1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 2 PROTOKOLLJUSTERARE 4 3 PORTFÖLJSÄTTNINGEN AV STADENS FASTIGHETER OCH ÅTGÄRDER FÖR OBJEKTEN I PORTFÖLJ C

(1)

Stadsstyrelsen 07.02.2022

Tid 07.02.2022 kl. 17:00

Plats Elektroniskt möte

Ärenden som skall behandlas

Ärende Sida

1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3

2 PROTOKOLLJUSTERARE 4

3 PORTFÖLJSÄTTNINGEN AV STADENS FASTIGHETER OCH

ÅTGÄRDER FÖR OBJEKTEN I PORTFÖLJ C

5

4 UTREDNING OM ATT SÄLJA TUNGA FORDON OCH ATT HYRA

DEM

11

5 FINANSIERINGSLEASING FÖR KEVÄTKUMMUN KOULU 16

6 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN

UNGDOMSJOBBSEDEL FÖR SYSSELSÄTTNING AV UNGA

17

7 TILLSÄTTANDE AV ÄLDRERÅDET 2022-2023 19

8 TILLSÄTTANDE AV HANDIKAPPRÅDET 2022-2023 21

9 NÄMNDERNAS BESLUT 23

10 TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT 24

11 AKTUELLA ÄRENDEN 25

(2)

Deltagare

NÄRVARANDE Wiitakorpi Jorma ordförande

Blomqvist-Valtonen Elin 1 vice ordf.

Karlsson Anette 2 vice ordf.

Eskola Tapani ledamot

Hirvilammi Tuuli ledamot

Hjelt Nea ledamot

Holmström Johnny ledamot

Lund Bodil ledamot

Servin Kevin ledamot

Sigfrids Frida ledamot

Söderberg Johan ledamot

Uski Nina ledamot

Valasti Matti ledamot

Nylander Mikaela Sf:s ordf.

Välimäki Markku sf:s 1 vice ordf.

Valtonen Mikko sf:s 2 vice ordf.

Ujula Jukka-Pekka stadsdirektör von Schoultz Fredrick bitr. stadsdir.

Silvennoinen Ann-Sofie soc.- o. hälsov.d.

Gustafsson Sari bildningsdir.

Silvast Mikko lokalitetsdirektör

Rainio Henrik finansdirektör

Kalliosaari Anu personaldirektör Kontio Aino-Marja kommunik.dir.

Lenkkeri Roope sekreterare

(3)

Stadsstyrelsen 07.02.2022 1

MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

STST Stadsdirektören:

Mötet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört.

(4)

PROTOKOLLJUSTERARE

STST Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen väljer Tuuli Hirvilammi och Nea Hjelt till protokolljusterare.

(5)

Stadsstyrelsen § 26 17.01.2022

Stadsstyrelsen 07.02.2022

3

PORTFÖLJSÄTTNINGEN AV STADENS FASTIGHETER OCH ÅTGÄRDER FÖR OBJEKTEN I PORTFÖLJ C

STST 17.01.2022 § 26

Beredning och tilläggsuppgifter:

lokalitetsdirektör Mikko Silvast, stadsarkitekt Markku Partanen, fornamn.efternamn@porvoo.fi

För Borgå stad är det ändamålsenligt att äga och underhålla bara sådana fastigheter som staden behöver för stöd av egna tjänster eller för genomförande av strategin. Vid sidan av ägandet kan staden också förvalta byggnader eller lokaler med

hyresarrangemang eller andra arrangemang för att sörja för sina lokalitetsbehov.

Borgå stad har under de fem senaste åren genomfört omfattande nybyggsprojekt av lokaler för skolor och småbarnspedagogik. Detta har resulterat i att byggbeståndets konditionsklass är cirka 80 %.

När byggnadens tekniska värde bedömt med konditionsklass är 70 % eller mer, är byggnadens tekniska kondition bra. Konditionen av Borgå stads byggnader är således utmärkt, och om staden kan avstå från byggnader som är i sämst kondition och som är onödiga för staden blir byggnadernas genomsnittliga kondition ännu bättre.

Portföljsättningen av fastigheter som det nu ska beslutas om är ett verktyg för långsiktig fastighetsledning och ska stöda

beslutsfattandet.

Det väsentliga i portföljsättningen är att enligt klara och enhetliga bedömningskriterier bilda en uppfattning om hela det byggda

fastighetsbeståndet och om hur det bäst stöder stadens tjänster och strategiska mål. Synpunkten ligger på byggnadens hela livscykel och målet är att rikta stadens resurser på ett ändamålsenligt sätt.

Portföljsättningen tar inte ställning till utvecklingen av sektorernas servicenät eller var en enskild tjänst ska ligga.

I portföljsättningen analyseras och klassificeras byggda fastigheter enligt kriterier som har bestämts på förhand. Enligt

fastighetsprogrammet är de viktigaste kriterierna om den byggda fastigheten betjänar stadens egen tjänsteproduktion eller om ägandet av fastigheten betjänar stadens övriga strategiska mål.

Andra kriterier som används i utvärderingen är bl.a. fastighetens kondition, funktion, läge, energieffektivitet, rumseffektivitet, utvecklingsmöjligheter, tillgänglighet och historiska värden.

Byggda fastigheter som Borgå stad äger delas in i tre huvudportföljer:

(6)

A Bevaras:

Den byggda fastigheten är i god kondition och betjänar stadens serviceverksamhet eller andra mål som nämns i stadens strategi.

B Utvecklas:

Den byggda fastigheten uppfyller inte kriterier för portfölj A. Dess serviceförmåga eller kondition kan förutsätta märkbara

utvecklingsåtgärder, inklusive rivning och ersättning med ett nybygge. Ett alternativ till dessa är flyttning till portfölj C och utveckling av fastigheten så, att den kan realiseras.

C Realiseras:

Den byggda fastigheten anses inte ens på en lång sikt betjäna stadens egen tjänsteproduktion eller strategiska mål, och det är inte vettigt att staden äger fastigheten. Staden kan avstå från fastigheten i första hand genom försäljning men byggnaden kan också rivas.

Eftersom stadens fastigheter huvudsakligen är byggnader avsedda för offentlig service förutsätter försäljning av dem oftast stadens egna utvecklingsåtgärder, t.ex. en planändring, ett

undantagsförfarande eller en ändring av användningsändamålet.

När staden säljer sina byggnader som ligger på centrala ställen är målet att markgrunden blir kvar i stadens ägo.

Fastigheter kan flyttas från en portfölj till en annan om betoningarna i kriterierna eller stadens strategiska linjer ändras. Portföljsättningen är således en fortlöpande process med hjälp av vilken staden på ett förutseende och rationellt sätt kan bemöta utmaningarna i den förändrande omvärlden. Portföljsättningen förvaltas med

applikationen Power bi som är skräddarsydd för detta ändamål.

Stadens byggnadsregister har totalt 170 objekt. Byggnaderna har delats in i portföljer på följande sätt:

- Bevaras (A), 57 st.

- Utvecklas (B), 48 st.

- Realiseras (C), 65 st.

Med tanke på ekonomi och verksamhet är det vettigt och

ändamålsenligt att staden på ett eller annat sätt så snart som möjligt avstår från byggda fastigheter som staden äger och som hör till portfölj C. Enbart de obligatoriska, redan nedskurna

underhållskostnader för dessa fastigheter är över 300.000 € per år.

Byggnaderna i portfölj C kan vidare grovt delas in i tre underkategorier:

- Objekt som säljs direkt eller uthyrs, inkl. objekt som välfärdsområdet kommer att ta hand om, 12 st.

- Objekt som kräver en planändring, ett

undantagsförfarande eller en ändring av användningsändamålet, 36 st.

- Byggnader som ska rivas, 17 st.

(7)

Av objekten som i dagsläget står tomma och kan säljas direkt kan man inte förvänta sig stora försäljningsinkomster. Största delen av dessa byggnader är i behov av en grundlig sanering och ligger på en avlägsen plats. Det är sannolikt att några objekt inte får en köpare inom en skälig tid, då det är vettigt att riva byggnaderna.

Objekt som ska säljas men som kräver en planändring eller andra åtgärder, särskilt i stadens centrum, är av betydelse med tanke på blivande utveckling och stadsbilden. Objekten utvecklas i samarbete med stadsutvecklingen och andra samarbetspartner. Sådana

processer tar sin egen tid, så försäljningsinkomsterna, som kan vara avsevärda, från dem realiseras först under kommande åren.

Bland fastigheter i portföljen C som föreslås rivas finns byggnader som än så länge används och objekt som står tomma utan

värmning. De årliga rivningsobjekten bestäms och rivningen planeras i god tid inom ramen av beviljade anslag och när

användningstiden om vilken det har avtalats med sektorerna går ut.

Bilagor:

- Portföljsättning i kategorier A, B och C - Underkategorier i portfölj C

o Objekt som säljs och uthyrs,

o Objekt som kräver en planändring och/ eller en ändring av användningsändamålet,

o Byggnader som ska rivas.

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen godkänner lokalitetsledningens förslag enligt bilagor om portföljsättningen av stadens byggnader och ger

lokalitetsledningen befogenheter att sälja, riva och utveckla

byggnader i kategori C i enlighet med ovannämnda underkategorier och bifogade byggnadsförteckningar.

Portföljsättningen sänds årligen uppdaterad till stadsstyrelsen för godkännande.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt återremittera ärendet för ny beredning.

________

STST Beredning och tilläggsuppgifter:

lokalitetsdirektör Mikko Silvast, 040 825 1570 stadsarkitekt Markku Partanen, 040 4891650, eller fornamn.efternamn@porvoo.fi

Utifrån anvisningar som stadsstyrelsen gav 17.1 har man fortsatt beredningen av ärendet genom att precisera grunderna för portföljsättningen och förbättra läsbarheten av byggnads- och lokalitetstabeller.

(8)

Portföljsättningen är ett verktyg som uppdateras och byggnaderna i kategorier A och B kan också flyttas från den ena kategorin till den andra beroende på hurdana ombyggnadsåtgärder man beslutar vidta i dem. De nuvarande byggnaderna och lokalerna i portfölj C lämpar sig inte för stadens tjänsteproduktion och staden borde avstå från dem.

Märkbara ändringar i fråga om enskilda byggnader tas upp särskilt upp till beslut t.ex. i form av behovskartläggningar.

I fråga om byggnader som kommer att rivas säkerställs fortsatta verksamheter och tjänster i ersättande eller nya lokaler, om tjänsten fortfarande behöver lokaler i det aktuella området.

Bild: Principbild av fyrfältsanalys i sammanställningen av byggnadens användningsbehov och kondition i

portföljssättningsprocessen. Källa: Harkittua omistajuutta

toimitiloihin, Esko Korhonen ja Jussi Niemi, Suomen Kuntaliitto, 2016.

I bilden:

- klass 1 motsvarar portfölj A i modellen som Borgå stads lokalitetsledning har presenterat

- klasserna 2 och 3 portfölj B - klass 4 portfölj C

(9)

Nedan finns också en bild som tydliggör den ovanstående beredningstexten om portföljsättningen.

Bilaga:

portföljsättningen av stadens fastigheter och åtgärder för dem Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen godkänner lokalitetsledningens förslag om

portföljsättningen av stadens byggnader och ger lokalitetsledningen befogenheter att sälja, riva och utveckla byggnader i kategori C i enlighet med ovannämnda underkategorier och bifogade

byggnadsförteckningar.

Om säljning och rivning av byggnader fattas separata

tjänsteinnehavarbeslut som ges stadsstyrelsen för kännedom för att stadsstyrelsen kan använda sin övertagningsrätt.

(10)

Portföljsättningen sänds årligen uppdaterad till stadsstyrelsen för godkännande.

(11)

Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland

§ 49 07.12.2021

4

UTREDNING OM ATT SÄLJA TUNGA FORDON OCH ATT HYRA DEM REGRÄDDN 07.12.2021 § 49

Beredning:

förvaltningschef Marjut Helske, tfn 0404 836 070, marjut.helske@borga.fi

Stadsstyrelsen i Borgå stad har bett räddningsverket före 31.12.2021 utreda ramvillkoren för att sälja tunga fordon till ett finansieringsbolag och att hyra dem tillbaka för räddningsverkets användning (STST 8.11.2021, 403 §). Detta betyder i praktiken att räddningsverket i fortsättningen ska skaffa nya tunga fordon genom leasing. Denna praxis tas eventuellt i bruk under år 2022, vilket påverkar bokslutet 2022.

Oljeskyddsfonden har finansierat en mycket stor andel (till och med 95 %) av räddningsverkets oljebekämpningsutrustning. I fall

räddningsverket inte längre äger utrustningen, indriver

oljeskyddsfonden andelen tillbaka enligt fondens regler. Därför föreslås att oljebekämpningsutrustningen inte ska ingå i den eventuella "Sale & Lease back” -praxisen.

Räddningsverkets tunga fordon (släckningsbilar och skyliftar) är 1 - 30 år gamla. Den äldre utrustningen har inte längre restvärde i bokföringen. Därför föreslås att i fall praxisen "Sale & Lease back”

tas i bruk, omfattar den endast tunga fordon som är under 5 år gamla. I praktiken skulle detta betyda tunga fordon som upphandlats under åren 2017 - 2021.

År 2010 upphandlade räddningsverket en Bronto Skylift, på vilken har gjorts omfattande service vart tionde år. Den finns på listan över anläggningstillgångarna år 2020, men är inte ny upphandling utan reparation av en gammal bil. Denna bil beaktas inte i utredningen på grund av åldern.

Brandskyddsfonden beviljar inte bidrag för tunga fordon som skaffas med leasingfinansiering. Enligt sina regler indriver

brandskyddsfonden de beviljade bidragen tillbaka i fall

räddningsverket inte längre äger bilen som upphandlats med

bidraget. Vanligen beviljar brandskyddsfonden 50 000 - 70 000 euro för en upphandling.

Övergången till "Sale & Lease back”-praxisen skulle också betyda att de gjorda investeringsreserveringarna upplöses, så som också avskrivningsdifferensen i bokföringen.

(12)

Det skulle inte vara möjligt att göra nya investeringsreserveringar i bokslutet 2021, och de gamla oanvända reserveringarna borde returneras i bokslutet 2022. Enligt uppskattningen skulle

investeringsreserveringen som returneras till avtalskommunerna i bokslutet 2022 vara 510 000 euro.

Avskrivningsdifferenserna skulle upplösas för de tunga fordon som omfattas av "Sale & Lease back”. För övriga fordon skulle de bli kvar i balansräkningen. Det går ännu inte att noggrant uppskatta vilka konsekvenser avskrivningsdifferenserna som upplöses har på bokslutet 2022, eftersom det påverkas också av

räkenskapsperiodens 2021 avskrivningar av två släckningsbilar som upphandlats med investeringsreserveringar (varav den ena ännu i år). Storleksklassen är cirka 1,4 miljoner, vilket bokförs i

räddningsverkets resultat och returneras på det sättet till avtalskommunerna.

Under 5 år gamla tunga fordon år 2022

Släckningsbil, Lovisa 2017

Skadebekämpningsbil, KSJ-888 2017

IU103 Tankbil, EPU-883 2018

Tank- och släckningsbil, JLI-913, Strömfors 2020

Tankbil, XPC-224, Sibbo 2020

Släckningsbil 2021

För dem har brandskyddsfonden beviljat bidrag enligt följande:

Släckningsbil, Lovisa 64 000

Skadebekämpningsbil, KSJ-888 56 000

IU103 Tankbil, EPU-883 56 000

Tank- och släckningsbil, JLI-913, Strömfors 72 000

Tankbil, XPC-224, Sibbo 56 000

Släckningsbil 64 000

I räddningsverkets budget för år 2022 har inte reserverats anslag för att hyra tillbaka tunga fordon. Om den ovan beskrivna praxisen tas i bruk, måste det i budgeten 2022 beviljas ett tilläggsanslag för

leasingkostnaderna för att hyra bilarna tillbaka från den tidpunkt den nya leasingpraxisen tas i bruk. Alternativt kan den nya praxisen tas i bruk i december 2022, varvid behovet av tilläggsanslag år 2022 år så litet som möjligt eller behövs inte alls.

Det borde vara möjligt att till år 2022 beställa en ny

släcknings/tankbil för att räddningsverkets investeringsskuld för tunga fordon inte fortfarande växer. Det borde vara möjligt att göra upphandlingen genom normalt upphandlingsförfarande eller

leasingavtal. Med ett leasingavtal blir det slutliga priset för bilen lika

(13)

mycket högre som brandskyddsfondens bidrag är och innehåller också finansieringsbolagets egen täckning.

Vanligen tar en upphandlingsprocess för en brandbil cirka ett år. Nu, under exceptionella förhållanden på grund av coronan, har

processen tagit betydligt längre på grund av de världsomfattande problemen att få råvaror och komponenter.

Rädd.dir:

Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland beslutar föreslå stadsstyrelsen i Borgå att

1. oljebekämpningsutrustningen inte ingår i leasingutredningen 2. under 5 år gamla tunga fordon ingår i utredningen

3. beslutet om övergången till den eventuella "Sale & Lease back”-praxisen fattas så att övergången sker i slutet av år 2022 4. räddningsverket får tillstånd att upphandla en brandbil år 2022 5. de slutliga konsekvenserna av upplösningen av

avskrivningsdifferenserna och investeringsreserveringarna uppskattas och granskas innan beslutet fattas.

Beslut:

Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland beslöt föreslå stadsstyrelsen i Borgå att

1. oljebekämpningsutrustningen inte ingår i leasingutredningen 2. under 5 år gamla tunga fordon ingår i utredningen

3. beslutet om övergången till den eventuella "Sale & Lease back”-praxisen fattas så att övergången sker i slutet av år 2022 4. räddningsverket får tillstånd att upphandla en brandbil år 2022 5. de slutliga konsekvenserna av upplösningen av

avskrivningsdifferenserna och investeringsreserveringarna uppskattas och granskas innan beslutet fattas.

_________________

STST Staden har redan under en längre tid gjort anskaffningar av lös egendom med leasingarrangemang eftersom deras pris är konkurrenskraftigt och förvaltningen av egendomen är samtidigt lättare. Dessutom kan staden också rikta kostnaderna enligt uppkomstprincipen.

Med hänsyn till stadens ekonomi och investeringsförmåga är det ändamålsenligt att utvärdera sätten hur stadens tjänster produceras och särskilt utvärdera vilka produktionsmedel staden bör äga själv och vad som kan hyras eller användas genom att utnyttja olika leasinglösningar.

Särskilt i fråga om lösa anläggningstillgångar behöver rörelsekapital frigöras för stadens bruk t.ex. genom att utnyttja olika

leasingarrangemang.

I regionala räddningsnämnden i östra Nylands utredning har man

(14)

tagit upp en helhet med lös egendom. Att sälja denna till ett

finansieringsbolag är ändamålsenligt. Det är ändamålsenligt att sälja tunga fordon som har skaffats åren 2017–2022 vars balansvärde 31.12.2021 är 1 829 610,22 euro. Om användningen av fordonen ingås ett separat leasingavtal enligt vilket fordonen blir kvar i räddningsväsendets bruk. I och med arrangemanget betalar räddningsväsendet till finansieringsbolaget en leasingavgift för fordonen men beloppet på avskrivningar minskas med motsvarande summa.

Fordonen säljs till finansieringsbolaget (Nordea) mot sitt balansvärde och leasas tillbaka med ett 24–84 månader långt leasingavtal. Anordnaren av räddningsväsendet har enligt avtalet möjlighet att inlösa fordonen tillbaka efter avtalsperioden.

Leasingperioden börjar 1.5.2022.

Staden har hos Kommunförbundet säkerställt befogenhetsfrågor och övriga juridiska frågor som hänger samman med ordnande av leasinglösningar. Utifrån dessa konsultationer har staden säkerställt att det enligt Borgås förvaltningsstadga är stadsstyrelsen som fattar beslut om lösningarna, men särskilt i fråga om det regionala

räddningsverkets egendom måste ärendet också behandlas i den regionala räddningsnämnden. Staden har också hört andra

medlemmar i räddningsnämnden i Östra Nyland om arrangemanget.

Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland ska i upphandlingar av nya tunga fordon utnyttja leasingarrangemang enligt stadens linjer så länge som ordnande av räddningsväsendet hör till kommunerna.

Om anskaffningspriset för nya fordon betalas först efter att ordnandeansvaret 1.1.2023 har övergått till välfärdsområdet, ska den regionala räddningsnämnden bedöma anskaffningen och finansieringen av fordon enligt välfärdsområdets linjer.

Staden konstaterar att de gjorda investeringsreserveringarna upplöses i varje fall under år 2022, så de har ingen betydelse när man utvärderar frigörande av löst rörelsekapital i fråga om tunga fordon.

Bilagor:

Nordeas erbjudande 1.2.2022 Förteckning över fordon som säljs Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att rörelsekapital frigörs från regionala räddningsnämnden i östra Nylands anläggningstillgångar genom att tunga fordon som har skaffats åren 2017–2021 säljs till ett

finansieringsbolag.

Fordonen säljs 1.5.2022 till finansieringsbolaget (Nordea) mot sitt balansvärde och leasas tillbaka med ett 24–84 månader långt leasingavtal. Anordnaren av räddningsväsendet har enligt avtalet

(15)

möjlighet att inlösa fordonen tillbaka efter avtalsperioden.

Om användningen av fordonen ingås i samband med detta ett leasingavtal som gör det möjligt att använda fordonen i

räddningsverksamheten enligt deras användningsändamål.

(16)

FINANSIERINGSLEASING FÖR KEVÄTKUMMUN KOULU STST

finansdirektör Henrik Rainio, lokalitetsdirektör Mikko Silvast fornamn.efternamn@borga.fi

Stadsstyrelsen beslutade 31.1.2022 att upphandlingen på 3 493 529,00 euro av den modulbyggda skolbyggnaden för Kevätkummun koulu finansieras genom finansieringsleasing.

Ett finansieringsleasingsavtal ingås i första skedet för 10 år. Tiden kan vid behov förlängas med 5 år. Under den första avtalsperioden amorteras 80 % av upphandlingspriset, och restvärdet efter tio år är 20 %.

I det nuvarande räntemarknadsläget är det ändamålsenligt att referensräntan i finansieringsleasingen binds till en fast ränta under tio år.

Det är ändamålsenligt att den maximala limiten i finansieringsleasingen är cirka 10 procent högre än upphandlingspriset.

Den slutliga räntenivån i finansieringsleasingavtalet fastställs när objektet blir färdigt. Staden har begärt indikativa finansieringsofferter från Kommunfinans Abp och Danske Bank.

Enligt Danske Banks offert 21.1.2022 är marginalen för den fasta räntan under ett 10-årigt leasingavtal 0,39 %. Motsvarande offert från Kommunfinans 21.1.2022 är 0,31 %. Det finns inga betydande skillnader i leasingvillkoren.

Bilaga:

marginaljämförelse över indikativa offerter från Danske Bank och Kommunfinans

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att upphandlingen av Kevätkummun koulu finansieras i enlighet med stadsstyrelsens beslut 31.1.2022 genom ett finansieringsleasingavtal. Till finansiär väljs Kommunfinans.

Avtalets längd är tio år, räntan är en fast ränta under tio år, maximilimiten är 3 900 000,00 euro och restvärdet efter tio är 20 procent.

Beslutet justeras genast.

(17)

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN UNGDOMSJOBBSEDEL FÖR SYSSELSÄTTNING AV UNGA

anu.kalliosaari@porvoo.fi, anne.wetterstrand@porvoo.fi, nina.jorkama@porvoo.fi

Nina Uski, Silja Metsola, Jere Riikonen, Hilkka-Leena Orava, Janne Ranta, Juha Kittilä, Nea Hjelt, Jorma Wiitakorpi, Seppo Ijäs och Markku Välimäki har väckt en motion om införande av en

ungdomsjobbsedel för främjande av sysselsättning av unga i Borgå.

Enligt motionen är alla olika arbetserfarenheter viktiga för unga med tanke på framtiden. Ungdomsjobbsedeln uppmuntrar såväl företag som unga till en fortlöpande sysselsättning och gör tröskeln att söka arbete lägre. För många unga kan det vara utmanande att söka arbete t.ex. i den bransch där de önskar arbeta. Också ett eventuellt framtida yrke kan hittas genom försök. Motionärerna föreslår att en ungdomsjobbsedel införs för unga i åldern 15–24 år enligt Kristinestads modell eller Borgås egen modell. Med

ungdomsjobbsedeln stöder staden arbetsgivarna finansiellt när arbetsgivaren anställer en ung i åldern 15–24 år som bor i Borgå. I modellen som föreslås i motionen är stödet tre euro per timme för högst 90 arbetstimmar per år.

Som svar på motionen konstateras följande:

I Borgå finns det en sommarjobbssedel för unga med vilken

arbetsgivaren med stadens stöd kan anställa en ung i åldern 16–18 år. Stödet är högst 250 euro per ung person och en förutsättning är att lönen som betalas till den unga personen är minst 450 euro för två veckor år 2021. Stödet beviljas i efterhand och i samband med beviljandet kontrolleras det att arbetsgivaren verkligen har betalat den förutsatta lönen. Sommarjobbssedlar har delats ut sammanlagt 150 stycken och alla av dem har använts de flesta åren.

Sommarjobbssedeln har planerats vara en komplettering till stadens egna sommararbetsplatser för unga bl.a. för de unga som inte har fått en sommararbetsplats hos staden. Därför har anslaget

reserverats i personalledningens budget. Stadens

sommararbetsplatser för unga har som sitt syfte att vid sidan av att sysselsätta unga ge dem möjlighet att bekanta sig med staden som arbetsgivare och olika arbetsuppgifter inom kommunsektorn och uppmuntra till kommunarbetet i framtiden.

I Borgå delas det också ut 10 företagssedlar värda 250 euro för unga i åldern 13–28 år. Företagssedeln koordineras av Porvoon seudun 4H-yhdistys tillsammans med Borgå 4-H och Navigatorn. Till erhållandet av sedeln hör också företagandeträning som

4H-föreningen ordnar.

(18)

För sysselsättning av en arbetslös ung finns i dagsläget

lönesubvention som arbets- och näringsbyrån beviljar arbetsgivaren.

Subventionen kan vara 30/40/50 % av avlöningskostnaderna.

Utöver lönesubventionen kan föreningar och företag också få högst 300 e/mån. (föreningar 12 och företag 6 mån.) till

avlöningskostnader i form av Borgå stads kommuntillägg för

sysselsättning. När arbetstagare anställs till stadens egna enheter är det möjligt att få sysselsättningsstöd för avlöningskostnader av en arbetstagare som är berättigad till 50 % lönekompensation.

Sysselsättningsstöden får inte överstiga de faktiska

avlöningskostnaderna, så det vore bra att ungdomstjänsterna och sysselsättningstjänstera skulle ha ett intensivt samarbete i

förvaltningen av ungdomsjobbsedeln.

Olika sätt att främja ungas sysselsättning är välkomna. När ungdomsjobbsedeln allt tydligare är just ett bidrag som stöder sysselsättningen, ingen åtgärd som syftar till att få unga att bekanta sig med kommunarbete eller att direkt förbättra bilden av staden som arbetsgivare, borde förvaltningen av ungdomsarbetssedeln ske och anslag i första hand reserveras annanstans än i

personalledningen. Erfarenheter som man har fått av sedeln i

Kristinestad ska utredas först och det ska byggas en egen modell för Borgå som främjar ungas möjligheter till sysselsättning. Navigatorn i ungdomstjänsterna koordinerar sommarjobbssedeln för unga och kan också ta sig an ungdomsjobbsedeln. Navigatorn har ett nära samarbete med kommunförsöket och andra intressentgrupper.

Ungdomstjänsterna utreder år 2022 utvidgandet av

sommarjobbssedeln till en ungdomsjobbsedel som kan användas året runt och reserverar vid behov ett anslag i sin budget för år 2023.

En reform av stadens organisation är under beredning. När den nya organisationen har blivit klar och man vet var

sysselsättningstjänsterna placeras i organisationen finns det skäl att se över alla stöd som kan användas för sysselsättning, processerna kring utnyttjande av dem och uppdatera dem så, att de är tidsenliga och motsvarar målgruppens behov.

Bilaga:

motion 10.9.2021 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen ger det som sägs ovan som sitt svar på motionen och sänder svaret till stadsfullmäktige för kännedom.

(19)

7

TILLSÄTTANDE AV ÄLDRERÅDET 2022-2023 STST 31.01.2022 § 43

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, roope.lenkkeri@porvoo.fi Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar.

Äldrerådet ska enligt lagen ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för äldre människor och för deras välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet eller möjligheter att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den service som de behöver.

Borgå stads äldreråd har varit verksamt redan från 1998.

Stadsstyrelsen utser till äldrerådet sju (7) – nio (9) medlemmar och en personlig ersättare för varje medlem. Till äldrerådet utses

dessutom två sakkunnigmedlemmar från stadens sektorer.

Äldrerådet har sänt ett brev till föreningar som för ett aktivt arbete med äldre och bett dem föreslå kandidater till äldrerådet för den kommande mandatperioden.

Att välfärdsområdenas verksamhet börjar 1.1.2023 påverkar inte äldrerådet i Borgås mandattid eller sammansättning. Påverkan i frågor som gäller social- och hälsovårdssektorn och

räddningsväsendet övergår naturligtvis i första hand till

välfärdsområdets äldreråd som inrättas enligt 32 § i lagen om välfärdsområden. Till områdets äldreråd väljs en ledamot från varje kommun i området och möjligen också andra ledamöter.

Bilagor:

Verksamhetsstadga för äldrerådet

Förslag som äldrerådet sammanställt om personer som ska väljas till äldrerådet för mandatperioden 2022–2023

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar utse medlemmar till handikapprådet för åren 2022-2023.

Stadsstyrelsen väljer bland medlemmarna en ordförande och en vice ordförande för rådet.

(20)

Beslut:

_______

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, roope.lenkkeri@porvoo.fi Beredningen av ärendet har fortsatt utgående från de anvisningar som stadsstyrelsen gav 31.1. Stadsdirektören ger sitt förslag till vilka personer som väljs till äldre rådet vid mötet 7.2.

Stadsdirektören:

(21)

8

TILLSÄTTANDE AV HANDIKAPPRÅDET 2022-2023 STST 31.01.2022 § 44

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, roope.lenkkeri@porvoo.fi Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning (handikappråd) för att garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka. I Borgå har handikapprådet varit verksamt redan från 1983.

Personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga och organisationer ska enligt lagen ha en tillräcklig representation i rådet. Kommunstyrelsen ska sörja för handikapprådets

verksamhetsförutsättningar.

Handikapprådet ska ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för personer med funktionsnedsättning och för deras välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet eller

möjligheter att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den service som de behöver.

Förslag till rådets medlemmar har begärts genom att till organisationer som främjar intressen för personer med

funktionsnedsättning sända ett brev och genom en annons i lokala tidningar.

Att välfärdsområdenas verksamhet börjar 1.1.2023 påverkar inte handikapprådet i Borgås mandattid eller sammansättning. Påverkan i frågor som gäller social- och hälsovårdssektorn och

räddningsväsendet övergår naturligtvis i första hand till

välfärdsområdets handikappråd som inrättas enligt 32 § i lagen om välfärdsområden. Till områdets handikappråd väljs en ledamot från varje kommun i området och möjligen också andra ledamöter.

Bilagor:

Verksamhetsstadga för handikapprådet

Förslag som handikapprådet sammanställt om personer som ska väljas till handikapprådet för mandatperioden 2022–2023

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar utse ledamöter till handikapprådet för åren 2022–2023.

(22)

Beslut:

________

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, roope.lenkkeri@porvoo.fi Beredningen av ärendet har fortsatt utgående från de anvisningar som stadsstyrelsen gav 31.1. Stadsdirektören ger sitt förslag till vilka personer som väljs till handikapprådet vid mötet 7.2.

Stadsdirektören:

(23)

NÄMNDERNAS BESLUT

STST Följande nämnder har sänt beslutsförteckningar från sina möten:

- social- och hälsovårdsnämnden 18..1.2022 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen antecknar besluten för kännedom och meddelar nämnderna att stadsstyrelsen inte använder sin upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

(24)

TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT

STST Följande tjänsteinnehavare har sänt beslutsförteckningar:

- personaldirektören 27.1.2022 § 3 - lokalitetsdirektören 1.2.2022 § 3-5 Tjänsteinnehavarbesluten

Ordförande:

Stadsstyrelsen antecknar besluten för kännedom och meddelar tjänsteinnehavarna att stadsstyrelsen inte använder sin

upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

(25)

AKTUELLA ÄRENDEN

STST Ledamöterna i stadsstyrelsen informeras om aktuella ärenden.