Acta et litteræ ad historiam Suecanam. Fasciculus I. Quem ... præside mag. Erico Gustavo Geijer ... Andreas Petr. Ekborn ... Ostrogothus ... In audit. Gustav. die XIV junii MDCCCXVII., Fasc. 1

A C T A E T L I T T E R Æ

A D

H I S T O R I A M S U E C A N A M .

FASCICULUS

I.

CONSENSU A M PIi. FA C U L T . PHILOS U PSA L.

P R Æ S I D E

M A G , E R I CO GUSTAVO GEIJER

H ISTOR * P R O F. R . E T O.

P . P .

*

« +

A N D R E A S . P E T R . E K B O R N

A S A C R I S , O S T R O G O T H U S ,

Stip, M edico-T heol.

IN AUDIT. G U STA V . DIE XIV JU N II M DCCCXVII.

B . A . M. S.

U P S A L I Æ e x c u d e b a n t Z e i p e l e t P a l m b l a d .

K O N G L . M A j : T S

T R O M A N , Ô F V E R S T E - L I E U T E N A N T E N OCH

R I D B A R E N A F K O N G t . S V Ä R B S O R D E N V Ä L B O R N E IIER R

CARL HENRIC GRÖNHAGEN

SA M T

K O N U N G E N S T R O T J E N A R E , M AJOREN

V Ä L B O R N E H E R R

C. J. RIBDERBORG

BLOCK

h e l g a d e s d e s s a b l a d .

af djup v ö r d n a d , h jertlig ta c k s a m h e t

B R tJX S - P A T R O N E N

V Ä L B O R N E H E R R

FETER CARL

BUKEN,

i största ö d m ju k h et tille g n a d t

a f

A C T A ET L I T T E R Æ

jA D

H I S T O R I A M S U E C A N A M .

Utclrag a) a f e tt b r e f f r å n K , Carl X I I till Ulrica Eleonora . Demotic a d. z Sept. 1714.

D u r c h la u e h tig ß e P r in c e f a t a ld ra n a d ig a ß e k d ra S y ß e r !

• < x b eg yn n er m e d a tt b ek la g a ß n 'la n g a f S r fu m m e lfe , f å a tt han ej v e t huru han skall b o r j a , h ar m ån ga g å n g e r b e g y n t J k rif- ruelfer, f o m ej b li/ v it a jf å r d a d e , dels d e r fo re a tt la g en h et f e l a t s jf a a tt de b lif v it f S r g a m la , d e ls em edan H a n å r J a f å t J k riJ v a re a t t J k rifn in g e n o fta f ö r o ly c k a ts och b lif v it c l å f t l i g , f å a tt den wnåft J k r if v a s om den ena g å n g e n e fte r den a n d ra . 0. f v . —

" O m j a g f å o fta kunde b li f å r d i g m e d b r e f och f å k e r t a f f å r da d e m , f o m j a g m ed mina ta n k a r å r hos M o n C o e u r , f å JkuU de. hon h v a r d a g bekomma h o p e ta ls , ech ej hinna m er ån låfa idem. M e n nu fta n n a r m it t u p p f å t mefi v i d tan karn a" . — N å r R a n e k e n b ) r e f c hade K . A r n a t J k r i f v a , men lå g d å til l j f å n g s , f o m han gen om en f e r d eles håndelfe en lå n g t i d g j o r t ,

få a tt d e t f å l l f i g ånnu f v å r a r e a tt J k r if v a i f å n g e n : H a d e d å

i . . f r a x

a) Ex A utographo in A rchivo R eg. — N os has Litteras maxime imemorabiles non fyllabatim exfcrip fisfe, (tem pus defuit) eft quod nunc tdoieamus. Id totum certe fideliter redditæ funt. Orthographia vero re- jgia Regis Caroli X II ex aliis ejus L itteris, jam dudum editis, fat cogni- I tta eft. —

b) C onrad Ranch apud Landgravium Hesfiæ Generalis locum te- m en s, 1713 ad Carolum X II m isfus, ut de nuptiis Ulricæ ;Eieonoræ tcum Principe Hæreditario Hesfiæ ageret. Liber Baro 1715. Familia ex IDalekarlia orta. ’’General Rank intrigerade Prinfens af Hesfen gifter*

tmål genom en af fin Frus flägtingar, fom var Priofesfans Kammarfru*

F a n t F ort I. • S v . H . 5 S t. p . ç g .

) a C

ßrctoc ä r n a t b e r ä tta , a t t F a n c k e n m e d fö rt b r e f an gåen de A r f - p rin fen s a f H esfen C a sfe l bekanta åfitm dan och a n h å llit om f o r ­ o r d , f u m g e r n a f a i l l e g i f v a s , allenaß p d b e h ö rig o r t d e r g å f v e s ja n itijck e, h oppas f d le d e s f n a r t a tt P rin fe sfa n g e r f i n re jo lu tio n tillkän n a och a tt H a n f a r en f v å g e r : äm n at f i r a x tilbaka j ä n d n L i e v e n c ) , f o m dock ej b lif v it a f , dock lä r e r han nit f n a r t r tja : h ar b lif v it m ycket h u gn ad gen om hans ankom f t och f a t t b r e f.)

”J f a g h a r g e r n a h ô r t M o n C aeurs v ä l m å g a , m en ogern a d e t bekym m er mon C oeu r g j o r t f i g ö fv e r R å d e ts a n jö k n in g och D r o t t ­ ningens t i l l f y r k a n , a tt M o n C oeur m å tte bevifta r å d jla g e n . M o n C oeur kan f j e l f t ä n k a , a tt j a g g e r n a f e t t d e t M . C. ta g it f i g den m ödan n p p å och lä r e r v a r a n y t t i g t , helft R å d e t derig en o m lä r e r u p p m u n tra s a tt v a rfa m m a re handtera v e r k e t än nu p å n å ­ g o n t i d J k e tt ä r . T id e r n a h afva f u l l e r v a r it f v å r e och e f te r R å d e ts b ejk rifn in g a r o g ö r li g t a tt u t t r ä t t a m e r a ; men d et kan j a g fö r fä k r a mon C oeu r, a t t g en om R å d e ts f ö r jim m a n d e och fk a d elig a a n fta lter tid e rn a b lif v it m ycket J v å r a r e desfe å re n och m ycket g c d t f ö r f u m m a d t, lika h u ru de fö k a d et u rfå k ta d) D o c k u n ­

d e r d e t nam net R å d e t f ö r / l å r j a g ej alla R å d s p e rfo n e rn e v a r a d e r till lika Jkicklige ( f k y ld ig e ) ; t y å t/k illig a a f dem h a fva v ä l u t r ä t t a t a llt h v a d de ku nn at och f ö r m å t t : men an d ra a f dem

h a r

c) General H ans H en ric von Lieven — irisfus nt de convocatione Ordinum Regni Regem certiorem faceret Holmia profectus eft d. 22 D ec. 1713, menfe martio >714 Deraoticam venit. L itter* Ordinum Regni apud R o r dberg II D el. p. 482-

d ) ”Att Konungen var fS mifsuôjd med Senaten kom deraf att * Sverige finnes fo lk , fom Ikrifva m ycket hit och vilja b ygga fin lycka pä andras olycka. — F olk i Sverige har (krifvit irycken ofanning hit öfver den ena efter den andra, i fynnerhet en vifs m an, fom jag icke vill nämna. Gener. L it ut. von L ttv tn s D agbok öfver fina fa m ta l med K . Carl X I I i D em otiea — Vide G jörvells anm erkningar i S verfk a H t- Jiorien p . 120 n, 23. p . 109 n. 7 ,

h a r m a n o rja k a t t f ö r t ä n k a , h vilka d e t , e fte r fa k ev n a s b efia ffen • k e t , i v is fa m å l f e r d e le s f r a m f o r de a n d ra tillk o m m it a t t g i f v a tillrä c k e lig e - u tv ä g a r v i d h a n d e n , och b e d r ifv a an fta ltern a s v e r k - f ä lla n d e , J a g h a r n a g o t f a g t å t L i e v e n , h v a d han kan f ä g a t i l l R å d e t. A f dem f j e l f v a , f å a n g å r d et nteß H o r i e ; t y j a g k ä n n er honom a tt han ä r d r iff a m , n ä r han g r ip e r fx g a n , cch k o r v a r a b å ft v a n , h u ru f ö r o r d n in g a r f i o l a e jte r le fv a s cch e tt och a n n a t w e r k f tä lla s , f e r d e le s m ed f o ld a te vä fe n d e t : men j a g p å n å g r a å r f u n n it m in f t a i f v e r hos honom . H a n h a r i in tet m å l v in la g t f i g a tt u tr ä tta n å g o t , h vilket j a g a f hans egna b r e f , f m han ti l l m ig f i r i f v i t , f ö r m ä r k t , a tt han allena ft v in lä g g e r f g a t t n å g o rlu n d a va ra u tan a n j v a r , u tan a tt v a r a b ek y m ra d a tt a llt till d et a llm än n a b ä ß a b lir v e r k ftä ld t f o m f i g b ö r. H a n h ar ock f i r i f v i t m ig t i l l , a t t han i f j o l f o m m a r s v a r it hela tid e n p å lan det och ä fv e n f å i f o u ir a s , h vilket a l d el es in te t ä r t i l l å t e l i g t , fe r d e le s n ä r a llt f i å r illa t i l l , f å a tt han f e r d e le s f r a m f ö r alla a n d r a , fom v a i it fo ld a t och h ar k r a f te r n og borde iv a ra i d a g e lig t a r b e te : d e r till m e d ä r han C a n slip reftd en t, och b ö r f å m y ck e t m era ta g a f i g f a ­ k er na an och v a ra tilljlä d e s. U to m defs ä r han G o u v ern eu r hos H e r tig e n e ) , fo m han e j heller borde j ö r j u m m a . — J a g J k r if v e r M o n C o e u r till i f ö r tr o e n d e a llt h vad m ig in fa lle r , ber M o n C oeu r in te t v ille leds v id a tt j a g ä r f å v i d lö jti g . M o n C oeur h a r f i r i f v i t m ig , a t t H o r n v ä t ville b lifv a P refiden t i H o f r ä tte n : men f o m j a g ä n h a r d e t ofuannäm nde emot h o n o m , f å ville j a g g e r n a lå ta J lå P r e fid e n ts ftä lle t, til l defs m an f å r f e , hvem me f t t j t n l i g d e r till ä r . C r o n h j e l t n vo re ock f u ll e r Jkick lig d e r till ; men j a g h a r n å g r a f a k e r em ot honom ockfå, och ville g e rn a a tt han vifte m era til lg if - ven h et til l pu blici n y tta än til l p r i v a t •a ffe e n d e r. D efsu to m u t r ä t ­ ta d e han in tet f to r t v id den commisfion han i f j o l hade v i d f lo tta n » e j h eller efterkom han r ä t t fine o r d r e s , p å d e t J ä t t han b o r t f ö r -

f t å

‘ e) Carolus Fredericus, natus d. i 8 April 1700 matre H edevig So­

phia, forore dilecta R egis. Poft mortem patris 1 7 0 2 , D ux H olfati*.

f lå dem ; men d etta knn a llt f ö r b d ttr a s . M e d denna la g en h et a f-- g a r a tjk illig a b r e f til l R a let, f c m t f v a r p å d era s bref, f f a g h a r' å r n a t i d etta b re f nam na / S r M on Coeitr h v a r t b refs in n eh a llt , f e m h ä r ifr å n a f g å r til l R å d e t; men fo m ja g a lltfö r f v å r t kom—

m er til l r a tt a m ed J k rifv a n d e t, och M on C oeur dem i R å d e t Id-- r e r f e , a llt/å ber j a g M on Coeur ej fö rtd n k a m ig a tt j a g in tet hinner f k r if v a om ,a llt. fjfag hoppas M on C o eu r la r f ö r g o d t fin n a h vad j a g f v a r a r Senaten angående M on C oeurs n d rva re lfe i S en a ten , f å fo m ack a tt j a g ej J k r ifv e r M o n Choeur till i f a m ­ m a b r e f fo m ( till) Senaten ; t y M o n Coeur och Senaten anfes ej f o m en t i l l f am m ans f ) , och M o n Coeur ej anfes Jåfom en ledam ot a f Senaten , utan få fo m den fo m d r ( ö fve r) R å d e t , p å fa m m a f å t t f e m j a g f o r er uppfikt p å de f y sflor och f o r r d ttn in g a r Jom d r o R å d e t a n fö r tr o d d e , f å a tt M on Coeur d er hemma f ö r e r in- fe e n d e t p å h va d fom J k a ll v e rk fid lla s, dfven fo m ja g h ä rifrå n g e ­

nom b r e f dem d et f ö r k u n n a r ; och a ltfå i det f o m brefvex lin g en a n g å r emellan m ig och R å d e t, f å kan M o n C oeur och j a g ej a n ­ f e s annorlunda dn fo m en p erfo n t i l l f am m an s, fo m d r d et p å tv å f a l l e n och Senaten t i l l f a m m a n s, fo m en fe r fk ild t p erfon eller C olle­

g iu m g j , a llt f å kan m ina b r e f til l R å d e t ej tillika vara in r ä t­

tade ti l l M o n C o e u r , t y det vore lika fom j a g Jkulle jk r i f v a till m ig

f ) Beflöts uppkalla SrSnderne i Rådet, dS Hennes K:gl. Hop,het borde wara närvarande, att inge mer refpect, och emedan det eljeft kntide tyckas fom vore Hennes Kongl. Höghet för dem och emot RS- det. Hennes Kongl. H öghet fvarade: a tt det vo rt mot den Condition hon in gått med Rådet innan hon trådde d i t , — hviiket m ycket ap- plauderades. R ådsP rotoc. f å r /5 M a rs i f t y - in collect. Ceï. præf»

g ) Anfeendes vi Hennes Kong!. H öghet fåfom den der fö re tr ä d e r V å r t f a d e . Konungens b re f till Rådet. N o r b e r g 1. c. p. 424- — Ständerna hegîra fammantråde med Rädet, fom iVarades ej kunna fke med hela Rådet, emedan det fö r e (lådde Konungens perfen , utan med tägre af Rädet, R ädsProtocoll f ö r den 2 0 J a n u a r , i f i y -

m ig f j t t f j ernte d et j a g f l r e f titt R å d e t ; h ) defsutom d r j a g of­

t a a f en hel annan m ening ån S en a ten , och kan f å m ycket min.

d r e d å J k r ifv a i fa m m a b r e f till M o n C o e u r, efter v i båda fo m d r o e t t, ej kunna k a fva annat dn en v ilja , men m ed fen a - te n d r hel annan befkaffenhct.

A n g å e n d e d et f ô r f a g R å d e t g i f v i t a tt unga H ertigen m å b li m a jo r e n n is, h ar j a g f v c r a t d et vore fu lle r till a tt ö n jk a , och to r d e f o r hans la n d va ra n y t t i g t, a tt han ju f ö r r heldre kunde b h f v a m y n d ig ; men a tt han derigenom fn a r a re f u l l e komma i P o s f e s f o n a f f n a Idnder i) det fy n e s ej ftå till a tt fö rm o d a , h eljl J n a r a re an d ra f v å r ig h e te r genom fien d ern as obilliga p å f lå - en de derigen om to rd e u ppkom m a, neml, a tt de m ot löfte till ( a tt han m å tte ) bekom ma posfesfion af f n a Idnder fk u lle p å f l å , a tt han b e g å fv e f ig u r S v e r ig e t, h vilket vo re a ltfö r d fv e n ty r lig t f ö r H e r­

tig e n s p erfon fo m ock S verig es in ter es f e . R a d e D a n m a rk och P r e u s fe n fk u lle önfka a tt bekomma honom i fin a händer. H o l- ßenflke M in iß e r n h a r ock g j o r t h a r f å v d l fo m i S verige anfök­

n in g t i l l a tt f å honom. M e n j a g h ar f v a r a t , lika fo m man J v a - r a t i S v e r ig e , a tt d et e j kan låta f i g g ö ra . D e t d r v i / l , a tt man h a r J k d l a tt m is f ro den f ö r n ä m f a H olftenfi.a M in i f e m s , f å v d l fo m f le r a s u p p r ik tig h e t; t y de konflla m ycket och hålla fä lla n r a t­

ta

ä) ”Hennes K ongl. H öghet tackades ej allenaft för det hon velat ttaga de! i regeringen utan ock anmodades, att framdeles efter fin be-

«quimirghet bevifta RSdsflagen , men fom hon föreftSlde Konungens» Per- ffon fkulle framdeles fom hittils alla brefven ftållas till Senaten. Pä tttå d ig a re f å tt kunde a ld rig Prinfesfan entledigas frå n regeringen

L a g e r b r in g , Sam m andr. a f Sv- R , H . aidra U ppl. y. D - p.

i) ” Landet blef ett fiendtligt rof, fedan de Danfke fStr del af Her- ttif! Carl Fredrics bref d at Carlberg d. 23 Juli 1712 art Tönning en i rnodfal) fjiulle inrymmas Svenfka tropparna” L agerbrin g lib, c. p 73.

’” Baner och Reventlau hade underftuckit befallningen under hvilhen SStamke fltref Hertig Carl Fredrics n am n / Faut Föret, i S v, H. 5 S t, po» 91. Cfr. N o rb erg 2 D . p. 319.

ta và g e n . M e n man han a n ej m ychet offentligen h efkylla d e m , f o r r a n m an f a r niera kunfkap oeh g r u n d e lig a r e b ev is t i l l a llt k ) , titan man la r e r m a ß e la m n a t derhän och ti l l H e r tig e n s egen f k a r - f k å d a n , n a r han b lir m y n d ig ; em ellertid han a ld r ig S v er g e r i n - teresfe ß i l j a s f r å n H o lftein s k ) f a ß H o lß e n fk a M in if h r n p å d e t

v a r •

h) ”Aldenftund Hertigen hide före och efter fin Hr Far* död haft fin uppfoflran och tillhåll pl Kongl. H ofvet, i S v erig e, få beftyrdes alla

ftstsfaker i Holften genom defs farbroder Adminiftratorn och B ilköp en i Lybeck Chriftian Auguft, och defs Miniftrar. Ibland dem var G o e r tz den främfte. — Efter nu ryk tet kringförde, att n lgre i Sverge v ille hafva Prinfesfan pl thronen, Ikickade han E n voyéen B asfew itz til C za - ren med commisfion och anhållan, det ville Czaren bebjerta, huru K o ­ nungen i Dannemark inkräktat hela Holften — A tt redregfera fådant kunde aldrabequämligaft (ke pl det f itte t, att Hertigen blefve h ulpen till Svenfka kronan helft efter K Carl var i Turkiet få god t fom fö r­

lorad.” N o rd b erg I. c. p. 4 2 2 . Cfr. L a g erb rin g 1. c. |3. 76 . Fant 1. c.

p. 96. An haec ad R egis notitiam pervenerint incertum eft. Certe fe- queftrum Stetinenfe bene novit & reprobavit, quod G o e r tz hujus rei auctor fuisset non ignarus. ”Med Grefve W ellingk kom han (G o e r tz ) öfverens om Sequeftrum Stetinenfe eller S tettins, (åfven W isinars) öf- verllmnande till Brandenburgfka och Holftenlka troppar flfom neutrala.

Tractaten derom afflöts.” (Hamburg och Berlin d. 10 och 22 Juni 17 1 3 (v id e N o rd b erg I, c. p. 327 feqq.) En hemlig artikel inflöt orn thron- féljden för Hertigen af Holften i S v e r g e /’ Fant 1. c. p. 97 . KoDgl.

R idet Grefve M ejerfclt gjorde den påminnelfe angående Poromerlka fa- kerna och Stettins öfvergäng, att det ej var ritt fattadt: att han ej öfvergett Stettin till Preusfen, ej intagit der främmande troppar, utan blifvit tvungen af borgerfkapet, foro lagt ner g e v lr , Ifven hotat m ed ftenar, fagt fig ej vilja fåkta, eroedan Konungen vore död och ingen fuccurs att förvänta, ville ej bli bortförda till Sibérien, vore bättre g e ftg under fienden. A tt Herr Kongl. Rådet begirt penningar både af G r e f Horn och Grefve W ellin g k , och fått fvar att inga funnos — vil­

le vara urflktad och inkomma med fullftåndig relation i ämnet. Hans conduite vore approberad a f Hans M»j:t. R ådsProtocoll. för d. 22 D ec. 1 7 1 3

.

I) Man ift nicht fchuldig fin d e m ] w a s unbillig ift fein a n te c e s -

v d r ß a v o re fln u a d m ot Sv erge ; A d m in iß r a to m s goda hjerteîag m o t S verig e d r ingen tv ifv e l (o m ).

M o n Coeur har g jo r t f i g a llt j o r f l o r moda a tt J k rifv a ß m ånga och långa b r e f uti f ljf r o r , och f e r deles' ined C anslflffren, f o m d r j å f v å r . f f a g hinner knapt jk r if v a utan fljfro r, och a llt- ß h ar j a g denna gån gen ej J k r ifv it m ed f l j f r o r , fo m ja g lik va l d r n a t ; men j a g d r fd k e r a tt detta Id re r v a l fram kom m a.

A n g å en d e de ordres I V e l l i n g k en bekommit y a tt anßdlla em h a n d lin g , till a tt derigenom fo k a uppehålla Rijsfen denna Jöm ­ m a r ifrå n k rig so p era tio n er, dock m ed ordres , a tt han Jkulle til­

gten tin g f lu ta f ö r r an v id a r t bejked komme h ärifrån m ) , det

* / hade

f o r zu f o lg e n . Ich glaube nich t, das aus uns beyden (feil. Fre- dtric & U lrica) für das Holfteinifcbe interesfe wird ein M agnus Smek w e r d e n fo lange w ir leben. B r e f frå n U lrica Eleonora till HofCans- le r e n Düben U lricsdal d. i t S ept. 1724.. in collect. Cel. Præfidis.

in) ’’Utora ftegen fora K gl. Maj:t fje lf gjorde till fredens återftål- lam de b lef Kongl. Rådet och GeneralGouvernôren (öfver Bremen och

\T erd en ) G ref U'ellingk af Kongl. Senaten förfedd med nödig, fullmakt oich infiruction tiil en allmån fredshandling och en fkyndefam vapen- h vilas åftadkomroande under Guaranternas och andra makters be- m ed lin g*’ N o rd b e rg 1. c. p. 419. — G ref Horn proponerar att det m å föreflås ftånderna att vålja en eller två af hvart ftånd, attt få del af hvad Kongl. Maj:t i hem lighet arbetar på freden, ef- t<er hvad derom i förtroende fåges till Rådet af Konungen i bref Sn- diåi år bekant för de fråmmande miniftrar och ftånderna. — G ref C arl G y lle n f lje r n a : vore vål att K ongl. Maj:t arbetar på freden; men fruk- t;ar derraed torde utdraga. Emellertid år fienden för hand. Då frågas:

hivad (kole vi göra? Nöden har ingen lag.. Skall vi låta allt gå öfver åm da? Sknll man då på intet fltt föka att rådda riket? Falkenberg t B l ir vår Esquader flagen år Stockholm b orta,, och riket måfte hållas IKonungen tillhanda, N ils G yllenfljerna:: Man kunde föreftålla. ftånder-

hade v a r it v a t , om detta fS rfo k kunnat f å r /å r a fienden a tt f o r - - fiim m a fom m artiden : men man fin n er a tt de m erkt h v a d a f fe en d e’

m an med dem h a f t, och attfå intet Idtit irra f i g . M a n lar er denn e j heller mer p å få d a n t f a t t kunna f å r leda ; t y de veta v å l , a tt- ingen handling kan m ed eftertryck begynnas eller f i u t a s , utan att"

fu llm akten dertill directe h ä rifrå n å r g ijv e n , emedan v id f r e d s u n ­ derhandlingar nådvåndigt alla form a liteter må f e ia k tta g a s , och om n å g o t felar, f å åro de aldtles utan k ra ft, och ingendera delen f å r -

bun-

na för att urlkullda Rådet: 1:0 om våre allierade ej vilja befatta Cg med fredsunderhandling utan Hans Majtfs’ famtycke, Hvad (kole vi g ö ­ ra? 2:0 Om våra Miniftrar ej parera ordres em ot Hans Maj:ts inftru- ction. 3:0 Om Hans Maj:t ftode i hem lig underhandling, få kunde vi hindra verket. 4:0 Än om fienderna vore få plumpe och vilja hai"- va en annan K onung, hvad fkole vi då fåga? Cronhjeltn : önlknde att man till en början gåfve Ständerna blott ett generellt fvar, att mam arbetade på freden: Frölich, Ferftn afråda att inlåta fig i något fvar.

C ronh jelm , talar om Ständernas mifsnöje och att han af nägra hört ef- tertånkelige utlätelfer, Tesfini att det ej kan vara m yck et esfen tielt gjordt med den orutalta fredshandlingen vifas båft af Danmarks ftora praeparationer. Både underhandlingar, Contributions inflytande och ruft- ningarna komma för fent och vi gå emellertid under. Kan man då hålla fig ftricte till Hans Majrts ordres? Ej vårdt fåledes aroufera ftån- d em e med generele fvar, utan båttre att rent med dem h and la— i all förtrolighet föreftålla dem alla obftacula, fåga dem att de m esfurer, fom blifvit tagne af W ellingk låra wara fruktlöfe, fedan K. Majrts o r ­ dres k om m it, och att vilja de ha freden, roåfte de få godt fom tigga den. Denna mening approberades m ycket af Prinfesfan. R å d sP ro to c . d» 23 ofanu ar, 1714 Ständerna anhålla att Senaten ville yttra fig an­

gående fred en , om de komma hem utan hopp om fred blifver uppror i landet och låra flå ihjel hvarandra. Ingen lårer då betala Contribu­

tion. Allm ogen ber för Guds (kull om freden. R a d e sProtocoll d. 3 o

j f a n . j ? i \ . — En bonde från Halland begårer (kyddsbref, att ej hans

medbröder må illa handtera h onom , når han kommer hem. R åds P ro- tocoll. d. 2 7 Febr. f å. j

ib im d en , a it dem h ä lla , a lltfå tiiitro r f i g ingen p å f a ofäkert a tt M a t a f ig u ti h a n d lin g , ej heller någon blott handlings begynn elfe fill p,n fSt f v a r lig och anftändig f r e d . M in dre la r er någon a il- m a n handling med alla fien der tillika vava ofs g a g r.elig , utan m a n m åfts a fv a g ta b a ttre tillfä lle , och intet fo n n yck e t f y n d a Jig m ied handlingar eller y ttr a Jhia tankar a tt va ra der om fä t lägen : m a n mctfie g ö r a fe rjk ild a hemliga underhandlingar, fo k a jk ilja

^fien dern a, hvilket allenafi h ärifrån han auß ä lla s, cch derjem te ig o r a g o d a an ßalter och med v ä rja n fS r fl fo vjk a jfa ofs b ä ttre anjeende9 ihos fien d ern a , dn vi nu hafve. A f främ m an de m agters mediation ik a r man alsingen fo r d e l a tt fö r v ä n ta , ej ter inefta magierna med j / k ä l böra m ifstros till att heldre tåla Sverges fo rfv a g a n d e , än a tt g or a f i g någon möda del a tt h in d ra , helft f å länge de f ö r m å r - jka a tt S verges a n fa lle r alsingen tin g u trä tta . R e n f t j e r n a s n) m iening kan j a g fu lle r intet b ifa lla , a tt han anfer E ngeland v ä r - tr e fin n ad än H o llan d, men Ja ä r ftora fk ä l a tt fä g a , a tt man har f t or o f ak a tt vara m ifslynt med p å E n g la n d : men der hos har

<,mcm än ft ä rrs orfak a tt vara i n f snöjd med H olland, och a f dem t Inö g g e alsingen hjelp ännu a tt fö r v ä n ta . Frankrike har denna ti- id en a ltid vi f t f i g betiägnaß mot Sverge ; men lägenheten har intet v a r it f å d a n , a tt det kunnat något bidraga till Sverges n y t t a , t och det å r ovift hvad det härefter lä re r göra. M en det ä r v if t a tt Frankrike v id desfa tiders bejkaffenhet ken fn a ra re till­

tr o s än någon annan, efter Frankrikes intresfe ä r mera enligt m e d S verig e, än med någon annan. — ftfag ber M on Coeur ej v ille låta någon annan l ä / a , hvad j a g fk r ifv e r i Hetta b r e f ; ty d e t ä r nödigt, a tt andre intet veta allt. ftfag fö rm o d a r lik a , h u m f lo r a fv å v ig h e te r nu f ö r Sverige fy n e s v a r a , a tt tillkommande å r v å r a faker lära komma p å b ä ttre f o t , Jedan det nu i n å g ra å r h a f t nog tid a tt fto rm a ut,

i.

ti) ofacob R ettftitrn a ’’Ar 171-2 Kong!. Räd, fSendes tillika ftyrel- fen af Conl-nbutionsRänteriet., År 1713 Pi aefident i CorotnerceCollegio, 1 7 1 4 d. 3 Mart. G refve.” v. S tie r nmans H åfdingaM inne p . 205.

y f igScnde den ändring ,f m C ontribution w e r k e t, ß har j a g f v o r a t Senaten och L a n d sh ö f U n gar na , a tt ja g den

intet kunnat g illa , f f a g har jk å rjk å d a t bada C ontributicnnn e- th o d ern a , och fin n tr d e n , fom i å r v a rit p å la g d , både o f åkrare och långfam m are an den a n d ra , derhos Jkodelig och m ycket o d rå g e- lig f o r allmogen och gemene nian, af hvars vidm agthållande lan­

dets va f ä r d fSrndm ligafi beror. •— H v a d fe m fo r e g ifv e s a tt fam m a method befliger till hogre fu m m a ån den andra . om det

•utråknas efter en p ro c e n t, få befinnes få d a n t ej hafva f a ß g ru n d , n å r man noga n agelfar de ungefärliga f o r f a g , fo m Senaten derSfver fo rm e ra t ; t y månge funtm or åro fo m ej kunna f a lla r ik tig t u t , och månge fum tnor f y lla allenaß p a p p eret och å r i fig f j e l f ingen ting. jf a g har återfkickat den f o r r a methoden med något tyd lig a re fö rk la rin g i vi f a m å l, p å det den , f å f n a r t den kommer hem , må kunna begynnas o )— D e b r e f, fo m i f j o l gin go h ä rifrå n om Contributionent åro i g o d tid fra m k o m - n e , f a ß de legat fo r la g d e till F ebruari månad. D enna håndelfe länder ock Cansliprefdenten till a n fv a r , till defs han oniflåndli- g a re vifa r, huru derm ed fö re v e tte r, ån h årtills ß .e d t å r p ) . T F e-

bru arii

° ) ’’1713 tog ContributionsMethoden fin början enligt Kongl. M:ts Placat af d. 3 0 Apr. f. 2. (Cfr. L aberbring 1. c. p. 85) > är 1714 upp- börde den, ocb Conrributionen for det Sret blef under StatsConrairets dispofirion enligt SrSudernas föffU g. D. g Oct. 1714 ankom K:gl. Maj:ts b ref, att man för följande 3ret endaft fkulle rå^ta fig efrer K:gl. M;jj:ts ContributionsPlacat af d. 23 Apr. f 5-, och de m ed el, fom i StatsC ou- toiret ännu kunde vara oanvande, (kulle lämnas under Contributions- Fânteriets dispufition; men fotn Kongi. M.'jus bref fert ankom och StatsContoiret fade dt sfa med^l redan vara disponerade, alrfa har Con- triburiousRJnreriet med 1714 firs medel intet att befiSlla.” Contribut.

R an teriets beråttelfe till R egeringen d r — meddelad Secreta1- U tfkottrt

p) AnroSltes att angH îgne bref ankommit fr3n K orgl Maj:t, date­

rade ifrå:i Adrhnopel förledit 3r i Maji mänad. Skepparen fade fig ej veta att han h;.ft dem förr .Vi hSndelfevis: derom (kulle fträngelige«

inquireras, R ddsProtocoll. f ö r d. 19 ffa n . — G r e f H orn : Mat*

m«

iB rn a ri m å n a d v a r an ej f ö r f e n t a t i v e r k ß d lla den m ethod }f o m h å r.

ii f r ån kom ; men fom en del a f R å d e ts p r iv a ta in tresfe m era b e/la r i iden a n ta g n a M ethoden, f å ha alla r å d t till d e n /a m m a , fom en d el ( a f dem J j e l f lå ti t f ö r f t å genom an dra. E n d

4

i t e n fk u lle lå ta o f v e r t ala f i g , a tt d e ri g ö r a m ot f ö r o r d n in g a r , f å ib e r j a g M o n C oeur ville dem f å d a n t al deles f ö r b j u d a , f å v ä l fo m ii a n d ra f a k e r , n ä r de v ilja ta g a f i g någon f r i h e t , a tt g ö r a m o t i dr, t dem f o r e f k r if v it ä r ; t y d e t ä r redan fk n d a n og f k e d d , a tt de m â g r a å r b o r tå t gen om å tfk illig e fö re v ä n d n in g a r ej efterkom m it lo r d r e s . A n g å e n d e den ä n d r in g , fo m Senaten g j o r t m ed R egem en­

d e m a , f å e fte r den aldeles ej lä n d er till m ilitien s f ö r b ä tt r i n g , iu ta n allenafi till o o rd n in g och oreda i rä k e n fk a p crn a , få har j a g j f k r i f v i t dem till a tt d et å te r m åfte J ä tta s p å f ö r r ig a f o t e n , och i d i t de in te t m å g ö r a få d u n a ä n d r in g a r q ) . — j f a g har m ycket

a t t

irSfte inquirera efter orfaken tiil den fena arkomften af de bref, frSn K on gl. Majtt, fom blifvit fundna i en afk i Krutkaminarti hos en hit- Ikotnmen lkeppare , och fom bort komma i Augufti redan. — Funnos äfven der bref till Landshöfdingarna frân Kongl. Maj:t ; hvarfôre de (kul­

l e uppkallas och undfS d* m — Beklagades att brefven ej förr fram­

k o m m it, då kan/ke ingen ftändernas jam m ankom jt bltfvit af. R a d s•

P ro to c . d. a i ffa n u a ri

qT Tesfin: Man kSm.er de oåndliga klagonoSlen öfver de extraor­

dinarie R egim enterna, hvad ohörd lega allmogen blifvit pStvungtn , bu­

r a manfkapet blifvit vä dfim ligen värfvadt och fedan bortfSldt, hvad ftora fummor cfficerarne uppburit af allm ogen och ingen man ftilt, famt huru de förfarit vid deras R egeim nter. DS ru plurallteten af Landshöfdingarna förklarat det om öjligt, att. recrutera de ÛSndiga Re-

a it befvära m ig , fl// /a g rf« f«/r/ bekommit M on C o eu rs p o r ­ tr a it r ) . J a g mente helt v id a tt L i e v e n hade det m ed f g ; metu han fade: Nej . — H ä r ifr å n har ja g intet J e r deles a tt b e r ä tta t, fo m icke bekant ä r , allenaß a it j a g menar innan kort re j a h ä r ­

ifr å n , och har G r o t h t i f e n v a rit till S t a m b u l /k ic k a d f o r m ig re vickor f e d a n , a tt förkunna P orten min afrefa, och J a g a fa v r - v ä l. H an lä rer nu f n a r i va ra här tillbaka-, och da lä r e r itw u fKijnda med uppbrottet. — J a g ber M o n C o e t i r und er d a n igfl tx . ke illa u p p ta g a , a tt m itt b r e f ä r f ä långt och illa J k r if v it och d er hos u rfä k ta , om j a g något glöm m er a tt b e f v ar a , fo m AI. O . jk r if v it m ig. J a g har f å t t ä t fa illi g a M on Coeurs b r e f ; me n mina p a p p e r äro i f l o r o o rd n in g , f å a tt j a g intet a ltid finner o- g e n , hvad deruti flå r. J a g ber min hjertans f y f l e r ville g ö r a fam m a u rjä k t hos hennes M a j:t D rottn in gen . — J a g ber m m h jertan s f y f le r ock om fö rlå te lfe , a tt j a g i m itt f ö r r a b r e f e j J k r ifv it J v a r p å det fo m D rottn in gen be/varat (Jkrifvit) ; t y j a g

v ifle

gem enterna utan att taga af Tre- och Femmånningarna, f l Sr af d en tankan att denna utvåg må vidtagas. — Cronhjelm : K. M?j:ts bref Sir a f d. i Juli 1711 att TremännirgsjRegementerna. (kulle fkyndfamt uppi- fä tta s, fom Han då anfSg lått; emedan de Ständige voro i ttm m e lig e n god t ftånd. Men annat år, då desfe nu åro döde eller fångoe — Hetn- nes Kgl. H öghet och Pluraliteten biföll Sr.åndernes och Landshöfdint- garnas förflag, att der fom bSde R egem entet och Tremånningarna vca- ro com plerte roå bågge f ö rblifva, men i de andre landsorter de ftåndii.

g e Regementer fä recruteras af Tremåonir.garna. R äd sP ro to c. d. / 5 Febr. 1 7 \y. — Pä 11 hemman i öftergöthland finnas ej mer Sn 5 g u b ­ bar — i mänga Soknar blott 2 drängar— I Weftmanland finnas ej uti 320 byar 20 à 30 karlar — I W efterbotten åro meft ödes-hemman — A llm ogen klagar grufligt öfver ofticerarnes bedrägerier o. f. v. Lands.- böfdingarne förklarade fatnteligen, att allmogen ej fätt någon erfåttnirg af Kronan för Tremånningarnas upprättande. U r L an d sh ä fd in g a rn a s V ttra n d r till R ädsP rotoc. d. 11 och /5 Febr. spiy.-

r ) Jog fånder nu mitt ovärdiga C onterfej, fom ej kunnat blifva båttre Sn det förra, emedan fjelfva Originalet år magert och forgråmfc.

U l. Eleonoras b r e f t, K . C arl X I I, a f 17/5 , (utan datum}.

v ifte in tet annat, n d r bref vet håri fr fin a f gick, ån j a g derom f k r if - v i t . B re fv e n Jkrefvos f e n t om en a f to n , hvarigenom det kom a tt U m nas ute. M on Coeur kan v å l tå n k a , a tt j a g gerna Jkttlle ef­

te rk o m m a , h va d M o n Coeur och D rottn in gen lånder till behag ; m en j a g hoppas a tt D ro ttn in g e n , f å v å l fo m M in k. Sy ft er lå r a e j finna T erm in f ö r lån g t j n å r man htfihnar, af t tiden lö p et fact- r a r e f o r t ån man kan t r o , och å t mycket redan f ö r f lu tit, och ån å r alsintet tid och txUfålle d e r till, och om j a g ån vore hemma, to r d e f å m ånga fa k e r blflva tillg ö ra n d es, a tt man t j f å h äftigt d e r till rå d ru m lå r er bekomma; och d e rtill med f ö r f lå r j a g m ig a lsin te t p å a tt hålla n å g ra tankar derom. — ff a g tö rs nu in tet U n g r e upphålla M on Coeur med m itt redan a lltför långa b r e f , u ta n önjkar V å r H erre ville bibehålla min hjertans Syfler v id be- f i å n d i g v å lm å g a , och g ö ra m ig en g å n g f å lyckelig a tt å ter f å Jle M on C o eu r, och j a g å r och fö r b lifv e r in till min död miti

h jerta n s S yflers

U nder dunigfle trogna f l t B ro d e r och tjejiare.

C A R O L U S .

t ) Quod hic de uxore ducenda fermo eft, ex fequentibus, ni o- mnia me fallunt, patet.

Saeculo d e c i m * octavo f l o r e n t i s f i ma f u i t r e s E u r o p z a , A r m i s , c o m m e r c i i s , c o lo n iis , cognitione d e n i q u e E u r o p a c o m p l e x a eft o r b e m ,

I I .

E o d e m t e m p o r e ( i n f u m m i s c o n f i f t e r e n o n d a t u r ) m u l t a s r e s a l i a m & a p r i o r i d i v e r f a m f o r t u n a m E u r o p a ; p o r t e n d i s s e e t j a m n u n c ▼i det p r o x i m a , mel i us r e m o t i o r v i d e b i t p o f t e r i t a s , — T r i b u s v e r o p o t i s f i m u m e v e n t i b u s p r i n c i p a t u s ille o r b i s t e r r a r u m , a d q u e m a d f p i r a v e r a n t h a c æ t a t e E u r o p a e i , i m m i n u t u s & labe*

f a c t a t u s e i l ,

in.

P r i m u m l i b e r t a t e C o l o n i a r u m A n g l i c a r u m i n A m e r i c a ; q u a r u m j u v e n i ­ l i b u s f u c c e s i i b u s c u m a p p l a u i i t E u r o p a g e n e r o f a 8t v i r j b u s f i d e n s f u i s , n o n c r e ­ d i d i t c e r t e i n i l l a t e r r a r u m p a r t e t a m c i t o d e f u a p o t e n t i a c o n c l a m a t u m f or e.

A d c o m m e r c i a v e r o , p r æ c i p u e I n d i c a 8t S i n e n t i a , q u i b u s h u c u s q u e l u x u r i a t a

• f t E u r o p a , fibi v i n d i c a n d a , a p t i s f i mi f u n t A m e r i c a n ! , c u m n o n f o i u m m e t a l l a , q u æ i n p r i m i s a p p e t i t O r i e n s , p o s f i d e n t , f e d a b u n d a n t i a m q u o q u e m e r c i u m , q u e ibi m a x i m o i n p r e t i o f u n t ,

I V ,

A l t e r u m , q u o f r a c t a eft r e s v e r e E u r o p æ a , t e m p o r e p r i u s , e f f e c t u po»

f t e r i u s eft. I l l o s l o q u o r e v e n t u s , n u n c h o m i n i b u s i n m i r a c u l a , q u æ d i e s f e r t , i n t e n t i s , j a m p r o p e n e g l e c t o s , q u i b u s p r i n c i p a t u m S e p t e n t r i o n i s , f u c c u m b e n t e C a r o l o X l l , p e r d i d i t S v e c i a , o b t i n u i t R u s f i a , a b h o c i n d e t e m p o r e t a n t u m i n ­ t e r c æ t e r a s c i v i t a t e s l o c u m a d e p t a , u t n u n c fi t m a x i m u m & a r m i s p o t e n t i s f i m u m

i n o r b e t e r r a r u m i m p e r i u m . «

V . >

T e r t i u m & m a x i m u m i n t e r n u m m a l u m eft. I n g e n t i f c i l i c e t i l l a nat i o»

« u m p u g n a , quae G a l l i c a m , q u a m v o c a n t , R e v o l u t i o n e m i n f e c u t a e f t , it a m i f e r e d i f f r a c t a f u i t R e s p u b . i c a E u r o p a e a , u t j a m i n t e r f t i n i m i c i s f i m æ f u r g e r e n t v i ­ r e s , q u i b u s c o n j u n c t i s E u r o p a t e m p e r a v i t o r b e m S t r e x i t . I m p e r i u m C o n t i n e n ­ t is St d o m i n i u m M i r i s ( r e s o i i m m a l e f o c i a b i l e s ) n o n f o l u m d i v i f a v i d i m u j , f e d i ra, m u t u a e x a r r o g a n t i a , f i b i me r i n v i c e m i n f e f t a , u t , f r a c t a e t i a m i l l i u s V i r i p o t e n t i a , q u i f o l u s i n fe o f t e n d e t e t q u æ c u n q u e f e c u n d a St a d v e r f a c a ­ p e r e p o i f e t f o r t u n a h u m a n a , i m m e d i c a b i l e h e r e a t v u l n u s . S y f t e m a C o n ­ t i n e n t a l e E u r o p æ u m ( q u o d c u m A u f l o r e n o m i n i s St r e i n o n p e r i b i t ) St S y - f t e m a m a r i t i m u m q u i d f i n t , a f* i n v i c e m f e j u n ç t a , i d n o f t r o p r t m u m * v o i n t e l l i g t r e d a t u m e r a t .