begreppet och exempelvis ge postmoderna och poststrukturella perspektiv på ämnet och dess innebörd. Eftersom whiteness anses vara normen är det ett svårt projekt att problematisera och diskussionen lätt kan övergå i subgenrer såsom vad är ”typiskt svenskt” eller ”typiskt
irländskt”. Detta är inte nödvändigtvis whiteness i sin grundstruktur utan alltså en undergrupp till grundsynen.
2.4.2 Blackness
Blackness är ett forskningsområde som främst handlar om att kartlägga den afro-amerikanska kulturen, människors sätt att leva, agera och strukturera sin vardag. Begreppet används inom flera olika fakulteter och därmed skiftar även vilka ingångsvinklar ämnet ges. Begreppet är brett och kan analyseras utifrån flera olika perspektiv.
Inom sociologin återfinns termen metaspråk och innebörden av detta är det som är underförstått eller som kan bindas till associationer. Exempel på detta var när
sportkommentatorn Billy Packer kallade Georgetown Hoyas basketlags superstjärna Allen Iverson för ”Tough monkey” den 2 mars 1996. Packer fick utstå hård kritik från flera olika håll men många men det som många ansåg var en rasistisk karikatyr var enligt Packer själv ett resultat av hans uppväxt och att han aldrig någonsin tänkt om folk i form av färgtermer. Frågan som många ställde sig därefter var om Packer hade använt just jämförelsen med en apa, även om det är menat som något positivt om det istället hade rört sig om en vit spelare? Även om Packer inte är en rasist eller menade att uttrycka sig rasistiskt så finns det en innebörd i ordvalet som bygger på en social kraft samt historisk användning av det.17
16 Jeffries. P. Michael. 2013. s, 10. 17 Jeffries. P, Michael. 2013. s, 8.
Andra exempel på detta går att finna i franska modemagasinet Vogue som hyllade Obama för att han klädde sig enligt ”Vita modekoder”.18 Paul Gilroy är professor inom litteraturhistoria vid Kings College i London och han menar att det är dags för folk, speciellt de som tillhör etniska minoriteter, att lämna ”rasidéer” bakom sig. Gilroy påpekar att politiskt förtryckta grupper bibehåller och stärker sina etniska markörer för att stå emot politiskt förtryck samt marginalisering och hålla en solidaritet gentemot sin grupp. Kommersiella krafter har dessutom tagit fasta på dessa stereotyper, vilket gör kulturer ytterligare mer etnicitet- samt identitetsfixerade, något som märks extra tydligt inom blackness och Black culture. Detta menar Gilroy innebär att blackness fungerar som en kontra-revolution.19 Det är historiska faktorer bestående av ageranden och inställningar samt yttringar av dessa och en global rasism som är verklighet och som byggts upp under århundraden av etniska hierarkier.
2.4.3 Sammanfattning Race, Whiteness och Blackness
Sammanfattningsvis kan man fastslå att forskning visar hur Race, Whiteness och Blackness är rotade i falska uppfattningar om biologiska skillnader mellan olika människor och grupper. Människor gör uppdelningar och distinktioner naturligt, medvetet och/eller omedvetet men det finns ingen biologisk basis för uppdelningar mellan olika folkgrupper och inte heller några samband mellan fysiska karaktärsdrag och mönster gällande beteende. Det finns således inget samband mellan hudfärg och mentalitet eller andra fysiska och psykiska drag. Även om race är socialt konstruerat är det problematiskt att negligera och påstå att det inte finns olika grupperingar eller att personers olika bakgrunder spelar någon roll. Risken med ett sådant resonemang kan framkalla en debatt som kommer att handla om assimilation av ”andra kulturer” för att på så vis skapa ett färgblint samhälle, där människors attityder gentemot varandra är helt liberala och alla hanteras utan hänsyn till hudfärg, bakgrund etcetera. En sådan inställning kan skapa ett rasistiskt samhälle utan rasister eftersom den institutionella grunden såsom skolor, banker, polis och liknande kan bibehålla och eventuellt till och med stärka hudfärgs- och kulturrelaterad segregation.20
2.4.4 Identitet och kultur
Begreppet identitet är synonymt med ordet självbild och handlar förenklat förklarat om hur människor uppfattar sig själva. Identitet är det som definierar den unika människan och kan
18 Jeffries. P, Michael. 2013. s, 10. 19 Jeffries. P, Michael. 2013. s, 12. 20 Jeffries. P, Michael. 2013. s, 3.
vara självupplevd eller definierad av andra. En identitet är inte något fast utan förändras under hela livet och består av olika egenskaper. En konstruktivistisk syn på identitet menar att denna formas i samspel med individens omgivning. En deterministisk syn är en förlängning av denna och påpekar istället att allt är socialt konstruerat och att människans val därmed uteslutande görs utifrån sin omgivning. Det finns med andra ord inget utrymme för egna val. En människa kan inneha flera olika identiteter beroende på vem man är och var i samhället en person befinner sig. I hemmet kan en person inneha en identitet medan denna på sitt jobb kan se sig själv och av andra ses på utifrån andra referenser.21
Man kan även tala om en etnisk identitet och detta handlar om en individs sätt att agera, tänka och bete sig utifrån tankar om etnisk grupptillhörighet. Det handlar således om individens egen föreställning om sig själv men även andras uppfattning om någons tillhörighet. Identitetsskapandet består både av fasta och formbara egenskaper. Bland de fasta finns
exempelvis hud-, ögon- och hårfärg och de formbara är exempelvis politisk åsikt eller religiös tro. Mycket av identitetsutvecklingen sker under tonårstiden och sökandet efter detta sker ofta när det finns minst två valbara självbilder att välja.
Etnisk identitet handlar om vilket eller vilka samhällen, språk och kulturer som en människa känner sig hemmastadd i och därmed behärskar dess skrivna samt oskrivna regler. Detta gör att det skiljer sig från begreppet etnicitet som är något fast och handlar om biologiska faktorer såsom gener och biologiska föräldrars ursprung, vilket gör det mer svårt att forma. Däremot påverkar en persons etnicitet dennes etniska identitet och de båda begreppen står därför i relation till varandra. Etnicitet är enligt Almqvist ett begrepp som använts fel för att förklara individers beteenden, värderingar och handlingar.22
2.5 Källkritisk diskussion, etiska dilemman och val utifrån dessa
Det material som används i min uppsats är kvalitativt i sin utformning. Det innebär att författarnas eget tolkande syns i deras analyser av resultaten som de lyckats frambringa. Däremot har de inte varit så tendentiösa att jag ansett dem vara obrukbara för denna uppsats. Av denna tendensbaserade anledning har jag aktivt försökt vara noggrann i mitt urval av källor som jag önskar ska vara skrivet av olika författare med varierande bakgrund och som därigenom förhoppningsvis skall kunna erbjuda en mångfacetterad bild men med eventuella gemensamma nämnare som kan kopplas till de aktuella frågeställningarna.
21 Kjerstin, Almqvist. 2006. s, 79-81. 22 Kjerstin, Almqvist. 2006. s, 85.
Allt mitt material är med andra ord tendentiöst på något sätt eftersom även empirisk forskning är ett resultat av sin samtid och dess värderingar.23 Biografierna och memoarerna är skrivna av författare som beskriver en specifik bild och uppfattning av personerna i frågas liv, vilket gör att dessa i än högre grad lider risk att vara tendentiösa. Trots dessa faktorer skall
materialet inte anses vara obrukbart. Tvärtom handlar det istället om att kunna ställa rätt frågor till materialet. Källan behöver inte ses som en vittnesbörd utan som en historisk händelse i sig.24
2.5.1 Memoarer
Memoarer och berättelser har ofta skrivits med tanke på eftervärlden och har överlevt på grund av att de ofta innehåller litterära kvaliteter, en klar kronologi, ett sammanhängande urval av episoder och en känsla för periodens tidsdoft. Nackdelen blir således att memoarer som människor skriver bara utgör en begränsad del av det som skett och publicerats under en viss period och detta är viktigt att förstå när man arbetar med memoarer som källor. Med andra ord framkommer de episoder som personen i fråga funnit intressant i sitt liv och sin samtid. Få av dessa skrifter utges med tankar om framtidens mottagande, utan har som avsikt att informera, påverka, vilseleda eller underhålla sin samtid.25 På grund av sin selektivitet och inexakta återskapande är självbiografier som historiskt dokument därför tveksamt att använda om man vill få fram en så exakt bild som möjligt vad som skett vid en specifik händelse. Däremot är det högst avslöjande vad gäller mentalitet och värderingar, vilket är mitt syfte att undersöka i denna uppsats och därför utgör de båda memoarerna en viktig del av uppsatsens innehåll.26
2.5.2 Biografi
I uppsatsen använder jag mig även av Terry Teachouts biografi Duke: A life of Duke Ellington (2014). Biografin som genre växte sig stark under 1900-talet och var ett svar mot tidigare elit- och kungafokuserade historieskrivning. Biografier har länge skrivits utifrån en mänsklig nyfikenhet som bakomliggande förklaring och den har därför tidigare varit oförenlig med ett strikt iakttagande av den eventuella sanningen. Trots att detta är en modifierad sanning kan
23 Tosh, John. 2011 (upplaga 3:2). s, 143. 24 Ibidem.
25 Tosh, John. 2011. s, 107-109. 26 Ibidem.
man inte undgå att de flesta biografier innehåller skevheter men det betyder däremot inte att de är ohållbara som material vid historiska arbeten. Biografins författare kan nämligen använda sig av olika källor för att skänka nytt ljus över en person vars liv därmed ges nya infallsvinklar. Enligt Tosh är dock den viktigaste egenskapen som biografin innehar att de är mycket viktiga om man vill förstå motiv och avsikter. Vissa menar att individers motiv kan vara historiskt ointressant men oavsett om man intar en sådan ställning bör man iakttaga att de faktiskt spelar roll i förståelsen för historiska händelser. Dessa kan förstås genom biografins potential att sätta handlingen i ett bredare perspektiv, där samhälleliga och individuella påverkningar ges ett utrymme. En gedigen biografi ger således ett annat ljus över en persons liv och beslut, till skillnad från exempelvis memoarernas subjektivitet och det ökar således möjligheten att dra korrekta slutsatser. Ett av biografins huvudsyften är därför att betona det privata och inre liv utöver deras offentliga karriärer och de är därför ur detta perspektiv ett giltigt ämne för historieforskningen.27
2.5.3 Begrepp och dess inneboende problematik
Det finns en metodisk konflikt gällande vilka begrepp som kommer användas i denna uppsats. I den empiri som används i uppsatsen används ord vars innebörd kan vara svåra att direkt översätta på grund av sina betydelser och att skillnaderna i dessa ord kan variera mellan USA och Sverige. Jag kommer trots detta tillåta mig att använda direkt översättningar av ord såsom black och white och dessa ord blir således svart eller vit/vitt. Det uppstår dock en tydlig
problematik i dessa ordval. Att tala om människor utifrån svart eller vit är egentligen felaktigt, då det finns en palett av nyanser att utgå ifrån. Att tala om kulturer som svarta eller vita är inte heller korrekt, då det finns flera exempel på blandningar av svart och vit kultur samtidigt som vi kan diskutera huruvida användande av ordet stärker de föreställningar och normer som redan finns etablerade gällande orden svart och vits innebörd. Orden innebörd är betydligt större än en färg utan de innehar också olika kulturer och dylikt. Detta kommer att diskuteras ytterligare i uppsatsen men jag väljer att översätta de båda orden till svenska av förenklande skäl. I största möjliga mån kommer jag dock att försöka använda synonymer och liknande för att hitta en terminologi som inte skall väcka anstöt hos någon människa. Om så ändå vore fallet vill jag poängtera att jag inte har som avsikt att lägga någon subjektiv värdering i mina ordval gällande dessa översättningar.
27 Tosh, John. 2011. s, 84.
Begreppen whiteness och blackness skulle översättas till vit- och svarthet men dessa ord är inte helt etablerade i Sverige och finns därför ej heller tydligt definierade. Jag kommer därför att fortsätta använda de amerikanska termerna för de båda begreppen.
Race är kanske det begrepp som i sammanhanget blir mest kontroversiellt och bakåtsträvande att eventuellt översätta till svenska, då vi sedan flera decennier tillbaka har försökt komma bort från en uppdelning och klassificering av människor utifrån tankar om generella
biologiska och sociala skillnader mellan människor. Oavsett skillnader i utseende är samtliga människor extremt lika varandra rent genetiskt och skillnaderna är i det närmsta obefintliga ur denna synvinkel. De små skillnader som finns har förmodligen skapats utifrån acklimatisering till olika klimat och förutsättningar. I djurvärlden kan man hitta skillnader i
DNA-sammansättningar som gör det enklare att dela upp utifrån raser men detta går med andra ord inte gällande människor. Antaganden om samband mellan biologisk genetik och mentala egenskaper är vetenskapligt ogrundade.28 Man skulle eventuellt kunna översätta begreppet race utifrån en tanke om en människoras och inte dela upp i subgenrer men jag vill undvika missförstånd i den mån som går och väljer därför att för enkelhetens skull hålla mig borta från att översätta termen till svenska. Men ras när man talar om människan som ras kan denna innefatta betydligt mer än just biologiska faktorer och exempelvis kan kulturella egenskaper såsom religion även ingå.
Begreppens natur ger dem en stor spridning i hur de eventuellt skulle kunna tolkas och det är därför inte helt enkelt att på ett stringent och korrekt sätt translatera vissa av de termer som används i den empiri som jag använder, då de lätt kan väcka anstöt eller frågetecken hos läsaren. Jag anser att den tidigare forskningen bör refereras till på ett adekvat sätt och vill därför inte ta mig för stora friheter i översättningsprocessen för att anpassa språket till en svensk diskurs. Därför väljer jag att vara försiktig med just direkta översättningar och när dessa eventuellt görs anser jag att dess innebörd på svenska blir något så absolut lik som möjligt forskarens egna ord.
Utifrån den forskning som presenterats i detta avsnitt utgår jag från en konstruktivistisk syn på de begrepp som ovan nämnts. Detta innebär att termerna och dess innebörd ses som socialt konstruerade, det vill säga skapade av människor i samspel med varandra. Begrepp som race, whiteness, etnicitet och liknande blir därmed kontextbundna och realiseras samt definieras utifrån de människor som brukar orden i just den tid som de representerar och dess innebörder
28 Bengt Olle Bengtsson, Nationalencyklopedin. ”Rashygien”, Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/rashygien rasgygien, hämtad 2015-01-11
blir på därmed föränderliga. Etnologen Billy Ehn definierar konstruktivismen ur ett
etnologiskt perspektiv, där professorn menar att även etnicitet är något socialt konstruerat som skapas samt omskapas i möten och under olika omständigheter. Konstruktivismens motsats är essentialismen som istället menar etnicitet är något som man föds in i och därmed är
bestående.29 Det finns faktorer som inte är socialt konstruerade och dessa är faktiska saker såsom biologiskt kön. Däremot är bilden av hur man agerar/ bör agera utifrån detta socialt konstruerat.
Som tidigare nämnt finns det ingen biologisk skillnad mellan människor med olika
hudnyanser och utöver denna koloristiska differens är därmed inte skillnaderna något fast, utan skapade genom århundraden av händelser och inställningar. Däremot vill jag, liksom Jeffries, påstå att detta inte gör dem icke-existerande ty även det socialt konstruerade är en del av vår vardag och högst närvarande. Det är generaliseringar utifrån dessa sociala
konstruktioner som är farliga att genomföra och jag syftar inte genom min undersökning att göra just detta, utan vill istället presentera möjliga utvecklingar för en del av en befolkning som faktiskt var starkt segregerade utifrån samtidens sociala konstruktioner gällande hur människor agerade men också explicit uttryckt på grund av sin hudfärg och hur man grupperade människor utifrån denna basis.
Hudens nyans blir därmed en viktig beståndsdel men sociala och ekonomiska faktorer utgör en minst lika viktig del av undersökningsarbetet. Exempel på detta syns inte minst i 1920-talets bluesmusik som skrevs av och knöts till afro-amerikaner, var den mest populära
musiken bland arbetar-, medelklass samt ekonomiskt fattiga amerikaner, både vita och svarta. Det samma har hängt i och syns även inom andra kulturer som många kopplar till
afro-amerikanska kulturformer.30 Trots att musiken var skapad av afro-amerikaner och en specifik klass inom det afro-amerikanska samhället, nådde text, musik och kulturens estetik hela Amerika, svart som vit. Under denna period utvecklades även The Black Women’s Club som var en organisation med syfte att förändra de svartas levnadsvillkor. Dessa kvinnor var ofta kyrkligt aktiva, utbildade och tillhörde oftast övre medel- samt överklass. The Black
Women’s Club ville eftersträva enighet, framför allt bland afro-amerikanska kvinnor men det var mer en politisk strategi snarare än praktisk verklighet. Istället distanserade sig rörelsen från under- och lägre medelklass och förklarade kulturen som fostrande av dåligt beteende och kvinnliga bluesmusiker sågs generellt sätt som okvinnliga bland klubbens medlemmar.
29 Ehn, Billy. 1993. s, 68. 30 Rabaka, Reiland. 2012. s, 30.
Detta styrker kanske teorin om sociala konstruktioner och den socioekonomiska faktorn bör sålunda inte marginaliseras, vilket också visar på min frågeställnings komplexitet.31
Jag kommer i mitt arbete att undersöka hur afro-amerikaner såg på samhället och sig själva under de omvälvande 1920- och 30-talen men detta ställs även i perspektiv till den ”vita normen” som präglade det amerikanska samhället. Jag utgår inte från någon speciell klass eller specifikt kön utan skriver alltså främst från en färgrelaterad frågeställning. Denna blir aktuell eftersom det i USA var en stark segregation som byggdes utifrån termen race och dess innebörd, det vill säga hudfärg, religion och all kultur.
Harlemrenässansen och de förändringar som denna öppnade för, blev en del av populärkulturen och nådde därmed hela Amerika och även världen, vilket gjorde den
färgblind men samtidigt ytterst politisk och rik på agendor som uppmanade till förändring. Jag vill undersöka dessa årtiondens samhällsklimat med fokus på musik, dans och idrott samt hur afro-amerikanska personer som levde under eran yttrade sig gällande sig själva, sin vardag, sitt samhälle och rådande segregation.
3. Bakgrund
3.1 Åren efter det amerikanska inbördeskriget - Slavarna blir
”fria”
Friheten som följde nordstaternas seger över syd innebar stora förändringar i de tidigare slavarnas liv som numer kunde titulera sig som ”fria människor” även om det i praktiken givetvis inte var fullt så enkelt eller självklart. Under slavsamhället hade slavar format sina egna kulturer och livsstilar, något som försvagades och marginaliserades i och med de nya samhällsförändringarna. För att återknyta till min inledande diskussion är det dock viktigt att påpeka generaliseringarna i dessa slutsatser, då kultur är något flytande och kan skilja sig mellan individer och kollektiv, vilket det även gjorde för de människor som tidigare varit slavar.32
När friheten kallade slets många slavkulturer isär och de praktiska alternativen var få i den vita världen. Deras livsstil och möjligheter till mobilitet och flytt var begränsade. De tidigare slavarna hamnade ofta i en situation där de tvingades att stanna kvar i sin egen eller försöka
31 Rabaka, Reiland. 2012. s, 31.
anpassa sig till de vitas livsstil och ideal. Trots att en andel försökte anamma dessa var det svarta ideal och förebilder som kvarstod för den stora massan men även dessa strävade efter de privilegier i form av makt, mobilitet och övriga fördelar som de vita besatt.33 Från den vita befolkningens håll var erkännandet av de svarta många gånger mycket svårt och de frigivna slavarna utsattes ofta för våld. En överhängande majoritet av de frigivna slavarna höll sig kvar inom de kulturer som de tidigare brukat och identifierat sig med och huruvida detta var
frivilligt eller som en följd av få valmöjligheter kan förstås diskuteras.34
3.1.1 Jim Crowlagar
Jim Crowlagarna var ett rättsystem som främst brukades inom södra USA och som tog ifrån afro-amerikaner deras sociala, juridiska och politiska rättigheter och systemets första lag trädde i kraft 1890 och denna påtvingade hudfärgsbaserad segregering på tågvagnar i New Orleans. De lagar som följde var i olika grad giltiga fram till 1965 och innebar allt från förbud mot mörkhyade att rösta i val, påtvingade läs- och skrivkunnighetstest som vita var befriade från, äktenskap mellan vita och svarta förbjöds och segregation infördes gällande
restauranger, skolor, dricksfontäner och bibliotek. I Mississippi riskerade man 500 dollar i böter alternativt upp till ett halvt år i fängelse om man förespråkade social jämlikhet eller äktenskap mellan vita och svarta.35 Det var även vanligare att mörkhyade hamnade i fängelse för brott som vita personer skulle frias för och som innebar att de tvingades att jobba gratis. På så vis levde slaveriet vidare i många år efter det att det förbjudits. 1863 hade Abraham Lincolns emancipationsproklamation frigjort 4 miljoner fångar, femtio år senare hade Jim Crowlagarna eroderat i stort sett alla de fördelar som Lincolns deklaration innebar för söderns afro-amerikaner.
Trots att Jim Crowlagarna var hårda mot landets afro-amerikaner var livet ”utanför” lagarna ofta ännu tuffare, mycket på grund av rasistiska organisationer såsom Ku Klux Klan. 1920, var 15 % av Amerikas röstberättigade befolkning medlemmar i KKK. I takt med att afro-amerikaner fick utvidgade rättigheter, möjligheter och framgångar skapades en våg av förakt från delar av landets vita befolkning och lynchning blev en populär metod att stoppa
framfarten. Mellan 1889 och 1918 lynchades 2 522 afro-amerikaner och 79 % av dessa överfall skedde i den amerikanska södern.36
33 Levine, Lawrence. 1977: 2007. s, 139. 34 Ibidem.
35 Abdul-Jabbar, Kareem. 2007. s, 16.
3.2 Flytten mot norr
Frustrationen och oron bland landets afro-amerikanska befolkning var hög och varje försök att nå jämlikhet mynnade ut i upplopp som i sin tur ofta resulterade i lynchningar av svarta som saknade lagligt skydd mot våld. Varje gång dessa ägde rum räknade man med en strömning av folk i landets norra delar. Norr erbjöd helt enkelt landets afro-amerikaner mer frihet än vad som gavs i södern, även om Norr också var långt ifrån ett paradis enligt
människorättsaktivisten W.E.B Du Bois.”37
3.2.1 Första världskriget
Många historiker menar dock att den främsta förklaringen till den svarta emigrationen mot norr var det första världskriget som satte ett enormt tryck på krigsindustrin. Norra Amerika var betydligt mer industrialiserat än södern och när plötsligt fyra miljoner människor skickades över Atlanten för att slåss fanns ett enormt tomrum att fylla i industrierna. Det behövdes människor och det skulle vara billigt, vilket gjorde att man blickade söderut. 38 Emigrationen berodde således inte bara på att folk flydde utan de blev dessutom aktivt rekryterade av industrimän från norr som erbjöd betydligt bättre löner än vad som fanns att tillgå i södern. Svarta stålverksarbetare tjänade i snitt 2.50 dollar per dag i södern men i norr var snittlönen istället 4.50 dollar. Samtidigt fanns ett massivt stöd från svartägda tidningar såsom Chicago Defender, där dessa beskrev norr som en plats med verklig frihet. Tidningen trycktes i 125 000 upplagor veckovis men två tredjedelar av dessa såldes utanför Chicago. Flykten från södern var stor och det finns exempel där vita industri- och godsägare bordat tåg för att med våld försöka få sina arbetare att stanna kvar.39
Hemkomsten av cirka 400 000 afro-amerikanska soldaterna sågs av många svarta som en nystart för denna del av befolkningen eftersom de i krig fått visat att de var jämlikar och slagits för just demokrati i Europa. 40
1919 har av Harlemrenässanspoeten James Weldon Johnson refererats till som ”den röda sommaren” eftersom tjugofem upplopp resulterade i åttiotre lynchningar och ännu flera
37 Hill Carrick, Laban. 2009. s, 16.
38 Abdul- Jabbar, Kareem & Obstfeld, Randy. 2007. s, 20. 39 Abdul-Jabbar, Kareem & Obstfeld, Randy. 2007. s, 26. 40 Ibidem.
misshandelsfall samt nedbrända bostäder för afro-amerikaner. Dessa menar man berodde på den nytändning och kampvilja för jämlikhet som kriget gav många afro-amerikaner.41
3.2.2 Harlemrenässansens bakgrund
Även om Harlem var långt ifrån ett demokratiskt fullbordat samhälle, där afro-amerikaner kunde titulera sig som jämlikar med USA:s vita befolkning, så uppfattades det ändå som ett bra område av många ditflyttade. Pastor Betty Neal berättar i boken On the shoulders of Giants av Kareem Abdul-Jabbar om hur hon till en början tyckt att Harlem var himmelriket, för trots att endast 30 % av stadsdelens befolkning var afro-amerikansk, hade de sina egna bostäder, affärer, hyresvärdar och poliskonstaplar. Harlem var förvisso långt ifrån en idyll för stora delar av dess befolkning men det var något nytt som inte tidigare funnits tillgängligt. Det var ett levande samhälle med nya idéer och hopp för svarta som skulle sprida sig långt utanför stadsgränsen.42
Harlem blev en mötesplats för afro-amerikaner och emigranter främst från Västindien. Det kulturella och sociala livet innebar att många musiker, poeter, författare och konstnärer började flytta till området och bland dessa återfinns personer som skulle bli ledande för Harlemrenässansen. I Harlem var svarta inte bara välkomna utan de hade möjligheter att bli framgångsrika både som musiker, författare men även som entreprenörer. Att denna kulturella nydaning skulle ske just i Harlem är därför föga förvånande; få andra platser i Amerika erbjöd så bra möjligheter för afro-amerikaner att faktiskt lyckas.43
4. Resultatsdel 1 - Källmaterial
Jag kommer att tematiskt dela uppsatsen i tre delar där den första sammanfattar innehållet i hur memoarerna och biografin gällande de valda undersökningsåren. Nästkommande tar upp hur tidigare forskning behandlat jazzmusiken samt dansen och detta kopplas till mitt
källmaterial. Jag vill alltså undersöka dessa kulturyttringars betydelse för USA:s integration samt en afro-amerikansk kulturutveckling. Därefter tar jag upp idrottens betydelse för det samma och i den avslutande delen sammanfogar jag dessa med mål om att förtydliga hur de kan kopplas samman till frågeställningarna. Jazz- och dansavsnittet, samt idrottsdelen blir
41 Levine, W. Lawrence. 1977:2007. s, 169.
42 Abdul-Jabbar, Kareem & Obstfeld, Randy. 2007. s, 27. 43 Hill Carrick, Laban. 2009. s, 14.
således en slags kontextualisering av tidigare forskning som ställs i relation till de biografier och memoarer som används som källmaterial.
4.1 Sammanfattningar av memoarer och biografi
Memoarerna och biografin täcker som tidigare nämnt flera år och perioden 1925-1939 behandlas genom enstaka händelser. Gällande Armstrongs självbiografi går denna inte in speciellt mycket på 1930-talet utan främst om 1900-talets första två decennier. Billie Holidays memoarer börjar vid hennes föräldrars giftermål och Holidays födsel tre år tidigare, 1915 och avslutas vid bokens aktuella utgivningsår. Teacouts biografi om Duke Ellington behandlar en hel livstid. Dessa böcker har lästs ingående och citat, upplevelser och händelser som jag anser kan kopplas till mitt undersökningsområde har markerats och behandlats i uppsatsen. De kommer i denna del av uppsatsen att introduceras och därefter refereras de till i specifika avsnitt i uppsatsens olika delar.
4.1.1 Lady sings the blues
Memoarerna och biografin ger oss en inblick i vardagslivet för de personer som böckerna kretsar kring men de är episodiskt återberättade och handlar om ett tidsrum som sträcker sig betydligt längre än det tidsomfång som denna uppsats är fokuserad kring.
”Lady Sings the Blues” av Billie Holiday och William Dufty börjar 1915, när hennes trettonåriga mor födde Billie. Vidare skriver Holiday om sin barndom, där hon sprang
ärenden åt den lokala bordellen och hur detta gjorde henne ekonomiskt medveten redan tidigt i livet. På bordellen spelades alltid jazzmusik, under denna tid även kallad ”horhusmusik” och för att få lyssna på de bästa grammofonskivorna sprang hon ärenden gratis åt ägarinnan av bordellen. Holiday berättar även att horhusen var enda stället i samhället där svarta och vita kunde umgås ”naturligt med varandra” och att jazzmusiken blev något som människor möttes kring, oftast genom danser.44
Holiday skriver om hur hon under 1920-talet prostituerade sig och vid ett tillfälle blev hon svårt misshandlad av en afro-amerikansk betalande kund. Sjukhuset hon kom till var välkänt för att låta unga svarta kvinnor läggas in för lunginflammation men att de under besöket fick sina äggstockar bortopererade, vilket innebar att Holiday rymde på direkten. Efter
misshandeln skriver hon att svarta män inte längre utgjorde en del av hennes kundkrets.
Holiday ville bara ha vita män som åkte hem till sina fruar och barn efteråt. När hon nekade en av Harlems afro-amerikanska pampar ordnade han så att Holiday åkte in i fängelset, trots att hon var minderårig och alltså hade nekat Big Blue Rainier, som han hette, sex. Holiday beskriver hur polisen kom inrusande och att Rainier som var en del av maffian dessutom mutat vittnen.45 Holiday skriver om att polistrakasserier var mycket vanligt förekommande och att städerskor, pigor och vem som helst kunde åka fast för prostitution såvida man inte köpte sig fri. Advokater fick endast de som kunde betala erhålla och domstolarna var allt annat än rättvisa mot Holiday.46
Under depressionen flyttade Holiday och hennes mor till en lägenhet i Harlem och sångerskan hade bestämt sig för att inte längre sälja sin kropp. Samtidigt hade hennes mor blivit sjuk och var tvungen att sluta som piga, vilket gjorde att de hade hyror att betala men inga pengar att betala dessa med. En dag, mitt i vintern, stod polisen utanför dörren för att vräka Holiday och hennes mor, något som förvånade sångerskan. Hon skriver om hur hon aldrig kunnat tro att de var så hårda i norr och fortsätter med orden: ”hur vidrigt det än var i södern blev man i alla fall inte vräkt.”47 För att betala hyran ljög hon om att hon kunde dansa. På en audition fick hon visa sina danssteg och ägaren till klubben blev fly förbannad och tänkte skicka ut henne. Pianisten tyckte synd om Holiday och frågade om hon kunde sjunga. Holiday svarade att hon kunde detta, hon hade sjungit i hela sitt liv men hade aldrig kunnat drömma om att leva på sången framför allt inte med tanke på att detta skedde under The Cotton Club-tiden och då behövde sångerskor inte behöva göra något annat än: ”se söta ut, vicka lite på höfterna och plocka upp pengarna från bordet.” När Holiday började sjunga var jobbet hennes och hon fick 18 dollar i månaden, vilket gjorde att hon och modern inte hade några problem att betala hyran. Holiday berättar att klubblivet i Harlem var ytterst levande och att limousiner åkte runt i Harlem varje kväll. Holiday jämför också samhället med tidigare slavsamhälle och påpekar att det nästan blev mer segregerat i och med urbaniseringen. Hon säger att svarta förstås hade det fruktansvärt många gånger men att de i alla fall levde i samma värld som de vita och att detta förändrades i och med slaveriets avskaffande. De svarta blev underhållare i den vita världen och bilden av afro-amerikaner var vanställd och overklig. Det verkliga livet fick de vita inte se, enligt Holiday.48
45 Holiday, Billie & Dufty, William. 1956. s, 27. 46 Holiday, Billie & Dufty, William. 1956. s, 29. 47 Holiday, Billie & Dufty, William. 1956. s, 33. 48 Holiday, Billie & Dufty, William. 1956. s, 42.
