Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård
- ett kunskapsunderlag
Österåker
Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr
Mars 2003
Inledning
Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats.
Beredningarna ska ta tillvara befolknings- perspektivet i hälso- och sjukvårdens ut- veckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av när- sjukvård, initiera utvecklingsinsatser avse- ende närsjukvården samt utforma ett fun- gerande samspel mellan de olika vårdak- törerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografis- ka beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är inde- lad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas
1. Befolkningsutveckling
2. Levnadsförhållanden och levnadsva- nor
3. Hälsoutveckling
4. Befolkningens syn på vården
5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser
7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning
En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjup- ningsmaterial som utgår från samma ru- briker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska be- redningarna
- att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insat- ser
- i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter
- i dialogen med de medicinska pro- gramberedningarna.
Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handled- nings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar be- skrivningen och hänvisar till mer informa- tion.
Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Da- nielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Bir- gitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.
Befolkningsutveckling
Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålders- sammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insat- ser och fördelning av vårdens resurser.
I Österåker bor 35 500 invånare
Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med drygt 6% ( 2 243 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med när- mare 4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att en ökning förväntas i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 20 – 39 år. Den procentuella ökningen är särskilt stor i de båda äldsta åldersgrupperna.
Tab 1. Antal invånare i Österåker 2002 - 2006 samt procentuell förändring.
Ålders-
klass 2002
antal 2006
antal Förändr
antal Föränd- ring
(%)
0 – 6 3 263 3 503 240 7,4
7 – 19 6 824 7 077 253 3,7
20 – 39 9 361 9 330 -31 -0,3
40 – 64 12 283 13 208 925 7,5
65 – 79 2 964 3 638 673 22,7
80 – w 865 1 047 182 21,1
Totalt 35 560 37 802 2 243 6,3
Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Österåker en högre andel barn och ungdomar. Andelen 65 år och äldre är något lägre. Det gäller särskilt de allra äldsta.
Tab 2. Andel av befolkningen i olika ålders- klasser 2002 - 2006 i Österåker och Stock- holms län.
Ålders- klass
2002 Öster- åker
2006 Öster- åker
2002 SLL
2006 SLL
0 – 6 9,2 9,3 8 8,2
7 – 19 19,2 18,7 15,7 15,5
20 – 39 26,3 24,7 30,3 29,3
40 – 64 34,5 34,9 32 33
65 – 79 8,3 9,6 9,6 9,6
80 – w 2,4 2,8 4,4 4,4
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal över- siktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållan- den, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor
Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydel- se för vårdbehov och fördelning av vår- dens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssö- kande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynn- samma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Österåker motsvarar andelen som endast har för- gymnasial utbildning (folk/grundskola) ge- nomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre.
Tab 3. Andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker och Stockholms län.
Högst förgym- nasial utbildning
Utländsk 1 bakgrund
Österåker 19,6 12,1
SLL 20,3 19,6
Min - Max 8,3 –37,7 8,9 - 68,6
Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pär- mens flik nr 3).
1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 in- går resultaten från landstingets folkhälso- enkät som skickades ut hösten 2002. En- käten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kom- mun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsför- hållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjuk- vårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folk- hälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.
Fördjupning:
Österåker är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika om- råden inom kommunen belyses ej i denna folder.
Hälsoutveckling
Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, för- tidspensionerade är (o) hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa
I Österåker anser ungefär lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.
Hälsotillstånd
Österåker 68
SLL 66
Min – Max 56 - 79
Högre andel kariesfria 19-åringar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara ka- riesfria. I Österåker motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen kariesfria 19-åringar är högre jämfört med länet.
Tab 4. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Ös- teråker och Stockholms län år 2001.
3-åringar 19-åringar
Österåker 95,2 31,5
SLL 93,2 21,3
Min - Max 78,2 – 99,0 10,6 – 39,0 Högsta medellivslängden i länet
Kvinnorna och männen i Österåker har lä- nets högsta medellivslängd.
Tab 5. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Österåker och Stockholms län.
Kvinnor Män
Österåker 83,6 79,8
SLL 82,3 77,5
Min - Max 80,5 - 83,6 75,3 - 79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar som lä- net
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Österåker är detsamma som för länet.
Tab 6. Genomsnittligt antal sjukdagar för per- soner 16 - 64 år i Österåker och Stockholms län år 2001.
Kvinnor Män Totalt
Österåker 26 13 19
SLL 24 14 19
Min - Max 17 - 46 7 -31 12 - 38
Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Österåker är något lägre än genomsnittet för länet.
Tab 7. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Österåker och Stockholms län.
Kvinnor Män Totalt
Österåker 14 9 11
SLL 15 11 13
Min - Max 9 -33 5 - 25 7 - 29
Befolkningens syn på sjukvården
Inledning
Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrup- per (gruppintervjuer) är vanliga metoder.
Vårdbarometern
Vårdbarometern startade hösten 2001.
Den består av telefonintervjuer där befolk- ningen får svara på ett 60-tal frågor. Inter- vjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdels- nivå.
Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver motsvarar ge- nomsnittet för länet. Detsamma gäller an- delen som har förtroende för sjukvården.
Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmott- agning är den näst högsta i länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.
Tillgång till sjuk- vård
Förväntad hjälp vid husläk- mottagning
Förtroende för sjuk- vården
Österåker 69 88 49
SLL 70 79 51
Min - Max 58 - 80 71 - 90 40 - 59
Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i ge- nomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.
Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemen- samma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.
- 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.
- Minst 80% ska ha fått den hjälp de för- väntat sig vid senaste besöket.
- Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.
I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Österåker. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.
För boende i Österåker finns följande utbud av vård och tandvård
• Husläkarna i Margretelund, Husläkarna i Österåker och ÖsteråkersDoktorn. Huslä- karmottagningarna svarar även för hemsjukvård och för läkarinsatser i vissa särskilda boenden
• Jourmottagningen i Åkersberga samt en kvälls- och nattpatrull
• Barnmorskemottagning
• BVC Sju Systrar
• Barn- och ungdomsmedicinsk läkarmottagning
• Primärvårdsrehabenhet med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietist och hemrehabteam
• fotsjukvård.
• Den geriatriska vården för Österåkersborna bedrivs huvudsakligen på Danderydsge- riatriken. Den avancerade hemsjukvården utgår från Byle Gård.
• Psykiatrisk vård för vuxna erbjuds vid Åkersberga psykiatriska öppenvårdsmottag- ning. Mobilt akutteam (MoA) finns tillgängligt dygnet runt för akuta insatser. Sluten- vård erhålls främst vid psykiatriska kliniken på Danderyds sjukhus
• Beroendevård för såväl vuxna som ungdomar erbjuds vid den lokala beroendemott- agningen vars verksamhet är integrerad med kommunens insatser till missbrukare.
Akuta avgiftningsinsatser för ungdomar erhålls vid Maria Ungdom.
• Lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård ges vid Österåker BUP-mottagning.
Kvällar, nätter och helger hänvisas akuta fall till barn- och ungdomspsykiatriska akut- enheten vid Danderyds sjukhus.
• Det finns ett Habiliteringscenter Täby för barn & ungdom och ett Habiliteringscenter Täby för vuxna.
• Vårdavtal finns med specialistläkare i gynekologi och öron-, näs-, och halssjukdomar som har sina mottagningar i Österåkers kommun. Vårdavtal finns med 4 privata sjuk- gymnastmottagningar med totalt 10 sjukgymnaster. Därutöver finns i kommunen 5 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan.
• Ungdomsmottagning
• I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare
Hälsofrämjande insatser
Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas för- utsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har hu- vudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälso- främjande metoder. Dessutom kan hälso- och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan.
• Ökad psykisk ohälsa bland ung- domar
• Ökad andel överviktiga
• Ökad alkoholkonsumtion
• Ökad införsel av narkotika
• Ökat tobaksmissbruk
• Förändrat sexuellt beteende
• Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
• Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:
• Alkohol och narkotika
• Fysiskt aktivitet
• Matvanor
• Psykisk ohälsa
• Sexualitet
• Skador
• Tobak
• Övervikt Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tand- hälsa ska folktandvården kalla alla 2- år- ingar till undersökning och riskbedömning.
Föräldrarna ska ges tandborstningsin- struktion och en tandborste samt tand- kräm.
Faktaruta
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grup- per medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.
Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorappor- ten.
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansätt- ning, hälsoförhållanden, utbud av sjuk- vårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården.
Högre ålder i befolkningen och ett ökat ut- bud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
För att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden anges öppenvårds- besök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95%
av barn och ungdomar ska besöka tand- vården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Österåker gjorde förra året drygt 227 000 öppenvårdsbesök. Det in- nebär 6 399 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.
Vård-
område Antal
besök Österåker /
1000 inv SLL/
1000 inv
Primärv. 131 257 3 691 3 468
Geriatrik 765 22 50
Psykiatri 17 274 486 604
Akutsjv. 78 249 2 200 2 539
Totalt 227 545 6 399 6 661
Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Österåker hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det är 122 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 in- vånare för olika vårdområden år 2002
Vård-
område Antal
vtf Österåker/
1000 inv SLL /1000 inv
Geriatrik 184 5 13
Psykiatri 329 9 13
Akutsjv 3 849 108 119
totalt 4 362 122 145
Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
Andelen 3-åringar som besökt tandvården motsvarar genomsnittsnivån i länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.
3-åringar 19-åringar
Österåker 89,0 89,4
SLL 90,0 88,1
Min - Max 74,7 – 98,8 74,6 – 98,9
Kostnader för hälso- och sjukvård
Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Österåker. För att kunna jämföra kostna- der mellan olika geografiska områden an- ges även kostnaden per invånare.
Se även översiktskartor för hela länet (pär- mens flik nr 3)
483 Mkr, dvs 13 595 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för befolkningen i Österåker uppgick förra året till 483 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvården per vårdområde för befolkningen i Österåker.
Vårdområde MKr
Österåker
Primärvård 88,1
Geriatrik 16,6
Psykiatri 43,0
Akutsjukvård 234,0
Läkemedel 74,0
Övrigt 27,2
Totalt 482,9
Kostnaden var 13 595 kr per invånare, vil- ket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 –17 986 kr.
Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässi- ga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- gande insatser eller genom en bra när- sjukvård.
2 exklusive tandvården
För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Österåker.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för per- soner över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.
Höftleds-
fraktur Total- kostnad tkr
Kr/inv Kr/pat
Österåker 1 465 994 73 257
SLL 287 302 2 116 117 218
Min - Max --- 725 –
3 545 62 127 – 194 149 För hjärtsvikt motsvarar kostnaden ge- nomsnittet för länet per invånare .
Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999- 2001
Hjärtsvikt Totalkostnad tkr
Kr/inv
Österåker 14 425 9 783
SLL 1 258 383 9 269
Min - Max --- 4 171 – 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre än genomsnittet för länet.
Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.
Kärlkramp Total-
kostnad tkr Kr/inv
Österåker 11 735 7 958
SLL 762 935 5 582
Min - Max --- 3 211 – 9 103
Lokala samverkansöverenskommelser
Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Österåker finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser.
Lokala samverkansöverenskommelser i Österåker:
4
§ Gemensamt grundavtal för samverkan mellan sjukvårdsområdet och Österåker kom- mun
§ Samverkansöverenskommelse ang. läkarinsatser i särskilt boende
§ Samverkansöverenskommelse ang. LSS / LASS
§ Samverkansöverenskommelse ang. sjukvård och hemtjänst i ordinärt boende
§ Samverkansöverenskommelse ang. arbetsinriktad rehab
§ Avtal om ungdomsmottagning
§ Avtal om placering i specialförskola
Om Österåker
Österåker är en skärgårdskommun i södra Roslagen med drygt 35 000 invånare. De allra flesta - mer än 25 000 - bor i centralorten Åkersberga, tre mil nordost om Stock- holm. I kommunen finns goda möjligheter till varierat fri- luftsliv i natur och skärgård.
Österåker är en ung kommun med många barnfamiljer och ungdomar. Medelåldern är 37 år. De flesta hushåll bor i småhus och en mindre andel i lägenheter. Antalet fritidshus är drygt 8 000.
Roslagsbanan som är en knutpunkt för södra Roslagen går genom kommunen via Åkersberga, upp till Österskär vid havet.
Mer information kan sökas på kommunens hemsida:
www.osteraker.se
Sammanfattning
Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med drygt 6% (2 243 personer).
Österåker har en högre andel barn och ungdomar samt en lägre andel 65 år och äldre.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning motsvarar länets ge- nomsnittsnivå. Lägre andel invånare har utländsk bakgrund. Österåker har den högsta medellivslängden i länet både för kvinnor och män.
Enligt Vårdbarometern har de som svarat i Österåker den högsta andelen i länet som anser att de får tillgång till den sjukvård de behöver.
De som bor i Österåker gjorde förra året 227 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 6 399 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 4 362, dvs 122 vådtillfällen per 1000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Österåker var 483 Mkr och kostnaden per invånare 13 595 kr. Det skall jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc.
kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.
