0
På spåret
En undersökning av vinylskivans roll i representationen av identiteter
On track
A study of the role of the vinyl record in the representation of identities
Anton Ivarsson Ekman & Jesper Moldvik
Medie- och kommunikationsvetenskap:
Medieaktivism, strategi och entreprenörskap
Kandidatnivå
15 högskolepoäng
Vårterminen 2016
1
Abstract
Med kvalitativa intervjuer undersöker denna studie hur människor använder vinylskivor som medium för att representera sin identitet, samt vilka inbördes maktrelationer som existerar i relation till dessa. Vi tolkar vårt empiriska material med en strukturalistisk ansats och försöker urskilja på vilka olika sätt våra intervjupersoner förhåller sig till vinylskivan som medium. Teoretiska begrepp som används i studien är fältteori där vi tillämpar bland annat habitus och sociala fält, men även representationslära och maskulinitetsteori. Resultaten visar att det finns flera olika sätt att representera sin identitet på beroende på vilken relation en har till vinylskivor. Dessa representationer är inte bundna till någon specifik person utan till generaliseringar vi har kunnat urskilja ur vårt material. Till dessa generaliseringar kan vi även urskilja att olika faktorer så som, kön, tillgångar och kultur påverkar hur personen använder vinylskivor som medium för representation av sin identitet.
Titel: På spåret - En undersökning av vinylskivans roll i representationen av identiteter
Författare: Anton Ivarsson Ekman & Jesper Moldvik
Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)
Fakulteten kultur och samhälle Malmö Högskola
Handledare: Margareta Melin Examinator: Inger Lindstedt VT 2016
Sökord: Analoga medier, retro, vinyl, LP, musikpraktiker, representation, identitet,
2
Abstract
In this study, using qualitative interviews, we examine how people use vinyl records as a medium to represent their identity, as well as the mutual relations of power that exists in relation to these. We interpret our empirical material with a structuralist approach and try to discern the ways in which our interviewees relate to the vinyl record as medium. Theoretical concepts used in this study includes habitus and social fields, but also representation theory and masculinity theory. The results show that there are several different ways of representing ones identity depending on the relation to vinyl records. These representations are not tied to any specific person but to different types of generalizations that we have been able to discern from our material. With these generalizations, we can also distinguish that various factors such as, gender, assets and culture affect how the person use vinyl records as a medium for representation of their identity.
Heading: On track - A study of the role of the vinyl record in the representation of identities Author: Anton Ivarsson Ekman & Jesper Moldvik
Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3)
Faculty of Culture and Society Malmö University
Supervisor: Margareta Melin Spring of 2016
Keywords: Analog media, retro, vinyl, record, LP, music practice, representation,
3
Förord
Under vår resas gång har vi likt många andra arbeten tampats med alla utmaningar som medföljer en forskningsstudie och att disponera tid till alla delar den består av har varit en utmaning. Vi skulle därför i efterhand vilja tacka alla respondenter som ställt upp under vår undersökning och möjliggjort denna studie. Inte nog med att era insiktsfulla tankar varit hjälpsamma för studien, det har framför varit roligt att få ta del av så många djupa personliga upplevelser och historier kring något så enkelt som en vinylskiva, tack.
Vänligen
Anton Ivarsson Ekman & Jesper Moldvik
If vinyl is a medium that is at once a message, then one of the key things it conveys today is: ‘slow down and pay attention’
0
Innehållsförteckning
Inledning – Vart är vi på väg…? ... 1
Arbetsfördelning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 3
Forskningsöversikt ... 4
Inledning ... 4
Medium och kultur - om massmedier och dess påverkan ... 5
Vinylskivan och andra musikmedium ... 6
Kön och musikmedium ... 8 Teoretiskt perspektiv ... 9 Bourdieus fältteori ... 9 Sociala fält ... 9 Habitus ... 9 Kapital ... 10 Doxa ... 11 Hexis ... 11 Symboliskt våld ... 12 Representation ... 12 Maskulinitetsteori ... 13
Metod & material ... 14
Inledning ... 14
Val av metod ... 14
Intervju som metod ... 15
Urval och avgränsning ... 16
Genomförande ... 18
Bearbetning och analys av materialet ... 19
Analysens utformning ... 20
Validitetsdiskussion ... 21
Analys ... 22
Introduktion ... 22
Del 1 - Gemensamma och urskiljande drag i användningen av vinylskivor ... 22
1
Vinylskivor för dekoration ... 33
Idealtyp 1 - “hipstern”... 33
Typ-representation 1 - Den dekorative ... 34
Typ-representation 2 - Den kreative ... 34
Vinylskivor för musiklyssnande ... 35
Idealtyp 2 - Samlaren ... 35
Typ-representation 3 - Den intuitive ... 35
Typ-representation 4 - Den teknikkunnige ... 36
Modell över olika typ-representationer ... 37
Del 3 - Typ-representationernas inbördes maktrelationer och könets betydelse 38 Sammanfattning ... 41
Slutdiskussion: Anton Ivarsson Ekman ... 42
Slutdiskussion: Jesper Moldvik ... 45
Referenslista ... 49
Skriftliga källor ... 49
Internetkällor ... 52
Intervjupersoner ... 52
1
Inledning – Vart är vi på väg…?
Människor trängs och knuffas. Upphetsade utrop blandas med ilsket pladder. Sorlet från folkmassorna överröstas emellanåt av de dova dunsarna av kundvagnshjul som rör sig över skarvarna mellan golvets klinkerplattor. Det är kaos. Vart är vi på väg?
Det finns mycket att göra på en semesterweekend. Konceptet är smidigt: en kort visit till London, Berlin Paris eller något annat populärt resmål. En möjlighet att uppleva en ny kultur, spännande mat och se underverk. De kaosartade plats vi befann oss på var dock inte någon av dessa platser. Vi åkte istället till Gekås i Ullared.Varför en väljer att uppleva Skandinaviens största varuhus, Gekås i på sin lediga helg kan ha flera olika anledningar. Vår främsta anledning var enkel: Vinylskivor. Båda författarna till denna studie har haft ett intresse för vinylskivor, visserligen i olika stor utsträckning, den ena av oss har hållit på att köpa vinylskivor i flera år, den andre har precis börjat intressera sig. Väl på plats vid vinylskive-avdelningen på Gekås slog det oss att det inte längre bara var gamla dansband eller rockskivor i hyllorna (Lugn, dessa fanns också med). Mer varierad musik hade letat sig dit, det fanns en uppsjö med skivor i hyllorna, nya som gamla. Allt från Aviciis senaste skiva till sju olika Kent-skivor samt mängder av nyutgåvor av äldre skivor. Detta var något som för stunden var väldigt förvånande; tidigare erfarenheter har varit att utbudet är väldigt smalt och att ytterst få skivor ges ut på nytt. Efter att ha sett oss omkring i vår bekantskapskrets så insåg vi även att det finns förhållandevis många som på ett eller annat sätt äger vinylskivor. Något som vi inte reflekterat över tidigare, men som genast blev uppenbart. Frågan vi då ställde oss var; hur kommer detta sig? När blev vinylskivan så pass populär? Och vad använder personerna vinylskivan till?
Arbetsfördelning
Under detta examensarbete har det inte funnits någon tydlig gräns för vem av oss som har gjort vilken del. Vi har vid vissa få tidpunkter arbetat separat, men dessa separata delar har sedan behandlats av båda parter och detta gör det omöjligt att urskilja respektive persons specifika arbete. Arbetet är en gemensam insats. Exklusive slutdiskussion, som har skrivits var och en för sig.
2
Syfte och frågeställningar
Den växande populariteten för vinylskivor blir inte desto mindre intressant för dess form som medium för musiklyssnande. Åtminstone ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv väcks intresset för att undersöka hur vi kan förstå denna återkomst av vinylskivor som medium genom att studera hur individer använder dem som del av att representera sin identitet. Att vårt intresse väcks just kring representationer av den egna identiteten beror på att vi observerat att vinylskivor, förutom att användas som medium för musiklyssnande även används i dekorativt syfte. Det verkar finnas blandade åsikter om hur vinylskivan ska användas. Vi förstår också användningen av vinylskivor som könad. Det vill säga att vår förförståelse är att användningen av vinylskivor skiljer sig beroende på kön.
Utifrån dessa förutsättningar kommer vi med kvalitativa intervjuer undersöka återkomsten av vinylskivor som medium och individens användning av dem som en del i att representera sin identitet. Detta ger oss vår första frågeställning vilken lyder på följande sätt:
1. Hur använder sig människor av vinylskivor för att representera sin identitet?
För att svara på denna frågeställning behöver vi ta reda på hur människor själva använder vinylskivor. Men vi behöver även veta hur de ser på andras användning så att vi kan tyda hur de positionerar sin identitet gentemot andra användare. Detta medför att vi troligtvis kommer se delade meningar kring hur vinylskivor används. Vilket leder oss in på vår andra frågeställning:
2. Vilka inbördes maktrelationer skapar detta?
Människors skilda användning av vinylskivor lär göra att vissa sätt att använda vinylskivor ses som mer lämpliga än andra. Vilka system i form av maktstrukturer skapar detta mellan de olika sätten människor representerar sin identitet på?
3
Bakgrund
För att förstå vinylskivans ökade popularitet i dagens samhälle behöver vi se till dess historia. Lanseringen av vinylskivan som kommersiellt musikmedium skedde med introduktionen av två skivformat under åren 1948 och 1949 (33- och 45-varvaren). Vinylskivans estetik samt att den gick att lagra mer ljud på än tidigare musikmedium gjorde lanseringen till en succé (Bartmanski & Woodward 2015:10). Vinylskivan hade gjort entré på marknaden och skulle under många år fram över vara dominant som musikmedium.
CD-skivans intåg 1982 ledde dock till en omorientering av musikmarknaden under vilken den ersatte vinylskivan som dominerande musikmedium. Det som tidigare hade varit vinylskivans tekniska förtjänster - dess överlägsna förmåga att lagra ljud - kom att bli föråldrat relativt till CD-skivans mindre storlek så väl som dess portabla format och möjlighet att lagra mer information (Bartmanski & Woodward 2015:16-18).
Efter CD skivans lansering gick försäljningen av vinylskivor sakta ner år för år och vinylskivan “dödförklarades” i princip i början av 1990-talet (Plasketes 1992:110). De fåtal människor, den subkultur som höll vinylskivan vid liv, bestod uteslutande av DJs och samlande vinylskive-entusiaster (Plasketes 1992:115, Bartmanski & Woodward 2015:166). Den nedåtgående trenden höll i sig till början av 2010-talet då försäljningen plötsligt ökade; under 2008 såldes 22000 vinylskivor i Sverige, år 2013 låg den siffran på 200 000 stycken (Statistik från IFPI). Mellan åren 2014 och 2015 ökade mängden sålda vinylskivor med 45,6 procent och står idag för 2,2 procent av den svenska musikförsäljningen (Statistik från IFPI). Parallellt med försäljningsökningen har även allt fler artister börjat släppa sina album på vinylskivor, exempelvis Avicii, William Pharrell och ACDC. Klassiska artister så som The Beatles och Eddie Meduza har även de släppt tidigare album i nyproduktion. Detta uppsving är väldigt intressant: Hur kommer det sig att ett gammalt massmedium helt plötsligt får liv igen? En enkel fråga att ställa, desto svårare att besvara.
Vinylskivans återkomst i musikhyllorna är inte något som endast uppmärksammats av oss. Bara de senaste åren har flera böcker kommit ut om ämnet och även andra studier. Exempel på sådana är bland annat Den moderna vinylen: En studie av unga vuxnas relation till
vinylskivor som lyssningsformat (Persson 2016) vilken försöker beskriva hur informanterna
4
det förhåller sig gentemot digitalt musiklyssnande. Även Man kan höra musiken bara man
ser omslaget: En kvalitativ studie om vinylskivans specifika drag i en digital tid (Lanå Bolin
2015) behandlar vilka kvaliteter en som användare tillskriver olika medium och vilka praktiker som de upplever relaterade till dem.
Den aspekt vi finner mest intressant är vinylskivan som medium i sig. Vinylskivan består fortfarande av samma material, har samma format och samma storlek. Rent teknikmässigt har inget skett. Trots det har användningen har ökat; hur kommer det sig att denna subkultur av användare har expanderat och verkar inkludera fler människor? Det som blir intressant för oss är då användaren, och vårt fokus på hur den använder vinylskivan för representationen av sig själv.
Forskningsöversikt
Inledning
I följande del redogör vi för den forskning som tidigare gjorts inom området och som vi har använt oss för att positionera vårt arbete. Vi börjar med att gå igenom artiklar med fokus på en större kulturell nivå inriktat på identitet, för att sedan mer specifikt på forskning som rör vinylskivan som medium och avsluta med en artikel om feministisk forskning i relation till musiklyssnande.
Hur människor använder föremål för att representera sig själva är ett återkommande tema inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. Consumption in postmodernity (Uusitalo 1998) undersöker hur konsumtionsbeteende har förändrats i samband med att samhället utvecklats i en avdifferentierande riktning. Det vill säga mot ett postmodernt samhälle inom vilket nya sociala förutsättningar eliminerar den tydliga uppdelningen av arbete, fritid och klasskillnader (Uusitalo 1998:219). Uusitalo redogör för detta ur flera olika perspektiv av vilket det mest intressanta för oss är studier av konsumenter ur en sociologisk riktning (Uusitalo 1998:216). Consumption in postmodernity (Uusitalo 1998) visar på att denna riktning allt mer intresserat sig för konsumentens aktiva roll i skapandet av den egna sociala identiteten. Denna aktiva roll är något vi tar fasta på i vår egen studie i form av skillnader i smak och de sociala strukturer detta formar (Uusitalo 1998:220).
5
Medium och kultur - om massmedier och dess påverkan
I relation till vår studie tittar vi även på forskning som berör medier och deras relation till kultur och identitet. Detta är något McLuhan berör i Media (1999) i vilken han fångar in stora delar av sin mediumteori. Media (1999) är intressant i den aspekt att den inte nödvändigtvis fokuserar på effekten av mediers påverkan, utan den redogör snarare för medier som ett socialt fenomen ur en historisk kontext (McLuhan 1999:16-25). McLuhan går här även igenom flera olika typer av medier och diskuterar kring deras centrala roll för och i förändringar av samhällsstrukturen. Resonemangen i Media (1999) är av sådan karaktär att de i mångt och mycket bortser från maktrelationer (Dahlgren i McLuhan 1999:11). Men samtidigt förser Media (1999) oss med en intressant syn på medier, hur förekomsten av dem, och själva användandet får följder för samhället (McLuhan 1999:17).
I Radio as Medium (Hayes 2001) diskuteras radion som massmedium och dess betydelse för mänsklig kommunikation. Hayes går i denna artikel igenom radion ur en historisk kontext, med fokus på dess tekniska egenskaper (Hayes 2001). Från dess uppkomst på 1920-30-talet som en statlig informationskanal till den kommersiella radions dominans i början på 2000-talet (Hayes 2001:12726-12729). Till denna historiska redogörelse beskriver han även hur radion har formats av kulturella, ekonomiska, tekniska och politiska faktorer, samt att dessa format och tekniska framsteg har format samhället (Hayes 2001:12726). Likt McLuhan lägger Hayes stor vikt vid mediet i sig och dess påverkan för kulturen, och inte nämnvärt så mycket på dess innehåll. Till skillnad från McLuhan fokuserar Hayes dock betydligt mer på mediernas påverkan för samhället och individen, och lägger inte så stort fokus på individens användande av radio som medium. Hayes nämner dock kort att samtidigt som radion är ett massmedium så skapar den också viss möjlighet till individuell användning. Denna individuella användning diskuteras främst genom hur radions tekniska egenskaper ger utrymme för att vara mer mobil, snarare än att diskutera vad individen kan göra med tekniken (Hayes 2001:12726).
I ett större perspektiv och med bredare fokus kan vi även se till Schlesingers artikel Mass
Media and Cultural Identity (2001). Schlesinger diskuterar likt Hayes mediers påverkan för
kultur och identitet. I sin artikel går han dock inte lika långt som McLuhan (1999) men Schlesinger breddar sina resonemang till att prata om medium i sin helhet.
6
Schlesinger lägger vikt vid hur massmedier bidragit till att konstruera nationella kulturer och identiteter. Men han diskuterar även komplexiteten i detta påstående (Schlesinger 2001:9344-9345). Massmedier i form av public service och kommersiella medium har bidragit till att skapa ett större utbud för individen. Å ena sidan har detta bidragit till att homogenisera innehållet. Men Schlesinger vidhåller å andra sidan att det även skapat möjlighet för marginaliserade grupper att ta större plats (Schlesinger 2001:9345). Schlesinger lägger här, till skillnad från McLuhan och Hayes, större vikt vid mediers innehåll. Visserligen har medierna i sig stor påverkan, men Schlesinger tar även in begrepp så som “amerikanisering” för att poängtera vikten av innehållet (2001:9342). Schlesinger, McLuhan och Hayes för olika diskussioner men ter sig kring ämnen som är relevanta för vår undersökning. Mediers påverkan och dess användning ur en historisk kontext är relevant för att kunna positionera vårt arbete i relation till andra medier. Vinylskivan och dess påverkan på kulturen (eller kulturens påverkan på vinylskivan) är inte något som skett särställt från andra medier. Deras resonemang ger en bra översiktlighet över hur vi kontextualiserar vinylskivans roll som teknologiskt och kulturellt format i en historisk kontext och hur detta relaterar till tid, rumslighet, samhörighet, medier och framför allt identitet.
Vinylskivan och andra musikmedium
Likt tidigare artiklar följer Plasketes vinylskivans historiska resa från uppgång till fall i
Romancing the Record: The Vinyl De-Evolution and Subcultural Evolution (1992). Istället för
att tala i större kulturella och samhälleliga termer diskuterar han bland annat skiftet från ett medium till ett annat - från vinylskivor till CD-skivor. Detta skifte resulterar i vad han kallar “vinylskivans död” vilket markerar startskottet för en ny subkultur (Plasketes 1992:110-112). Denna nya subkultur positionerar sig enligt Plasketes tydligt emot nya digitala format på olika sätt och denna subkultur tillskrivs flera olika egenskaper. Han benämner bland annat samtliga medlemmar som “collectors” och konstaterar att den vanligaste personen inom denna subkultur är man över 35 år (Plasketes 1992:114). Men Plasketes nämner också att det finns olika typer av personer inom subkulturen beroende på valet av musik. Alternativ musik är ett exempel, eller underground-rock. Subkulturen är inte endast en subkultur på grund av dess sidoställning till (i Plasketes fall) CD-skivan, utan även för att vinylskivan i sig är ett medium för flera alternativa musikstilar (Plasketes 1992:115-1116).
7
Andra talar även specifikt om vinylskivans roll i musikbranschen. Bartmanski & Woodward gör i boken Vinyl (2015) en sammanställning av sin studie om vinylskivor som medium, föremål, handelsvara och kulturell ikon. Genom urban etnografi samt intervjuer med musiker, DJs, ljudtekniker, skivbolagsägare, samlare och varumärkeschefer undersöker de hur gemen-skaper tar vinylskivor till sig som del av gemengemen-skapernas vitt skilda praktiker (Bartmanski & Woodward 2015). De tar upp fördelen med att studera vinylskivor genom dess användning i många olika sammanhang som en möjlighet att fånga in vinylskivans ökande popularitet mot varierande grupper av människor (Bartmanski & Woodward 2015:167). Bartmanski & Woodward ser vinylskivans fysiska egenskaper som viktig för dess ökande popularitet i dagens samhälle där vi annars konsumerar en stor del av musiken digitalt.
Denna dominans av främst streamingtjänster som bas för musikkonsumtion tas bland annat upp av Wikström & DeFillippi i deras studie Business Innovation and Disruption in the
Music Industry (2016). Studien berör dessa förändrade förutsättningar för musikbranschen till
följd av teknikinnovation inom den. Främst uppkomsten och utvecklingen av fildelnings- och streamingtjänster samt hur denna påverkat musikindustrin undersöks (Wikström & DeFillippi 2016:1-2). Wikström & DeFillippi bidrar till att sätta in vår studie av en subgrupp inom musikbranschen och förhålla den i relation till dess större kontext i musikbranschen. Exempelvis visar de på att den digitala streamingtjänsten Spotify, vad gäller den svenska inspelade musikmarknaden, är den ledande aktören med en 70-procentig andel av marknaden under 2015 (Wikström & DeFillippi 2016:2-3). Författarna ser även denna utveckling av peer-to-peer-musikanvändning som ihållande inom den närmaste framtiden (Wikström & DeFillippi 2016:2-3) vilket gör undersökningen intressant i relation till vår hypotes om vinylskivans ökande popularitet. Denna ökade popularitet för vinylskivor är en följd av att fler individer än det fåtal som tidigare intresserat sig nu fått upp ögonen för dem än under den tidigare marginella användningen av vinylskivor under “vinyl-döden” (Bartmanski & Woodward 2015, Plasketes 1992). Vilka dessa “nya” användare och intressenter är blir tänkvärt att undersöka då tidigare nämnda subgrupper främst bestått av män (Bartmanski & Woodward 2015:165).
8
Kön och musikmedium
Werner och Johansson diskuterar i sin artikel Genusskapande i digitala musikbruk (2015) uppkomsten av nya digitala medier så som Spotify och Wimp. Dessa medier målas ofta upp som att de ger individen möjlighet att utforska och experimentera kring sitt musiklyssnande utifrån egna preferenser (Werner & Johansson 2015:155-156). Werner och Johansson ställer sig dock kritiska till detta och ser dessa individuella möjligheter till uttryck som en del av en maktstruktur där faktorer så som kön, etnicitet och klass spelar in. Detta för att i deras mening få bort bilden av en “neutral” användare (Werner & Johansson 2015:155-156). I sin studie har de använt fokusgrupper med ungdomar mellan 18 och 24 år som har diskuterat “musiksmak, musikvanor och erfarenheter av musik i vardagen” (Werner & Johansson 2015:155-156). Werner och Johansson bidrar med ett sätt att se på musik och dess användning utifrån ett maktperspektiv vilket bygger vidare på bland annat Plasketes och Bartmanski & Woodwards syn på vinylskivan som tillhörande vissa specifika grupper. (Plasketes 1992:114-115, Bartmanski & Woodward 2015:165). I Werner & Johanssons (2015) artikel diskuteras i och för sig inte vinylskivor som medium, men den berör musik och dess användare och för oss blir denna artikel oerhört värdefull för att positionera vårt arbete.
Som synes berör vår studie flertalet olika segment av det medie- och kommunikations-vetenskapliga fältet. Att positionera sig gentemot ett sådant brett forskningsfält har gjort att vi fått skala bort mycket. Forskningen vi valt att använda oss av i denna översikt är i vår mening bäst lämpad för att kunna sätta vår egen forskning i ett relevant sammanhang. Consumption
in Postmodernity (Uusitalo 1998) används för att visa på konsumentens aktiva roll i
skapandet av sociala gemenskaper. Media, Radio as Medium och Mass Media and Cultural
Identity talar i stort, på ett eller annat sätt om medier och dess relation till kultur och identitet
(McLuhan 1999, Hayes 2001, Schlesinger 2001). Denna forskning gör det möjligt att i en större övergripande kontext få en överblick om relationen mellan individ, teknologi och kultur. På en mer specifik nivå, med fokus på mediet, har vi valt Romancing the Record The
Vinyl De-Evolution and Subcultural Evolution, Vinyl samt Business Innovation and Disruption in the Music Industry (Plasketes 1992, Bartmanski & Woodward 2015,Wikström
& DeFillippi 2016). Den förstnämnda diskuterar likt Hayes vinylskivan som medium ur en historisk kontext från uppgång till fall. Den andra fokuserar mer på skapandet av subkulturer och nya sätt att använda sig av detta medium (Plasketes 1992, Bartmanski & Woodward 2015).
9
Den tredje appliceras här för att ge en vidare koppling till musikbranschen i sin helhet (Wikström & DeFillippi 2016). I Genusskapande i digitala musikbruk applicerar Werner och Johansson feministisk teori på antagandet om att nya digitala musiktjänster öppnat upp för individen möjlighet att utforska och experimentera kring sitt musiklyssnande (2015). Denna artikel har vi valt för att ur en genussynpunkt bredda diskussionen om vinylskivor som manligt kodat, vilket bland andra Plasketes tar upp (1992).
Teoretiskt perspektiv
I följande kapitel redogör vi för de teoretiska begrepp vi använder oss av i analysen. Vi definierar begreppen och förklarar hur vi tillämpar dem på vår empiri. De teoretiska begrepp vi använder oss av är fältteori utifrån Bourdieu, representationslära utifrån Hall, samt maskulinitetsteori utifrån Connell.
Bourdieus fältteori
Sociala fältEtt socialt fält är ett system vilket är uppbyggt av aktörer med ett gemensamt intresse (Bourdieu 1991). Som exempelintresse kan vi ta vinylskivor. Olika aktörer med ett intresse för vinylskivor “tävlar” inom detta fält om rätten att bestämma vad som bör anses som den “rätta användningen” av vinylskivor vilket skapar ett, för fältet, inbördes gemensamt värdesystem. Aktörerna inom detta sociala fält kan vara institutioner så som skivbolag och streamingtjänster, så väl som enskilda individer i form av samlare, lyssnare, butiks-innehavare, inredare med flera. Det som vid en viss tidpunkt anses som ”rätt” användning av vinylskivor är med andra ord ett utfall av de samlade inbördes maktförhållanden som råder mellan de olika aktörerna med intresse för vinylskivor (Bourdieu 1991:11-12).
Habitus
Alla aktörer inom ett sådant socialt fält har ett eget så kallat habitus. Habitus är grunden för all uppskattning och uppfattning av omvärlden - det som enligt Bourdieu är villkoren för existensen (Bourdieu 1992:52-57). Med andra ord har vi ett habitus i det att vi över huvud taget finns. Detta habitus agerar som ett system av kognitiva och motiverande strukturer. Vårt habitus bestäms huvudsakligen av tre olika faktorer. För det första vår position i den sociala strukturen i samhället, det vill säga inom olika sociala fält.
10
Eftersom vi kopplar olika aktörers habitus, det vill säga deras identiteter, till ett specifikt medium (vinylskivor) kräver Bourdieus teoretiska utgångspunkt en relativisering av detta habitus till ett eller flera sociala fält. Vi måste med andra ord bestämma oss för ett begränsat antal fält vilka är relevanta att studera i vår önskan att förstå de olika aktörernas habitus (Bourdieu 1992:66-69). För det andra bestäms habitus av vägen till denna position inom ett eller flera sociala fält till följd av våra personliga erfarenheter och vår omgivning (Bourdieu 1992:56-57).
Kapital
För det tredje bestäms habitus av hur mängden och sammansättningen av vårt ekonomiska, kulturella och sociala kapital ser ut. Den första typen av kapital, ekonomiskt kapital, är tillgångar i form av reda pengar eller tillgångar med stort prestige- och penningmässigt värde så som exempelvis fastigheter, exklusiva möbler, konstföremål, smycken eller liknande (Bourdieu 1986, Bourdieu 1992:131-133). Den andra typen är kulturellt kapital vilken består av värden som likt ekonomiskt kapital kan generera status i form av makt, prestige och penningmässigt värde. Men en aktör ökar istället på sitt kulturella kapital genom att tillskriva sig egenskaper vilka verkar vara oegennyttiga. De eftersträvas för att de är speciella - för att de skiljer sig mot det vanliga. Inte för att de ser ut att ge några direkta fördelar (Bourdieu 1991:23-31). Exempel på sådana kapital är erfarenhet av akademiska studier, tekniska kunskaper och förmåga att vara kreativ för att bara nämna några (Bourdieu 1986). Den tredje typen av kapital är socialt kapital. Detta kapital är något som kan beskrivas som ett “medlemskap i en grupp” eller ett “nätverk”. Socialt kapital är i hur stor skala en själv som aktör, interagerar med andra aktörer. Storleken på det sociala kapitalet beror på hur många och vilka “medlemskap” en har i olika sociala grupper. Dessa grupper kan vara allt från den traditionella familjen, ett arbetslag eller vinylskive-samlare (Bourdieu 1986).
Då varje aktörs sammansättning av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital ser olika ut är deras habitus unikt. Ingen enskild individs eller institutions habitus alltså är den andres lik. De kan dock uppvisa likartade tendenser med tanke på kulturella gemenskapers snarlika historiska och sociala förhållanden (Bourdieu 1992:54). Denna möjlighet till generalisering öppnar för att förklara habitus genom en uppdelning i klasser, utöver den i enskilda aktörer. Istället för att, som Bourdieu (1984:169-173), benämna en sådan uppdelning som en uppdelning i klasser kommer våra generaliseringar att bestå av representationer i form av typ-representationer.
11
Samtidigt som kombinationen av våra olika sorters kapital ger upphov till ett unikt habitus förser den oss också med vanemässiga sätt att förstå världen och handla därefter. Det vill säga att vi agerar utifrån den föreställning om världen som våra kapital ger oss (Gesser i Bourdieu 1991: 15). Dessa begränsningar sätter ramarna för den enskilde aktörens tankar, perceptioner, uttryck och aktioner (Bourdieu 1992:55).
Doxa
Viktigt att poängtera är dock att ramarna för de tankar, handlingar och så vidare som vi ser som möjliga är omedvetna för oss själva. De här omedvetna begränsningarna utgör doxan. Vad vi ser som möjligt skiljer sig samtidigt beroende på i vilket sammanhang, det vill säga i vilket socialt fält, vi befinner oss i (Bourdieu 2005:8-22). Doxan är kort sagt det som be-stämmer vårt handlingsutrymme i det sociala fält vi befinner oss i (Bourdieu 1992:68). De val vi som aktörer ser som möjliga beror med andra ord dels på vårt habitus, dels på den sociala kontext vi befinner oss i, men även på hur vi förkroppsligar habitus. Habitus är nämligen enbart ett samlingskoncept för vilka vi är genom de värderingar, önskningar, drömmar, kunskaper och så vidare som utgör vår identitet.
Hexis
Hexis däremot konkretiserar denna abstrakta definition av vår identitet genom att lägga till en fysisk dimension, det vill säga hur vi är och hur vi förkroppsligar detta (Bourdieu 1984:474). En skulle kunna säga att habitus är de vi är och att hexis är hur denna identitet ter sig för andra. Exempelvis sammanfaller “god smak” i ett dekorativt sammanhang med rent fysiska funktioner så som ögats förmåga att se vår omgivning så väl som vår sinnliga förmåga att förstå och arrangera denna omgivning på “rätt” sätt (Bourdieu 1984:474). “Rätt” sätt innebär att arrangera omgivningen utifrån det sociala fältets maktstruktur. Samtidigt bestäms denna maktstruktur som tidigare nämnt av en “kamp” mellan det sociala fältets olika aktörer (Bourdieu 1991:11-12). Det är med andra ord tal om en struktur som hela tiden förändras utifrån hur en själv och andra aktörer agerar i relation till varandra. Där av handlar hexis inte enbart om hur vi som individer förhåller oss till vår omgivning. Det handlar också om hur vi som individer förhåller oss till andra individer, samt hur de förhåller sig till oss. Förkroppsligandet i form av hexis synliggörs för andra individer i form av attribut som vår kroppsform, vårt sociala kön, vår klädstil, vårt sätt att föra oss och så vidare (Bourdieu 1984:466-484).
12 Symboliskt våld
Dessa interpersonella relationer är dock inte neutrala. De präglas av maktstrukturen inom de olika sociala fälten vilka formas av en manlig dominans. Denna manliga dominans kommer vi beröra i termer av symboliskt våld (Bourdieu 1999a:11).
Den manliga dominansen sker i form av att samhället präglas av en manlig logik vilken framstår som någonting naturligt - det självklara sättet samhället är organiserat på. Denna logik är dock i högsta grad socialt konstruerad och fungerar som en tudelning i motsatspar där praktiker antingen är manligt eller kvinnligt kodade (Bourdieu 1999a:21-22). Symboliskt våld förekommer kontinuerligt och är nära kopplat till doxan. Eftersom den manliga dominansen får den socialt konstruerade könsuppdelningen att framstå som naturlig uppmuntras vi som individer att, utifrån de valmöjligheter vi ser som möjliga, uppfylla förväntningarna på oss som uppstår utifrån vårt sociala kön (Bourdieu 1999a:21-22). Det vill säga att som man utföra aktiviteter som ses som typiskt manliga och som kvinna utföra aktiviteter som ses som typiskt kvinnliga. Det är också med utgångspunkt i denna (omedvetna) manliga dominans vi tolkar varandras hexis, det vill säga varandras för-kroppsligade habitus (Bourdieu 1984:466-484). Hur vi ser på andra utifrån deras biologiska kön kommer med andra ord efter det att våra kön konstruerats socialt (Bourdieu 1999a:35-36).
Representation
Bourdieus strukturalistiska förhållningssätt till identitet i form av fältteori approprierar vi här till Halls representations-teorier (Hall 2013:1-56, 215-280).
Representation är processen genom vilken mening och förståelse skapas inom en kultur (Hall 2013:1). Vi använder Hall med en strukturalistisk ansats, vilket betyder att sakers mening skapas och kan avläsas genom koder (Hall 2013:5-7). Dessa koder gör att vi inom en gemensam kultur kan ha en allmänt vedertagen förståelse för olika saker inom den. Detta kan vara allt från en förståelse för ett specifikt ords betydelse eller vad en vinylskiva är för något och hur den ser ut (Hall 2013:6-8). Halls teorier har i semiotisk anda fokuserat mycket på att tyda budskap och han har framlagt olika verktyg för att göra detta (Hall 2013). Det är dock inte Halls verktyg vi vill använda utan hans resonemang bakom dessa verktyg. Det vill säga hur vi kan skaffa oss förståelse för vår omgivning i form av dess representationer, så att vi kan förhålla oss till den.
13
I vårt arbete kommer vi därför inte gå djupare in på någon större semiotisk eller diskursiv analys av vårt material, men vi kommer att använda oss av Halls tankar kring dessa begrepp i relation till individers habitus och representation av detta i form av hexis, det vill säga deras förkroppsligade habitus (Bourdieu 1984:466-484). Bourdieu talar likt Hall om vedertagna koder för förståelse och tolkning av vår omvärld. Men då vi anser att hexis är ett för otydligt begrepp för att typologisera individers användning av vinylskivor använder vi istället representation för att göra denna kategorisering. Eftersom vår tolkning av hur människor representerar sin identitet sker kontinuerligt med vår tolkning av empirin utifrån Bourdieus fältteori blir det flesta steg i Halls representationslära dock implicita, det vill säga att de redan förklaras med hjälp av andra begrepp. Exempelvis ser vi det som Hall beskriver som den meningsfulla diskursen där all kodning och avkodning sker som detsamma som ett socialt fält (Hall 2013:26-42, Bourdieu 1991:11-12). De möjliga avkodningarna blir därmed synonyma med personens förkroppsligade habitus i förhållande till dennes uppfattade alternativ för beslut och handling, det vill säga doxan (Bourdieu 2005:8-22). Så med andra ord använder vi representation som begrepp som komplement till Bourdieu för att kunna precisera vissa specifika drag eller delar av en persons identitet.
Representation is the production of the meaning of the concepts in our minds through language.
Hall (2013:3)
Maskulinitetsteori
Vi använder oss likt Connell av en diskursiv syn på maskulinitet där det inom olika kontexter finns olika maskuliniteter till följd av kontextens inbördes maktförhållanden (Connell 1995). Precis som vid vår tillämpning av representation enligt Halls diskurs kommer vi relatera diskursen så som Connell definierar den som olika sociala fält. Alla sociala fält präglas som nämnt tidigare av en manlig dominans (Bourdieu 1999a:21-22).
Med andra ord finns det en hegemonisk maskulinitet vilken är följden av de genuspraktiker som sker inom ett socialt fält vilka ser till att upprätthålla den manliga dominansen (Connell 1995:115). Inom olika socialt fält existerar dock olika maskuliniteter vilket får till följd att varje socialt fält har sin egen hegemoniska maskulinitet (Connell 1995:114).
14
Den hegemoniska maskuliniteten är dock ingen fast konstruktion utan bör enbart ses som följden av de inbördes maktförhållanden som råder på ett specifikt socialt fält vid en viss tidpunkt (Connell 1995:115, Herz & Johansson 2011:126-127). Maktförhållandena inom det sociala fältet gick vi i sin tur igenom som produkten av “tävlan” mellan det sociala fältets olika aktörer om att få definiera vad som bör anses som rätt användning (Bourdieu 1991:11-12). Med andra ord formar, och formas, den hegemoniska maskuliniteten i samklang med skapandet av maktstrukturen i olika sociala fält. Skapandet av denna maktstruktur präglas alltså av den könade manliga dominansen som råder i samhället.
De maskuliniteter som skapas inom de olika sociala fälten är delvis en följd av våra biologiska kroppar (Connell 1995:107). Men likväl kan alla, oavsett kön, utöva praktiker vilka bidrar till att fastställa de patriarkala strukturerna genom den hegemoniska maskuliniteten (Connell 1995:85-86). Fastställandet, eller snarare upprätthållandet, av denna manliga dominans sker i form av att aktörer på olika sätt utövar symboliskt våld (Bourdieu 1999a:11). Då denna dominans hävdar sig vara naturlig är den ständigt i “kris”. Det vill säga att dess legitimitet som naturlig hela tiden måste försvaras genom olika genusrelations-strukturer (Connell 1995:123-124, Herz & Johansson 2011:84).
Metod & material
Inledning
I följande del kommer vi redogöra för vårt metodval som ligger till grund för undersökningen för att sedan mer specifikt gå in på urval och utförande. På detta följer en förberedande diskussion inför analysen.
Val av metod
Metoden fastställer riktningen i vart och hur materialet ska införskaffas. För att försöka få svar på frågeställningarna har vi valt att använda oss av en metod med grund i den kvalitativa forskningstraditionen, närmare bestämt personliga intervjuer. Anledningen till att vi använder intervjuer är för att vi vill få en djupare förståelse för hur personer motiverar sina handlingar. Vi finner det också intressant att genom intervjuer få en bättre förståelse för hur medveten den intervjuade ser sig vara om sitt handlingsutrymme vad gäller vinylskivor (Larsson 2010:54-55).
15
I och med att vi kommer fokusera på individen och dess relation till mediet vinylskivor är intervju som metod att föredra framför andra kvalitativa alternativ så som exempelvis fokusgrupper eftersom det i en sådan finns risken att människor inte vågar säga sin mening i de fall där den går emot en allmän opinion (Denscombe 2009:232-233).
Intervju som metod
För att utforma en intervjumall valde vi att genomföra en strukturerad pilotintervju. (Denscombe 2009:233-234). Efter vår pilotintervju kom vi dock fram till att ett strukturerad utförande inte var optimalt. Vid flera tillfällen kunde nämligen den intervjuades resonemang gå åt oförutsägbara riktningar. Vi märkte att det snarare var mer effektivt att hålla sig till övergripande teman med stödfrågor och snarare följa diskussionen istället för att riskera att avbryta ett resonemang. Valet landade därför på semistrukturerade intervjuer (Denscombe 2009:234). Dels till följd av tidigare nämnda orsaker, men även för att vi märkte att olika människor har olika saker att berätta om vinylskivor. Flera olika användningsområden och tankegångar framgick som vi inte hade tänkt var möjliga. Att då strukturera upp en intervju hade i vår mening motverkat våra möjligheter att på ett effektivt sätt kunna få fram mer information.
Inför intervjuerna har vi även lagt ner mycket tid att försöka se till dess omständigheter. Intervjun bör utföras och förberedas på ett sådant sätt som gör att intervjupersonen ges de bästa förutsättningarna för att så utförligt som möjligt kunna svara på våra frågor (Kvale & Brinkman 2014:170). Allt från miljö till vår roll som forskare är något som vi försökt ta i beaktning. Platsmässigt har vi försökt att vara i en miljö där intervjun kunnat utföras ostört, men samtidigt vara “passande” för intervjupersonen. “Passande” i vårt fall har varit allt ifrån att sitta i en butik innan öppning till ett grupprum på Malmö högskola. Vi har inte hållit oss till endast en specifik yta utan anpassat oss till där intervjupersonen kan tänkas vara mer bekväm och säker. Vi har alltid haft ett ostört rum att tillgå utifall någon annan plats inte har kommit på tal, men flera av intervjuerna har bedrivits på platser som personen i fråga väl känner till eller varit bekväm i. Detta medför dock att vi som forskare inte har samma möjlighet att påverka omständigheterna, utan det ställer högre krav på oss att kunna anpassa oss utefter olika förutsättningar. Vad gäller påverkan på intervjupersonen finns det även flera andra faktorer vilka berör oss som forskare, allt från hur vi är klädda till hur långa pauser vi tar mellan frågorna. Dessa faktorer ingår i den så kallade intervjuarffeketen (Denscombe 2009:244).
16
Denna effekt lägger fokus på hur vi som forskare påverkar intervjun beroende på vilka vi är. Faktorer som kön, ålder och etniskt ursprung spelar roll beroende på vem vi intervjuar. Visserligen kan vi inte ändra på vilka vi är, det är en omöjlighet, men vi kan göra oss själva medvetna om det och förhålla oss till det för att främja en bra samtalsatmosfär (Denscombe 2009:245, Larsson 2010:66).
Urval och avgränsning
Intervju som metod medför även arbetet att finna intervjupersoner. Vid vårt urval var vi tvungna att förhålla oss till vissa faktorer, Vilka ska vi intervjua? Hur får vi tag i dem? Hur gamla ska intervjupersonerna vara? För att kunna göra urvalet hanterbart och inte för brett, utan att samtidigt vara exkluderande, satte vi avgränsningen till “innehavare av vinylskivor”. Detta innebär att personen i fråga på ett eller annat sätt tillförskaffat sig minst en vinylskiva och har denna i sin ägo. Anledningen till denna avgränsning är att det i vårt arbete är fördelaktigt att ha ett brett användningsområde för vinylskivor, vi begränsar oss inte därför till människor som endast spelar eller endast har det som dekoration. En person kan ha den på vinden i en låda, medan en annan kan en stor kvantitet av skivor i sitt vardagsrum - avgränsningen reglerar i sin tur inte omfattningen av användandet, vilket är väldigt passande för vårt arbete. Men med dessa ramar kommer utmaningen att hitta intervjupersoner, det blev svårt att exempelvis göra ett slumpmässigt urval, eftersom vi förutsatte att personen i fråga äger minst en vinylskiva och att inneha en sådan är inget som vi kan anta att gemene person gör.
För att vi i relation till den tid vi hade att disponera skulle kunna sammanställa en önskvärd mängd personer att intervjua, började vi inledningsvis att använda oss av snöbollsmetoden (Denscombe 2009:37-39). Denna strategi utgår i grunden från att vi som forskare på ett eller annat sätt har en förförståelse för målgruppen och gör ett urval baserat på denna förförståelse. Fördelen med metoden är att vi på ett enklare sätt kan finna personer till våra intervjuer genom gemensamma intressen, bekanta släkt eller vänner. I vårt fall sökte vi genom olika kanaler efter personer som är innehavare av vinylskivor. Vi utformade exempelvis ett missivbrev som vi främst spred via sociala medier (Se bilaga 1). Nackdelen med denna metod är det finns en risk för att det blir en ensidig grupp av personer som vi intervjuar, eftersom urvalet i sin tur baserar sig på oss själva och våra kontakter. Den grupp människor vi fick ihop var nödvändigtvis inte ensidig, men med vetskapen om denna risk sökte vi även personer utanför vår omgivnings direkta bekantskapskrets.
17
Detta skedde genom att vi frågade människor i olika skivbutiker om de skulle vara intresserade av att bli intervjuade. På så sätt kunde vi komma i kontakt med personer som vi inte hade någon som helst tidigare koppling till, och som även breddade vår urvalsgrupp. Ett dilemma som uppstod var att vi inledningsvis märkte att det var en majoritet av män som ville delta i intervjuerna. Vi hade visserligen grundkravet att personen endast behövde inneha en vinylskiva. Men med tanke på vår förförståelse om vinylskivor som manligt kodat föremål eftersträvade vi aktivt en mångfald bland de intervjuade för att för att få ett större underlag kring att diskutera denna förförståelses giltighet. En varierad målgrupp leder också till en mer representativ studie (Larsson 2010:61). Det här är något vi tog fasta på när vi sökte intervjupersoner. Nedan följer en lista över de personer vi intervjuat för att underlätta för-ståelsen av analysen i relation till de intervjuade.
Anders 24 år
Teknikintresserad student och musiker.
Janne 30 år
Ljudtekniker och studerande.
Christer 28 år Studerande musiker.
Per 25 år
Studerande med stort intresse för musik.
Mats 25 år
Studerande med ett intresse för äldre teknik.
Lotta 23 år
Student med intresseför inredning
Christina 22 år
18
Theo 25 år
Arbetar inom tryckeribranschen.
Olle 66 år
Skivbutiksinnehavare.
Kjell 22 år
Studerande med ett intresse för radioproduktion.
Mikael 58 år
Event Manager och skivbutikssinnehavare.
Kerstin 62 år
Musikintresserad pensionär.
Carina 53 år
Arbetar administrativt inom sjukvården.
Som det går att se är åldern på de intervjuade varierande och sträcker sig över ett spann från 20 till 66 års ålder. Förhållandena de intervjuade växt upp under gällande dominerande musikmedium ser därmed väldigt olika ut. Personer födda innan CD-skivans lansering 1982 (Plasketes 1992, Bartmanski & Woodward 2015:16) kan därför antas ha en annan syn på vinylskivor som musikmedium än de som fötts efter denna lansering. Vi gjorde av den orsaken en kategorisering av de intervjuade i en ”yngre” och en ”äldre” generation där personer födda efter 1982 tillhör den förstnämnda kategorin och tvärtom.
Genomförande
De genomförda intervjuerna har i sin utformning varit likartade. I samband med vår pilotintervju tog vi även fram en mall för frågor som vi har använt oss av vid samtliga intervjuer (Bilaga 3). Denna mall ska inte ses som att den följdes till punkt och pricka. Vid majoriteten av intervjutillfällena flöt nämligen konversationen på utan problem och intervju-personen svarade på flera av våra frågor innan vi ställt dem. Mallen användes snarare för att bolla emot och som minnesanteckning.
19
Tillsammans med mallen försökte vi ha likartade förutsättningar för våra intervjuer. Med detta menas att vi försökte vara på en plats där vi kunde genomföra intervjun ostört. Men utöver det har vi inte bundit oss till specifika lokaler, vi har alltid haft ett grupprum bokat i beredskap, men vid de tillfällen intervjupersonen fick välja plats, uppfattade vi intervjuerna som mer avslappnade, och att miljön denne befann sig i var främjande för diskussionen (Kvale & Brinkman 2014:170-171).
Vid varje intervju började vi med att orientera intervjupersonen om ämnet då vi gav dem möjligheten att ställa frågor om arbetet, om oss eller om saker i allmänhet. Allt för att personen skulle var på det klara med intervjuns förutsättningar och genomförande. Vi informerade även om att vi skulle komma att spela in samtalet. Syftet med inspelningen var att kunna få något mer konkret och greppbart som vi kunde använda oss av än samtalet i sig. Det som vi då behöver ta i beaktning är hur pass påverkad personen blir av att vi spelar in samtalet (Moberg 2010:199-200). Under våra intervjuer gjorde vi inga försök att osynliggöra inspelningen, vi informerade om den i vårt missivbrev och hade även ett dokument som de intervjuade fick skriva under där det framgick tydligt att vi ämnade spela in intervjun samt vad inspelningens syfte var (Bilaga 2). Under pilotintervjun fick vi även kommentaren att det “kändes lite som ett förhör”. Detta gjorde att vi försökte ha ett mer avslappnat förhållnings-sätt, samtidigt som vi uppehöll intervjuns seriösa ton. En avslappnad stämning var här att föredra, vilket vi ofta uppnådde genom tidigare nämnda faktorer, men även genom att vi bjöd på fika och försökte skapa en trevlig stämning. Intervjuerna kunde pågå mellan 15 och 50 minuter beroende på i vilken omfattning diskussionen förhöll sig kring frågorna i vår intervjumall. Efter att intervjufrågorna avhandlats var det dock vanligt förekommande att konversationen fortsatte vilket medförde den stora skillnaden i intervjutid. Det hörde inte till ovanligheterna att intervjupersonen stannade kvar och fortsatte prata om ämnet efter att intervjun var officiellt avslutad. Att flera av intervjupersonerna brann för ämnet var märkbart vilket underlättade samtalen.
Bearbetning och analys av materialet
Totalt genomfördes 13 enskilda intervjuer. Av de intervjuade var fyra kvinnor och nio män. Varje genomförd intervju transkriberades. Transkribering kan ske på olika sett och rymma olika mycket information. Vår transkriptionsmetod är inget undantag. I våra intervjuer är det andemeningen av vad som sägs som varit det primära för oss.
20
Samtidigt är det också viktigt att, utifrån vårt val av teoretiska begrepp, få med hur detta sägs. Våra transkriberingar har därför varit utförliga och fokuserat på att få med de faktiska orden. Detta innebär att allt som intervjupersonerna sagt under intervjun har skrivits ner. I vissa fall förekommer även eventuella uttryck för tveksamhet eller skratt. En anledning till detta är att det kan finnas vissa situationer där texten fristående kan verka lustig eller ur sin kontext (Moberg 2010:197-199). En annan anledning är att det för oss är av vikt att tolka till exempel med vilken tyngd den intervjuade förefaller diskutera ämnet för intervjun. Det vill säga hur pass självsäkert den intervjuade talar om ämnet. Vid sådana tillfällen har vi därför gått utanför textens ramar för att kunna ge en större förståelse för situationen och hur den intervjuade framstår i den (Wibeck 2010:95-96, Kvale & Brinkman 2014:221-224). Trots detta har vi i största möjliga mån försökt göra ett så pass noggrant återberättande i text som möjligt. Eftersom transkriberingen utgår från vad vi som forskare hör är det en omöjlighet att skriva en “korrekt” eller “neutral” transkribering. Visserligen har vi båda tillgång till samma material, men saker som röstvolym eller att två personer pratar samtidigt kan ställa till problem. Vid dessa tillfällen kan vi bara utgå från vår egen upplevelse av intervjun och ett antagande om vad personen rimligtvis kan ha sagt. I denna studies fall var detta endast problematiskt vid ett fåtal tillfällen, men inte i en sådan utsträckning att empirin förvreds nämnvärt. För att samtliga deltagare ska kunna vara anonyma har vi valt att ge dessa andra namn istället för deras riktiga namn (till exempel “Kjell”). Till detta har vi även valt att skriva ut åldern på personerna (till exempel “Kjell 22”).
Analysens utformning
Analysen genomförde vi i form av en trestegsmodell. Innan det första steget tittade vi dock på det insamlade materialet rakt upp och ner för att försöka identifiera teman och samband mellan intervjupersonerna (Denscombe 2009:370-377, Wibeck 2010:100). När vi översiktligt hade studerat empirin gjorde vi en övergripande genomgång av gemensamma och urskiljande drag av de intervjuades användning av vinylskivor. Detta steg utgör analysens första del. I analysens andra del sammanställde vi de intervjuades skilda användningsområden i form av typ-representationer. Så med andra ord typologiserade vi empirin genom att medvetet skapa olika “fack” vilka har sin utgångspunkt i de intervjuades skilda habitus. Facken representerar en form av generalisering av den skilda användning av vinylskivor intervjupersonerna uppvisar. Våra indelningar ska inte tolkas som att de intervjuade beter sig helt enligt den ena eller andra typindelningen vi skapat.
21
Alla de intervjuade uppvisar tendenser som kan tillskrivas flera olika typ-representationer. De typ-representationer vi skapat i analysen gjorde vi i syfte att tydliggöra vad som anses som viktigt inom gruppen vinylskive-användare och hur personer kan förkroppsliga detta. Båda dessa sociala fält strävar efter ett ideal. Dessa ideal har vi valt att kalla idealtyper. De olika typ-representationerna och idealtyperna presenteras sedan i en modell (Bilaga 4). I analysens tredje del breddar vi diskussionen kring de olika typ-representationerna och idealtyperna. Dels jämför och förhåller vi dem till varandra i syfte att undersöka deras inbördes makt-relationer. Dels utforskar vi genus och de konsekvenser kön kan ha för användandet och dess medföljande status.
Validitetsdiskussion
Hur kan vi rättfärdiga de tolkningar vi gjort av empirin? Vår syn på den studie vi genomfört är att vi undersökt en specifik subgrupp av människor i form av vinylskive-innehavare. De slutsatser vi kommit fram till om användningen av vinylskivor inom denna subgrupp måste ses som några av ett ändligt antal slutsatser vilka går att dra. Oavsett om samma forskningsprocedur som vi har genomfört återupprepas från punkt till pricka av andra nyfikna forskare så är det troligt att andra slutsatser skulle kunna komma att dras (Denscombe 2009:378-379). Även om det självfallet är troligt att deras slutsatser skulle uppvisa liknande tendenser som våra. Poängen här är att vi som forskare inte kan friställa oss från vår bakgrund och våra personliga erfarenheter, det vill säga vårt habitus (Bourdieu 1992:52-57, Denscombe 2010:384-385). Vi styr visserligen vilka delar av materialet vi vill studera närmare och så vidare, men dessa personliga faktorer går inte att helt bortse från. Liksom de intervjuade kan inte vi frånsäga oss vilka vi är eller hur vi förkroppsligar detta. Det vi kan göra är att synliggöra det i största möjliga mån. Slutsatserna och typ-representationerna vi kommit fram till bör därför inte ses som “sanna” i ordets sanna bemärkelse. Utan snarare som ett resultat av flera i en “ändlig värld av möjliga konfigurationer” (Bourdieu 1999b:12-13).
22
Analys
Introduktion
I följande sektion kommer vi redogöra för vår analys vilken är uppdelad i tre delar. I den första delen, Gemensamma och urskiljande drag i användningen av vinylskivor, går vi överskådligt igenom vårt material och tittar närmare på gemensamma och urskiljande drag. I del två, Uppdelning i olika representationer samt modellen över dem, går vi igenom materialet igen. Här delar vi även in materialet från del ett i olika typologiseringar vilka benämns som ”typ-representationer” och ”idealtyper”. Detta för att svara på vår första frågeställning: Hur använder sig människor av vinylskivor för att representera sin identitet?
I analysens tredje del, typ-representationernas inbördes maktrelationer och könets betydelse, jämför vi sedan dessa typ-representationer och typideal och förhåller dem till varandra i syfte att undersöka deras inbördes maktrelationer. Vi går närmare in på genus och de konsekvenser kön kan ha för användningen och dess medföljande status. Denna del syftar till att svara på vår andra frågeställning: Vilka inbördes maktrelationer skapar detta?
Del 1 - Gemensamma och urskiljande drag i användningen av
vinylskivor
När vinylskivan först kom ut på marknaden var det i form av ett medium som ersatte grammofonskivan som följd av dess överlägsna tekniska egenskaper (Bartmanski & Woodward 2015:10). Genom vår empiri ser vi att det även idag finns de som håller fast vid denna uppfattning om vinylskivans överlägsenhet vad gäller ljudbild och dess tekniska kvaliteter. Flertalet av de intervjuade framhåller nämligen ljudets betydelse, och framförallt kvaliteten på det, som den främsta anledningen till att lyssna på musik genom just vinylskivor. Det beskrivs som att ljudet ger en större form av närhet till musiken i sig och att det vore att på något sätt, nedvärdera musiken som konstform genom att ta del av den genom andra medium där ljudet inte återges i hela sin mångfald av nyanser.
Nä därför att en vinylskiva - ljudet är inte komprimerat. Det är det på CD-skivor och streaming. Så ljudet låter mer äkta, det låter nästan som att vara på konsert.
23
Merparten av de intervjuade nämner just ljudkvalitet på ett eller annat sätt. Vissa av de intervjuade nämner ljudkvalitet i diskussionen om sin användning av vinylskivor, men fäster dock ingen särskild vikt vid dess påstådda överlägsenhet. Det finns med andra ord en medvetenhet hos de intervjuade kring att ljudkvalitet är viktigt i diskussionen kring användandet av vinylskivor. Vare sig de intervjuade anser att den spelar roll för sin egen användning eller inte. Samtidigt ser vi också att vissa praktiska aspekter spelar in då exempelvis Janne spelar musik genom samma högtalarsystem, oberoende av musikmedium (Janne 30). Med avfärdandet av ljudkvalitetens betydelse skapas en åtskillnad mellan de som lyssnar på vinylskivor för ljudkvalitetens skull och de som inte gör det. Som del av subkulturen kring vinylskivor ser de intervjuade dock andras användning av vinylskivor som positiv, även om de personligen kanske inte gillar sättet användningen sker på.
[...] jag tycker det är en väldigt kul grej och jag älskar vinyl liksom, och jag skulle gärna få
fler personer att gilla det. Det är inte så att man vill ha det för sig själv, vilket jag tror att många utifrån kan se det som när man lyssnar på vinyl [...]
(Kjell 22)
Där av handlar dessa skillnader om ett försök att representera sin egen identitet på ett sätt som skiljer sig mot andra, snarare än att en tycker att andra använder vinylskivor för att lyssna på musik av ogiltiga anledningar. Att sträva mot särskiljande för särskiljandets skull är en form av kulturellt kapital (Bourdieu 1991:23-31). Att så är fallet visar sig i debatten om ljud-kvalitetens betydelse. Ljudkvalitén är grundläggande för att vinylskivor över huvud taget ska vara relevant att använda för att lyssna på musik genom. De intervjupersoner som ser ljudkvaliteten som viktig har gemensamt med dem som inte ser den som viktig, att de alla har en sorts medvetenhet kring att ljudet förutsätts vara bättre på vinylskivor, men att de inte själva alltid kan se huruvida det stämmer in eller inte. Något som Christina tydligt säger i diskussionen om ljudkvalitet. Hon menar på att trots att hon själv inte har en “jättebra” vinylspelare så anser hon att musiken i form av ljudet från den blir klarare (Christina 22). Vinylskivan i sig är mer fysisk vilket gör att hon tycker ljudet “känns mer äkta”. Nära kopplat till ljudkvaliteten finner Christina och en majoritet av de intervjuade att den fysiska inter-aktionen med vinylskivor är viktig. Du gör något utöver det vanliga för att ta del av en musikupplevelse. Och genom att göra detta “lilla extra” förhöjs musikupplevelsen.
24
[...] hela proceduren med att ta upp den, lägga den på skivspelaren, dra dit nålen, höra att den knastrar igång litegrann. [...] Det är en helhet. En ritual nästan!
(Anders 24)
Likt de som ser ljudkvaliteten som viktig så är det här en fråga om vissa steg som måste tas för att få en viss upplevelse. I detta fall spelar självklart ljudet in, men här är det snarare tal om att “ta sig tid” till musiken för att verkligen kunna uppleva den. Detta förutsätter flera saker. För det första tid, men även en vinylspelare och själva vinylskivan. Bland annat Anders lägger väldigt mycket fokus på helhetsupplevelsen, men flera andra är inne i liknande tankar (Anders 24). Oavsett hur det talas om helhetsupplevelsen är dock “känsla” en åter-kommande beskrivning i användningen av vinylskivor som musikmedium. Likt Janne kan “känslan” användas i relation till att beskriva vinylskivors fysiska attribut (Janne 30). Eller som Christer nedan, för att beskriva närheten till musiken.
Det är en helt annan känsla. Man får nån närhet till musiken på nåt sätt.
(Christer 28)
Att sätta ord på vad den här “känslan” kommer ifrån verkar vara svårt. De intervjuade motiverar den på olika sätt. Beroende på de egna erfarenheterna så är det olika saker som kan ligga till grund för denna “känsla”. De intervjuades motiveringar inkluderar allt från vinyl-spelarens rasp mot vinylskivan till att den har egenskaper som digitala musikmedium saknar. Alla intervjuade diskuterar samtidigt vinylskivor utifrån tidigare personliga erfarenheter av det som medium. Vissa har växt upp med det som ett självklart medium för musiklyssnande, andra har inspirerats av vänner, familj eller bekanta. Den ”känsla” de intervjuade upplever i relation till vinylskivor skiljer sig eftersom deras personliga erfarenheter gör det. Människors personliga erfarenheter är ju som nämnt tidigare en del av deras habitus (Bourdieu 1992:52-57). Som exempelvis Christer nämner började hans användning av vinylskivor genom att han fick ärva vinylskivor från sin pappa (Christer 28). Innan dess hade han inte varit intresserad av vinylskivor. Kanske inte i första hand för att han inte fann det engagerande eller spännande, utan snarare för att vinylskivor inte fanns i hans världsbild. Christer såg inte användning av vinylskivor som en del av hans handlingsutrymme (Bourdieu 2005:8-22). Det som Christer beskriver är dock väldigt talande för flera av de intervjuade ur den yngre generationen, det vill säga den som växt upp när andra musikmedium än vinylskivan varit dominanta.
25
Många av dessa nämner en form av nostalgi till när de var små. Antingen genom att vinylskivor bara fanns passivt i deras vardag eller att de aktivt användes. Ur detta kan vi sluta oss till att det finns någon form av vilja att återkoppla till tidigare erfarenheter av vinylskivor. En form av nostalgi för andras eller det egna användandet av vinylskivor. Det är även ett sätt att koppla ett minne av musik till ett specifikt fysiskt ting. Flera av de intervjuade kopplade bland annat vissa specifika vinylskivor till särskilda minnen, vilket de ofta benämnde som en viktig sak för användandet. Detta förekom bland de äldre användarna där vinylskivan fungerade som ett sätt att fixera en händelse - ett minne - genom vinylskivan som en sedan kan spela för att få en tillbakablick till denna händelse. Detta refereras till som en “upplevd nostalgi” (Christina 22). En motivering till att denna romantisering av “upplevd nostalgi “tar sig uttryck genom just vinylskivor är enligt de intervjuade att det finns en längtan till en tid då saker var mindre komplicerade än i dagens samhälle (Lotta 23). Att det finns en längtan till tidigare beskrivs enligt flertalet av de intervjuade som att det går en “retro-våg” genom dagens samhälle.
Efter att ha diskuterat närmare med de intervjuade om vilka de som välkomnar denna “retro-våg” är definierar flertalet av dem dessa som “hipsters”. Vad det innebär att vara en “hipster” verkar dock vara höljt i dunkel. Tydligt är däremot att de intervjuade själva inte ser sig som del av denna grupp (Lotta 23). Å ena sidan ser vi här en tydlig värdeladdning i att likställa människor som strävar mot denna trend med “en viss typ av människor”, det vill säga “hipsters”, vilka de intervjuade själva inte identifierar sig med. Å andra sidan ser de inter-vjuade det som statusladdat att vara intresserad av objekt och trender vilka överensstämmer med användning av “retro”-föremål likt vinylskivor.
[...] samtidigt som jag tror att det är någonting som inte alla har. Det är lite unikt, det är
intressant, det startar konversationer. Ja som sagt, lite inbördes beundran kanske också.
Janne angående vad som är speciellt med vinylskivor (Janne 30)
På sättet de intervjuade pratar om dessa trender verkar det som att de ser det som “fult” att medvetet sträva mot att sticka ut genom sitt intresse. De som innehar status är istället de som sticker ut i sina intressen utan att verka vilja göra det eller själva definiera sig som människor som sticker ut. Det handlar åter igen om att tillförskaffa sig kulturellt kapital genom att vara särskiljande (Bourdieu 1991:23-31).
