Dissertatio historica de caussis, ob quas Gustavo I:mo contra Christiernum II:dum opitulati fuerint Lubecenses, quam venia ampliss. facult. philos. Upsal. præside mag. Erico M. Fant ... pro gradu, publice ventilandam sistit Sven Eric Gestrin, Dalekarlus.

DISSERTATIO H ISTO RICA J D E

c a u s s i s , o b q u a s G USTAVO I: m o

c o n tr a C H R IS T IE R N U M II.dum

OPITULATI FUERINT LUBECENSES,

Q U A M ,

F E N I A AMPL1SS. F A C V L T . PHILOS. VPSAL.

PRÆSIDE

M a g . ERICO M. FA NT,

H I S T O R . P R O F . R E G . E T O R D .

S. R. S. M.

P R O G R A D U ,

P U B L I C E V E N T I L A N D A M S I S T I T

S V E N E R I C G E S T R 1 N ,

D A L E K A R L U S .

IN A U D IT . G U S T . MAJ. D . 31 M A J I, 178a.

H O R I S P. M E R I D I E M S O L I T I S .

U P S A L I Æ ,

TYPIS J O H A N . E D M A N , DIRECT. ET REG. ACAD . TYPOGR.

AMPLISSIMO ATQUE CELEBERRIMO D O M I N O

FRIDERICO MALLET,

M A T H E M A T U M I N F E R I O R U M P R O F E S S O R I R E G I O & O R D I N A R I O ,

I

A C A D . R E G . S C I E N T . S T O C K H . & S O C I E T . R E G . S C I E N T . U P S . M E M B R O .

P A T R O N O

E V E R G E T Æ PROPENSISSIMO,

ln fignum gratijjimi & veneratione calentis animi, has confecrare

pagellas voluit, deluit

AMPLISSIMI ATQUE CELEBERRIMI N O M IN IS

C U L T O R D E V O T I S S I M U S

SYEN ERIC G E S T R l H *

O P I T U L A T I F U E R I N T LU B ECEN SES.

$. I.

N otiftimum eft & a multis dudiim fcriptoribus ex- pofitum, quomodo integra Septentrionis com­

mercia a Sec. dudum XIII fuæ ditioni fubje- cifîènt civitates , quæ Hanfeaticarum fufeeperant no­

m en a). Illæ quippe, ubi primum fub imper. H E N ­ RICO AUCIPE Sec. X. ad arcendum H ungarorum im petum ; dein vero maxime Tub imp. FR EDERICO BARBAROSSA, Sec. XII ad cohibendam clericorum vim variis privilegiis inftrui occeperint Germaniae urbes;

certum in fcedus ab an. 1230 fefe compofuere Æ), cujus praecipua effet lex, ne alia quasdam gens intra Oerefundenfe fretum feptentrionales in oras pene­

traret. E t initio quidem Visby Gothlandiæ Urbs, an.

1276 iisdem cum Lubeca in Svecia immunitatibus donata, aemula hujus urbis & cui haud raro primas deferre cogeretur, fuit; cum autem illa an. 1361 a.

R. W A L D E M A R O excidio, ex quo nunquam dein

A 2 capuc

n ) Ab antiqua voce Hnnfn, Societas. P rivilegium R eg. A ngi.

H e n k i c i

ITT. H am burgenfibus concelPum 1266 ita h a b e t: C oncedi­

m us m ercatoribus de H a m b o rc h , pro nobis & fuccefioribus n o f tris , quod ipfi h abeant Bunfam fuam ; H inc loquendi fo rm a : in Hanfam re ­ c ip e re , i. e. in S ocietatem .

/>) Robcrtfitiy Hift. de C h a r l k s V . T o m . 1. p. 43 . T . 2. p. 203.

exferere potuit, fuit vaftata; omnem ad fe com m er­

ciorum fummam rapuit L u b e c a , an. 1312, 36, 44

& 61 fuis in privilegiis confirmata c). Ita autem tum neceflitatibus noftris fubveniebat, ut quavis in regni u rb e, immo etiam ad quamvis ditiorem ferri vel cupri fodinam, fuos haberet legatos, qui, quæ produceret terra SvioGothica, modico pretio coeme­

rent , c o n tra , quae nobis ab exteris oris adferenda effent, venderent fub monopolii jure. C o n q u e­

ritur ideo R. G U S T A VUS I an. 1539, hos ex­

traneis commodis addiCtos mercatores leftam ferri Svecici X L marcarum pretio in patria redemifle, Lubecenfibus vero XXXIII vendidiffe fuamque im­

modico mercium externarum pretio compenfafle ja- Cturam d). Cum vero, nondum ad illam perfectio­

nem , quam etiamnum o b tin e t, adduCta navigandi arte , longius judicaretur ab Italiae o ris, cujus in manibus tum omnia Indiae orientalis commercia, in Balticum mare maritimum iter, quam ut unius aefta- tis fpatio confici polfetj neceffarium habuere hae in­

ter fe commerçantes gentes emporium , in quo de­

ponerentur cumque feptentrionis produCtionibus com­

m utarentur orientis fpolia. Commodiores nullae at- que huic ufui ipfo fitu magis infervientes judica­

bantur Belgii u rb ib u s , ex quibus Bruga, Bruxellae atque

c) Lngerbring, Hift. SvioG oth. T . 2. p. 40 7 . Botin, Svenfka F o l­

kets H iftoria, p. 3 6 6 .

d) O ratio R. Sen. & Com. N ie. Bielke, om de: forfta ly c k lig a

tid e h v arf for S veriges allmänna hushållning under Konung G

den l:ftas R eg erin g , p. 37.

aeque Antverpa potiffimum huic fonti adferibere de­

bent primas fuarum divitiarum origines. C um que illæ fimul artium manuariarum, in primis lanæ atque lino fabricando infervientium, maximas haberent cu­

ras; brevi accidit, ut urbium & mari Mediterraneo

& Balthico vicinarum induftriam aemularentur cumque utrisque harum participes fieri vellent lucri ex com­

merciis reportandi e).

$. ».

Pluribus vero nominibus totius Septentrionis Rex C H R 1S T 1E R N U S II. cum Belgis erat conjunfhis, affinis quippe illorum hoc tempore domini, imper.

C A R O LI V:ti, cujus fororem ISABELLAM connu- bio libi junxerat. Verum, quod multo erat majus, in intima familiaritate vixit cum binis ex Hollandia fe­

minis , Sigbnta p u t a , quae Amftelodami variorum fru& uum venditione vitam toleraverat ejusque filia D y v ik a , cujus infignis venulfias regis fafeinaverat a- nimum. Harum confiniis inftigatus non Batavis tantum p e r fretum Oerefundicum primus viam aperuit: verum etiam integram illorum coloniam partem Haniiæ, cui nom en A m agcr inditum, occupare permifit, horticul- tura reliquorum metropolis incolarum inlervituram ulibus. Idem quoque de urbe freto Balthico proxi­

ma Helfingora meditatum fuifle conflat, renitenti- bus licet ejus civibus cxfecutioni non fuerit datum;

p o rtu m vero Kafnienfem liberum omniumque na­

tionum navibus patentem declaravit f ). Contra hæc

A 3 fua

e) Robertjun, 1. c. T . i . p. n a .

/ ) Hollbcrg, D am iem arks R iges H iiloria, D el. a. p. 21. 34- 9*-

fua gravamina movere haud intcrmiferunt Lubecen- fes; verum cum in cafTum hoc fieret atque timen­

dum infuper haberent, n e , fi C H R IS T IE R N U S Regno Sveciæ quoque potiretur, eidem ruinæ fubji- cerentur illorum in eo privilegia; illud quidem q u o ­ vis modo impedire funt conati. Sic an. 1519 auxi- liatrices copias viduæ S T E N O N IS S T U R E Cbrifti- n a Gyllenßierna, Stockholmiam contra C H R ISTIER- N U M ftrenue defendenti, fub præfe&o Holfato Ste­

phano Sa/fe jamjam mifere g ). Ubi vero illæ contra praevalentem Danorum vim nihil potuerint, G U S T A ­ VO I. menfe Sept. eod. an. ex captivitate Lubecam venienti non aliam ob cauflam aures commodaffe cenfendi funt, quam quod inde C H R IS T IE R N I pro- greffibus remoram quandam objici pofle exiftimarent.

Hinc caute adm odum , nec nifi bene cognitis G U ­ ST A V I viribus, proceflerunt; illas vero ut plurium regni incolarum ftudiis fuffultas viderint, non fegnes fuere ad m u tuum cum illo ineundum foedus. Quin immo fub eodem fere tempore partibus patrui CHRI- STIEPvNI, tum Ducis Holfatiæ, FRIEDERICI faven­

tes bellum C H R IS T IE R N O proprio nomine declara­

runt, fuisque cum FRIDERICO viribus junctis illum e Danorum metropoli totoque adeo regno expulerunt h).

$. m.

Eo autem magis, non nifi rationes has fuas po­

liticas propriaque commoda, R. G U S T A V O I. cum opi-

g ) v. D nliny Sv. R ik es H iftoria, P. 2. p. 8 9 9 .

Io) Hollberg, 1. c. p. 108.

opitularentur, intendifîe Lubecenfes, ex eo manife- ftum e f t , q u o d , poftquam ingentem neque facile folvendam pecuniarum fummam (ibi deberi declara- verant, non alio nomine eandem fenfim folutum iri permiferint, quam ut vetera illorum privilegia, cum exclufione aliorum atque ab omni teloniorum pen- fione immunitate, renovarentur. R. G U S T AVUS tem porum cedens neceffitatibus etiam hoc illis con­

cedere coafhis eft*, verum , ut tanto onere quanto- cyus liberaretur, nullis pepercit curis. Evenit inde, ut, cum foluta tandem, quam debuerat, pecuniarum fumma, commerciis fuam libertatem reftituere vellet, illumque in finem an. jamjam 1525 fcedus cum Bel­

gii provinciis iniviffet i) \ maxime inde in Regem inimicum animum conciperent Lubecenfes, qui dein, ubi an. I532 perpetua inter feptentrionalia regna atque has provincias concluderetur p a x , in manife- fta erupit hoftilitatis indicia. Notiflïmæ funt, quas duo urbis hujus opulentæ cives M arcus Meyer &

Georgius W ultenw eber, ex occafione vacantis, poft m ortem F R I D E R I C Î I:mi, folii in Dania excita­

ru n t, tu rbæ ; neque minores per Svantovem Sturey atque Com. jobannem de Hoja Sveciæ Regi fa-

ces-

i) H ujus fœ deris a rtic u lo s, quos H iftoricis patriae ha& enus ig n o ­ to s, ex cod. IVi 1er. Bibliothecae Upfal. haufimus, in prim is abfolvebat, q u o d , fub 3 annorum in ter Sveciam Belgium que induciis, Provinciis H ollandiæ , Selandiaj, B rabantiæ , F n f.æ O rient. & O cident. p ateren t p o rtu s Sudercopenfis, Stockholm ienfis, Calm arienfis & Lôdelienfis, t a ­ m en cum Politis tributis telo rio rn m folvendis. Subfcripfere huic pa­

cificationi nom ine R egis D o ft. Joannes Magnus, R egni Sveciæ A rclii-

tëpifcopus atq u e G om es Jtbatmes ab H oja, R eg is affinis.

ceffere ccmati funt moleflias. Quae vero cum vigi­

lantia G U S T A V I irritae faftæ fuerint, poflmodum non tantum ejusmodi moliminibus*, fed & nimiae ci­

vitatis Lubecenfis in vicinas oras potentiae finem im- pofuere.

§. IV.

Primam vero fuarum actionum rationem an. 1523 regni ordinibus Arofiae congregatis reddidit R. GU*

ST A V U S in propofitione, quam, cum nemini antea Hifloricorum noftratium notam fu i de confiât, levi- denfi opellae adjungere volupe fuit. Memorant qui­

dem ad hunc annum Celfîus & von Dalin k ) , re­

gem nuper eleftum Epifcopum ^{P etr} um Sunncinvader, ejusque p a tro n u m , eleftum Archiepifcopum Mag.

C anutum , ceu variarum in Dalecarlia turbarum au- ftores, graviter in Capitulo Arofiæ increpaviffe deque muneribus, quæ nondum adgreffi erant, depofuiffe;

verum neutri horum fuit cognitum, comitia quaedam, vel faltem majorem incolarum regni confluxum, ea­

dem occafione ibidem fuifTe. Quidquid fit, optime inde innotefeere arbitror, qua via animos fibi fub- jeftorum captare folitus fuerit laudatus R e x , quibus­

que mediis, quod firmiter dein tenuit, folium aiTe- cutus* Augeri etiam hoc documento poterit, quæ illud defiderat, Colleffcio Decretorum Comitialium Stiernm anniana.

Thette

k ) Ille H ift.

I:m i,

1.

2 2 4 :

H iit. Svio-

G oth. V ol. I II . p. 92.

Thctte Tpartt fr a m ß tt fu r thenn menige mhann y W e /icr d fs a nno D . i f 23 om m årm ejfone , h a il- kitt och ma jbrkunnes annorßadifs y lannditth, Hôgmechtig For fie och H crre, H er Goftaff medh Guds vådhe Suerigis, Gott his och IVendis uthwalde Komtngb, war kiarif/he nådige Herre lather idber alle [aye andelige och werdzlige friihorne och frelfiis menn y kibpftadzmenn, bergs- menn, bonder och menige allmoge, fom bar forfambladhe åbre.

Fbrfl lather Hans Nädhe tacke edher alle får thenn tro- h ett wdiieligheet och biflåndh fom y Hans Nådhe beteedtt haffne, ifrån thenn tydh fbrflt Hanns Nadbe kom till rege- ment hett her y rykett och till nw, befynnerlig a tt ij Hanns N å d he bettrodtt baffue, t her ij medh alles id her s fu ll me ch - tighe fand rage bad ut hi Strångnå/s Hans Nådhe till kåre dt baffue, fom åhr till ful/m åcktigb Herre och Konungh utoffuer a It t Suerigis riche och achter wahre id her allefamman medh Gudz bjelp thenn (en) gunflig Her r e , och will altidb wethe idbers gagn och biflåndh, håppandes och inthett tuifßandiis a tth ij nu alle wille wahre Hans Nädhe får troo underfåttber och ballen vidh tbenn macht och wdrdigbett, ther ij baffue f a t t bonom fore. Endocb Hanns Nädhe bad he gar na waridtt then wårdigbeett och omaak f brut hann, om ban t bett icke f o r Gudz [kitlldh och alles iders daglige boåna fkuldb påå fig b anamma d t had be, Rycbett och idber alle till forfuar ocb befkerm, foi/i Hanns N . fågb att flårfle macht oppå ligger.

Så giffuer Hanns Nådhe idber till kienne, atth widh then tidb Hans Nådhe war y Strengndfs, war något breff wtfkriffuen tfrå thenn Bbrfltben H ertig Fredricb, fom nil dr ebnn uthwaldh Konung ti l D anm ark, i hvilkitb bann Idtb for flå a tt ban åflundade bår til rye het : nå gönn tydh ther epttber tåå ha fin jpordbe a tt wår kidrift be nå dig be Herre kåradtt war får Herre ocb Konungh, gaff bann fidanne åftun-

B dann

dann w tböffuer, bm îkith tber a ff mer kics karm , n tt bann fendbe fine fullmyndigbe fendingebudb till bandlingb medb war nådigbe Herres thro man Her Bdrenn van Mcelen inn udbi B lekin g b, builkittb war kidriß e nådigbe Herre m kr ak­

te tt ocb ännu y fine wârie hvffuer, Begier andes ware y Bro-

der/kap ocb wenligb förbund b medb Hans N. Såå åbr tbet alle redbe fö rfle g a n g n et, t bett Hans Nädbe war kàredtt til Kom tngb, a tt Dannfke Konungen ocb andre f remm an de Herre güfftte tbenn dßundann utbbffuer, fom the altidb baffite bufft i l l rykett , tber 2vy alle famme nu tacke Giulb fö re , b et enc kand es hua dt t febadbe Rycbett y fö r t id ben o ff wttlenfke Konungber ùafft buffer^

7 bett andre gagnett fom och epptber follt dr t h e tt, tber wy alle md frbyda ofs wtböffuer, ocb tacke Gud b , at b fddanne wenligb för bund b ocb freed fördes ofs til ifrd D an­

mark , tber wy icke annedtt pldgbe utaff b a f t baffue dn ofridb i mångb förhdne dbr\.

Åbr ocb tbefslykes epptterföllt, a t Konungar, H errar, Bör f a r , land ocb f l åd er falle Hanns Nådbe till ocb b ej er e atb ware i frydb ocb wenfkap med H. N. ocb Su.riges riche, tbet icke e lfe s fkedt badbe, om builke dbrende komma dagb- liga dags brejf ocb bitdb ti l Hans N ådbe, ocb t ber med till- lju dis a lk g å å tt , fom ti l wenfkap ocb Broderfkap drager medb frdmmandbe H erra r, land b ocb ftddber, faa atb rycbet dr nu me bra befryndett ocb wår nådigbe Herre åbr mehr nampnkunnogb ocb y wyrdningb hållen y annor hmdb meer dbnn til för en n e , ocb me ebner fig b bjelp ocb biftand utaff them , om th ett beboff gör bdr y R ykett ocb ofs alle ar til Ror dbre ocb jd m v d l ti l gagn ocb byftåndh.

H ttermere giffu cr wår nådigbe Herre idber ti l kienne\

för t ber is fkuld fom oförflåndigbe dbre, ocb icke all ting be-

fynne kunne, t be tber förundrade atb Hans Nadbe haffa er

iagtt tunga uppå hm dittby fom fk ie ttb dr medb fkieppsgterdb

och annor fa Janna bjelp och haffue icke kunnitt öffuer reckne b va tt uthlåggninger hann baffuer bafft t ber emot ; t berfÖre endocb at b Hanns Nåähe år ingben vdkenfkap pliebtigb, bnffuer hann lickvål lå titt fija hans råeben/kap, hwadh Hanns Nådbe off utblåggningben baffucr bekommit fö r fkip, buffer och varier, fåå och ti l at b låbna folkith me dl) , reefenere , ryttere, bof- menn , fot gå nger e , ßippere ocb baatsmenn, famme fumme /å flor at tbet ndpplige någon mennifkie trodtt baffucr, Abr wehl for ogonnen, /fo w M/V* baffucr fådanna jk ip medb B off er ocb w årier, /?« /agwv Swerigis Herre och Konung y förre tidben finnes fådannt bafft had he, få r hvilkith brifl på fiib tt baffuer rycbetb off te få å tt dråpeligb fkadbe t i l fjofs ocb m ifst ftundom tbe fkiep p , ry k » * baffuer w aridtt ti l flor fkadbe medb kopper, j ä r n , mårdfkinn ocb andre dyrwaror, £>/// ^ well haffue m å tt bygget et t b god t fkip med bôffor ocb varier, medb bm lkett man m åtte fådanna fkadbe v ål affwardttb.

Fur tbenn fkulldb baffuer Hanns N åd icke [part pen- ni n g e r , ut hann fa tt figb i flor dråpeligb g ie ld t, kiöpt fom- ligbe fiepp for K l i m. (7000) ocb fombligbe för K i l l m. (g000) ocb fombligbe K m. ( y 000) få a tt fumrnan löper fö r fkepp aliéné widb C m. (100,000) gyllene t ber tbet font förflagith åbr X tunnor fulla medb penninger. Hadbe icke the flip w aridtt , hadhe Komingb Cbriftiern bafft tilfålle til atb und fa tt Stockholm, Calmar ocb Finlandb ocb hadbe paa t benne ty d b intbet variât i ßrvenfke manns ben n d e r , fom the nu Gud b tbefs lof år. Åbr ocb well witter light bvadb fr emmande folk Hanns Nåd he bafft baffuer, re fenerare med fadana refetyg ocb h a rn iß , fom hwar maun fedt baffuer.

I hefslykes P y tte re , fom alle månad be lön tagit b hadbe nu fin t t b i tw å b r , ingen tnann mindre åbnn j gyllene om måna dben, fomme dobbelt, fomme tredobbelt, fåå atth fumme baffuer lupitth om månad ben medb tbe Lübescbe knekt erne hår nåre widb L X m. ( 60,000 ) gyllene, tbet var fex tunnor

B 2 fu ll

fu ll med p enninger, om heela abret viel 6 lefler penningar fôrnthan H anns Nadhes egna Svenfka fo tb g ångare fom oeb haffua tagitb månadbe l&n H m. (jooo) ti.ark cm månadben, tbet var ebnn ^ tunna penning e r , om abret wydb m indscbte 6 tunnor penninger.

Tberutôffuer fô rr ebnn the ryttere kommo Jåå månge [om bbffdes jô r Stockholm, wnhldbe Hanns Nådb utb a ff tbe Helfinger et taall folk utaff tbe tbadan utbgjorde m a n u , [om tber tili baß fallne w åre, ocb gaff tbem ïbnn fo m tbe andre i làngann tydbt tb :tt ocb ville lôpa ebnn godb ftimme medb penninger, tb ett dock icke baffuer gjortt någon Suerigis Herre till fôrenne, atb bann w å rtt a g itt fo lk Ibnt baffuer, menu wåbr nådigbe Herre gjorde buar mann ti l god be, atb the måtte fitia utbann tu n g a , ecb hhffue bwar ti l f i t t vidb åker och angb) ßne bußrur oeb barn. Ib er tili bndbe Hanns Nåd be råtte boffm ånn, font tjente Jôr års lonn jum m a jô r bladej penninger, bådar lopp wydt X X /;/, (20,000) m ark om året, tb ett wahr 11 (2) tunnor penninger.

Summa [ummarum pa ett åhr y alle f ôrfcbreffne nth•

leggninger, bådbc for /hippen ocb for foUkitt war w y itb y III [8) laß er penninger for ut ban andre dagbligbe utb legg­

ninger , fo m icke bår reebnas kann.

Saachen, bvarfbre Hanns N åd baffuer tbetta frem m an­

de fo lk b a ft år fônbennfkuldh, attb nàbr Hanns N åd be to'eb fygb Jôre medb alles id bers bye Ip at fhrdriffue then omilde Konung Cbrißiern, fom alles wares fôrderff y ftnnett bad he tbå buar Hanns N . fobr kringb om rykittb war buars mars rådb ocb r ô fl, at b bann fa ille låt be komme folk in y lan- d ittb i ocb attb tbe ville gierne bjelpe til fjelffue them atb Ihn a , builkidtb ocb fåå Hanns N. tbåå gier n a giordbe, kal landefs in utbi landittb it t måebtigbt tdll fo lk , forebhg oe ahre a f landittb f a m e , ocb en floor dehl år quarJ>ådbe i i ' in land b ocb Calm ar, pan tb e tt atb Suerigis infudde a ti­

me ghe

mogbe matte ß ttia hem ti l f i t t b, fib tta åker och engl), fêdba fin n hu ft r uv och barn, och in te tt gåå lång ber utb atb /åt bei fiâ â fig b ibjell.

F&rtbenßull baft he Hanns IV. laggtt t henna (kattningb ocb bjelp på y fi/ffuer och annan del, fom tbe Jje Iff utbhffuadt ha ft he f brran ban kn Haft be tbett f r ammande folk inn ut bi lan dit t b , tacker H anm N. iftber alle fo r tbett atb y baffue alle latbit J}y ne i ci ber we lue lige iidbi alle mat be 3 fom tro D am m en.

Gifftter B a n n s N. id ler ti l attb fb rftå å , atb m u fS r någbre veckor fed ban , thâ the Liibifke Herrar f f ulle får dis bådhen med t ber is ry ttere, cfkafte the ganfka fre n g lig a ocb anftehiis medb tru g b på alle beta/ningb Jor fiepp, byffer ocb varier, fom Honns IV. a ff t be T yffe till Borgen kbpt badbe.

7 befslykefs a ff all Hon ocb månads foilftb fö r tberis ryt­

tere, batsman ocb fkeppere flr a x t utthgiffuandiis, få fra v ip tt H ans Hade ocb Scbuenfie [kulle förm å icke ftort förtal på tberis abre ccb red/igbeet i Tyfklandb få å betablede Banns N.

them Ja långe fom fbrenempfte lannds [kattningb ocb bjelp ville recbe, war doch licbwåll fumman f o r , (om y nu hor 11 biffue ocb honom om t je lig t war på tbenn tyd b bet able, 7 ber»

jure gick Hans N . ti l råds med Rykfenns Rådb, builkitt ebnn p a rt t ber tillflåftbiis våre, fuaredbe huafth till betalnings finnes f u l l e , fåå fa n n s för rådb atb mahn fkulle med haj st tag be t i l labns af kyrkor ocb klofler penninger till tbenn tyfth (å lange Gudb fogade atb rycbet kunne komma figb ti l penninger , och fådant filffuer ocb penninger måtte betaleftt vare i gode måtto, builkitt ocbfå Hanus N. g jo rtt haffuer ocb nun g for ocb låt ber u p friffue buaftt fom wiftb buarie kyrke to g s , achtendes nå ft Guftz bielp, om Hanns N. well g å r , tb e tt framdeles bet bal a , heller wttbffner , åbnn nå g o tt aff kort a tt. Menar H. N. fördenfkulft at når y D annem ån alle■ öffuerwåge hvaftb fattigdom på får de wåre, tbå tbet 6r- ligb begyntbes ocb tber medb the dråpe/igbe fo r e fu m m a ,

B 3 fom

fom y horde w tg iff ne dire oc h them her eptter wtgiffues fkulle, ther bebbff'wes tber in gen under uppå b varfßrre fb re- fkrefne utlägning bielp ocb läån fkedde äbre,f äbr inbeer u n - derligitb a tt någon tiidb tillreckie kann. Ahr ocb få denne ålegningh icke upfunnen a f Hans /V., wtbnn ähr off ta a ff Ja - dana nodb till f Sr ene blifne älagde, fom rv all finnes y game II breff ocb regiffer, hw ilkith Sw erigis L agb ok klarliga in n e ­ h å lle r y K onungs b alk en e, att fo r tolka f a a k e r , m å g e .(lika hielp p ä å låggies.

E ffter fåä äbr, att fådane hielp ocb ålegningh åbr icke m ott Swerigis lag uthann åbr fkeedtt epttber Jom mecniige matin uttloffuatt hade kring om la n d itb , fo m förberbrdtt äbr rikettb till biffånd ocb befkärm ocb vår N . Herre m åtte bli fit a wid ordh ocb åbre ocb betable bans gäldb, fom H . N.

icke får fine fkuldb utban fSr rikfens båflbe jkuldb uttb i kom- m itt var beklagar Hans /V. fik för idher alle, a tt b någrre vrångvyfe finnes Jom iblandb allmogen ftundom bemmeligen och Jlundom oppenbarligben förtable Hanns N. at han låter fkinne kbrkier ocb klo ft e r , änthd at tbet i fanningb icke år fkedtb, anners ån medb ett råttb låbn fom framdelis betables Ikall. The tbet gore the ville intet befynne b va tt nhdb Hans N. tb ertill drifu it hafner, utan fom fhrm årkies kan mebne gjöre Hans N . en owi/lig allmoge, ocb bedåmple obeflånd i la n d itt, fom offte i forntidene tbes verre ffedt år riketb till ett fio rt ftr d c r fb : boppes vår Nadigbe Herre nt y Daune- mån fådane ftåmplare och förräbdare icke gärna böra eller lyda v ille , utban heller bielpha till them a tt b ftraffa b wer Hanns N . kan bcßa them therm ed: ocb näpfe them fom for- vädere menar Hanns N. at tbet [kall vara eder D arménien alle medb ocb icke motb i någor m åtto, tber begäbrar Hans N . fv a r uppå.

U taj the furenämpde dråpelige fumme penningar åbr li­

gen utblagde are fedan wahr N. H erre kom till regementeth fom lopp t i ll Ja månge låfter penninger, kan bvar man a f

merkte

mcrkie ovi Huns N. bade möjeligit wav it at låta f l å f å dant m ynt h , fom wåll bade bov d t , och a ff ålder w aritt baffuer, uthan a ff råtte nôdb la t it fla g tth tbett ringe m yntb, tb ett ban doch icke f l r f i begynt uthan Konungb Cbrißiern flogh the in förß och kotn fig tbermedb bår inn udi r ig e t, f i år eck ban vied h [anime my nth Gudh theff lofjwett kommen ber u t h igenn. 7 berfôre eptber nu hoppandes år nth war N. Herre ß a l l icke be boj we [å mange främmande folk inn i lunditt fetter Hanns N. ann in till id ber alle byatt id b er fy nnes och tekkes he le fu n med rich fens råd b om for/kr: ne k lipping ar t hy a tt fom lige mehne att then oköp fom nu åbr ß a ll war a myc­

ket kommet får klippingers fcbuld, och månge begynt be till at veder fake them og vilie them intet opbäbre hwitket fo r ß nr f i r ungh ha f ver haft a tt the rytt here begynt e at b fo rß f br­

achte them och tber bafue andre tagit fich eptber och fom lige om the fk u l le upbåve khppinger fått j e the tber i s wahr or få dyrth at the bafiia dubbelt eller mebra ån tbe eljefi borde, f å a t når man fer alt omkring warder klippingen icke up- buren fo r halfva f i t t wår de t her ban åbr Jåtter före, bwilket oordentliga köpfcblagen va r N. Herre bafwer flrånglige för- buhdit, hafner dock icke annat tber eptber följ dt ån at köp- viånnerne gjÖme bor dt f a l t , bumble och klåde, och fom lige före bådan till Jyfkland igben, och wilie icke gårne filje för klippingers fkitldb, af hvilko kommer tbå tbet åtberköpan fom nu åbr tbet bvar man vicdb fin fkadbe vå l förnimma.

c

A r var N. Herre fördenfluldh till finnes tbet förfin lågblig b et en tilfågber, t b er om för fa mb fa Rik fens R åd b ocb the jorfiandhiga i landbet, frålfism åny kÖpfiadsmån, bergsmän ocb andre flere ande lige ocb verldfhge, at b tbe mage öfver - vagbe bwrw tuet åbrende ß a l l båfi företages, om tbe khp- pinger bwar the^ fiu lle blifua gångandes fom tbe nw g å eller mindbre tber Hans N. w ill figb fe dan gårne epter rå tta y w ittbnar Gudh Hmins N. ut aß- \ åtte nödb trångbdes till a tt ß a tbe klippingar ocb tbet gode runde mynt Jom Ranns N.

bafuer lå tit flugit ocb ännu låter ß a icbe kan mer [lås ann

(om

[om rytteriet bafiier tbet f/r a x t bort i der es lohn, ocb\dr icke amiet förmodandes fa länge Hanns N . tränger ti/l at bebolle them i la n d it, hwilket docb förmodandes är a tt icbe fk a ll långhe beböffuis, foger Gudb god ändbe i F ini an db , år det föbga obeßäldtb mehr än om Gothland, fed han må Hanns N. tbet folket b mäße delen eptbergijua, och tbå vara om all tbing fårtänkbt, ett godt regemente ocb [kickelfe både med niyntb ocb annan debi i riketb.

Haffuer och war N. Herre fårbuditb ocb ännu förbjuder altb landsköp, a tt the icke eptber bär brakes Hanns N, köp-

ßäder till förder f ocb bjuder fin e ämbetsmän, kåmnerery by fogd er ocb andre fougder a tt the tage tber

vare uppå v id tberis hals.