1
i Landskrona kommun
Miljöbokslut
2
Ofta får man rapporter om miljön i tidningar, ra- dio och TV, och det är mest dåliga nyheter. Djur dör, gifter sprids ut, växthuseffekten ändrar jor- dens klimat och människor blir allergiska och sjuka. Vad är det egentligen som händer?
Å andra sidan finns det goda nyheter också, även om media inte alltid är lika snabba att rap- portera om dem. Världens länder enas om gemen- samma handlingsprogram för miljön, allt fler fö- retag miljöcertifierar sig, användningen av freoner minskar radikalt och miljömärkta produkter tar större och större del av marknaden.
För att få klarhet i hur miljösituationen ser ut i Landskrona kommun och för att visa hur man inom kommunen och företagen arbetar med miljöfrågor har vi tagit fram den här miljöredovisningen. Här går vi igenom Landskronas miljösituation utifrån de mål som Riksdagen och Länsstyrelsen i Skåne satt upp. Vi har också räknat fram kostnader och tillgångar som hör ihop med miljön och miljö- arbetet i kommunen. På så sätt hoppas vi att det ska bli lättare att se hur miljön och ekonomin hänger ihop, både här i Landskrona och i världen omkring.
För dem av oss som inte är så bevandrade i den naturvetenskapliga världen kan de ekonomiska siffrorna ofta vara lättare att förstå än de mer tek- niska termer som annars ofta används för att be- skriva miljöförändringar. På så sätt tjänar denna redovisning ett demokratiskt syfte.
Landskrona och Miljön
Detta miljöbokslut med miljöskulds- och miljö- kapitalberäkningar är det första i sitt slag i Lands- krona. Därmed är det en första inventering av si- tuationen. De summor som presenterats bygger till stor del på officiell statistik och antaganden som, även om de är väl grundade, ska tas som en storleksuppskattning snarare än en exakt summa.
För att få fram den exakta återställandekostnaden krävs inventeringar och undersökningar som inte rymts inom det här arbetet.
Ekonomi och ekologi härstammar från samma ord. De handlar om att se om sitt hus och vårda sina resurser. På det sätt våra traditionella redo- visningar är utformade kan man ibland glömma att även naturen är en resurs som måste vårdas.
Det är vår förhoppning att ni som läser detta ska se hur vårt beteende påverkar miljön, och inspire- ras till saker som ni själva kan göra för att påverka situationen. Inte minst hoppas vi att ni ska hitta argument för att påverka beslutsfattare i och ut- anför Landskrona kommun så att de fattar kloka beslut.
Landskrona i December 1999.
Lars Wallstén
Kommunstyrelsens
Ordförande
3
Ta bort årtal
etc...
4
Frisk luft
De skadligaste luftföroreningarna är kvävedioxid, mark- nära ozon, partiklar och cancerframkallande ämnen.
Miljökvalitetsmålet
som regeringen satt upp för Frisk luft är att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. Djur, växter och kulturvärden ska heller inte skadas.Skånemålen
är desamma som miljökvalitetsmålen, med tilläggen att halterna ska ligga under föreslagna rikt- värden och gränsvärden. Trafikens utsläpp av VOC ska minska med 70 procent mellan 1990 och 2000 och in- dustrins utsläpp med 50 procent.VOC är en förkortning av Volatile Organic Compounds vilket på svenska blir flyktiga organiska ämnen. Hit hör organiska lösningsmedel som avgår till luft i gasform. VOC kan bland annat påverka männis- kors hälsa och medverkar också till att det bildas ozon och andra så kallade fotokemiska oxidanter.
Situationen i Landskrona
De genomsnittliga halterna av både marknära ozon och bensen överskred Institutet för miljömedicins lågrisk- nivåer i Landskrona under året. Övriga luftutsläpp låg under de nationella miljökvalitetsnormerna.
Den största anledningen till att målen inte uppfylldes under 1998 var de stora utsläppen från trafiken. I Lands- krona finns även en annan, men mindre betydande källa. Där har cirka 700 hushåll möjlighet till ved- eldning. Få av dessa hushållspannor är miljögodkända.
Miljöarbetet i Landskrona
Flera förvaltningar har i sina planer fört in en egen rese- policy. Som exempel kan nämnas att på kultur- förvaltningen utgår ingen reseersättning för tjänsteresor med bil inom staden Landskrona. Kulturförvaltningen driver tillsammans med länstrafiken ett för landet unikt projekt. Ett 50-tal anställda erbjuds rabattkort på läns- trafikens bussar eller tåg. De anställda som går eller cyk-
Kostnaden för att leva upp till målet för att uppnå Frisk luft är minst 4 miljoner kronor för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från småskalig vedeldning, genom att förbättra förbrän- ningen.
Att verka för mindre utsläpp av VOC, framförallt bensen, från trafiken har inte kostnadsberäknats efter- som det saknas juridiskt bindande regler.
I detta avsnitt presenteras de miljökvalitets- mål som regeringen ser som rimliga att klara av inom en generation. Ambitionen med må- let Begränsad klimatpåverkan är att det ska nås inom två generationer. Här presenteras också de anknytande regionala målen och hur Landskrona kommun arbetat för att upp- fylla dessa.
lar till sitt arbete får en löneförhöjning på 250 kr per månad. Projektet kommer att utvärderas år 2000.
En cykelplan som omfattar bland annat huvudnätets felande länkar har tagits fram. Dessa felande länkar skall överbryggas. Investeringar kommer att göras bland an- nat i nya cykelbanor och planfria korsningar. Projektet ingår i arbetet med Miljöanpassat transportnät i Lands- krona. Kommunen har sedan flera år arbetat med sats- ningen ”Cykla eller gå till jobbet” tillsammans med Kor- pen. Redan idag finns en hög andel cyklister och det cyklas ca 35.000 km/dag.
Grundvatten av god kvalitet
Hälften av all vattenförsörjning i Sverige baseras på grundvatten, resten kommer från ytvattentäkter.
Miljökvalitetsmålet
är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt att bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vatten- drag.5
Skånemålet
syftar på ett indirekt sätt till att säkra grund-vattnet. Det regionala målet är att:
• Tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en anrikning som är skadlig för hälsa och miljö.
Situationen i Landskrona
Grundvattentillgångarna är goda i stora delar av kom- munen. I allmänhet kan 2 – 5 liter per sekund utvinnas.
I Landskronas grundvatten har man dock hittat spår av bekämpningsmedelsrester. Enligt Livsmedelsverket ligger halterna under en hälsofarlig nivå men översti- ger EUs gränsvärden. Kommunen är en utpräglad jord- bruksbygd som dessutom har relativt lättgenomsläppliga jordar, vilket ger höga nitratkvävehalter (nära eller hö- gre än den föreslagna miljökvalitetsnormen) i dricks- vattnet i enskilda brunnar. Regniga år, som sommaren 1998, tränger ytvatten lätt ner i brunnar, vilket orsakar problem med bakterier i dricksvattnet.
Miljöarbetet i Landskrona
Kommunen har ett grundvattenkontrollprogram för spår av bekämpningsmedel som är rätt unikt i landet.
Ett förberedande arbete för vattenskyddsområden kring kommunens två reservvattentäkter har inletts.
Det vatten som så att säga finns i reserv är en till- gång som skulle kunna värderas i pengar om denna mängd vore känd.
Kostnaden för att leva upp till målet för att uppnå Grundvatten av god kvalitet är åtminstone 16 miljoner kronor för att med hjälp av omvänd osmos rena det vatten som blivit förorenat av bekämp- ningsmedelsrester.
Det finns 1100 enskilda avloppsanläggningar.
60 procent har längre gående rening än lagkravet med trekammarbrunn. Resten har sämre anlägg- ningar eller okänd status. Att åtgärda dessa så att de lever upp till lagkravet skulle kosta minst 18 miljoner kronor.
Kostnaden för att leva upp till målet för Levande sjöar ochvattendrag ligger åtminstone på 18,3 miljoner kronor för att halvera kväveläckaget genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner.
Att ta bort det kadmium som människan redan tillfört beräknas kosta 30 miljoner kronor. Dagens årliga tillskott av kadmium kostar ca 300 000 kronor att ta bort.
Miljökvalitetsmålet
är att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att variationsrika livsmiljöer ska bevaras.Skånemålen syftar indirekt till att säkra den biologiska mångfalden kring sjöar och vattendrag. Två av de sam- verkande regionala målen är att:
• Markläckaget av kväve och fosfor från åkermark bör halveras med utgångspunkt från 1985 års nivå. Bland annat bör skyddszoner inrättas längs vattendragen.
• Tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en anrikning som är skadlig för hälsa och miljö.
Detta gäller även slam från reningsverk och från livs- medelsindustrin och liknande. Innehållet av stabila och svårnedbrytbara organiska ämnen ska begränsas så långt som möjligt. Slammet ska användas inom jordbruket eller annan markanvändning.
Situationen i Landskrona
Jordbruken följer de lagar och föreskrifter som finns inom området. Trots detta sker ett stort kväveläckage från åkermark. Det så kallade halveringsmålet av kväve- utsläppen har inte nåtts. Minskningen av kväve- utsläppen från åkermarken har endast varit 10 procent jämfört med målet på 50 procent. Kadmiumhalterna i matjorden och i höstvetekärnorna ligger i dagsläget under gränsvärdena. Kadmiumhalterna är lägre än genomsnittet för Skåne men högre än Sverigegenom- snittet.
Miljöarbetet i Landskrona
Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté har tagit fram ett handlingsprogram som syftar till att uppnå en halvering av kvävetransporten till Öresund. Miljöförvaltningen har i brev rekommenderat alla jordbrukare att undvika rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt. På reningsverket har en databas för kontroll och övervak- ning av slamspridning införts för att minska risken att farliga ämnen sprids.
Levande sjöar och vattendrag
Vi bor i ett av världens sjörikaste länder, med många typer av sjöar. Detta medför en stor variation av livs- miljöer och biologisk mångfald.
6
Kostnaden för att leva upp till målet för Myllrande våtmarker är liksom för målet Levande sjöar och vattendrag kring 18,3 miljoner kronor för att halv- era kväveläckaget genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner.
Myllrande våtmarker
Våtmarker är mycket viktiga biotoper. De har stor va- riationsrikedom och vissa våtmarker tillhör de mest pro- duktiva livsmiljöer vi känner till. Biotopskyddet i 7 ka- pitlet 11§ i miljöbalken (1998:808) omfattar vissa typer av våtmarker.
Miljökvalitetsmålet
är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehål- las och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.Skånemålet
syftar indirekt till att bevara våtmarksom- råden genom målen att:1.
Utsläppen av kväve och fosfor till Skånes kustvatten snarast ska halveras jämfört med 1985 års nivå.2.
Alla kommuner i Skåne bör ha antagit ett naturvårds- program senast år 2000.Situationen i Landskrona
Det finns inga större våtmarker i kommunen och de viktigaste vattendragen Saxån-Braån och Råån har ge- nomgått stora förändringar sedan början av 1800-talet.
För att få fram mer odlingsmark han man grävt om åfårorna så att de blivit kortare. Cirka 90 procent av de ursprungliga våtmarkerna har torrlagts under samma tidsperiod. Till följd av att våtmarkerna minskat har arter som vit stork, storspov, rödbena och grönfläckig padda försvunnit eller är akut hotade. Brushane, sydlig kärr- snäppa och småtärna har försvunnit eller är akut ho- tade på grund av att ökat utnyttjande av strandängar.
Kostnaden för att leva upp till målet för Hav i balans
& levande kust och skärgårdär densamma som för målen Myllrande våtmarker ochLevande sjöar och vattendrag ligger åtminstone på 18,3 miljoner kronor för att halvera kväveläckaget, genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner
En sammanställning av minimikostnaderna för att skydda dessa arter i livskraftiga bestånd i en zoologisk trädgård finns under målet Levande skogar.
Miljöarbetet i Landskrona
Genom Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté, ett sam- arbete mellan Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalövs kommuner, har en plan tagits fram för att halvera näringsläckaget. Som ett led i detta planeras anläggande av dammar och skyddszoner – våtmarker längs vatten- dragen. I dagsläget har inget naturvårdsprogram fast- ställts.
Hav i balans & levande kust och skärgård
De svenska havs- och insjöskärgårdarna är unika. Bara på några få andra platser på jorden, exempelvis som i Finland, i Kanada och utanför Skottland finns liknande skärgårdar. Dessa skärgårdar innehåller en stor mängd och variation av ekosystem.
Miljökvalitetsmålet
är att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skär- gård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.Skånemålet
lägger betoningen främst på att utsläppen av kväve och fosfor till Skånes kustvatten snarast ska halveras i förhållande till 1985 års nivå.7 Under 1998 spenderades ungefär 7,7 miljoner
fritidstimmar inom kommunen. Om dessa människor istället skulle ha arbetat (exempelvis arbetat övertid) har de åtminstone värderat sin tid för friluftsaktiviteter till 4,6 miljarder kronor.
Situationen i Landskrona
Landskrona har särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport och fritidsfiske. Att stora delar av Öresund är drabbat av övergödning kan dessvärre ställa till pro- blem med den biologiska mångfalden och de upplevelse- värden som finns idag. Se mer under målet Ingen över- gödning.
Miljöarbetet i Landskrona
Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté har tagit fram ett handlingsprogram för att halvera kvävetransporten till Öresund. Genom att arbeta för att minska på utsläp- pen och på att fånga upp ett eventuellt läckage innan det når Öresund innebär att kommunen samtidigt ar- betar för att uppnå flera miljökvalitetsmål.
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mång- fald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Skånemålen
överensstämmer med miljökvalitetsmålen och specificerar att utsläppen av kväve och fosfor från åkermarken och till Skånes kustvatten snarast ska halv- eras i förhållande till 1985 års nivå. Bland annat bör skyddszoner inrättas längs vattendragen. Tillstånds- pliktiga avloppsreningsverk bör uppnå en rening mot- svarande 0,3 mg totalfosfor och 10 mg BOD7 per liter.Dessutom ska bland annat större kustnära avlopps- reningsverk, som det i Landskrona, uppnå en kväve- reduktion motsvarande en resthalt på högst 8 mg total- kväve per liter.
Situationen i Landskrona
I Öresund bedöms kväve vara den tillväxtbegränsande och därmed den styrande faktorn för övergödningen.
Utanför vissa punktkällor och vid vissa bottensänkor finns bottnar som är fläckvis helt syrefria, framförallt under höstarna. Kväveutsläppen till vatten härstammar främst från jordbruket, men det finns vissa punktkällor (Reningsverket, Hydro Agri och ScanDust). Kväve- utsläppen till luft kommer främst från bil- och färjetra- fiken. Medelvärdet på utgående vatten var drygt 17 pro- cent respektive 53 procent över Skånemålen för total- kväve och för totalfosfor. Nederbörden var stor under sommaren 1998, vilket påverkar utlakningen av närings- ämnen till bland annat vattendragen.
Miljöarbetet i Landskrona
Kommunen har under året satsat på sanering/separe- ring av avloppsledningsnätet, omläggning av otäta led- ningar och utbyggnad av fördröjningsmagasin för dag- vatten. Kväveutsläppen från reningsverket har därmed minskat med 65 procent och kemikalieförbrukningen nä- rapå halverats jämfört med 1997. Som nämns under målen Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vat- tendrag, Hav i balans & levande kust och skärgård har ett handlingsprogram för Saxån-Braån tagits fram för att halvera kvävetransporten till Öresund. Som tidi- gare angetts har kväveutsläppen från åkermarken mins- kat med ca 10% jämfört med målet på 50%.
Utsläppen av kväve från Landskrona kommuns yta beräknas till drygt tre procent av de totala utsläppen från Sverige och Danmark. Att återställa de syrefria bottnar i Öresund som Landskrona bidragit med skulle kosta i storleksordningen 18 miljoner kronor.
Ingen
övergödning
Alger och andra växter behöver näringsämnena fosfor och kväve i vissa proportioner. Det näringsämne som först tar slut kommer att vara det som är tillväxtbegräns- ande. Vid nedbrytning av döda alger förbrukas syre, vil- ket kan leda till syrebrist vid sjö- och havsbottnar.
Miljökvalitetsmålet
är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på8
Bara naturlig försurning
Försurande utsläpp ger idag stora negativa effekter på livet i och kring skogsmark och sjöar och det fräter även på tekniska material och byggnader. Vissa biologiska processer, t ex äldre barrskog, bidrar till en naturlig för- surning, men en stor bidragande faktor till försurningen är det sura nedfallet. Det beror till stor grad på utsläpp av svavel och kväve från exempelvis förbränning av fossila bränslen.
Miljökvalitetsmålet
är att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tek- niska material.Skånemålet
överensstämmer med miljökvalitetsmålet, med förtydligandet att kulturarvet inte heller får förstö- ras av kemiska angrepp. För Skånes del innebär det att nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar på sikt måste understiga 3 respektive 5 kg per hektar och år. För att uppnå detta måste utsläppen av svaveloxider minska med 80 procent och utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn med 40 procent och med 50 procent från industri- och energisektorn till år 2000 jämfört med 1980-års nivå.Situationen i Landskrona
I Landskrona är jorden kalkrik och mycket motstånds- kraftig mot försurning och det finns idag inga tecken på att varken åkermarken (72% av ytan) eller skogs- marken (2% av ytan) i kommunen är försurad. Tyvärr överskrids Skånemålen för försurande utsläpp på alla mätplatser, bland annat i Allerum i Helsingborg. En viss minskning har skett av utsläpp av svaveloxider och av kväveoxider från industrin och energisektorn, men kväveutsläppen från trafiken har i stort sett varit oför- ändrade.
Miljöarbetet i Landskrona
Arbete för att öka kollektivtrafiken och underlätta för cykling kan antas minska belastningen av försurande ämnen.
Levande skogar
Barrskogarna och deras växt- och djurarter är en lika omistlig del av världens naturarv som regnskogarna i de tropiska områdena. Vad gäller lavar och mossor är artrikedomen lika hög i ett barrskogsområde som inte används till skogsbruk, som vad artrikedomen av växt- lighet i tropiska regnskogar. I Sverige används ca 95 procent av skogen till skogsbruk.
Miljökvalitetsmålet
är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kultur- miljövärden och sociala värden värnas.Skånemålet
specificerar ett åtagande som skulle behö- vas för att uppnå miljökvalitetsmålet. Minst 5 procent av skogsmarken i länet bör ha skyddats som naturre- servat eller genom andra skyddsformer.Situationen i Landskrona
Endast två procent av ytan är täckt av skog. Saxtorp- skogen är det enda större skogsområdet och en mycket viktig biotop för fågellivet. Tre fågelarter är akut ho- tade eller har helt försvunnit från kommunen till följd av att skogsdungar och gamla och döda träd har tagits bort; lärkfalk, mindre hackspett och göktyta.
Miljöarbetet i Landskrona
I kommunen har man börjat utarbeta principer för en naturanpassad skötsel av kommunens skogar. Dess- utom arbetar man med planteringen av ny skog, i an-
I dagsläget finns inga försurningsskador i Landskronas kalkhaltiga marker. Däremot sker ett ständigt surt nedfall som bland annat kan ge korrosionsskador på byggnader. Den största orsaken till det sura regnet är den ökande trafiken.
9 slutning till tätorterna, genom det årligen återkom-
mande ”Barnens skog” arrangemanget. En viktig del i
”Barnens skog” är att det ska gynna den biologiska mångfalden.
Att ta bort det kadmium som människan redan tillfört jordbruksmarken beräknas kosta 30 miljoner kronor.
Dagens årliga tillskott av kadmium kostar ca 300 000 kronor att ta bort.
Det kommer att kosta åtminstone 1 miljon kronor om året att upprätthålla mullhalten i åkermarken.
Det skulle kosta åtminstone 1 miljon årligen att upp- rätta och hålla ängs- och hagmarker i Landskrona.
bland annat utan kemiska behandlingsmedel, ska stöd- jas. Användningen av kväve i form av handelsgödsel bör minska med 20 procent mellan år 1986 och 2000.
Situationen i Landskrona
För information om närsaltsläckage från jordbruket se miljömålet Ingen övergödning.
Huvuddelen av marken i kommunen är jordbruks- mark. Uppskattningsvis ligger 10 procent av jordbruks- marken i träda varje år. Trädan är bland annat bra för att bygga på mullagret, det vill säga det lager matjord som innehåller delvis nedbrutna organiska ämnen. Om ingenting görs kommer mullen att utarmas. Växternas upptag av giftiga ämnen är i regel mycket låg, men ett undantag är kadmium. Grundämnet kadmium har ingen känd positiv biologisk funktion för något levande.
Kadmiumhalterna i matjorden och i höstvetekärnorna Femton ryggradsarter och fyra kärlväxter är akut ho-
tade eller har försvunnit från Landskrona kommun till följd av bland annat utdikning av våtmarker, färre naturskogar och ett mer intensivt jordbruk.
Minimikostnaderna för att skydda dessa arter i livs- kraftiga bestånd i en zoologisk trädgård är 63 miljoner kronor, eller ca 3 miljoner kronor om året.
Å andra sidan är den absoluta majoriteten av arter varken försvunna eller hotade, inom kommunen finns cirka 1000 kärlväxtarter och 154 arter av ryggradsdjur.
Om man skulle jämföra det arbete naturen gör med att hålla dessa arter i livskraftiga bestånd i olika typer av reservat skulle detta kosta åtminstone 843 miljoner kronor. Detta kan istället tillskrivas till en del av kom- munens naturliga miljökapital.
Ett rikt
odlingslandskap
Modern jordbruksteknik och djurhållning har på kort tid förändrat jordbrukslandskapet på ett drastiskt sätt.
Miljökvalitetsmålet
är att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.Skånemålen
pekar särskilt på en utökad användning av ekologiska jordbruksmetoder. Insatser för att nå det nationella målet att 10 procent av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 ska prioriteras. Olika sätt att ytterligare stimulera ett miljövårdsanpassat jordbruk,Landskronas naturresurser jämfört med andra kommuner i södra Sverige
Markvärde Biologisk mångfald Naturresurser Rekreation & turism
Miljoner kr
Lands krona
Sval öv
Eslöv Hörb y
Helsi ngbo
rg
Halmst ad
Kalm ar 20000
18000 16000 14000 12000 1000 8000 6000 4000 2000 0
10
ligger i dagsläget under gränsvärdena. Kadmiumhalterna är lägre än genomsnittet för Skåne men högre än Sverige- genomsnittet. Länsstyrelsen i Skåne har genomfört en ängs- och hagmarks inventering och 150,5 hektar klas- sades som särskilt angelägna att bevara, bland annat vid Saxåns mynning, Flygeltofta ängar och Haken.
Miljöarbete i Landskrona
Miljöförvaltningen i Landskrona har per brev rekom- menderat kommunens jordbrukare att undvika rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt.
Storslagen fjällmiljö – inte ett aktuellt mål för Landskrona
God bebyggd miljö
Kulturarvet berikar livsmiljön, ger kunskaper om vår kulturs utveckling och stärker ortens och dess invånares identitet. Närheten till parker och naturområden är också av stor betydelse för livskvaliteten i städer och tätorter. Den biologiska mångfalden av såväl växter som djur i tätortsområden är ofta förvånansvärt rik.
Miljökvalitetsmålet
är att städer, tätorter och annan be- byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö, både ur ett regionalt och ett globalt perspektiv. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Bygg- nader och anläggningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. En långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främ- jas.Skånemålen
förtydligar miljökvalitetsmålet på följande punkter:• Buller. Åtgärder ska genomföras före år 2003 för fast- igheter som är utsatta för högre bullervärden utom- hus än 65 dB(A).
• Avfall. Följande prioritetsordning ska gälla för avfalls- hanteringen:
– minimering och minskad miljöfarlighet – återanvändning av produkter
– materialåtervinning – utvinning av energi – deponering
• Farligt avfall. Farligt avfall ska klassificeras och sam- las in, transporteras och omhändertas på ett ur mil- jösynpunkt säkert sätt.
• Naturgrus. Andelen bergkross ska öka i förhållande till användningen av naturgrus, för att år 2000 utgöra minst 80 procent av grusproduktionen i Skåne.
Situationen i Landskrona
Den främsta källan till bullerstörning i kommunen är biltrafiken, där cirka 5 000 boende är utsatta för buller- störning över 55 dB(A) – det vill säga riktvärdet för buller vid planering av nya bostäder och trafikleder. Banverket har konstaterat att ingen fastighet störs av buller över 55 dB(A) nattetid. Däremot bor cirka 150 hushåll i risk- zonen att bli störda, då de bor närmare än 80 meter från järnvägen. Målet för farligt avfall uppfylldes under 1998. Uppgifter saknas dock om målet att minska an- vändningen av naturgrus. En inventering pågår av de 14 kommunala och fem privata nedlagda deponierna och två nedlagda skrotupplag för att se om det finns behov av miljöskyddande åtgärder. Ingen radonförande jord eller berggrund har konstaterats inom kommunen, det finns därmed troligen ingen radon i dricksvattnet.
Däremot har människan tillfört radon genom viss typ av byggmaterial (blåbetong och dyl). Tjugo fastigheter har radonhalter över gränsvärdet 200 Bq/m3. I Lands- krona håller minst 20 procent av ventilationssystemen inte samma höga standard som då de installerades.
Miljöarbetet i Landskrona
Vägverket skickade under hösten 1998 ut en intresse- förfrågan om fönsteråtgärder till fastighetsägare som var utsatta för mer än 65 dB(A) vid fasaden. Under året har åtgärder genomförts på två fastigheter. Vid Saxtorps motorbana har tidigare en bullervall byggts för att dämpa störningarna. Arbetet med att förbättra avfalls- hanteringen fortsatte under året. Cirka 15 000 ton av- fall deponerades och ur en del av avfallet utvanns 8,7 miljoner kWh biogas.
Kommunen vill tillsammans med den elintensiva in- dustrin och andra storförbrukare dra igång ett program för ett ekologiskt uthålligt energisystem. Programmet innehåller åtgärder för minskad elanvändning, ny elproduktion och ökat utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Fritidsförvaltningen kommer t ex att bygga solfångare på sina utomhusbad som idag värms upp med el. Landskronahem inför ett energiövervakningssystem på drygt 70 000 m2 lokal- och bostadsyta. Kommunens största elanvändare, ScanDust AB, vill bygga en kraft- värmeanläggning med en årlig elproduktion på 28 GWh el där bränslet blir processgas - gas som idag facklas, dvs förbränns utan att energin tas tillvara.
Det kostar åtminstone 200 000 kronor att leva upp till Skånemålet för buller.
Det skulle kosta minst en miljon kronor att leva upp till gränsvärdet för radon i inomhusluften.
11 Kommunen vill tillsammans med Statens Fastighets-
verk sanera den yttre vallgraven kring Landskrona slott.
Citadellet räknas som Nordens bäst bevarade fästning från 1500-talet och är en viktig symbol för Landskronaborna. Vallgraven är idag hårt belastad av olika föroreningar och åtgärderna är både sanerande och förebyggande.
Giftfri miljö
Det moderna samhället är i hög grad beroende av en mängd kemikalier. Idag används globalt över 30 000 olika kemiska ämnen. Ämnen kan läcka ut vid tillverk- ning av olika varor, men framförallt vid användningen av dessa eller då de slutligen blir avfall. Många ämnen är långlivade och en del anrikas och sprids i miljön på ett sätt som idag varken kan förutses eller förhindras.
Miljökvalitetsmålet
är att miljön ska vara fri från äm- nen och metaller som skapats i eller utvunnits av sam- hället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.Skånemålen
överensstämmer med miljökvalitetsmålet och den samordnade kemikalietillsynen i Skåne arbe- tar bland annat för att:• Få bort miljögifter genom att kontrollera att avvecklingsplaner följs.
• Kretsloppsanpassade kemiska produkter används ge- nom att kontrollera att utbytesregeln följs.
• Påkalla uppmärksamheten på problemen hos cen- trala myndigheter.
• Väcka frågor samt motivera och engagera kommu- nerna att aktivt arbeta med kemikalietillsyn och pro- jekt inom problemområden.
Andra regionala mål anknyter som redan beskrivits till miljökvalitetsmålet genom det övergripande målet att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av halter som kan skada män- niskors hälsa eller naturen.
Det beräknas kosta minst 8,8 miljarder kronor i att efterbehandla förorenade områden i kommunen. Trots denna höga summa kan man misstänka att en mer detaljerad utredning skulle komma fram till ett ännu högre belopp.
Situationen i Landskrona
Landskrona har en lång historia som industristad med ett flertal tunga industrier. Nästan alla industriområden i staden finns samlade söder om stadskärnan, på en ut- fyllnad i havsområdet som har fyllts ut i omgångar sedan 1600-talet och in på 1970-talet. Med stor sannolikhet kan man anta att marken är kraftigt förorenad och minst 85 procent behöver saneras. Att sanera området så att det kan få en alternativ användning beräknas kosta om- kring 8,7 miljarder kronor. Svenska PetroleumInstitutets MiljöskadeFond AB (SPIMFAB) har funnit att sex ned- lagda bensinstationer i Landskrona behöver saneras.
Det är sannolikt att det även finns ett saneringsbehov bland de existerande elva stationerna. I Landskrona finns ett exempel på en endast nioårig bensinstation
12
Bli bättre bilist
Bilar bidrar till många miljöproblem. Växthus- effekten ökar genom koldioxidutsläppen. Ut- släppen av kväve, sot och annat gör luften dålig. Dessutom kan bullret från trafiken vara störande. Men det finns saker man kan göra för att minska miljöproblemen:
• Undvik kallstarter
Att installera en motorvärmare som kan användas innan Du ska använda bilen minskar utsläppen av kväve och andra skadliga ämnen betydligt. Dessutom blir det skönare att sätta sig i bilen.
• Undvik småkörning
Det är när man startar som bilen är värst för miljön. Ju fler gånger man startar, desto mer påverkas miljön. Undvik därför småkörning när Du kan gå eller ta cykel istället.
• Kör försiktigt
Ju mer bensin bilen drar, desto mer koldioxid släpper den ut. Om Du kör försiktigt så spar Du bensin. Då bidrar Du inte lika mycket till växthuseffekten.
Dessutom bullrar bilen mindre och det är ju också bra.
• Byt bil
Nya bilar har katalysatorer och är ofta bensinsnåla, vilket är bättre för miljön.
Dessutom drivs de med blyfri bensin (eller kanske till och med ickefossila bränslen) vilket ytterligare minskar de skadliga utsläppen.
• Samåk
Köer, trafikstockningar och dålig luft orsakas ofta av ensamma människor i varsin bil. Samåk så ofta ni kan så spar ni bensinpengar och miljön.
Vad kan Du göra för miljön?
Det finns en hel del som Du som bor och vistas i kommunen kan göra för att minska miljöproblemen och därmed också miljöskulden. Spara gärna den här listan.
Akta arterna
Nästan alla djur och växter som försvinner från Landskrona gör så för att deras livsmiljöer för- ändras. Det är huvudsakligen det rationalise- rade och ensidiga jordbruket som är orsaken.
För att se till att de hotade växterna och dju- ren åter börjar trivas i Landskrona, måste man alltså bevara deras livsmiljöer. För att artrike- domen ska bevaras är det viktigt att:
• Ängs- och åkermarker hålls öppna och sammanhängande.
• De kvarvarande skogarna inte avverkas.
• Utdikningen av våtmark och sumpmark upphör.
• Jordbruket bedrivs på ett sätt som främjar artrikedom.
Tänk på vad du äter
I genomsnitt går det åt 10 000 kWh energi per person och år för att vi ska få mat på bor- det. Det är mer än dubbelt så mycket som går åt för att värma våra bostäder eller för bilkör- ning. Vad vi äter har med andra ord en stor påverkan på miljön. De stora miljöbovarna vi- sade sig vid en kartläggning av miljö- belastningen vid produktion och distribution av livsmedel vara djupfryst Alaskalax, drick- färdig juice från USA och influgna tomater från Spanien.
Att tänka på vad man äter behöver inte vara så svårt. Man kan exempelvis tänka på föl- jande när man handlar:
• Ät mer vegetariskt
• Handla lokalt producerade varor och välj mat efter årstiden
• Handla nära
• Köp ekologiskt
12
13
Sortera sopor
Allt vi använder kommer så småningom att bli sopor. Några material kan användas många gånger innan det är dags, medan andra måste slängas efter första gången. Det finns några olika metoder att värna om miljön:
• Sortera soporna
Skicka tillbaks det som ska återvinnas, kompostera det som kan bli jord, bränn det som kan bli värme utan att ge farliga utsläpp. Det finns runt 150 återvinnings- stationer i kommunen där de sorterade soporna kan lämnas.
• Handla klokt
Tänk på sopsorteringen redan när Du handlar. Köp hellre en produkt utan onödiga förpackningar eller med omslag som är ofarlig att bränna eller
kompostera. Undvik sådana förpackningar som måste transporteras långt för att återvinnas.
?
Tänk på vad du tömmer i toan
Allt vatten som används i hemmen renas i kom- munens reningsverk. För att reningen ska vara effektiv är det viktigt att endast sådana äm- nen som reningsverket är avpassat för kom- mer dit. Några saker är särskilt besvärliga att ta rätt på. Hjälp till att hålla vattnet rent ge- nom att inte spola ned dessa saker i toalet- ten:
• Bomullstoppar
• Cigarettfimpar
• Strumpbyxor och skurtrasor
• Aceton, lacknafta och andra farliga vätskor. Lämna dem till kommunens miljöstation istället.
Ordna ozonlagret
Ozonlagret över jorden har tunnats ut oroväck- ande de senaste åren. Boven i dramat är de freoner som funnits i bland annat kemtvättar, sprayburkar och frys- och kylskåp. Freoner hål- ler på att förbjudas, men i gamla kylar och frysar finns de kvar. När det är dags att skrota Din gamla kyl eller frys, kontakta då kommu- nen. De hjälper Dig med skrotningen så att freonerna inte läcker ut.
13
14
Kostnaden för att byta ut och ta hand om de anläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen, som 1998 fanns i kommunen, beräknas till minst 17 miljoner kronor.
där en sanering visade sig nödvändig. På Gråen låg det kring sekelskiftet en konstgödselfabrik. Då stora mäng- der syra ingick i processen var i stort sett hela process- utrustningen utförd i bly. Mätningar har visat på bly- halter på närmare 10 000 mg bly per kilo jord (genomsnitthalten för bly i åkermark i Sverige är 16 mg/
kg jord) på avfallsupplaget på Gråen. I kommunen finns även en skjutbana och två lerduveskyttebanor, så kal- lade skeetbanor, som i framtiden sannolikt kommer att behöva saneras. Även havet och sediment har påver- kats av utsläpp från industriverksamheten under de senaste seklerna.
Säker strålmiljö
Cancer och skador på arvsanlagen är ett av de allvarli- gaste hoten mot människors hälsa.
Miljökvalitetsmålet
är att människors hälsa och den bio- logiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.Det finns inga Skånemål specificerade och det finns inga utredningar avseende detta i Landskrona.
Skyddande ozonskikt
Till följd av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har den globala ozonmängden i stratosfären, dvs området kring jorden på en höjd mellan 15-50 km där ozonskiktet finns, minskat med 5 procent sedan 1985 och med cirka 10 procent sedan början av 1970-talet.
Miljökvalitetsmålet
är att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.Sverige ska verka för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte över- stiger naturliga nivåer.
Det finns inget specifikt Skånemål för 1998.
Situationen i Landskrona
Ungefär 120 anläggningar med minst 10 kilo freoner (CFC) eller mjuka freoner (HCFC) är registrerade hos miljöförvaltningen. Sammanlagt innehåller dessa an- läggningar 447 kilo CFC och 753 kilo HCFC. Det finns dock ett betydande mörkertal, eftersom många anlägg- ningar innehåller mindre än 10 kilo ozonbrytande äm- nen, och därmed inte behöver registreras. I kommunen finns ungefär 17 000 hushåll. Vanligtvis har varje hus- håll en frys och ett kylskåp. Av dessa bör cirka 7 pro- cent vara utbytta mot vitvaror med köldämnen som inte bryter ned ozonskiktet.
Miljöarbetet i Landskrona
För att förhindra att tungmetaller läcker ut från Gråen och den äldre Gipsön kan dessa områden vallas in.
Kostnaden för detta, skulle ligga på åtminstone 23 mil- joner kronor. Det kan kosta ungefär 800 till 1000 kro- nor per kubikmeter att sanera vallen på den vanliga skjutbanan. Genom att schakta bort det översta lagret på skeetbanorna kan en sanering av större delen av bly- föroreningarna omhändertas till en kostad på cirka 9 miljoner kronor. Generellt är det mycket svårt att be- döma de insatser som skulle behöva göras på de föro- renade markområdena innan undersökningar av situa- tionen gjorts.
Miljoner kronor
Vad kostar det att återställa miljöskulden?
En jämförelse med andra kommuner i södra Sverige.
10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0
Landskrona
Svalöv Eslöv Hörby
HelsingborgHalmstadKalmar
Klimat Minskad biologisk mångfald Förorenad mark Övergödning Försurning
15
Koldioxid är en långlivad gas. Att binda den fossila koldioxid som Landskrona bidragit med till atmos- fären sedan i början av 1960-talet (då koldioxid- utsläppen i atmosfären ser ut att ha börjat att öka) kommer att kosta åtminstone 441 miljoner kronor.
I denna beräkning har det antagits att träd- planteringar kan göras på mark som inte har andra användningsområden.
Miljöarbetet i Landskrona
Under 1998 samlades 2 427 kylmöbler med ozon- nedbrytande ämnen in.
Begränsad
klimatpåverkan
Klimatdelegationen har konstaterat att i dagsläget vet vi med säkerhet att jordens medeltemperatur ökat med cirka 0,5oC sedan början utav 1900-talet. En ökning av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser leder till en global temperaturökning. Detta antas ge ett ökat antal onormala väderfenomen som orkaner och översvämningar.
Miljökvalitetsmålet
är att halten av växthusgaser i at- mosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat- förändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir far- lig. Målet ska uppnås på sådant sätt och i sådan takt attden biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduk- tionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra län- der ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.
Skånemålet
överensstämmer med miljökvalitetsmålet och specificerar det genom att koldioxidutsläppen från användning av fossila bränslen ska stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå för att därefter minska.Situationen i Landskrona
Utsläppen 1990 låg på cirka 263 000 ton koldioxid.
Sedan dess har utsläppen minskat och 1997 var utsläp- pen 219 000 ton. Enligt Klimatkonventionen måste världens samlade utsläpp år 2050 ha minskats med 60 procent för att den generella temperaturhöjningen ska begränsas till högst 2 grader och den rika världens ut- släpp måste minskas med 80 procent. I Landskrona måste med andra ord 1997 års utsläpp på 6 ton per per- son minskas till drygt 1 ton per person.
Miljöarbetet i Landskrona
Energin till fjärrvärmenätet är till ca 60% spillvärme och endast en liten del kommer från olja, kol och na- turgas (ca 10%). I satsningen för att bli helt fossilfria senast 2008 – satsar kommunen bland annat på en bio- panna på ön Ven som skall eldas med halm från ön.
Målet är att de kommunala verksamheterna inklu- sive transporterna skall vara fossilfria år 2008. Några steg har redan tagits på transportsidan. Tekniska verk- ens satsning på el och rapsolja är ett av dessa. Det goda exemplet har spridit sig och numera kör även fritids- förvaltningen och Landskrona Taxi på skånsk rapsolja.
16
Arbets- och Socialnämnden
Arbets- och socialnämnden ansvarar för kommunala arbetsmarknadsåtgärder och för den del av socialtjänsten som avser ekonomisk försörjning, barn och ungdomar, missbrukare och andra vux- na i behov av bistånd, familjerätt, brotts- förebyggande, alkoholtillstånd, flykting- och invandrarfrågor och konsumentråd- givning. Antalet anställda inom förvalt- ningen uppgår till ungefär 150 personer.
Förvaltningens främsta miljöpåverkan uppkommer genom resor med bil till och från familjehem samt genom den höga pappersförbrukningen. Ett antal miljö- mål har satts upp för perioden 1997 till 2000 och som fokuserar kring:
• el-, värme- och vattenkonsumtion
• sopsortering och kompostering
• biltransporter
• pappersförbrukning
• att handboken ”Miljöanpassa kon- toret” ska efterföljas
• arbetsmarknadspolitiska projekt Av målen är det bara det som gäller det miljöanpassade kontoret som har uppnåtts än.
Barn- och Utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsförvaltningens (BUN) verksamhet omfattar att bedriva skola och kunskapscentrum. Förvalt- ningen har 7500 barn i sin verksamhet och antalet anställda uppgår till cirka 1200 personer.
Verksamhetens positiva miljöpåver- kan består framför allt i att förskolor och skolor bedriver ett aktivt miljöarbete med källsortering, kompostering mm som gör att miljöanpassning blir en na- turlig del i vardagen för barnen. Den ne- gativa miljöpåverkan kommer från transporter, materialförbrukning, ener- gikonsumtion mm.
Det miljöarbete som bedrivs handlar i stora drag om att göra miljöanpassade inköp, lära eleverna det naturliga krets- loppet genom t ex kompostering, käll- sortering, använda miljöanpassade lös- ningar som t ex snålspolande kranar och successivt installera lågenergilampor.
Under året genomfördes en miljöut- bildning för personalen inom BUN. Ut- över detta bedrivs ett fortlöpande miljö- arbete.
Nedan presenteras de kommunala nämndernas, bolagens och styrelsernas miljöberättelse för 1998. Miljöberättelsen utgår från den verksamhet som bedrivs, vilken miljöpåverkan respek- tive verksamhet har och hur man under 1998 har arbetat för att minska den negativa miljöpå- verkan som uppkommer inom verksamheten. De små figurerna i texterna är till för att visa hur de kommunala verksamheterna genom sitt miljöarbete arbetar med de tidigare presenterade miljömålen.
Genom miljöutbildningen och den timme som varje anställd inom BUN använder till att för- kovra sig i miljöfrågor beräknas Barn - och utbildningsförvalt- ningens humana miljökapital för 1998 till 1,7 miljoner kronor.
Kompetens
All personal och alla förtroendevalda bör ha grundläggande miljökunska- per, insikt i kretslopp och ekologi samt aktivt arbeta för att minska de kom- munala verksamheternas miljöbelast- ning.
Avfall
Avfall från kommunal verksamhet som går till deponi bör ha minskat med minst 95% jämfört med 1998.
Energi
Kommunens verksamheter bör vara fossilfria. Det innebär att kol, olja el- ler naturgas inte används för upp- värmning eller för produktion av den el som används inom kommunens verksamheter. (Spillvärme räknas som fossilfri). Den el och den värme som kommunen producerar i sina egna anläggningar bör vara fossilfri.
Elförbrukningen inom den kommu-
Den kommunala verksamhetens mål fram till år 2008
nala verksamheten bör minska med minst 20%.
Värmeförbrukningen bör minska med motsvarande minst 20%.
Biologisk mångfald
Allemansrättsliga närområden har ökat med minst 20 ha jämfört med 1998.
Minst 50% av kommunalt ägd jord- bruksmark bör odlas ekologiskt. Röd- listade växter och djurs livsmiljöer bör bevaras och vårdas.
Inköp av varor och tjänster
Alla varor och tjänster bör upphand- las efter gällande miljökriterier.
Ekologiskt producerade livsmedel bör volymmässigt utgöra minst 50%
av de totala livsmedelsinköpen.
Papper
Pappersförbrukningen per anställd bör ha minskat med minst 50% jäm- fört med 1998.
Transporter
Energiförbrukningen i vårt eget transportarbete bör ha minskat med 25% jämfört med 1998.
Alla kommunalägda fordon eller fordon som kör på entreprenad bör använda el eller biobränsle som driv- medel.
Andelen anställda som går, cyklar, åker kollektivt eller samåker till ar- betet bör vara minst 80%. Andelen längre tjänsteresor med kollektiva färdmedel (ej flyg) bör vara minst 80% uttryckt i antal km.
Vatten och avlopp
Vattenförbrukningen i kommunens verksamheter bör minska med minst 20% jämfört med basåret 1998.
I Landskrona har sju skolor och förskolor fått ”Grön Flagg”, som är en miljöcertifiering av skolor och förskolor, från stiftelsen Håll Sverige Rent. Arbetsgången följer samma principer som ett miljö- ledningssystem och tanken är att det ska uppmuntra en pedagogisk process.
▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲ ▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲
17 Fritids- och Turistnämnden
Förvaltningens verksamhet omfattar främst idrottsanläggningar, tempererade inom- och utomhusbad samt offentliga badstränder, semesterbyar, campingplat- ser och lägergård, föreningsverksamhet, motionsspår, turism och marknadsfö- ring. 75 personer är anställda på förvalt- ningen.
Den negativa miljöpåverkan som upp- kommer är sammankopplad med kon- sumtionen av el, bensin, diesel, klor och gödsel. Det är också förbrukning av die- sel och bensin som antas ge upphov till störst negativa påverkan från verksam- heten.
Inom förvaltningen har man påbörjat införandet av ett miljöledningssystem enligt EMAS. Som ett led i införandet av miljöledningssystemet och för att minska den negativa miljöpåverkan har en rad miljömål ställts upp. Dessa mil- jömål fokuserade 1998 kring:
• solfångarprojekt
• ansöka om Blå Flagg vid två strän- der
• inköp av RME-kompatibelt diesel- fordon
• förbrukningen av rengöringsmedel och kemikalier
• källsortering i Borstahusens stugby
• möjligheten att återvinna energi ur förbrukat duschvarmvatten vid inomhusbaden
• flexibla öppnings- och stängnings- tider vid de tempererade utomhus- baden
Samtliga mål, utom det gällande för- brukningen av rengöringsmedel och ke- mikalier, uppnåddes under året.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsekontoret består av eko- nomiavdelning, inköp, IT-avdelning, ju- ridisk avdelning och personalavdelning.
Kostverksamheten, arkiv, telefonväxel, tryckeri och vaktmästeri utgör särskilda serviceenheter direkt under kommundi- rektören och benämns kommunstyrel- sens serviceenheter. Antalet anställda är 150.
Verksamhetens negativa miljöpåver- kan uppkommer från transporter, ozon- utsläpp från laserskrivare, dataskrot, kylanläggningar till telefonväxlar, ener- gianvändning, pappersförbrukning, tjänsteresor och arbetspendling med bil.
För att komma till rätta med dessa har ett antal miljömål satts upp. Bland an- nat ska enbart miljöanpassade material användas, energikonsumtionen ska minska med 10 procent fram till år 2000 och konkreta transportmål ska sättas för åren 1998 till 2000. Miljökriterier tas all- tid med vid central upphandling, dock har man ännu inte kommit så långt att krav ställs på miljöanpassade transpor- ter. De allmänna miljöförbättringar som skett under 1998 avser främst sopsor-
tering samt att tryckeriet har gått över till vegetabiliska färger och tvättvätskor.
Krematoriet,
Kyrkogårdsförvaltningen
Antalet anställda inom kyrkogårdsför- valtningen och krematoriet är 34. Kre- matoriet, som motsvarar cirka 10 pro- cent av verksamheten bedöms som mil- jöfarlig och är därmed tillståndspliktig.
Den största miljöpåverkan från krema- toriet är utsläppen av kvicksilver. För att reducera utsläppen pågår ett arbete i Landskrona med att ta fram en ny sorts rökgasrening, som med hjälp av selen oskadliggör kvicksilvret. I övrigt försö- ker kyrkogårdsförvaltningen ha ett mil- jömässigt tänkande vid inköp och drift, bland annat har man för drift av små- motorer övergått till ”miljöbensin” (alky- latbensin), och ogräsbekämpningen sker mekaniskt (utan kemikalier).
Kulturnämnden
Kulturförvaltningen, som har 56 anställ- da, arbetar med kommunens museum, bibliotek, konsthall, teater samt stödjer kulturföreningar.
Förvaltningens negativa miljöpåver- kan uppkommer genom den energi som används för transporter och uppvärm- ning av lokaler. De miljömålsområden, som förvaltningen har jobbat med in- ternt under året är:
• transporter
• energi
• förbrukningsmaterial/varor
• avfall
• miljönyckeltal
Vad gäller den utåtriktade verksam- heten presenteras aktuell information och litteratur i en agendahörna på bib- lioteket och i ett miljöfaktarum på mu- seet.
Landskrona Hamn AB
I Landskrona Hamn arbetar 24 perso- ner som ansvarar för hamnen med in- segling, utprickning av farled, lossning och lastning av fartyg, övervakning och planering av båtarnas ankomst och av- gång samt att ge service till båtarna t ex genom att ta hand om avfall och slugde, d v s spillvatten med inblandning av olja och smörjmedel.
Den främsta negativa miljöpåverkan uppkommer dels vid lastning och loss- ning av dammande produkter, dels av lastbilstransporter till och från hamnen.
Miljöarbetet har under året kretsat kring att fullfölja Agenda 21-program- met från 1997. Vidare genomfördes en sanering av kranverkstaden och källsor- tering infördes. Landskrona Hamn han- terar miljöfrågorna tillsammans med kunderna och tillsammans har man haft Genom projektet att ta fram en
ny rökgasrening med selen tillskrivs krematoriet/kyrko- gårdsförvaltningen ett tekniskt miljökapital om 620 000 kronor för 1998.
Det humana miljökapitalet för Landskrona Hamn uppgår för 1998 till 70 000 kronor, vilket motsvarar de gemensamma genomgångar och utbildning av personal som genomförs på arbetstid
Genom att delta i kursen Att enas om EMAS tillskrivs Kultur- förvaltningen ett humant miljö- kapital om 10 000 kronor för 1998.
Det humana miljökapitalet är ett mått på att människor har fått utbildning i miljöfrågor eller har lärt sig utföra något på ett min- dre miljöfarligt sätt.
Forskning och utveckling (FoU) är ett sätt att skapa förbe- redelse inför framtidens hårdare miljökrav.
Genom att människors kun- skap ökar kan många miljöpro- blem förebyggas utan att det behövs stora investeringar i ny teknik.
▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲ ▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲
Det tekniska miljökapitalet är ett mått på hur långt före regler eller mål en kommun eller ett företag befinner sig på miljö- området. Ett tekniskt miljö- kapital visar att en verksamhet har en beredskap inför hårdare miljökrav i framtiden.
▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲
18
genomgångar och utbildning av perso- nal.
AB Landskronahem
Landskronahem är kommunens fastig- hetsförvaltare som både förvaltar och ska- par boende. Bolaget har 80 anställda.
Bristande källsorteringsmöjligheter sägs vara verksamhetens främsta nega- tiva miljöpåverkan. I dag omfattas bara 2 000 lägenheter av ett bra källsorte- ringssystem. För att förbättra situationen byggdes under 1998 miljöhus i ett antal bostadsområden. Ett stort antal hyres- gäster saknar dock möjlighet till källsor- tering så utbyggnaden av miljöhusen fortsätter under 1999.
Även energianvändningen och trans- porter är bidragande till verksamhetens negativa miljöpåverkan. Under 1998 in- vesterades i ett centralt övervaknings- system för energianvändningen. Genom övervakningssystemet har Landskrona- hem minskat sin energianvändning med 12 procent.
Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR)
LSR är kommunens bolag för insamling och behandling av hushålls- och verk- samhetsavfall samt återvinningsmateri- al. LSR driver den i Landskrona pågå- ende deponin och har ett femtiotal an- ställda.
Verksamhetens negativa miljöpåver- kan uppkommer vid transport av avfal- let samt genom den höga konsumtionen av el som verksamheten kräver. LSR bi- drar genom sin verksamhet till att av- fallsmängden till deponi minskar och det utsorterade brännbara materialet bidrar till energi som levereras via fjärrvärme- verket.
LSR har planer på att införa miljöled- ningssystem både enligt ISO 14001 och EMAS. Då det fortfarande ligger på pla- neringsstadiet har inga miljömål, miljö- program eller dylikt utformats. Det främ- sta miljörelaterade projekt som LSR har genomfört under 1998 är att medverka till en ny avfallsplan, vars främsta syfte är att minska avfallsmängderna i kom- munen.
Miljönämnden
Miljöförvaltningen ansvarar för tillsynen över lagar på miljö- och hälsoskyddsom- rådet och naturvård. Förvaltningen, som har 10 anställda, övervakar miljötillstån- det i kommunen och föreslår åtgärder till förbättringar. Miljöförvaltningen ska i sin tillsyn ställa de minimikrav som la- gen kräver, dessutom ska förvaltningen påverka företag och andra att kretslopp- sanpassa sin verksamhet.
Verksamhetens negativa miljöpåver- kan uppstår genom transporter och för- brukning av kontorsmaterial. Dessa hanteras genom att minimera trans- porterna och försöka välja miljöanpas- sade sådana samt att vid inköp beakta miljöaspekten. Den största påverkan på miljön har dock myndighetsutövningen.
Miljöfrågorna behandlas regelbundet inom förvaltningen och planer finns att påbörja arbetet med ett miljölednings- system enligt ISO 14001 under år 1999.
Räddningsnämnden
Räddningsnämnden har 59 anställda som arbetar enligt Räddningstjänstlagen med att hindra och begränsa olyckor.
Verksamheten omfattar även sotning och färdtjänst på Ven.
Verksamhetens största miljöpåver- kan uppkommer av bilkörning och släckvatten. Räddningsnämnden arbe- tar med att miljöanpassa verksamheten.
Under 1998 har det främst handlat om att undvika användning av engångsar- tiklar av plast och papper samt att sop- sortera.
Byggnadsnämnden
Stadsbyggnadskontoret har för närva- rande 33 anställda. Verksamheten inne- håller hela stadsbyggnadsprocessen från mätning och kartframställning, markför- sörjning och exploateringsavtal, fysisk planering, bygglov och kontroll av byg- gande, fastighetsbildning och tomtför- säljning, utarrendering av kolonilotter samt bostadsinformation.
Stadsbyggnadskontorets främsta mil- jöpåverkan är indirekt genom de besluts- underlag som tas fram för beredandet av mark. Den administrativa delen kring förberedelserna anses ha en negligerbar påverkan, medan de beslut som tas uti- från underlagen kan ha stora konse- kvenser på miljön. Planverksamheten ger således upphov till förvaltningens största miljöpåverkan, som kan vara både positiv och negativ.
Stadsbyggnadskontoret hade inga in- terna miljömål för 1998 och inga allmän- na miljöförbättringar kan heller påvisas.
Hanteringen av miljöfrågor sker i enlig- het med gällande lag och reglementen.
Av detta följer ett aktivt arbete att få in miljöaspekterna i planverksamheten.
Tekniska nämnden
I Landskrona har de kommunalteknis- ka verksamheterna sammanförts i en gemensam organisation, Tekniska ver- ken, med cirka 200 anställda. Tekniska verken är organiserade i sex avdelning- ar: administration, utredningsavdelning- en, arbets- och parkavdelningen, fastig- Miljöförvaltningen lägger ut
110 000 kronor på utbildnings- insatser i syfte att höja persona- lens kompetens i miljöfrågor varje år. Detta ger förvaltningen ett humant miljökapital om samma summa.
Agenda 21-arbetet är i dag en integrerad del i miljöförvalt- ningens arbete. Agenda 21 arbetet bedrivs på tre arenor 1. Inom förvaltningen 2. Inom kommunens övriga
organisationer
3. Utåt gentemot företag, fören- ingar och allmänheten Genom de investeringar som gjorts i övervakningssystemet för energianvändningen och miljö- husen tillskrivs Landskronahem ett tekniskt miljökapital motsva- rande 11,5 miljoner kronor.
▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲
▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲ ▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲
19 hetsavdelningen, elverket och produk-
tionsavdelningen.
Huvudsyftet med verksamheten är att förbättra miljön för kommuninvånarna, t ex genom att rena avloppsvattnet så långt som möjligt med dagens teknik, leverera fjärrvärme som alternativ till olje- och eluppvärmning, tillhandahål- la grönområden. Hela verksamheten medför dock en miljöpåverkan och för att reducera denna införs ett miljöled- ningssystem enligt ISO 14001 i verksam- heten. De olika avdelningarna bedriver även själva miljöarbete:
Avloppsreningsverket släpper ut sto- ra mängder kväve och fosfor i Öresund samt har en negativ miljöpåverkan vid ledningsläckage. Under året har därför sanering/separering av avloppslednings- nätet, omläggning av otäta ledningar och utbyggnad av fördröjningsmagasin för dagvatten genomförts. Därmed har in- läckage av ovidkommande vatten mins- kat, belastningen av vatten och förore- ningar vid avloppsreningsverket reduce- rats samt bräddning till recipienten minskat. Som en följd av detta har ren- ingen av vattnet förbättrats, kemikalie- förbrukningen minskat och slamkvali- teten förbättrats. Konkret har kväveut- släppet minskat med cirka 65 procent och kemikalieförbrukningen i det när- maste halverats 1998 jämfört med före- gående år. För att reducera riskerna att farliga ämnen sprids från reningsverket har det införts ett system för kontroll och övervakning av slamspridning, vilket gör att man får en god kontroll på slamkva- liteten och att miljöfarliga ämnen inte sprids med slammet.
Fjärrvärmeverket släpper ut koldioxoid, svaveldioxid och kväveoxider till luften.
Under 1998 har driften optimerats och spillvärme samordnats i syfte att mins- ka onödiga pannstarter. Kväveoxid- utsläppen har därmed minskat med 10 till 15 procent.
Elverket distribuerar el med utrustning som består av metall, t ex transformato- rer (kan innehålla PCB), ställverk och kablar (äldre kabeltyper innehåller ofta bly och impregnerat papper). För att minska sin negativa miljöpåverkan har elverket slutat köpa in blymantlade ka- blar och övergår successivt från PVC till polyetenisolerade kablar. Dessutom byts ljuskällor i gatubelysningsarmaturer, vil- ket medför minskad energianvändning- en och mindre mängd kvicksilver i an- läggningen.
Fastighetsavdelningen är en stor använ- dare av energi för uppvärmning samt är en stor inköpare. För att minska använ- darnas förbrukning av el, vatten och värme faktureras detta separat. Vidare
väljs kretsloppsanpassade material vid byggnationer. Vid rivning av byggnader genomförs miljöbesiktningar och avdel- ningen medverkar i ett uppbyggande av ett återvinnings- och återbrukssystem för rivningsavfall.
Arbets- och parkavdelningen använder stora mängder material för drift och un- derhåll av gator, parker och fjärrvärme-, vatten- och avloppsnät. Avdelningen återvinner och återanvänder så mycket som möjligt. Under 1998 genomfördes en rad åtgärder för att minska avdelning- ens miljöpåverkan, bland annat används befuktat vägsalt, gång-, cykel- och mo- pedvägar grusas utan saltinblandning och småmaskiner byts ut till nya som drivs med alkylatbensin.
Utvecklingsstiftelsen
Utvecklingsstiftelsen är kommunens näringslivsorgan och har som främsta syfte att bistå näringslivet i Landskrona med näringslivsinformation, etablerings- rådgivning, mark- och lokalförmedling samt hjälpa till med kontakter med myn- digheter. Stiftelsen har sex anställda.
Stiftelsens har en positiv miljöpåver- kan genom information till företagen.
För att förstärka denna ytterligare be- drivs ett projekt att initiera miljöled- ningssystem hos småföretagare. Negativ miljöpåverkan uppkommer vid försälj- ning av mark för miljöbelastande indu- striändamål och genom transporter. Stif- telsen försöker att så långt som möjligt ta hänsyn till miljön vid inköp, att välja miljömärkta produkter och köpa in en- ergisnåla maskiner.
Ven-Trafiken AB
Ven-Trafiken AB bedriver bilfärje- och passagerartrafik mellan Landskrona och Bäckviken på Ven. Bolaget har 15 helår- sanställda och har under högsäsong en personalstyrka på upp till 35 personer.
Verksamhetens främsta miljöpåver- kan uppkommer av sjöfartens utsläpp till luft. För att reducera sjöfartens miljöpå- verkan körs fartygen med lågsvavlig olja och framförs med reducerad fart vilket minskar utsläppen. Vid underhåll av far- tygen används miljöanpassade färger.
Även kontorsverksamheten ger upphov till viss miljöpåverkan.
Rederiets miljömål för 1998 gällde främst att fortsätta med miljöutbildning av personalen inför en eventuell certi- fiering enligt EMAS eller ISO 14001. I led med miljöledningsarbetet har en miljöpolicy antagits under året.
Tekniska verken investerade 600 000 kronor under 1998 för införande av ett miljölednings- system. Denna summa tillskrivs TV som humant miljökapital
Genom att investera i systemet som ger en bättre kontroll över slamkvaliteten tillskrivs avlopps- reningsverket ett tekniskt miljö- kapital om 47 000 kronor.
Under året har även miljö- relaterad utbildning skett vilket ger avloppsreningsverket ett humant miljökapital om 60 000 kronor.
Genom att konvertera Bronsäng- ens panncentral från eldning med wrd-olja, som är en typ av tjockolja, till naturgas erhåller fjärrvärmeverket ett teniskt miljö- kapital om 725 000 kronor
Elverket har konverterat belysningskällor i 306 gatubelysningsarmaturer från kvicksilverlampor till högtrycks- natriumlampor. Miljöanpassningen beräknas ge en merkostnad av 50 000 kronor under 1998, vilket tillskrivs elverket som tekniskt miljökapital
▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲
Utvecklingsstiftelsen har under 1998 bland annat deltagit i konferenser rörande miljövård, genomgått utbildning rörande miljöledningssystem och har haft en projektinitiering av miljö- ledningssystem. Detta ger stiftel- sen ett humant miljökapital om 30 000 kronor.
▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲▲
▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲
▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲
