LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013
INNEHÅLL
Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.
Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.
Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.
Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich och Olle Nordell.
Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida,
www.landskrona.se under ”Miljö”.
Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 1000 exemplar
Fotografer: Omslag: framsida, Sven Halling, baksida, Olle Nordell;
sid. 10 nedre, 13 nedre, 43, Leif Gustavsson;
sid. 12 nedre, Sven Halling; sid. 25 nedre, Per Joppien; sid: 3, 9 vänster, nedre, 11, 12, 14 nedre höger, 15 övre, 16, 18, 19 övre, Olle Nordell; sid. 42, Mats Svensson; sid. 21, Tom Sörensson; sid 33, Karin Warlin; sid. 9 höger, 13 vänster, 14 överst, 19 nedre, 20, 22, 23 övre, 24 nedre höger, 25 övre, 26, 28, 29, 30, 31, 34, 35, 37, 41, 45, 46, 47, Rainer Weich Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. www.landskrona.se
<http://www.landskrona.se/>
klicka på Miljö.
Miljömärkt trycksak Tryckning:
Elvins Grafiska AB Helsingborg
FÖRORD. . . 3
LANDSKRONAMILJÖN . . . 4
Hälso- och miljöproblem förr . . . 4
Bostadsstandarden på väg upp . . . 5
Landskapet på1800-talet . . . 6
Landskrona som industristad . . . 8
Luften . . . 8
Jordbruk. . . 9
Reningsverk . . . 9
Havet . . . 10
Naturområden. . . 11
Nutid . . . 12
Luften i Landskrona har blivit mycket bättre . . . 12
Luftövervakning . . . 13
Framtida åtgärder . . . 13
Jordbruk. . . 14
Reningsverk . . . 14
Havet . . . 14
Naturområden. . . 15
Miljöaktiviteter under jubileumsåret . . . 17
Videofilm om Landskronas natur . . . 17
Lärdomsgiganten Sven Nilsson 1787 - 1883. . . 18
Konferenser under jubileumsåret 2013 . . . 19
Naturvårdskonferens . . . 19
Landskrona i världen - Industrins miljöfrågor igår, idag och i morgon . . . 19
Noll-energihus - passivhus . . . 20
Miljöhistoria i Landskrona 2013 . . . 20
MILJÖLEDNING . . . 21
Varför behöver vi en hållbar utveckling?. . . 21
En ljuvlig kväll i trädgårdens tecken . . . 22
Miljöfolket på studiebesök . . . 23
Skräpplockardagen i Glumslöv . . . 23
.. och i Asmundtorp . . . 24
Den positiva utvecklingen fortsätter . . . 25
Vad gör en trådbuss i Borstahusen? . . . 25
10 år med trådbussarna . . . 25
Cykel- och kollektivtrafiken står i centrum . . . 26
Cykelbarometer . . . 26
Hyrcyklar . . . 26
Bilpoolen blir grönare på sikt . . . 27
Det körs många mil med privatbil i tjänsten . . . 27
Varför elbilar? . . . 27
Vi kör lika långt som förr . . . 28
Klimatfond för miljö- anpassade transporter . . . 28
Ekologiska livsmedel och mätning av matsvinnet . . . 29
Ekologisk livsmedel . . . 29
Matsvinnet . . . 29
Matsvinnet ur ett nationellt perspektiv . . . 29
Vi trycker grönt . . . 30
Minskad energiförbrukning i flerfamiljhus. . . 31
En ojämn energiförbrukning ställer till det . . . 31
Havsresan . . . 32
Earth Day vill uppmärksamma miljöproblem . . . 33
Allvar Gullstrandgymnasiet . . . 33
Vad hände mer i Landskrona? . . . 33
Notiser . . . .34
Släck ljuset en timme på lördagkvällen – Earth Hour . . . 34
Utmana dina vänner att leva mer klimatsmart!. . . 34
Bra att veta . . . 34
MILJÖTILLSTÅNDET . . . 35
Andas bör man - luftkvalitet . . . 35
Partiklar kan vara hälsofarliga . . . 36
Landskrona. . . 36
Svavelutsläpp minskar . . . 36
Kvävedioxid . . . 37
Bensen. . . 37
Grönsaker och blynedfallet. . . 38
Metaller i gräs . . . 38
Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona . . . . 39
Luftkvaliteten här och där . . . 40
Kvävedioxid har minskat . . . 40
Svaveldioxid . . . 40
PM10, mätning av partiklar i gaturum. . . 40
Miljöövervakning i hav och vattendrag . . . 41
Badvattenkvaliteten är bra . . . 41
En badupplevelse mindre. . . 41
En sällsynt gäst i Landskronas kustvatten . . . 42
Saxån och Braån . . . 42
MILJÖ & HÄLSA . . . 44
Bly i blod hos barn minskar stadigt. . . 44
EXAMENSARBETEN. . . 45
Effekter av en förhöjd havsnivå och höga vågor i Lundåkrabukten . . . 46
Transportintensiv verksamhetsetablering i Landskrona stad . . 47
Lundåkrabukten, Saxåns mynning.
FÖRORD
Ofta säger man att allt var bättre förr.
Somrarna var varmare och glassen godare. När det gäller tillståndet i mil- jön så kan vi i vissa avseenden konstate- ra att den definitivt är mycket bättre idag än förr i tiden. Det gäller då främst på det lokala planet där miljön i Lands- krona var mycket sämre för några decennier sedan än idag. Industrierna har installerat reningsutrustning eller ändrat sina processer så att utsläppen minskat drastiskt.
Avgasreningen i våra bilar har successivt blivit allt mer avancerad sam- tidigt som allt fler åker kollektivt.
Detta är exempel på förbättringar som lett till att luften förbättrats mycket i
staden de senaste decennierna. Det finns fortfarande förbättringspotential och det är därför viktigt att arbetet med att förbättra Landskrona stads luft fort- sätter och att nya verksamheter inte tillåts försämra det som uppnåtts.
När det gäller påverkan på våra vatten- drag, sjöar och hav har kommunerna investerat i att bygga ut sina avlopps- reningsverk. Investeringar som innebu- rit att belastningen från samhällenas av- lopp minskat kraftigt. Det har bl.a.
bidragit till att flera av stadens stränder uppfyller EU:s kvalitetskrav för att erhålla Blå flagg. Alla medborgare och besökande gäster i Landskrona stad har nära till säkra bad av mycket hög kvalité ända in till stadskärnan, en ovanlig för- mån som vi ska vara rädda om.
Vi kan i miljöredovisningen läsa att vi har liten areal med allemansrättslig till- gänglig naturmark. Mycket av Lands- krona stads areal upptas av konventio- nell odlingsmark, tätorternas ytor för boende, verksamheter och infrastruk- tur. Därför har vi över tiden också ar- betat målmedvetet med att skydda sär- skilt värdefulla områden från exploatering. Senast i raden av sådana områden är Saxtorpsskogen.
På det lokala planet har vi alltså lyckats genomföra mycket positiva föränd- ringar. Under tiden som dessa har
åstadkommits har tunga hotfulla moln omärkligt börjat formera sig utanför vårt di- rekta synfält. Klimateffekterna av våra ut- släpp börjar bli allt mindre omtvistade och effekterna allt påtagligare. Som man kan se i miljöredovisningen kommer Landskrona stad att drabbas även vid måttliga havsnivå- höjningar. Utmaningarna som klimat- effekterna ställer på oss är av ett helt annat slag än de lokala miljöproblemen som vi kunnat hantera mer eller mindre med egna händer. De globala miljöproblemen kräver samverkan över nationsgränser, en ny teknikrevolution och politiskt mod av ett helt annat slag än vad det finns erfarenhet av idag. Men jag är övertygad om att vi kommer att lyckas. Det krävs att vi arbetar målmedve- tet. Det krävs också att vi blickar utanför vår egen stad och ser helheten.
Det finns bara en jord och vi måste därför fortsätta att tillsammans lösa problemen här och nu. Om hundra år kommer man kanske åter att titta tillbaka på samma sätt som vi gjort i denna miljöredovisning. Jag är då övertygad om att vi tillsammans löst proble- men med klimatpåverkan. Jag är lika säker på att det har medfört att människor samverkar på ett helt annat sätt i ett globalt perspektiv.
Torkild Strandberg
kommunstyrelsens ordförande
LANDSKRONAMILJÖN
Hälso- och miljöproblem förr
För hundra år sedan och längre tillbaka var miljö- problemen annorlunda än idag. Dåliga bostäder, dåliga arbetsförhållanden, dålig och för lite mat, förorenat dricksvatten och dåliga sanitära förhållanden orsakade hög barndödlighet, tuberkulos, kolera och andra epide- miska sjukdomar.
För att råda bot på dessa missförhållanden stiftades den första hälsovårdsstadgan 1874. Samma år inrättades en hälsovårds- nämnd i Landskrona kommun. Redan i janauri 1875 tog hälso- vårdsnämnden upp frågan om de dåliga bostäderna. Många bodde i fuktiga källarlägenheter och alltför trångt. Gårdshygie- nen var usel med dåliga avträden och stinkande vattensamlingar, bl a var den s k Fattigbaracken anskrämlig. Där bodde femtio personer i fyra rum. Nämnden ville ha bort den.
En av nämndens första åtgärder var att begära att 10 600 kronor av spritbolagets vinstmedel skulle användas för att bygga bostä- der. Mot detta anfördes att byggandet var en angelägenhet för privatpersoner som kunde göra sig en förtjänst på detta. Efter hård strid i drätselkammaren gick förslaget igenom. Nästa års överskott användes till byggandet av nytt rådhus.
Ända fram i modern tid förde hälsovårdsnämnden en ojämn kamp mot de dåliga bostäderna. När det var dåliga tider tvinga- des man acceptera lägenheter som man tidigare hade dömt ut. På 1890-talet byggdes det intensivt och ett arbetarsamhälle uppstod i Fröjdenborg. På 20- och 30-talet blev det nödvändigt att ordna nödbostäder. Sådana fanns t. ex. i Värnaskolan och i det nuvaran- de museet. Baracker byggdes på flera håll i Landskrona, i Gripen fanns de kvar till slutet av 30-talet då de brändes.
Det första kommunala bostadshuset med billiga lägenheter för 15 barnrika familjer stod färdigt 1936. På 40-talet blev kommu- nens insatser större, främst genom Landskronahem. På 50-talet kom egnahems-lån, familjebostadsbidrag och bränslebidrag.
Genom detta förbättrades bostadssituationen, men så sent som på 60-talet köade folk på hälsovårdsbyrån för att få hjälp till bät- tre bostäder.
Omkring 1800 fanns det en vattenledning i Landskrona. Den var gjord av borrade trästockar som ledde vatten från "Pannka- kedammen" in till staden till såväl enskilda som offentliga brun- nar. Åren 1869-74 byggdes ett vattenverk i Örja och ledningar in till staden. Vatten från djupborrade brunnar i Säby och Tullstorp leddes till ett vattentorn med pumpanläggning som stod klart 1904. På 40-talet infördes klorering pga att man inte lyckades spåra de föroreningar som uppstått.
Texten är tagen ur boken Lanskronamiljö som publicerades 1984 av Hälsovårdsnämnden i Landskrona. Boken ger en bra överblick över dåvarande och tidigare miljösituation i Landskrona.
Året var 1904. Det nya vattentornet gjorde det möjligt att öka trycket i vattenledningarna så att flervåningsfastigheter kunde få rinnande vatten.
Gemensam pump på Bytaregatan kring sekelskiftet. Vattnet, som fick hämtas från gatan, fick värmas på spisen om man ville ha varmvatten. Ett bad var för gemene man en dyrbar och
arbetskrävande lyx.
Det dröjde till 1890-talet innan hälso- vårdsnämnden lyckades få gehör för sitt krav om att kloakfrågan skulle ordnas. Se- dan dröjde det tjugo år till innan samtliga fastigheter fått avlopp.
Livsmedelskontrollen sköttes av hälso- vårdsnämnden från dess tillkomst och 1881 inrättades på hälsovårdsnämndens förslag en trikinbyrå. Namnet ändrades några år senare till köttbesiktningsbyrå.
Där kontrollerades kött som salufördes på torget främst vad gällde förekomst av trikiner. Från 1892, då en speciell matva- rustadga kom, kontrollerades mjölk, bier- tappningslokaler, bagerier och slakterier.
Köttbesiktningstvång infördes 1915, ut- vidgad mjölk- och äggkontroll 1934 och lagen om pastörisering av mjölk kom 1939.
Alla dessa åtgärder medförde stora för- bättringar av folkhälsan. Barnadödlighe- ten sjönk och epidemierna upphörde.
Vaccinationer, allmänt förbättrad lev- nadsstandard och förebyggande barna-, skol- och mödrahälsovård hade stor bety- delse för det förbättrade hälsoläget.
I och med den förbättrade folkhälsan har välfärden bland befolkningen ökat.
Industrialiseringen som ledde till stor in- flyttning till städerna medförde samtidigt ökat välstånd som gjorde det möjligt att förbättra folkhälsan.
Redan vid hälsovårdsstadgans införande 1874 hade man dock uppmärksammat de problem som uppstår vid industrialise- ringen: miljöproblem i samband med själ- va industriprocessen.
I den första hälsovårdsstadgan föreskrevs att blå fabriker för tillverkning av anima- liska gödningsämnen, fosfor, superfosfat, salpetersyra, svavelsyra, vitbetsocker mfl
"må icke inom stad anläggas eller inrättas an- norstädes än på vid och öppen plats, som ligger aflägse från de mera bebyggda stadsdelarna."
Landskrona 1880. Till höger i bilden skymtar hamnen med segelfartyg vid kajen.
Skittasträdet vid sekelskiftet.
Bostadsstandarden på väg upp
Under 1900 disponerade vi en bostadsyta på ca 7 m² per invånare. Idag har bostads- ytan sjudubblats. Samtidigt som antalet hushåll i Sverige nästan har fördubblats sedan 50-talet, har hushåll med en eller två personer ökat kraftigt och utgör mera än hälften av alla bostäder.
Samtidigt som bostadsstandaren successivt höj- des, genomförde man åtgärder för att förbättra hygienen hos befolkningen.
År 1901 antecknar hälsovårdsnämnden att folk- skolans lärjungar får fria havsbad och gratis sim- undervisning på sommaren. Ett ökat intresse för allmän hygien leder till att Landskrona får både skolbad och varmbadhus.
Kontroll av bad, camping och lägerverksamhet är fortfarande något som miljönämnden ansvarar för.
Föreningsgatan omkring sekelskiftet. En man för en ko till slakt. Från slakteriet som fanns mitt i bostadsområdet, spred sig en sötaktig, äcklig lukt över området.
"Lindes kasern" i kvarteret Tärnan på 1910-talet.
Stora barnfamiljer bodde på små ytor. Sanitära förhållanden var usla. Toaletter fanns på gården och varmvatten saknades. Husen var dåligt isolerade och lägenheterna var fuktiga och kyliga. Ofta hade man bara en spis i lägenheten som man eldade med ved eller, om man hade råd, med kol.
Landskapet på1800-talet
Stora förändringar i naturmiljön skedde under 1800-talet.
Bylandskapets tid med bondbyar, många och små sprid- da åkertegar och gemensamma vida utmarker där kreaturen betade, var till ända. Byarna försvann i stort och gårdarna skiftades ut i markerna. Syftet vara att ska- pa större och mer lättbrukade marker och att gårdarna skulle ligga vid den mark som brukades. En omfattande nyodling inleddes. Våtmarker dikades ut, småbäckar rätades och lades i rör, pilevallar och alléer anlades, Saxtorpsskogen började planteras på flygsandsfälten vid Häljarp. På åkermarkerna grävdes kalkrik märgel upp för att öka skördarna.
Skiftesepoken
Bylandskapets tid från 1000-talet till 1800-talet präglades av uppdelningen mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarker- na som betades av kreatur. Slåttermarkerna - ängen var oerhört viktiga eftersom där producerades vinterhöet till djuren och av- gjorde därmed gödselmängden som kunde läggas på åkrarna.
Därav uttrycket "äng är åkers moder".
Den befolkningsökning som ägde rum i Sverige under 1700-ta- let och 1800-talets början gjorde att trycket på jordbruket växte.
Fler munnar behövde mättas men dåtidens åkerareal var för li- ten för att uppnå önskad avkastning. Mer åker och ett effektivare jordbruk behövdes.
Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet känneteckna- des av jordreformer. Byarna sprängdes och gårdarna flyttades ut i landskapet. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar inne- bar reformen en nyodling. Åkerarealen ökade kraftigt under 1800-talet. Nya sätt att odla utvecklades. Landskronatrakten var en rik bygd och producerade ett överskott av jordbruksproduk- ter. Dock förlorade både åkermarkerna och ängsmarkerna nä- ringsämnen och markerna utarmades. Bristen på näring medför- de att man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring.
Förutom stallgödsel användes aska och tång som gödsel. Latrin och annat avskräde från städerna hämtades och transporterades ut på åkrarna. Benmjöl, vilket är rik på fosfor, började användas i Sverige på 1820- talet. Första importen av guano (fågelspillning) till Sverige skedde 1844. Under andra halvan av 1800-talet dyker även andra konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och super- fosfat. Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycket blygsam omfattning, många bönder använde ingen konstgödsel alls.
Märgling
Märgling av åkermark hade sin storhetsperiod i Skåne 1860-1885. Rönnebergs och Harjagers var de två häraderna i Malmöhus län som märglade mest under denna period. Märgel innehåller mycket kalk men begränsade mängder näringsämnen.
Det är istället omsättningen av åkermarkens eget näringskapital som ökar vid märgling. Vinsten blir dock kortvarig och marken blir utsugen (utmärglad) på näring. För att få tag på den kalkrika jorden öppnades små dagbrott, idag kallade märgelgravar, i kantpartiet av de åkrar som skulle märglas. För att undvika onö- digt arbete togs först ett jordprov ut med en skruvborr på den tilltänkta platsen och därefter tillsattes en liten mängd syra till jordprovet. Om jordarten var kalkrik reagerade kalket med sy- ran. Ett kraftigt fräsande ljud visade på märgel och brytningen kunde därmed inledas. Kvar blev en grop som oftast fylldes med vatten och blev en "märgelgrav".
Vill man studera forna tiders landskap finns en rik skatt av gamla kartor som gjordes inför utskiftningen av gårdarna och fördelning av ny mark. Kartorna finns tillgängliga hos Lantmäteriet. Här ett exempel från Saxtorp.
På den Häradsekonomiska kartan från 1912 kan man se ett myller av småvatten i jordbrukslandskapet. Det är till största delen rester efter uppgrävning av kalkrik märgel. Många märgelgravar har fyllts igen under 1900-talet.
Sockengränser i Landskrona kommun.
Utdikningen
Den största förändringen i naturmiljön under 1800-talet står nog utdikningen av våtmarker rätning och kulvertering av små- bäckar för. När våtmarker torrlades kunde ny åkermark vinnas.
Torrläggningen av landskapet genom att lägga småbäckar i rör, räta vattendrag, gräva nya avvattnande diken samt att genom så kallad täckdikning avvattna åkermarkerna har haft stor betydelse för att öka skördarna. Utdikningen har också inneburit stora för- luster av naturmarker. Landskapet har blivit fattigare på småvat- ten och våtmarker. Ungefär 90 % av våtmarkerna och 50 % av småbäckarna har försvunnit.
Skogsplantering
Delar av det i stort sett trädlösa landskapet skulle under 1800-ta- let planteras med skog. I Saxtorps by anlades fram till enskiftet ett område i närheten av utmarken som kallades allmän planter- hage. Sådana områden var i Skåne mindre skogsplanterade ytor där betesdjuren utestängdes. Ofta blev dessa områden i många socknar ett misslyckande, då betet prioriterades före trädplante- ringar. Troliga effekter av dessa planterhagar blev den att det gav en verklig skjuts åt pilplanteringen i slättbygderna.
Några större planteringar av skog blev det inte förrän åratal med påtryckningar från staten fick effekt. Sandområden som fanns här kunde periodvis fördärva grödorna för lantbrukarna när san- den blåste iväg och kvävde grödorna. I Saxtorps kyrkoarkiv står det att en kommitté tillsätts år 1823 för att plantera skog i sock- nen. Att dessa verkställs nämns i kungliga majestäts femårsberät- telser från år 1828 där det står att skogsplanteringar har verkställts i vissa byalag, däribland Saxtorps. Svårigheter att skyd- da planteringarna mot betesdjur var ett stort problem, då diken eller tångvallar endast fanns som möjlighet till att inhägna områ- dena som krävde stora arbetsinsatser. Saxtorpsskogen syns tyd- ligt på konceptet till Generalstabens karta 1857.
På Generalstabens karta utgiven 1860 kan Saxtorpsskogen tydligt ses. Enstaka gårdar finns runt skogen och i nordöst syns Saxtorps by.
Pilevallar och alléer
Bruket att plantera pilevallar sträcker sig inte längre tillbaka i ti- den än till 1600-talets förra hälft, då de påbjöds i Kristian IV:s Recess av 1643. Reseskildringarna från denna tid visar dock att bruket att plantera pilar hade svårt att slå igenom. Det var först i och med skiftena i slutet av 1700-talet och 1800-talet som pile- planteringarna kom igång på allvar. Medan pilarna tidigare mestandels planterats på by- och gårdstomter, fick de nu sin plats invid hemmanens ägogränser. Även pilalléerna utmed vä- garna ökade i antal. Redan i landshövdingsberättelsen för Malmöhus län 1861-65 talas det dock om att jordvallarna med pilplanteringarna började försvinna ur landskapet. Främsta or- saken - bönderna vann på detta sätt värdefulla metrar åkerjord.
Minskningen av det skånska pilbeståndet har sedan fortsatt genom jordbruksrationaliseringar, breddning av vägar o.s.v.
Kvar idag är endast rester av de alléer och gränsmarkeringar som förr var så vanliga i det skånska landskapet.
Saxån-Braån under 1800-talets början och idag. Landskrona och havet längst till vänster och Eslöv nere till höger. Grå markering är tätorter idag, blått prickat är våtmarker och svart streckat på dagens karta är småbäckar som rinner fram i rör.
På kartorna från 1857 och 2004 kan vi se att en stor del av alléerna och pilevallarna har minskat kraftig på landsbygden men ökat i och i närheten av tätorterna.
Landskrona som industristad
Efterhand som Landskrona utveck- lades till en modern industristad, ändrade miljöproblemen karaktär och ökade i omfattning.
Luften
Det som märktes mest av gemene man var olika typer av luftföroreningar efter- som reningen av utsläpp förekom inte, el- ler endast i begränsad omfattning Sprid- ningen av olika luftföroreningar och luktproblem berodde bl. a. på vindrikt- ningen och andra väderleksförhållanden.
DSM Resins: "Sötsur" lukt från reaktionsvatten. Lukten orsakades av or- ganiska ämnen. Luktolägenheterna till- kom 1980.
Luktutsläppen från DSM Resins gick ofta som ett smalt stråk från fabriken genom hela staden. Stråket hade bara några kvar- ters bredd och utanför det kände man ingen lukt.
Under årens lopp hade Supra, nuvarande Yara, dominerat luktutsläppen men un- der 70-talet hade nya utsläpp från Rohm and Haas, DSM Resins och komposte- ringsanläggningen vållat stora besvär.
Supra: Stickande frän och unken lukt härstammade från utsläpp av fluor och rester av organiska föreningar, svavelväte och mer-kaptaner i råfosfaten. Luktolä- genheterna hade varit oförändrade under 70- och 80-talet.
Boliden Bergsöe: Frän lukt, liknande bränt gummi, kom från förbränningen av bilbatterier och kablar. Olägenheterna hade varit desamma sedan 70-talet.
Komposteringsanläggningen: Lukt av
"ruttnande sopor" som orsakades av otillräcklig nedbrytning av komposten (slam och hushållssopor). Lukten upp- stod när anläggningen togs i bruk 1979 men upphörde i april 1983 när anlägg- ningen hade stängts av.
Rohm and Haas: Sötaktig, kväljande lukt från akrylat. Stora olägenheter från
starten 1972 fram till 1980 då reningsåt- gärder vidtogs.
Reningsverket: "Sötsur" lukt från DSM Resins reaktionsvatten som pumpades dit sedan 1980. Ibland förekom lukt från av- loppsslammet.
Tippen: Lukt av "ruttnande sopor" som härrör från komposten som tidigare an- vändes som täckmassor på tippområdet.
Järnkonst, nuvarande Thorn Light- ning, : Lukt av lösningsmedel från måle- riverksamheten.
Varmgalvaniseringen: "Stickande, irri- terande" lukt av salmiak, zinkklorid m m.
Det var dock inte enbart luktproblem som orsakades av luftutsläppen. Höga blyhalter, lösningsmedel, stoft, kväve- och svaveloxider, fluorider, ammoniak m.
m. utgjorde en hälsofarlig blandning i luf- ten. Utsläppen av kväveoxider från Supra låg ibland som ett gulbrunt stråk över
Öresund. Ammoniaken från Supra blev till ett blåskimrade dis över staden.
Bensinen var blyad och katalysatorer sak- nades i dåtidens bilar. Hushållen eldade med ved, kol eller olja.
Speciellt utmärkande för Landskronaluf- ten var dess höga blyhalter. År 1978 un- dersökte Yrkesmedicinska kliniken i Lund blyhalten i blod hos barn i åldern 8-16 år i Landskrona eftersom barn är speciellt känsliga för förhöjda blyhalter.
Undersökningen upprepades fram till 2013. Resultaten visade att barn som bor 500-1000 m från industriområdet uppvi- sade kraftigt förhöjda blyhalter i blodet.
Blyhalter avtog med avståndet till indu- striområdet. Bly, som kan tas upp i krop- pen via mat och dryck och via inandning, kan medföra många negativa hälsoeffek- ter. Biltrafiken och industriutsläppen ut- gjorde de viktigaste källorna till den bly- förorenade luften i Landskrona.
Landskrona tätort på 1940-talet.
Jordbruk
Markanvändningen i Landskrona stad utanför tätorten dominerades av jordbruket. Den intensiva konstgödsel- användningen och avrinning av kväve och fosfor till vattendrag och hav, bidrog till en successiv ökande övergödning i kommunens vattendrag och kustvatten.
Bekämpningsmedel ansamlades efterhand i vattendra- gen och i grundvattnet.
Det intensiva jordbruket medförde också att näringsämnen som nitrat anrikades i grundvattnet. Eftersom nitrat omvandlas till nitrit i kroppen, kan höga koncentrationer i dricksvatten medfö- ra en sämre syreupptagningsförmåga. Speciellt känsliga för höga nitrathalter är spädbarn. Därför finns det gränsvärden för hur mycket nitrat dricksvattnet får innehålla. Undersökningar visade att de högsta nitrathalterna i brunnar fanns i Kvärlöv, Fortuna och Annelövsområdet.
Det intensiva jordbruket medförde också att naturmiljöer min- skade i omfattning och därigenom även livsmiljöer för växter och djur.
Reningsverk
Det kustnära Lundåkraverket i Landskrona byggdes re- lativt tidigt och hade från början mekanisk och biolo- gisk rening. Mindre reningsverk fanns på andra ställen i kommunen.
Reningsverken stod för relativt höga utsläpp av kväve, fosfor och organiska ämnen till recipienten - Lundåkrabukten.
Medan kväve och fosfor är ämnen som ingår i naturens naturliga kretslopp, uppstod allvarliga föroreningsproblem med avlopps- slammet. Eftersom industrier och verksamheter ledde sitt av- loppsvatten till reningsverket, anrikades miljöstörande- och miljöfarliga ämnen i avloppsslammet. Föroreningarna gjorde det olämpligt att sprida slammet till åkermarken och därigenom vidare till våra grödor.
De mindre reningsverken i inlandet har efterhand lagts ned och spillvattnet pumpades till Lundåkraverket.
I reningsverkets bassängar sker en effektiv nedbrytning av organiska ämnen med hjälp av mikroorganismer.
En pilallé i närheten av Annelöv.
Betor som ska transporteras till sockerbruket i Örtofta.
Landskrona 1962.
Lundåkrabuktens grundområden med Landskrona och Ven i bakgrunden.
Havet
Landskronas kustvatten har tagit och tar emot näringsämnen som kväve och fosfor via vattendragen, avrinning från land, industrierna och från reningsverket. Tidigare fanns det även ett stort antal diffu- sa utsläpp med okänd sammansätt- ning samt enskilda avlopp som inte var anslutna till det kommunala led- ningsnätet.
Organiskt material, som förbrukar stora mängder syre vid nedbrytningen, påver- kade kustvattnet negativt och gav upp- hov till syrefattiga bottnar.
Det är dock inte bara näringsämnen som rinner ut i Öresund, utan metaller, orga- niska ämnen, bland dessa flera hormon- störande, återspeglar Landskronas profil som industristad.
Bland metallerna utmärkte sig Lundåkra- bukten för sina höga halter av den mycket giftiga metallen kvicksilver. Bukten är en viktig lek- och uppväxtlokal för fisk.
Svartlistningen, som innebar försälj- ningsförbud av all fisk, infördes 1967.
Efter ett antal år kunde man få sälja fis-
ken igen med undantag för gulål, där för- budet först hävdes 1980.
Efter Supra hade lagt ner sin svavelsyra- tillverkning 1968 minskade halterna av kvicksilver i bukten något.
Fram till 1979 ledde Supra sina restpro- dukter från gödseltillverkningen via en lång ledning direkt ut i Öresund. Det rör- de sig om gips som var förorenat med miljöfarliga tungmetaller, fosfor och fluor samt uppvisade ett lågt pH. Enligt beräkningarna skulle allt gips gå i lösning och transporteras bort. Så var dock inte fallet, utan än idag ligger tjocka lager av gips på havsbottnen utanför utsläpps- punkten.
Naturområden
Allemansrättslig mark är en bris- tvara i Landskrona. Jordbruket dominerar markanvändningen i kommunen och bortsett från min- dre områden, utgör Saxtorpssko- gen det enda sammanhängande skogsområdet.
Desto större anledning fanns det då att bevara de rester av natur som ännu fanns kvar. Detta gällde främst kustpar- tiet mellan Ålabodarna och Hildesborg inklusive Hilleshögs dalar, vidare strandängarna kring Saxåns mynning med anslutande delar av Lundåkrabuk- ten, Saxåns-Braåns dalgång samt ön Ven. Andra skyddsvärda områden är Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra, Exercisfältet samt delar av ön Gråen.
Grundområdena i Lundåkrabuktens norra del är en av den svenska västkust- ens viktigaste yngelplatser för en rad fis- karter, främst flatfisk. Denna mycket produktiva miljö är också en värdefull fågellokal där vadar- och andfåglar söker sin föda och för både häckfåglar och rastande flyttfåglar.
Strandängarna vid och omedelbart norr om Saxåns mynning avsattes 1950 som naturminnesmärke. Den speciella natur- typ som marsklandet utgör förekommer i vårt land endast längs vissa avsnitt av vår sydvästra kust. Där är den idag starkt hotad av exploatering nästan överallt.
Inom reservatet häckar flera av våra säll- syntaste fåglar t ex skärfläcka.
Av hänsyn till fågellivet får området inte beträdas under april-juli. Vid Saxåns mynning finns också flera mycket säll- synta växter, av vilka ängskornet bara finns på få platser till i Skåne.
Området måste betas och då och då översvämmas med saltvatten för att kunna bibehålla sin karaktär.
Ven är ett särpräglat natur- och kultur- landskap, med mycket stora skönhets- värden. De branta backafallen längs kus- ten ger ön en unik silhuett. Inte minst dess speciella geologiska uppbyggnad gör att Ven är av riksintresse ur natur- vårdssynpunkt. Floran är mycket artrik och rymmer sällsyntheter som jättefrä- ken (2 växtplatser i landet, varav den på Ven är den i särklass största) och klint- snyltrot. Flera sällsynta insekter lever också i anslutning till backafallen.
Längs kusten mellan Ålabodarna och Hildesborg finner man höga kustbranter av samma slag som Vens backafall. Flera mycket sällsynta växter t ex jättefräken, raggarv, klintsnyltrot och bitterfibbla växer här. Den ovanliga sandödlan håller till i rasbranterna och insektsfaunan här är också rik.
Arter som smal kärringtand, skogsknipprot, gullviva, bastardsvärmare och praktbyxbi har trängts undan och blivit sällsyntare. Gråhäger och knubbsäl har dock ökat.
Nutid
Luften i Landskrona har blivit mycket bättre
En del av luftföroreningsproblemen är numera lösta medan andra är på väg att lösas med pågående eller beslutade åtgärder. Men det finns också problem där det fortfarande fordras stora insatser för att komma till rätta med problemen. Fortfarande innehåller luften i Landskrona mycket höga halter av bly, höga halter av ozon och partiklar och även relativt höga halter av kolväten.
Utsläpp av kolmonoxid, sot, svaveldioxid och bensen uppvisar en kraftig minskning. Utsläppen av fluorider och väteklorid har i princip upphört. Även utsläpp av kvävedioxid, kvävemonoxid och luktande utsläpp från industrier har minskat kraftigt. En av de främsta anledningarna till att kvävedioxid har minskat är ned- läggningen av Supras produktion men även trådbussarna och en omställning till gasdrift hos stadsbussarna samt införande av en batteribuss har bidragit.
När det gäller luktproblemen, har åtgärder vid Renhållningsbo- laget, Rohm and Haas och Boliden Bergsöe bidragit till att min- ska lukterna från industrier. Supra, som tidigare hade utsläpp av ammoniak, har lagt ner sin gödseltillverkning och DSM Resins hade innan nedläggningen infört en effektiv rening av sina luk- tutsläpp. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet och energiproduk- tionen i hetvattencentralen och senare i Energiknuten, har bi- dragit till en bättre luftmiljö eftersom man har en centraliserad värmeproduktion och en effektiv rening av rökgaserna. Andelen hushåll som har oljeeldning har minskat kraftigt.
Däremot fordras det fortfarande omfattande åtgärder för att kunna minska utsläpp av koldioxid, marknära ozon, stoft, kolvä- ten och en minskning av buller från trafiken. Tyvärr har trafikbe- lastningen, speciellt antalet lastbilar på den närbelägna E6:an ökat markant. Det finns inga möjligheter för kommunen att påverka trafikflödet på E6.
Eftersom teknikutvecklingen, som katalysatorer, en minskad bränsleförbrukning, partikelfilter m. m. har reducerat bilarnas miljöpåverkan, återstår det att vidta åtgärder för att minska for- donstrafiken i tätorten.
Här handlar det främst om restriktioner mot biltrafiken i tätor- ten som t. ex. förbättringar av kollektivtrafiken, en begränsning av parkeringsmöjligheterna, utbyggnad av cykelvägar och infor- mationsinsatser i kombination med åtgärder för att minska transportbehovet. Användningen av förnybara bränslen behöver också öka. För att minska utsläppen av kolväten, måste bensenhalterna i bensin sänkas ytterligare.
Landskrona 2012.
Luftövervakning
Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet.
Projektet bygger på samordnade, lång- siktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna. Pro- jektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Totalt mäter man 6 olika parametrar: par- tiklar (PM10), kvävedioxid (NO2), svavel- dioxid (SO2), sot, ozon (O3) och VOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen).
Med DOAS-teknik, ett ljusstråleinstru- ment, mäts halterna av ozon, kvävedioxid, svaveldioxid och kolväten längs två sträck- or över tätorten. På fem platser i tätorten mäts nedfallet av bl.a. tungmetaller med s.k. NILU-trattar.
Vart femte år kontrolleras luftens inne- håll av tungmetaller genom mätningar av svävande stoft. Under sommarhalvåret odlas sallat och grönkål som analyseras på tungmetallinnehåll. Särskilda gräsod- lingar, som provtas var fjortonde dag, an- vänds för att mäta luftens tungmetallin- nehåll.
Framtida åtgärder
För att minska framtida trafikbuller, krävs det att stadsplaneringen i ökad utsträck-
ning tar hänsyn till bullerbelastningen.
Ett bullersaneringsprogram för befintlig bebyggelse bör därför upprättas.
Stora insatser behövs också hos industri- erna för att klara minskningarna av blyutsläpp och utsläpp av stoft, men även marknära ozon och kolväten. Det gäller att minska den diffusa damningen från industrin, bl.a. från Boliden Bergsöe, men även att minska lösningsmedels- utsläppen.
Trots att lokala utsläpp har den största påverkan på luftkvaliteten i Landskrona, påverkas luften av intransport av luftfö- roreningar.
Genom katalysatorer och lågsvavligt, men dyrare bränsle, skulle sjöfarten kun- na reducera sina utsläpp av svaveldioxid.
Här krävs det dock internationella öve- renskommelser.
Varvsindustrin som hanterar större mängder organiska lösningsmedel, har avvecklat sin fartygsproduktion men fungerar fortfarande som reparations- varv.
Planer finns att etablera alternativa verk- samheter på området. En sådan verksam- het skulle kunna medföra att utsläpp av organiska lösningsmedel ökar.
DOAS-mätinstrument.
NILU-tratt.
Jordbruk
Den moderna jordbruket har i princip inte förändrats sedan 50-talet. Nya bekämpningsmedel har dock ersatt äldre preparat och användningen av konstgödsel har minskat generellt. Inom jordbruket pågår dock ett kontinuerligt arbete att minska påver- kan på miljön. Här spelar olika typer av EU-stöd stor roll. Mo- derna bekämpningsmedel uppvisar en lägre akut giftighet och ska brytas ner snabbare i naturen. Likväl hittar man nedbryt- ningsprodukterna i grundvattnet och i vattendragen. Under se- nare år har volymen av ekologiska livsmedel ökat i Sverige. I Landskrona finns det dock bara ett ekologiskt jordbruk.
Genteknologin inom växtförädlingen har inte kunna etablera sig i Sverige. Med undantag för mindre odlingsförsök, förekommer ingen odling av genmodifierade grödor inom Landskronas ge- ografiska område.
Exploatering av värdefull åkermark har under senare år före- kommit i anslutning till tätorten. Etableringen av DSV, ett logis- tikföretag, har skett på bekostnad av den bästa åkermarken som tidigare har använts för försöksodlingar inom växtförädlingen.
Denna väldokumenterade åkermark har ersatts av hårdgjorda ytor.
Reningsverk
Eftersom reningsverken utgjorde en betydande källa för kväve- och fosforbelastningen samt utsläpp av organiskt material, sat- sade man stora summor på en utbyggnad. Målet med en ökad re- ning var att minska övergödningen i havsmiljön.
Först i kön stod de kustnära reningsverken, för Landskronas del, Lundåkraverket. Ett första steg utgjorde en kemisk fosforre- ning. I nästa steg satsade man på kvävereduktion genom biolo- giska processer. Utsläpp av organiskt material upphörde i prin- cip. Den kemiska fosforreningen ersattes senare genom en biologisk process som inte krävde kemikalier. Miljösituation i Öresund förbättrades successivt.
Den biologiska kvävereningen är dock känslig för störningar och störs periodvis av föroreningar i avloppsvattnet, främst från industrierna.
Havet
Den ökade näringsbelastningen i kombination med hydrografis- ka förhållanden, gav periodvis upphov till syrebrist i bottenvatt- net. Följderna var en periodvis utslagning av bottenlevande djur.
Trådformiga alger ökade i omfattning och kunde kväva ålgräs- ängar, förorenade stränderna och påverka bestånd av större al- ger negativt.
Även om näringsbelastningen till Öresund har minskat, påver- kas Landskronas kustvatten genom utflödet av östersjövatten.
Som även är fallet med luftföroreningar, har problemen i havs- miljön inga geografiska begränsningar.
Problemställningen med övergödningen består och kan för- modligen inte lösas inom flera generationer.
Nya problem har tillkommit genom bl. a. utsläpp av kemikalier och hormonstörande ämnen. I vissa havsområden i kommunen förekommer höga halter av miljöfarliga metaller och kolväten.
Här rör det sig ofta om gamla synder. En sanering blir, om det är tekniskt möjligt, en kostsam historia.
En utbyggnad och utfyllnad av grunda havsområden påverkar områdens kapacitet för organismernas fortplantning negativt.
För Landskronas del finns det några områden som är av intresse för en utbyggnad av vindkraft.
Den fasta fraktionen i reningsverket blir till slam, som efter rötning lagras.
Knubbsäl.
Naturområden
Naturen har genomgått en hel del förändringar både på gott och ont.
Landskrona har under de senaste decen- nierna fått flera naturreservat. Vens backafall, Hilleshögs dalar, Glumslövs naturvårdsområde och Gråen har inrät- tats av länsstyrelsen. Reservatet norr om Saxåns mynning i havet är egentligen ett
"naturminnesmärke" och det bildades re- dan på 1950 talet. Nu pågår ett intensivt arbete för att bilda ett naturreservat för Lundåkrabuktens strandängar och grundområden. Det finns också två kom- munala naturreservat, Exercisfältet mitt i staden och Kvärlövs naturområde längs Saxån. I naturreservaten finns bestäm- melser som är till för att natur- och rekreationsvärdena ska behållas. Naturre- servaten har också en skötselplan för hur naturen ska skötas.
Om man studerar gamla kartor och flyg- bilder kan man konstatera att det på sätt och vis har blivit mer naturmarker i kom- munen. Marginella och svårbrukade jord- bruksmarker har lämnats och naturen har fått övertaget. Det har blivit mer träd och buskmarker på gott och ont. Den biolo- giska mångfalden minskar när naturbe- tesmarker växer igen och förbuskas. Träd och buskar på före detta åkermark ger däremot mer natur. Det har blivit fler al- léer under de senaste decennierna. Tyvärr är många pilevallar med stubbapilar på fallrepet på grund av hög ålder. De gamla lite murkna träden har gott om håligheter och andra skrymslen för fåglar, fladder- möss och allehanda insekter. De senaste årtiondena har det också anlagts dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet med syftet att berika naturmiljön och re- ducera kväve- och fosforbelastningen på vattendragen och havet. Det har även an- lagts många dagvattenmagasin som förutom att ta hand om dagvattnet blir till nytta för fåglar, grodor och insekter.
Även om det blivit mer naturmarker i kommunen har det skett en trivialisering av naturen. De blomrika markerna har minskat i areal och många växter har min- skat eller försvunnit helt. Orsaken är of- tast att hävden - bete eller slåtter har upp- hört, då växer markerna igen. En starkt bidragande orsak till trivialiseringen av naturmarkerna är också att tillgången på näringsämnen har ökat kraftigt i stort sett överallt. När tillgången på näringsämnen ökar tar de konkurrensstarka växterna som t. ex. stora bredbladiga gräs, brännässlor, maskrosor och hundkex över och tränger bort de mindre smalbla- diga gräsen och blomväxterna. Det kan ske genom att handelsgödsel hamnar ut- anför åkerkanten i vattendrag som sedan översvämmar låglänta marker. Det sker
också en kontinuerlig tillförsel av närings- ämnen från luften.
Säbybäcken ser ljuset
Allt sedan början av 1990-talet har många i stadshuset närt en dröm om att om- vandla Säbydiket vid stadens norra rand till ett natur- och rekreationsområde.
Tanken var att det ska gå att vandra längs
bäcken från havet till västkustbanan och gärna längre. En del av visionen har blivit verklighet vid Kopparhögarnas kolo- niområde. Där har "diket" krökts till, de branta kanterna släntats ut, en damm har grävts, buskar och träd planterats och lite ängsmarker har anlagts.
Under 2013 har flera förvaltningar arbetat med att projektera och gestalta en total omvandling av den nedre delen av Säbybäcken från Helsingborgsvägen ner till Erikstorpsvägen på en sträcka av ca 1 km. För närvarande rinner bäcken fram under mark i kulvert på en sträcka av ca 600 m. Kulverten ska brytas upp och Sä- bybäcken ska åter få rinna fram i ljuset.
Bäcken ska få ett svagt slingrande lopp ner mot havet. Tanken är att skapa ett så kallat tvåstegsdike med en liten distinkt fåra för normala flöden. När det sedan regnar och bäcken får mer vatten finns en bredare fåra där vattnet kan breda ut sig.
En fördel med dessa "översvämningszo- ner" är att en del av näringsämnena och slammet kan stanna på land och inte når havet. Bäcken ska kantas av naturmarker och vandringsstigar.
Kornsparven är ett exempel på en art som i stort har försvunnit från jordbrukslandskapet.
Fåglar
Det är viktigt med kontinuitet i miljöövervakning. Övervakning- en ska ske med samma metoder och över en lång tid för att even- tuella förändringar i miljön ska kunna upptäckas. Övervakning av naturen genom att övervaka antalet flyttfåglar, fåglar i jord- brukslandskapet, växter i betesmarker och förekomst av vildbin kan ge indikationer på att något håller på att ske. Vid långa och kontinuerliga mätningar av såväl kemiska som biologiska förhål- landen har man möjlighet att få tidiga indikationer på att något håller på att hända.
Fåglar är lätta att observera och övervaka. Vid Falsterbo fågel- station håller man koll på antalet flyttande fåglar och genomför ringmärkning på ett standardiserat sätt. Då kan man se om det sker några förändringar i antal flyttande fåglar och om några ar- ter ökar eller minskar. Det blir möjligt att dra slutsaser om det sker några förändringar i miljön.
Landskrona stad deltar i den nationella vinterfågelräkningen.
Runtom i landet genomför ornitologer räkningar av vinterfåglar på ett standardiserat sätt. Tjugo förutbestämda platser besöks och alla fåglar som observeras under fem minuter noteras. Pro- ceduren upprepas år efter år. Då kan man se om det sker några förändringar. Naturligtvis beror resultatet mycket på hur vintern är och den aktuella dagens väder. Kontinuerliga mätningar gör att förändringar kan upptäckas. I Landskrona kan konstateras att mängden "svartfåglar" minskat vid deponin men ökat vid stubben efter majsodlingar. På senare år har det observerats fler havsörnar än för tio år sedan. Det samma gäller den vitkindade gåsen, numera kan man observera stora flockar på strandängar- na i Lundåkrabukten. Spännande är att det alltid finns en stor flock med skäggdopping vid Fortuna under vintern. Varför finns de alltid just där?
I det kommunala naturreservatet i Kvärlöv inventeras häckfåg- lar årligen. Där kan konstateras att gulsparven har försvunnit, lövsångaren minskat något, medan gransångare och ringduva ökat. Stare, talgoxe och blåmes har ökat beroende på att fågel- holkar har satts upp i området.
Råkan är en spännande fågel i miljöövervakningssammahang.
Den var en typisk jordbruksfågel, karakteristisk för den skånska landsbygden. Den minskade katastrofalt på 1960-talet beroende på miljögifter inom jordbruket. Därefter har den sakta återhäm- tat sig. Intressant är att råkan har ändrat vanor, den har flyttat in till stan. Landsbygden har nästan övergivits utom för födosök när det vankas något matnyttigt. Har det blivit sämre i jordbrukslandskapet eller bättre i stan kan man undra. I kommu- nen finns det ca 1200 par råkor och bestånden är rätt stabila. Sis- ta räkningen gav dock 11% färre individer trots en mild vinter.
Råkan har ändrat sina vanor och flyttat in till staden.
Vitkindade gäss har blivit vanligare under senare år.
Miljöaktiviteter under jubileumsåret
Videofilm om Landskronas natur
Miljöförvaltningen har med stöd av medel från den Lokala Naturvårds- satsningen (LONA) producerat en film om kommunens naturområden.
Filmen är 15 minuter lång och är gjord av Johan Hammar. Tanken med filmen är att visa på några av de finaste naturområden som finns i och runt staden samt inspirera till upptäcktsfärder i markerna.
Det går bra att gratis beställa en DVD-skiva från miljöförvaltningen (mil- jo@landskrona.se). Filmen kan visas fritt i t ex skolor, på allehanda sammankom- ster och privat. Filmen är till för att spri- das och ses av alla intresserade. Filmen kan även hittas på youtube om man söker på: "naturen i Landskrona".
Landskrona har Öresund till granne i väs- ter och det storskaliga jordbrukslandska- pet omgärdar staden i övriga vädersträck.
Staden har många vackra parker och grönområden att njuta av. Det är enkelt att ta sig runt i staden och ut i landskapet både till fots och med cykel. Flera natur- områden kan man även nå med buss eller pågatåg.
Filmen presenterar följande områden:
Exercisfältet mitt i staden är den sista resten av Landskrona norra fälad och ett kommunalt naturreservat. Fältet har en brokig historia och har använts till lite av varje som till exempel flygfält, golfbana, millitärt övningsfält och motorcrossbana.
Men om vi bortser från ekarna så kan vi få en förnimmelse för hur utmarkerna tedde sig förr i tiden då kor och får betade de marker som inte dög till åker.
Hilleshögs dalar är ett naturreservat som ligger ca en mil norr om Landskrona centrum och man kan fotvandra eller cykla hela vägen dit längs havet. De mäk- tiga dalarna och branta kusterna bildades under inlandsisens avsmältning. Kust- branterna är uppbyggda av lösa material som sand och lera och havet gnager stän-
digt på branterna. På stränderna finns det gott om tegel som minner om tegelbruk- sepoken.
Lundåkrabukten är svårtillgängligt men är ett eldorado för fåglar under alla årsti- der. Det finns dock några fågeltorn där man kan beskåda det rika fågellivet.
Strandängarna mellan Saxåns utlopp i havet och skjutbanan är naturreservat.
Det finns nu planer på att skydda hela Lundåkrabukten som reservat. Det är un- der sensommaren och hösten det är som fågelrikast. Under hösten kan 1000-tals gäss rasta på ängarna. Bland andra fram- trädande fåglar kan strandskata, tofsvipa, skärfläcka, rödbena, många andra vadare och allehanda änder nämnas.
Saxtorpsskogen är kommunens enda riktiga skog. Den började planterades på 1800-talet för att binda flygsanden.
Under 1700- och 1800-talet var sanddrif- ten ett stor problem för vissa områden i Skåne. Stora ytor planterades med tall för att hålla sanden på plats. Till att börja med planterades mest tall men under åren har allehanda träd planterats eller kommit in på egen hand. Det finns t o m en liten bokskog. Skogen är nu populär för både friluftsliv, naturstudier och för- skoleverksamhet.
Vid Ottarp är Rååns dalgång imponera- de, den bildades under istidens avsmält- ning. I dag slingrar sig Råån makligt fram bland betesmarker och åkermarker. Här finns en rik flora med bland annat kom- munens enda växtplats för backsippa. I Ottarp går berget i dagen och här kan man studera sandsten som bildades för ungefär 215 miljoner år sedan i ett kargt
ökenlandskap. På fackspråk säger man att berget bildades under trias. Längs Tostarpsbäckens dalgång rinner en pigg liten bäck som om våren är kantad av vit- sippor och svalört.
Vid Häljarp flyter Saxån och Braån ihop och färdas tillsammans de sista kilome- trarna ut i Öresund. Här finns rika möj- ligheter till fiske och promenader längs ån. En stor våtmark anlades för ca 20 år sedan och vida vassområden har stängs- lats in för att korna ska kunna sköta markerna. Då blir det plats för många fåglar som vill ha öppna landskap.
Kvärlövs naturområde är ett kommu- nalt naturreservat. Från början var områ- det helt uppodlat. Men när västkustbanan anlades så bildades ett naturreservat mel- lan järnvägen och Saxån. Där skapades våtmarker och betesmarker. Längs ån anlades en stig som man kan vandra längs med. Några enkla bänkar och bord finns också för avkoppling och vila.
Rönneberga backar bör man besöka i gryning eller skymning. Från bronsål- dersgravarna har man en vidunderlig ut- sikt över trakten. Har man med sig en ki- kare så kan man se att sockenkyrkorna ligger tätt. De har ofta sina rötter i 1100-talet. Ju tätare de ligger desto rikare bygd. På Rönneberga backar finns flera så kallade ättehögar. Högarna är gravar från bronsåldern (1500 - 1100 f kr) där stor- män begravdes.
Kultur- och fritidsförvaltningen har an- lagt flera vandringsleder i kommunen.
Kolla in www.landskrona.se/vandringsle- der.aspx för kartor, broschyrer och appar.
Lärdomsgiganten Sven Nilsson 1787 - 1883
Under jubileumsåret 2013 anordnade miljöförvaltningen en utställning om Sven Nilsson från Alfastorps by i Asmundtorps socken på Landskrona bibliotek. Sven Nilsson gjorde en häpnadsväckande resa från en liten bondby öster om Landskrona till dåtidens intellektuella elit. Han blev en lärdomsgigant.
Sven Nilsson föddes i den lilla byn Al- fastorp öster om Landskrona år 1787.
Då hade byn tre gårdar och han var yngst i en barnaskara om sex barn. Hans mor lärde honom att läsa och hans far satte pennan i handen på honom.
Hans föräldrar Nils och Thora var fromma bönder och höll som i alla bondhushåll morgon- och aftonbön och åtminstone några psalmverser sjöngs. Fadern läste högt ur bibeln men berättade också gamla sagor och annat från trakten. Detta gjorde stort intryck på den unge Sven Nilsson. Han blev också tidigt fascinerad av fåglar och gav sig ut på upptäcktsfärder i unga år.
Familjen flyttade från Alfastorp till en gård vid Lilla Ryckeltofta i närheten av Söderåsen. Sven visade prov på stor vetgirighet och läshuvud. Efter några år hade klockaren i byn lärt ut allt han kunde. Fadern fick rådet att sätta Sven i latinskola. År 1798 11 år gammal börja- de Sven i Landskrona trivialskola och studerade latin, teologi och grekiska.
Skolorna bekostades av det allmänna och syftet var att eleverna skulle bli präster. Han blev flyttad till rektorsklas- sen och fick en kvalificerad utbildning och fick också lära sig tyska och franska.
Förutom de bokliga studierna vistades Sven Nilsson mycket ute i trakten där han utforskade naturen och jagade. År 1806 fick han sitt avgångsbetyg och fortsatt sina studier vid Lunds Universitet.
Där inleddes en lysande akademisk kar- riär. Sven Nilsson var zoolog, geolog, arkeolog, paleontolog mm. Han skrev många vetenskapliga böcker och arti- klar om naturvetenskap och arkeologi.
Han var aktiv forskare i mer än 70 år och i universitetsbibliotektes arkiv finns 4 hyllmeter med dagböcker, an- teckningar och brev. Sven Nilsson korresponderade med många kända svenska och utländska naturforskare som t. ex. Charles Darwin.
Mest kända verk är: Skandinavisk fauna - en handbok för jägare och zoologer.
Den kom ut i fyra band och omfattar 2400 sidor och behandlar däggdjur, fåglar, kräldjur och groddjur samt fis- kar. Boken om fåglar finns i en faksimi- lutgåva. Den bjuder på en spännande titt in i 1800-talets värld. Sven Nilsson byst kan beskådas utanför Universitets- byggnaden i Lund och gravstenen finns på Östra kyrkogården i Lund bland andra akademiska storheter.
En del av utställningen på biblioteket.
Konferenser under jubileumsåret 2013
Under Landskrona stads 600-årsjubileum genomfördes fyra seminarier med miljöanknytning.
Naturvårdskonferens
Under våren 2013 genomfördes en naturvårdskonferens och ex- kursion till minnet av John Kraft som skulle fyllt 100 år 2012.
Han arbetade som trädgårdsmästare under många år på Wei- bullsholm i Landskrona. Förutom sitt arbete där var han en hängiven amatörbotanist som genomförde många inventeringar och studier av kniviga växtgrupper.
John var en flitig skribent och publicerade många artiklar och flera lokala floror. Särskilt kan då "Floran i Landskrona kom- mun" nämnas. Systersonen Gunnar Söderholm berättade må- lande om Johns uppväxt och gärning. David Reuterskiöld från Ekologgruppen berättade om den sommar som han tillbringade
ute i markerna med John för att inventera och skaffa fram underlag till lokalfloran för Landskrona.
Konferensen tog också upp någ- ra andra landskronabiologers gärningar. Stig Blixt, vän och följeslagare till John Kraft och den som redigerade landskrona- floran. Nestorn Arvid Nilsson, entomologen Sven Persson, na- turvårdaren Gunnar Weibull och lärdomsgiganten Sven Nilsson från Asmundtorp beskrevs kort- fattat. Sven Nilsson var verksam i det akademiska Lund på 1800-talet och blev en av de riktigt stora.
Det digra programmet i övrigt handlade bl a om Lundåkrabuk- tens fågelliv, Landskronas parker och havsmiljöer, arbetet med att rädda sällsynta och hotade väx- ter och djur samt naturvårdsåtgärder i Sundvik, Saxån och Sax- torpskogen. Bengt Hellerström, lantbrukare, i Annelöv, som till- delades kommunens naturvårdspris, berättade om vilka naturvårdsåtgärder man kan göra i jordbrukslandskapet och hemma på gården. Innan konferensen avslutades fick lantbruka- ren Sylve Tholander kommunens lantbrukspris för sitt sätt att driva sin gård Annero som ett ekologiskt lantbruk.
Bussexkursionen började i det kommunala naturreservat i när- heten av Kvärlöv, därefter till Saxtorpsskogen och Saxån vid Häljarp. Efter en fältmässig lunch gick exkursionen till det kom- munala naturreservatet Exercisfältet, där Eivor Johansson gui- dade. Dagen avslutades med att Anna Karlberg från stads- byggnadsförvaltningen berättade om planerna på att bryta upp den kulverterade delen av Säbybäcken och göra ett natur- och rekreationsområde längs bäcken mellan Helsingborgsvägen och havet.
Släktingar till John Kraft presenterar sig.
Landskrona i världen - Industrins miljöfrågor igår, idag och i morgon
Landskrona har alltid varit en betydande industristad och dess utveckling utgör också en god spegelbild av synen på in- dustrins miljöarbete. Från reglering av punktutsläpp ligger fokus idag allt mer på de produkter som tillverkas och den ökande konsumtionen.
Under en 10-årsperiod från slutet av 1980-talet kom Landskrona att stå i fo- kus för förändrad syn på industriellt miljöarbete. Från att ha betraktats som något ofrånkomligt kostbart visade många landskronaföretag exempel på hur minskad miljöpåverkan genom före- byggande arbete kunde stärka deras konkurrenskraft. Ett tiotal företag del- tog i Landskronaprojektet och det ska- pades förebilder som satte staden på den
internationella miljökartan. "Landskro- na-like projects" såg dagens ljus runtom i Europa.
Under konferensen presenterades Land- skronaprojektets bakgrund och resultat, liksom den efterföljande utvecklingen kring ett förebyggande miljöarbete.
Projektets mentor och idégivare, Profes- sor Donald Huisingh gav en internatio- nell utblick med Landskronakonceptet som bakgrund. Mikael Backman och Lars Siljebratt berättade om bakgrunden i ett forskningsprojekt om förebyggande miljöskydd som kunde realiseras i Landskrona. Andrea Hjärne Dahlham- mar föreläste om miljölagstiftningens förändring - från miljöbalken till en inte- grerad lagstiftning på EU-nivå. Mikael Karlsson, ordförande i Naturskydds- föreningen berättade om kemikaliepoli- tiken i Sverige och övriga världen.
Bland övriga programpunkter kan Lars J Nilssons föreläsning om industrins roll i
klimatomställningen; Beatrice Kogg och Iris Rehnström om ansvarstagande i le- verantörskedja och socialt ansvarstagan- de samt Christer Ljungbergs exposé över transporter och framtiden, nämnas.
Konferensen avslutades med att NSVA AB (Nordvästra Skånes vatten- och av- lopp) tilldelades kommunens miljöpris.
Noll-energihus - passivhus
I slutet av oktober hölls den sista kon- ferensen under jubileumsåret på Landskrona teater. Den var mer prak- tisk inriktad än övriga konferenser.
Konferensen bjöd på intressanta före- läsningar om passivhusbyggande.
Föreläsare från bland annat Passivhu- scentrum, Nilan och passivhusarki- tekter fanns på plats och det gavs till- fälle att knyta kontakter. Efter konferensen genomfördes ett studie- besök till passivhusprojektet Nattlju- set i Häljarp.
Arrangemanget gjordes tillsammans med Emrahus AB.
Miljöhistoria i Landskrona 2013
Landskrona har en mångfacetterad miljöhistoria. På detta seminarium lades fokus på de senaste hundrafemtio årens utveckling vilket kan kopplas till industri- alisering, luft- och vattenföroreningar, miljölagstiftning och mobilisering av lo- kalt engagemang för att möta utmaningarna.
Historien kan skrivas på många olika sätt beroende på vem som skriver. På semina- riet fick olika aktörer ge sin bild av sin miljöhistoria i Landskrona.
Högni Hansson, miljöchef på Landskro- na kommun tog upp vad som händer med miljöfrågan när det uppstår en eko- nomisk kris. Exemplet var ScanDust.
Erland Mårald, idéhistoriker vid Umeå Universitet, berättade om miljöbrottets
födelse exemplifierat av BT-kemiskanda- len i Teckomatorp. Fredrik Björk, dokto- rand i miljöhistoria, gav en historisk ex- posé över sockerindustrins miljöpåverkan genom 150 år.
Kerstin Berlman som var med och bilda- de Landskrona Miljöförening berättade om föreningens kamp i Landskrona.
Konferensen arrangerades tillsammans med Centrum för Arbetarhistoria.
MILJÖLEDNING
Varför behöver vi en hållbar utveckling?
Rainer Weich
Ett av dagens stora miljöhot är utan tvekan klimat- för- ändringarna. Temperaturmätningar visar att jorden har blivit varmare och att utvecklingen accelererar.
Vår livsstil i de rika industriländerna har till stor del bidragit till denna utveckling. Vi vill ogärna avstå från bekvämligheter, sta- tussymboler och resor.
En undersökning av den svenska fordonsparken visar att SUV bilar har ökat i antal under senare. år. Denna utveckling bromsar upp vårt nationella klimatmål. Trots att man kan bygga energi- snåla hus, s. k. passivhus, byggs det huvudsakligen konventionel- la småhus. När det gäller resandet, har vi aldrig någonsin förflyt- tat oss så ofta och så långt som nu. Vi talar om miljön men i slutändan låter vi oss inte nämnvärt påverkas av klimathotet.
Vad blir konsekvenserna? Under hösten drog stormen Sven över Sverige och orsakade skador för enorma belopp. Klimat- forskarna förutspår en ökad frekvens och kraftigare stormar i framtiden. Skulle prognosen besannas, kommer samhället att få brottas med enorma kostnader framöver. I andra delar av värl- den har den globala uppvärmningen medfört katastrofer i en helt annan storleksordning. Det är som alltid de fattigaste som drabbas värst och det är dessa människor som minst bidrar till den hotfulla utvecklingen.
Vi som arbetar inom kommunen ska föregå med ett gott exem- pel. Tanken är att våra kommunala miljömål ska leda oss mot en hållbar utveckling. Ska vi lyckas, måste dock alla ta sitt ansvar.
Effekterna av vårt miljöarbete, ur ett globalt perspektiv, är för- visso en droppe i havet men det är ett steg i rätt riktning. Jag hop- pas att vi även tar vår nyvunna miljökunskap med oss hem och låter oss påverkas i vår konsumtion och vårt transportarbete.
Glöm inte: Det finns ingen planet B.
Koldioxidhalterna i atmosfären ökar i brant takt. De flesta forskare ser ett samband mellan koldioxidhalterna i atmosfären och den globala uppvärmningen. En omställning till förnybara energikällor gagnar en hållbar utveckling oavsett om koldioxid ligger bakom klimatförändringarna eller ej.
Stormen Sven som härjade under hösten 2013, orsakade skador för miljonbelopp. Lill Olas, Borstahusen.
Klimatmöte i Warzawa 2013
Den huvudsakliga målsättningen för Sverige vid mötet i Warszawa var att enas om en tydlig arbetsplan mot den nya globala rättsligt bindande
överenskommelsen för tiden efter 2020 som parterna ska besluta om vid COP21 i Paris 2015. Det blev en arbetsplan, men den är tyvärr väldigt vag. EU och flera grupper av länder som till exempel Afrikagruppen, små ö-nationer och de progressiva latinamerikanska länderna hade velat se en tydligare väg framåt mot en ambitiös överenskommelse i Paris om två år.
En ljuvlig kväll i trädgårdens tecken
För tredje året i rad diplomerades Trädgårdsgillet som ett miljömärkt event av Håll Sverige Rent.
Emeli Zeilon, FoK
Trädgårdsgillet bjöd in till miljövänliga upplevelser där du som besökare kunde lära dig mer om trädgårdsarbete i sam- klang med naturen. Trädgårdsgillet har na- turligtvis sopsortering, miljövänliga toalet- ter, programblad och grön el.
Under gillets sista dag fanns möjlighet att lära sig mer om insekters betydelse i träd- gården, att göra insektshotell och gödsla med nässelvatten. Artister, föredragshålla-
re och besökare uppmanades att ta sig till arrangemanget på ett miljövänligt sätt.
Simon Strandvik, representant från stiftel- sen Håll Sverige rent,, besökte arrange- manget och delade ut diplom. Han impo- nerades bland annat av LSR:s snygga sopkärl skyltande med "festavfall".
Karin Berglund, en av Trädgårdssveriges största namn, invigde arrangemanget. Mu- siken stod Goodnight Sun för med gitar- risten Peter Tegnér i spetsen. Spelade gjor- de gruppen Cosmic Wash Over och Caroline Leander.
Emeli Zeilon tar emot Håll Sverige Rent diplomet av Simon Strandvik.
Miljöfolket på studiebesök
Ann-Mari Frödin
Omsorgsförvaltningens miljöhandledare och miljöombud besökte Kvärlövs kommunala naturreservat.
Landskrona stads ekolog Olle Nordell guidade oss genom det kommunala naturreservatet vid Kvärlöv. Området följer i prin- cip Saxåns sträckning och kantas av en tät och frodig vegetation.
Åtgärder som gynnar naturvården är bl. a fågelholkar. Nästan samtliga holkar som har satts upp har utnyttjats av häckande fåg- lar, med undantag för en av dem. Här har istället bålgetingar byggt ett bo. I hålet kunde man se en av getingarna spana på oss.
Även om dessa är större än vanliga getingar, är de inte speciellt aggressiva.
Jordbruksmarken norr och söder om naturreservatet odlas eko- logiskt, d v s utan konstgödsel och bekämpningsmedel. I anslut- ning till ån har man sått en ängsblandning som under sommaren växer till blommande ängar.
Man sköter området genom att slå gräset så att det är lätt att ta sig fram samt beskär träd och buskar.
Efter 6660 steg (enligt min stegräknare) bjöds det på fika under träden. Vi hade även tur med vädret. Regnet började efter vi har satt oss i bilarna för att åka tillbaka till Landskrona.
Skräpplockardagen i Glumslöv
Ingela Lang
Sju avdelningar deltog i den gemensamma skräpplock- ardagen varav tre stycken 1-3 års och fyra stycken 4-5 års avdelningar.
Innan vi gick ut och plockade skräp fick vi lite information samt en karta så att inte alla avdelningar plockade på samma ställe. Vi delade upp oss på olika platser i Glumslövs by.
Sedan satte vi igång. Tyvärr hittade vi ganska mycket skräp och barnen funderade på varför det var så. Något barn kom fram till att de som kastar skräp i naturen saknar fickor att stoppa skräpet i och de orkar inte bära det till papperskorgen. När vi hade plockat färdigt samlades alla vid återvinningsstationen där vi vi- sade upp och sorterade vårt skräp.
"Skräptanten" har också en benägenhet att dyka upp denna dag.
Hon bara håller på att kasta skräpet omkring sig och barnen får lära henne att man inte får det. Vi sjunger vår skräpsång för hen- ne. "Man ska aldrig aldrig aldrig kasta papper, alltid alltid alltid plocka upp! Vi har fått våra ögon så att vi kan se och händer och fingrar de plockar vi med. Man ska aldrig aldrig aldrig kasta papper, alltid alltid alltid plocka upp!"
Innan vi skiljdes åt fick alla avdelningar ett diplom och vi gav varandra en stor applåd för ett gott arbete.
