Sida 1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 2 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4

(1)

Miljöhälsosektionen 26.01.2021

Behandlade ärenden

§ Sida

1 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3

2 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4

3 VISIONER OCH UTKAST TILL GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR

DEN NATIONELLA VATTENTJÄNSTREFORMEN, UTLÅTANDE TILL JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

6

4 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR TAMMINIITTY I BORGNÄS, UTLÅTANDE TILL KOMMUNSTYRELSEN I

BORGNÄS

11

5 ALEXANDERSBÅGEN 1, ABC NÄSE, AVVIKELSE FRÅN DETALJPLANEN, UTLÅTANDE TILL STADSPLANERINGEN I BORGÅ

13

6 UTNÄMNING AV MILJÖHÄLSOVÅRDENS REPRESENTANTER

TILL SÖDRA FINLANDS BEREDSKAPSKOMMITTÉS SEKRETARIAT FÖR PERIODEN 2021–2022

15

7 FÖR KÄNNEDOM 17

(2)

Miljöhälsosektionen

Tid 26.01.2021 kl. 17:00 - 18:00

Plats Elektronisk möte

NÄRVARANDE Sundqvist Björn 17.00 - 18.00 ordförande

Eskola Tapani 17.00 - 18.00 viceordförande

Alasara Sami 17.00 - 18.00 medlem

Kiiskinen Rauna 17.00 - 18.00 medlem Mellin-Kranck Gia 17.00 - 18.00 medlem Meriheinä Thérèse 17.00 - 18.00 medlem Rinne-Halme Karin 17.00 - 18.00 medlem

Rossi Reeta 17.00 - 18.00 medlem

Silén Christer 17.00 - 18.00 medlem Tiainen Tiina 17.00 - 18.00 föredragande Taskinen Paula 17.00 - 18.00 sekreterare

Björn Sundqvist Paula Taskinen

Ordförande Sekreterare

Behandlade ärenden §§ 1 - 7

Protokollet justerat

Christer Silén Tapani Eskola

Protokollet offentligt framlagt

(3)

Miljöhälsosektionen § 1 26.01.2021 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

MILHÄL 26.01.2021 § 1

Miljöhälsosektionen konstaterar mötet lagenligt sammankallat och beslutfört.

Beslut:

Miljöhälsosektionen konstaterade att mötet var lagenligt sammankallat och beslutfört.

_______

(4)

Miljöhälsosektionen § 2 26.01.2021 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE

MILHÄL 26.01.2021 § 2

Miljöhälsosektionen väljer två protokolljusterare.

Beslut:

Miljöhälsosektionen valde Christer Silén och Tapani Eskola till protokolljusterare.

_______

(5)

Miljöhälsosektionen § 3 26.01.2021

VISIONER OCH UTKAST TILL GENOMFÖRANDEPROGRAM FÖR DEN NATIONELLA VATTENTJÄNSTREFORMEN, UTLÅTANDE TILL JORD- OCH

SKOGSBRUKSMINISTERIET MILHÄL 26.01.2021 § 3

Beredning och tilläggsuppgifter:

hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth

tfn 040 723 4121 eller maarit.lonnroth(at)borga.fi och Tiina Tiainen, servicechef för miljöhälsovården tfn 040 723 4141 eller tiina.tiainen(at)borga.fi

Jord- och skogsbruksministeriet begär utlåtanden från de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna om visionen för den nationella vattentjänstreformen och utkastet till

genomförandeprogram för den. Utlåtandet bör skickas senast 8.2.2021 företrädesvis per e-post till adressen kirjaamo@mmm.fi.

Ärendenummer VN/5326/2020.

Jord- och skogsbruksministeriet inledde 16.1.2020 ett projekt för att genomföra en nationell vattentjänstreform. Syftet med projektet är att se till att vattentjänstverkens kunder får trygga och driftsäkra vattentjänster. Samtidigt ska projektet främja bland annat branschens energieffektivitet, ibruktagande av ny teknologi och digitalisering av branschen samt långsiktig kunskapsbaserad planering av verksamheten. Projektet för samman sektorns aktörer från olika förvaltningsområden och från olika beslutsnivåer.

Projektets visionsgrupp har berett en vision för vattentjänstreformen och ett utkast till program för genomförande av reformen. I

programutkastet har man sökt metoder för att trygga driftsäkerheten och säkerheten inom vattenförsörjningen samt för att förnya

branschen.

I visionen för vattentjänstreformen identifierades fyra centrala delområden:

Fungerande lagstiftning och tillsyn

Enligt visionen ska reformen av vattentjänstlagstiftningen genomföras stegvis. I samband med reformen av lagstiftningen föreslås det bl.a. att ansvaret för tillsynen över anläggningarnas ekonomi och verksamhetens kvalitet förtydligas, att de krav som följer av dricksvattendirektivet införs, att kriterier för god

vattenförsörjning införs, kompetenskrav för personalen vid vattentjänstverken, utvecklings - och

investeringsplaneringsskyldighet, att kraven på innehållet i planerna för störningssituationer preciseras och att beredskapsplanerna samordnas.

(6)

Genom kriterierna för god vattenförsörjning fastställs kriterierna för en god nivå på vattentjänsterna för vattentjänstverk av olika storlek.

Ett bedömningssystem som liknar livsmedelstillsynens Oiva-bedömningar håller på att planeras.

Fungerande vattentjänstverk

Vattentjänstreformen, EU:s nya dricksvattendirektiv och den förestående översynen av vattentjänstlagen kommer sannolikt att leda till skärpta kompetens- och resurskrav för vattentjänsterna. Ett tätare samarbete med närliggande vattentjänstverk kan vara ett sätt att stärka resurserna. Driftsamarbete med andra vattentjänstverk eller med privata leverantörer av driftstjänster är en möjlig lösning för att förbättra verksamheten på resurssvaga verk.

Som en del av översynen av lagen om vattentjänster utreds möjligheterna att återställa skyldigheten att utarbeta en

utvecklingsplan för vattentjänsterna. Utöver utvecklingsplanen bör man i lagstiftningsarbetet granska möjligheten att göra en långsiktig investeringsplan obligatorisk.

En del av vattentjänstverken, i synnerhet vattenandelslag, har redan nu så svag ekonomi och funktionsförmåga att det i framtiden krävs särskilda åtgärder för att trygga tjänsterna. Kända problem med dessa vattentjänstverk är bl.a. arbetstagarnas åldrande, små

personalresurser och brist på kompetens. Dessa vattentjänstverk är ofta också dåligt förberedda på exceptionella situationer och risker.

Verksamheten i samtliga vattentjänstverk bör förbättras så att

kvaliteten uppfyller de lagstadgade kraven. Många vattentjänstverk – och eventuellt också de kommuner där de finns – behöver riktad rådgivning och handledning på ort och ställe. Med utomstående hjälp kan vattentjänstverket och kommunen utreda behovet av utomstående service och alternativen för att ordna den. Som alternativ bör utredas möjligheterna till sammanslagning av vattentjänstverk, samarbete med andra vattentjänstverk samt möjligheten att utnyttja utomstående tjänster, inklusive tjänster för driften.

Kompetensutveckling

För närvarande ska anställda på vattentjänstverken ha vattenarbetskort, det vill säga visad hushållsvattenhygienisk kompetens. Det har redan länge önskats mer omfattande kompetenskrav för såväl vattentjänstverkets ledning som den personal som utför arbetet för att trygga vattentjänstverkets

verksamhetsnivå och kompetens. Fastställda behörighetskrav kan underlätta planeringen av undervisningen vid läroanstalterna och även vattentjänstverkens rekrytering. Inom vattentjänstbranschen kommer lagstadgade kompetenskrav att fastställas som en del av reformen av lagen om vattentjänster. Behörighetskraven kan gälla

(7)

sådana vattentjänstverk som avses i lagen om vattentjänster samt dessutom mindre anläggningar som har egen vattentäkt eller reningsverk för avloppsvatten.

Smart resursanvändning och digitalisering

Utvecklingen av hela vattentjänstsektorn kräver nära samarbete och växelverkan med många olika parter. Det gäller att förbättra

vattentjänstleverantörernas samarbete dels med andra sektorer, bl.a. energi och avfallshantering, dels med verksamhetsutövarna, den offentliga sektorn och forskningen.

Samarbete kan vara ett sätt att t.ex. höja vatten- och

resurseffektiviteten inom vattentjänsterna. Samarbetet mellan regionala och landskapens kompetenskluster inom vattentjänster och cirkulär ekonomi ska stärkas. I ett land av Finlands

storleksklass bör regionerna och landskapen inte konkurrera med varandra utan samarbeta och främja olika frågor på riksnivå.

Utöver effektivisering av vattentjänstverkens verksamhet är

utveckling av verkens informationssystem och digitala kompetens en förutsättning för bättre tillsyn och öppen information samt sambruk av information.

MHCH:

Miljöhälsosektionen beslutar ge följande utlåtande i ärendet:

I visionerna för reformen av vattentjänsterna har olika branscher beaktats på ett heltäckande sätt och vattentjänsterna har granskats ur flera olika synvinklar. I programmet har utvecklingsbehoven identifierats och i programmet har man preliminärt planerat också ansvariga parter för genomförandet av utvecklingsarbetet.

Miljöhälsosektionen anser att den övergripande reformen av vattentjänsterna är bra och anser att den bidrar till att trygga vattenförsörjningen.

En fungerande lagstiftning och tillsyn förutsätter att det inte finns några motstridigheter eller överlappningar i lagstiftningen om vattentjänstverk och andra anläggningar som levererar

hushållsvatten, men å andra sidan bör sådan verksamhet som är av betydelse med tanke på vattenförsörjningens sårbarhet inte lämnas utanför lagstiftningens tillämpningsområde. De största kunskaps- och sårbarhetsproblemen finns i små vattentjänstverk och

vattenandelslag som själva producerar eller behandlar vatten. De får inte hamna på efterkälken i fråga om myndighetstillsyn och

myndighetsrådgivning, även om de mer omfattande skyldigheter som skrivs in i lagstiftningen endast gäller stora vattentjänstverk eller vattenverk med ett fastställt verksamhetsområde. Målen för de författningar som gäller vattentjänster ska inte heller vara överlappande eller motstridiga sinsemellan. Utöver

hälsoskyddslagen och lagen om vattentjänster kan det också vara

(8)

nödvändigt att granska miljöskyddslagen och vattenlagen vid bedömningen bestämmelserna om vattentjänstverk som helhet.

En fungerande tillsyn förutsätter att de olika tillsynsmyndigheterna har tydliga roller. I samband med reformen av vattentjänstlagen är det skäl att tydligare än i dag definiera de olika

tillsynsmyndigheternas ansvarsområden och uppgifter. I samband med bedömningen bör man granska bestämmelserna om

vattentjänstverken som helhet.

Vid bedömningen av kriterierna för god vattenförsörjning är det nödvändigt att även hälsoskyddsmyndigheten i ett tidigt skede tas med i planeringen av genomförandet. Av kriterierna har

vattentjänsttjänsternas säkerhet och driftssäkerhet ett nära samband med hälsoskyddsmyndighetens tillsyn över hushållsvattnets kvalitet och vattenverken. Om man vid övervakningen av kriterierna eller vid anläggningarnas

självutvärdering beslutar sig för ett system av typen OIVA som livsmedelstillsynen använder, ska särskild uppmärksamhet fästas vid fastställandet av bedömningskategorierna. Definitionerna ska vara entydiga och basera sig på att kriterierna uppfylls; de bör inte vara kvalitativa eller ha karaktären av åsikter.

Bestämmelser om riskbedömningsskyldigheten i fråga om produktionskedjan för hushållsvatten och om godkännandet av riskbedömningen ska även i fortsättningen finnas i

hälsoskyddslagen, i synnerhet om lagen om vattentjänster inte heller i framtiden täcker vattentjänsterna som helhet. Dessutom är det nödvändigt att föreskriva bindande krav som miniminivå för upprätthållande/sanering av nätverk och anläggningar.

I programmet förutspås att tillsynen över vattentjänsterna koncentreras till en riksomfattande part. Även i fortsättningen övervakas vattentjänstverken av lokala, regionala och statliga myndigheter med stöd av olika lagar. Tillsynen över bl.a.

vattentjänstverken ska även i fortsättningen i mycket stor utsträckning utövas med stöd av hälsoskyddslagen och

miljöskyddslagen. Med tanke på myndighetssamarbetet vore det förnuftigt att samla enheter som i praktiken ansvarar för tillsynen till samma verksamhetsområden och till och med delvis till samma organisationer, t.ex. till eventuella sektorsövergripande landskap.

I den gällande lagen om vattentjänster har kommunen ett betydande ansvar: den ska främja genomförandet av vattentjänsterna och i synnerhet när behovet av en större grupp invånare kräver det.

Skyldigheten att regelbundet uppdatera utvecklingsplanerna för vattentjänsterna bör återinföras som ett krav i lagstiftningen.

Hälsoaspekter är ett viktigt delområde som styr behovet att utveckla vattentjänsterna. Till exempel regionala kvalitetsproblem i fråga om brunnsvatten kan öka behovet av att utveckla vattenförsörjningen i områden där planeringsarbetet inte med andra kriterier skulle komma i gång.

(9)

Ett regionalt samarbete mellan vattentjänstverken är nödvändigt för att minska sårbarheten i verksamheten och resurserna. Det finns skäl att uppmuntra också sådana vattenverk som levererar

hushållsvatten och som inte har ett fastställt verksamhetsområde att öka samarbetet. Av denna anledning är det nödvändigt att utvidga definitionen av vattentjänstverk jämfört med definitionerna i den gällande lagen om vattentjänster.

För att eliminera de sårbarheter som hänför sig till kompetens och andra resurser bör man säkerställa att anläggningarna är tillräckligt stora eller alternativt stödja utläggning av driften av anläggningarna på externa sakkunniga aktörer. Till exempel för verksamhetsenheter som utför drift av vattentjänstverk kan det föreskrivas om en

minimipersonalresurs som möjliggör personalens tillräckliga specialisering och kompetens samt minskar verksamhetens sårbarhet. Kravet skulle också uppmuntra de små och medelstora vattentjänstverken till regionalt samarbete. Även privata aktörer som producerar drifttjänster kan koncentrera sin kompetens på skötseln av flera vattentjänstverk på ett mer kostnadseffektivt sätt.

Kompetenskraven ska utöver vattentjänstverkens personal omfatta externa drifttjänster samt andra externa entreprenadtjänster som är väsentliga med tanke på hushållsvattnets hälsomässiga kvalitet (bl.a. vattentorn- och nätverksarbeten).

Miljöhälsosektionen har inget annat att anmärka i ärendet.

Beslut:

Förslaget godkändes.

_______

(10)

FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR TAMMINIITTY I BORGNÄS, UTLÅTANDE TILL KOMMUNSTYRELSEN I BORGNÄS

MILHÄL 26.01.2021 § 4

hälsoskyddsplanerare Hanna Sivén

tfn 040 168 5599 eller hanna.siven(at)porvoo.fi

Kommunstyrelsen i Borgnäs begär ett utlåtande enligt 27 § i markanvändnings- och byggförordningen om ändringen av

detaljplanen för Tamminiitty. Detaljplanen för området godkändes år 2004. Det har inte funnits förutsättningar att genomföra detaljplanen med reservering för turistservice (RM), så området är obebyggt.

Därför är det nödvändigt att ändra detaljplanen. I området planeras tätt byggda fritidsbostäder som kan användas året runt, och i södra delen av området planeras egnahemshus. Borgnäs har begärt att få utlåtandet senast 25.1.2021. För utlåtandet har begärts tilläggstid till 28.1.2021.

Planeringsområdet ligger i Kotojärvi gårds område, ca 3,5 km från kommunens centrum. Området är obebyggt. Genom området leder en väg som är anlagd för byggandet av kvartersområdet i den gällande detaljplanen. I norra delen av området finns vatten- och avloppsnät. Avloppsvattnet leds via en pumpstation till kommunens avloppsnät. I området finns el. Luftledningen togs bort 2020 och ersattes med jordkabel. Området gränsar till Kotojärvi gård som för tillfället används för golf och boende. På västra sidan om området finns en golfbana.

Detaljplaneändringen gäller en del av kvarteret 202. Med detaljplaneändringen bildas en del av kvarteret 202 samt rekreations- och specialområden.

Planändringen gäller lägenheterna:

- Golfhotelli 611-406-10-73, ägare Kiinteistö Oy Kotojärven Golfhotelli

- Niemenpelto 611-406-10-70, ägare Oy Kotojärvi Golf Ab (liten del i västra kanten av området)

- Pehtoori 611-406-10-72, ägare Kiinteistö Oy Kotojärven Pehtoori (liten del i östra kanten av området)

- Laukkosken vesien osakaskunta 611-406-876-8, (landhöjningsmark som ingår i RM-området)

I planen anvisas 3 tomter för fristående småhus (AO)

(egnahemshus). Enligt planen ska byggandet ske på minst 40 meters avstånd stranden. I planen anvisas dessutom 15 tomter för fritidsbostäder (RA) som är avsedda för användning året runt. För tomterna anvisas ett kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH). I området får placeras en körförbindelse som tjänar hela kvartersområdet (RA och AO) och kommunalteknik samt

(11)

parkeringsplatser och ett sophus som tjänar RA-området.

I planens allmänna bestämmelser konstateras följande:

Byggandet ska genomföras så att man med hjälp av en tät

bottenbjälklagskonstruktion som ventileras utanför huset förhindrar att radongas tränger in i rumsluften.

Dagvatten ska i mån av möjlighet infiltreras i jorden. Man ska sträva efter att fördröja dagvattnet på byggplatsen. Innan detaljplanen genomförs ska man utarbeta en plan för avledning och behandling av dagvatten.

MCH:

Fördröjningen av dagvatten ska ordnas på ett sätt som inte ökar risken för fuktskador på byggnaderna.

Paragrafen justeras genast.

Beslut:

_______

Paragrafen justerades genast.

(12)

ALEXANDERSBÅGEN 1, ABC NÄSE, AVVIKELSE FRÅN DETALJPLANEN, UTLÅTANDE TILL STADSPLANERINGEN I BORGÅ

MILHÄL 26.01.2021 § 5

hälsoskyddsplanerare Hanna Sivén

tfn 040 040 168 5599 eller hanna.siven(at)porvoo.fi

Stadsplaneringen i Borgå har 8.1.2021 begärt utlåtande av

miljöhälsovården i Borgå om en ansökan om undantag för att kunna placera en distributionsstation för bränsle i ett kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader. Miljöhälsovården har beviljats förlängd tid för utlåtandet fram till 22.1.2021.

Osuuskauppa Varuboden-Osla Handelslag ansöker om permanent tillstånd för byggande av en ny s.k. kall ABC-station i S-market Näses södra gårdsområde vid Vinnarvägen. Fastighetsbeteckningen är 638-22-453-2. Projektet förutsätter en avvikelse från detaljplanen.

Samtidigt är både ansökan om undantag och ansökan om bygglov anhängiga.

För fastigheten S-market Näse gäller en detaljplan som godkändes 2006. I planen har fastighetens område beteckningen

kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (KM-1). Enligt planbestämmelserna får en stor enhet för dagligvaruhandel placeras där. I detaljplanen ingår bestämmelser om skydd för grundvatten.

Den fastighet som berörs av ansökan om undantag har tidigare hört till ett grundvattenområde av klass 1, Borgå, men

grundvattenområdets avgränsning har senare ändrats.

Avgränsningen av ett grundvattenområde som är viktigt för samhällets vattenförsörjning (klass 1, Borgå, nr 0161251 A) har granskats 2019. Enligt den nya avgränsningen ligger fastigheten S-market Näse utanför det område som klassificeras som viktigt grundvattenområde. Området klassificeras dock forfarande som grundvattenområde.

Borgbackens vattentäkt ligger nära fastigheten S-market Näse, cirka 1 km norr om projektområdet. Det finns en strömningsförbindelse från vattentäkten ända till havet. Den naturliga strömningsriktningen för grundvatten är från norr till syd, men vid maximal pumpning av vatten från Borgbackens vattentäkt strömmar grundvattnet från havet i riktning mot vattentäkten. Vattentäkten har i flera års tid tjänstgjort som reservvattentäkt, men nu finns planer på aktivare användning av vattentäkten.

Kokon friluftsbad ligger cirka 300 m söder om projektområdet. Enligt badvattenprofilen har friluftsbadet anlagts i en tidigare sandtäkt.

(13)

Vattnet är grundvatten. Kokon friluftsbad är den enda officiella badstranden i stadens centrumområde.

I ansökan nämns inte skydd och uppföljning av grundvatten och mark, utredning av grundvattnets ythöjd, undersökning av grundvattnets kvalitet eller en markutredning.

MHCH:

Projektområdet ligger vid gränsen till ett viktigt grundvattenområde och nära Borgbackens vattentäkt. Området är sårbart. För att trygga kvaliteten på hushållsvattnet och badvattnet och för att skydda mark och grundvatten ska marken skyddas på samma sätt som vid

verksamhet i ett viktigt grundvattenområde. Skyddet av grundvatten ska i samband med projektet genomföras så effektivt att projektet inte medför risk för driften av Borgbackens vattentäkt, användningen av Kokon friluftsbad eller för grundvattenområdet i allmänhet.

För att tillräckligt skydd av grundvattnet ska kunna genomföras, ska man före projektets början göra nödvändiga markutredningar och undersöka grundvattnets nivå samt grundvattnets kvalitet inom projektområdet.

Trafikbränslen kan vara bl.a. skadliga för reproduktiv hälsa och cancerframkallande. Vid tankning ska utsläpp av bränsleångor till kundens andningsluft därför förhindras på bästa möjliga sätt, t.ex.

genom tillvaratagande av gaser. Också vid fyllning av cisternerna ska spridning av bränsleångor till utomhusluften effektivt förhindras.

Skyddet av grundvatten och behandlingen av dagvatten som samlas i området samt skyddet av användarnas hälsa ska beaktas i

villkoren för undantagsbeslutet. I villkoren ska det också antecknas hur grundvattnets kvalitet kontrolleras i projektområdet när stationen är färdig.

Beslut:

_______

(14)

UTNÄMNING AV MILJÖHÄLSOVÅRDENS REPRESENTANTER TILL SÖDRA FINLANDS BEREDSKAPSKOMMITTÉS SEKRETARIAT FÖR PERIODEN 2021–2022

MILHÄL 26.01.2021 § 6

Beredning: Tiina Tiainen, servicechef för miljöhälsovården, fornamn.efternamn@borga.fi; 0407234141

Regionförvaltningsverket har till uppgift att samordna beredskapen inom regionen och ordna samarbetet i anslutning till den. Den regionala beredskapskommittén är ett centralt samarbetsorgan för genomförandet av uppgiften. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har genom sitt beslut ändrat sammansättningen av sekretariatet för sin regionala beredskapskommitté för perioden 2021–2022. Den nya sammansättningen beaktar på ett

mångsidigare sätt landskapets aktörer i beredskapskommitténs arbete.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland ber bl.a. organisationerna inom miljö- och hälsoskyddet i Nyland utnämna en gemensam representant för branschen och en ersättare för denne senast 15.1.2021. Begäran om utnämning, Regionförvaltningsverkets beslut om den regionala beredskapskommitténs sekretariat 2021–2022 samt beslutet om beredskapskommitténs arbete 2021–2022 finns som bilagor.

Nylands ledande tjänsteinnehavare inom miljö- och hälsoskydd har tillsammans beslutat föreslå utnämning av chefen för

miljöhälsovården i Borgå Tiina Tiainen till ordinarie medlem och chefen för livsmedelssäkerhetsenheten i Helsingfors Riikka Åberg till ersättare. Båda har uttryckt sitt samtycke. Uppgiften om det

preliminära förslaget har sänts till Regionförvaltningsverket i Södra Finland 15.1.2020.

MHCH:

Miljöhälsosektionen beslutar för egen del utse Tiina Tiainen, chef för miljöhälsovården i Borgå stad, till gemensam representant för

organisationerna inom miljö- och hälsoskyddet i Nyland samt Riikka Åberg, chef för livsmedelssäkerhetsenheten i Helsingfors, till

ersättare.

Beslut:

_______

(15)

Miljöhälsosektionen § 7 26.01.2021 FÖR KÄNNEDOM

MILHÄL 26.01.2021 § 7

Miljöhälsosektionen beslutar anteckna följande dokument för kännedom:

Vasa förvaltningsdomstol

 Beslut 10.12.2020, diarienr 00168/19/5109; Besvär i miljötillståndsärende, byggnads- och miljöutskottet i Sibbo kommun 4.1.2019 (12.12.2018 § 136)

 Beslut 11.12.2020, diarienr 00997/19/5107; Besvär i miljötillståndsärende, byggnads- och miljöutskottet i Sibbo kommun 4.7.2019 (19.6.2019 § 65)

Nylands närings- trafik- och miljöcentral

 Kungörelse 17.12.2020; beslut enligt 64 § i miljöskyddslagen om godkännande av en gemensam kontrollplan för havsområden som omger Hästholmen i Lovisa.

 Beslut UUDELY/4934/2016; Beslut enligt miljöskyddslagens 64 § om godkännandet av en samordnad plan för recipientkontroll av vattenområdet omkring Hästholmen i Lovisa

 Kontrollprogram 25.5.2020, Fortum Ympäristöpalvelut Latvasilmu osk

 Vårdö avloppsreningsverk i Lovisa, fiskeriekonomisk kontroll år 2019

Borgå stad

 Protokollsutdrag; Byggnads- och miljönämndens beslut 15.12.2020 § 118:

Beslut om marktäktstillstånd enligt marktäktslagen och miljötillstånd enligt miljöskyddslagen samt beslut om att få inleda verksamheten innan tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft, Kullo, Borgå stads kommunteknik och Borgå vatten, 638-440-2-60-M501

 Byggnads- och miljönämndens beslut 15.12.2020 § 118:

Beslut om marktäktstillstånd och miljötillstånd Miljöhälsovården

 Tjänsteinnehavarbesluten december 2020

 Intygen december 2020 Beslut:

Miljöhälsosektionen antekcknade dokumenten för kännedom.

_______

(16)

ANVISNING FÖR ÄNDRINGSSÖKANDE Miljöhälsosektionen Mötesdatum Besvärsförbud

Enligt 136 § i kommunallagen får rättelse inte yrkas i och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, eftersom beslutet endast gäller beredning eller verkställighet.

Paragraferna 1, 2, 3, 4, 5, 7

Eftersom det enligt 134 § 1 mom. i kommunallagen kan framställas ett skriftligt yrkande på rättelse i beslutet, får ändring i följande beslut inte sökas genom besvär.

Paragraferna 6

Enligt 6 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen får ändring i följande beslut inte sökas genom besvär.

Paragraferna och grunderna för besvärsförbud

Enligt 48 § i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) får följande beslut inte överklagas genom separata besvär.

Paragraferna

Enligt tobakslagen får följande beslut inte överklagas genom besvär.

Paragraferna

Anvisningar för rättelseyrkande

Den som är missnöjd med följande beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande.

Paragraferna 6

Myndighet, till vilken rättelseyrkandet riktas, adress och postadress:

Miljöhälsosektionen / Borgå stad Teknikbågen 1 A

06100 Borgå

e-post: terveydensuojelu@porvoo.fi

Rättelseyrkandet skall framställas skriftligen inom 14eller 30 dagar från delfåendet av beslutet (beroende av vilken lag beslutet gäller). Av rättelseyrkandet skall framgå de krav som framställs och motiveringarna till kraven, och det skall undertecknas av den som framställer

rättelseyrkandet.

Den som är missnöjd med följande beslut får inom 14 dagar från delfåendet av denna anvisning lämna en ansökan till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för behandling av ärendet

Paragraferna

Förvaltningsbesvär och kommunalbesvär

Ändring i följande beslut kan sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt

rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem.

Kommunalbesvär får framställas på den grunden att 1) beslutet har tillkommit i felaktig ordning,

2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 3) beslutet annars strider mot lag.

Paragraferna

(17)

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol Post- och besöksadress: Banbyggarvägen 5,

00520 Helsingfors

E-postadress: helsinki.hao(at)oikeus.fi

Faxnummer: 029 56 42079

Telefonnummer: 029 56 42000

Besvär kan också anföras hos förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet.

Besvärstiden är 30 dagar. Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet.

I besvärsskriften skall uppges

- ändringssökandens namn, yrke, bostadskommun och postadress - vilket beslut som överklagas

- till vilken del beslutet överklagas och vilka ändringar som yrkas i beslutet - grunderna för ändringsyrkandet

Besvärsskriften skall egenhändigt undertecknas av ändringssökanden eller av den person som upprättat besvärsskriften Om endast den person som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också personens yrke, boningsort och postadress anges.

Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller i kopia vars riktighet intygats på tjänstens vägnar, samt ett intyg över den dag från vilken besvärstiden skall räknas.

Ytterligare information

För behandling av besvärsärenden tas enligt lagen om domstolsavgifter (1455/2015) ut en rättegångsavgift på 260 euro. Om förvaltningsdomstolen ändrar ett överklagat beslut till förmån för ändringssökanden, tas rättegångsavgiften inte ut.

Besvär hos Säkerhets- och kemikalieverket

Ändring i följande beslut kan sökas skriftligt genom besvär.

Paragraferna

Myndighet, till vilken besvärsskriften riktas, adress och postadress:

Säkerhets- och kemikalieverket PB 66 (Semaforbron 12 B) 00521 HELSINGFORS e-postkirjaamo@tukes.fi

Fogas till protokollet