Uppsala Universitet Handledare: Rian Drogendijk Företagsekonomiska Institutionen
Företagsekonomi C Kandidatuppsats 10p
Miljölegitimitet
En studie om skillnader i legitimitetskrav mellan Sverige och Spanien
Eva Gyllenstierna Hanna Severin 2007-06-05
2
Sammandrag
Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar.
Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar. Utredningen pekar på att den enda markanta skillnaden mellan de spanska och de svenska företagens årsredovisningar är att de spanska företagen väljer att nämna sina miljöinvesteringar. Vi drar som slutsats att detta beror på skillnader i legitimitetskrav mellan de två länderna.
3
Innehåll
Sammandrag... 2
1. Inledning... 5
2. Teori ... 7
2.1 Om legitimitet som generellt begrepp ... 7
2.2 Miljolegitimitet, miljökommunikation och trovärdighet... 9
2.3 Påtryckningar som påverkar ett företags miljölegitimitet ... 9
2.4 ISO som legitimitetsverktyg ... 11
2.5 Sammanfattning av teorin... 12
3. Metod ... 14
3.1 Val av industri, företag och årtal ... 14
3.2 Datainsamling ... 15
3.3 Behandling av insamlade data ... 16
4. Empiri... 18
4.1 Tubacex S.A. ... 19
4.2 Tubos Reunidos S.A. ... 20
4.3 Acerinox S.A. ... 21
4.4 Sandvik AB... 23
4.5 Svenskt Stål AB... 24
4.6 Höganäs AB... 25
4. 7 Sammanfattning av årsredovisningarnas innehåll ... 26
4.8 Frekvens av ord ... 27
5. Analys... 30
5.1 Årsredovisningarnas innehåll ... 30
5.2 Analys av frekvens av ord ... 33
6. Slutsats ... 35
7. Förslag på fortsatta studier ... 37
8. Bilagor ... 38
8.1 Tabell 1 ... 38
8.2 Tabell 2 ... 38
9. Referenser... 39
9.1 Litteratur ... 39
4 9.2 Hemsidor ... 42 9.3 Årsredovisningar år 2002 till år 2005... 43
5
1. Inledning
Corporate Social Responsibility (CSR) är ett hett och omtalat ämne som innefattar många aspekter av ansvar. Det handlar bland annat om arbetsförhållanden, socialt ansvar samt miljöansvar. Det har en längre tid diskuterats om det sociala ansvaret då företag har varit i blåsväder på grund av barnarbete och liknande (Dagens Nyheter 1). Idag är miljöansvar och socialt ansvar brännheta profilfrågor för företagen (e24 Näringsliv1). Storföretagen tar alltmer ansvar för klimatet (e24 Näringsliv 2). Detta mycket tack vare att media har rapporterat om miljöansvar samt att det varit ett debattämne bland annat i politiken, nationellt som internationellt. Det har visats upp skräckbilder på hur vi människor har förstört miljön genom till exempel luftföroreningar (Planeten 1, Al Gore’s film ” An inconvenient truth” 1).
Det är viktigt för företag att de innehar legitimitet. Kostova & Zaheer (1999) talar om organisatorisk legitimitet och definierar det som företagets godkännande av sin omgivning.
Att erhålla legitimitet beror mycket på om företagets aktiviteter sammanfaller med de överordnade målen (Dowling & Pfeffer, 1975). Legitimitet påverkar inte bara hur människor agerar mot företag utan även hur de förstår dem. Det är därför som offentligheten uppfattar ett legitimt företag inte bara som värdigt utan också som mer meningsfullt, mer förutsägbart och mer trovärdigt (Suchman, 1995).
Det är intressant att se hur ett multinationellt företag går tillväga när de försöker visa för sin omgivning att det tar sitt ansvar för miljön och om detta i så fall leder till att företaget erhåller legitimitet. Ett sätt för ett företag att visa att det tar miljöansvar är att beskriva sitt miljöarbete i årsredovisningen för att därigenom erhålla legitimitet från sin omgivning (Milne
& Patten, 2002; O’Donovan, 2002; Wilmshurst & Frost, 2000).
Det är även intressant att titta på huruvida legitimitetskraven när det gäller miljöansvar skiljer sig åt mellan företag i olika länder. Sverige och Spanien är båda medlemmar i EU, men det är inte säkert att detta innebär att företag i de båda länderna lyder under samma krav från omgivningen när det gäller miljöansvar. Vi kan anta att ju mer påtryckningar som kommer ifrån ländernas hemmiljö att ta sitt miljöansvar desto mer sannolikt är det att företagen gör just detta (Hunter och Bansal, 2007).
Forskning har visat att företag som opererar inom mycket förorenande industrier är speciellt benägna att kommunicera sitt miljöansvar (Russo & Fouts, 1997; Zyglidopoulos, 2002). Stålindustrin är en industri som påfrestar mycket på miljön (bilaga, tabell 1). Detta
6 innebär då att det finns ett större krav på stålföretag och att de därför måste ta ett större miljöansvar för att erhålla legitimitet. Årsredovisningar kan vara ett verktyg för dem att visa vad de faktiskt tar för miljöansvar och på så sätt kan de erhålla legitimitet. Både i Sverige och Spanien är stålindustrin en stor och viktig industri (Wikipedia 1). Frågan är dock om det finns skillnader i vad som förmedlas i årsredovisningar mellan svenska och spanska stålföretag på grund av olika legitimitetskrav i länderna.
Syftet med detta examensarbete är att baserat på årsredovisningarna studera om beskrivningen av tre svenska och tre spanska stålföretags miljöarbete skiljer sig åt och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav.
Vår frågeställning är: Finns det en skillnad i de svenska och de spanska stålföretagens årsredovisningar när det handlar om miljöansvar och kan det bero på olika legitimitetskrav?
7
2. Teori
2.1 Om legitimitet som generellt begrepp
Enligt Dowling & Pfeffer (1975) är konceptet legitimitet viktigt i analysen av förhållandet mellan företag och dess omgivning. Kostova och Zaheer (1999) menar även att det är viktigt för en organisations överlevnad och framgång.
Begreppet legitimitet har definierats ett antal gånger under de senaste årtionden. Ofta har det då omtalats som organisatorisk legitimitet. J.G. Maurer menade år 1971 att legitimitet är processen då ett företag rättfärdigar en jämlike eller en överordnad dennes rätt att existera, det vill säga dennes rätt att fortsätta importera, förvandla, och exportera energi, material och information. Dowling & Pfeffer (1975) definierar legitimitet som en förlängning av Maurers definition; de behåller dock tyngden på rättfärdigande men framhäver kulturell överensstämmelse istället för formellt rättfärdigande. På detta synsätt tyder legitimitet på en överensstämmelse mellan sociala värderingar förknippade med, eller medförda av, organisatorisk aktivitet och de normer som är accepterade i ett stort socialt system.
I modernare sammanhang har Kostova & Zaheer (1999) talat om organisatorisk legitimitet och definierar det som företagets godkännande av sin omgivning. Mark Suchman (1995) menar att legitimitet är en generaliserad uppfattning eller ett antagande att en enhets handlingar är åtråvärda, anständiga eller lämpliga inom ett socialt konstruerat system av normer, värden och definitioner. Det som är gemensamt mellan de olika definitionerna är att det är omgivningen som bedömer om företaget är legitimt eller ej beroende på hur aktiviteterna det är involverat i uppfattas.
Det finns tre olika faktorer som formar organisatorisk legitimitet: (1) den institutionella omgivningens karaktärsdrag, (2) företagets karaktärsdrag och handlingar, samt (3) legitimitetsprocessen utifrån vilken omgivningen bygger sin uppfattning om företaget (Kostova & Zaheer, 1999).
Den institutionella teorin påvisar att det existerar en konstruerad process där en människas handlingar repeteras om och om igen och handligarna till slut ges mening för en själv och dess omgivning (Scott, 2001). Scott (2001) talar om tre domäner inom den institutionella teorin. Den reglerande domänen består av institutioner, det vill säga lagar och regler för att det ska finnas stabilitet och ordning i samhället. Den kognitiva domänen handlar om
8 etablerade kognitiva strukturer där det som är legitimt oftast brukar tas för givet i ett samhälle.
Den normativa domänen behandlar sociala värden, legitimitet fås alltså när företagets värden överensstämmer med de sociala värdena i ett samhälle. Dessa tre domäner är inte nödvändigtvis självständiga. Den reglerande domänen är kanske den lättaste att observera, förstå och tolka eftersom den är formellt förtydligad i regler, lagar och föreskrifter.
Organisatorisk legitimitet kan ses som ett resultat av företagets legitimitetsprocess tillsammans med handlingar som har påverkat relevanta normer och värderingar skapade av andra grupper och företag. Förändringar av sociala normer och värderingar utgör en motivation för företagsförändring och fungerar som en källa för påtryckningar av organisatorisk legitimitet (Dowling & Pfeffer, 1975). Legitimitet påverkar inte bara hur människor agerar mot företag utan även hur de förstår dem. Det är därför som offentligheten uppfattar ett legitimt företag inte bara som värdigt utan också som mer meningsfullt, mer förutsägbart och mer trovärdigt (Suchman, 1995).
Att erhålla legitimitet beror mycket på om företagets aktiviteter sammanfaller med de överordnade målen (Dowling & Pfeffer, 1975). Kostova & Zaheer (1999) menar också att företag måste lyda regler och lagar, inom den formella domänen, för att förbli legitima.
Generellt kan ett företag göra tre saker för att erhålla legitimitet (Dowling & Pfeffer, 1975):
1) anpassa sin output, sina mål och metoder så att de överensstämmer med rådande definitioner av legitimitet,
2) försöka, genom kommunikation, att förändra definitionen av social legitimitet så att den överensstämmer med företagets nuvarande metoder, output och värderingar, 3) försöka, åter genom kommunikation, att bli identifierade tillsammans med symboler,
värderingar eller institutioner som har en stark social legitimitet.
Legitimitet är en uppfattning eller ett antagande då det representerar hur en iakttagare reagerar när den ser ett företag. Alltså erhålls legitimitet objektivt men det skapas subjektivt.
Legitimitet är socialt konstruerat eftersom det reflekterar överensstämmelse mellan den legitima enhetens uppförande och de delade meningarna i en social grupp. Legitimitet är således beroende av en kollektiv publik men oberoende av särskilda individuella observatörer (Suchman, 1995).
9 Större företag som får mer politiska och sociala fördelar tenderar att engagera sig mer i legitimitetsbeteende. Detta beror på att vissa organisationer är mer synliga än andra och vissa organisationer förlitar sig mer på socialt och politiskt stöd (Dowling & Pfeffer, 1975). Vidare upplever större och mer synbara företag en större utmaning än små företag i att återupprätta legitimitet då de är mer sårbara för attacker från intressegrupper (Kostova & Zaheer, 1999).
2.2 Miljolegitimitet, miljökommunikation och trovärdighet
Miljölegitimitet definieras som “den generella uppfattningen eller antagandet att ett företags miljöagerande är önskvärd, anständig och lämplig” (Bansal & Clelland, 2004,). Men det är viktigt att notera att miljölegitimitet grundas på uppfattningar om företagets miljöprestationer och inte dess prestation som sådan (Elsbach, 1994).
Miljölegitimitet är viktigt för företag av flera anledningar. Först och främst kan miljölegitimitet påverka aktiepriser och lönsamhet (Bansal & Clelland, 2004; Ilinitch et al., 1998; Payne & Raiborn, 2001; Russo & Fouts, 1997). För det andra kan hög miljölegitimitet förebygga tryck från intressegrupper vilket i sin tur kan förbättra företagets rykte (O’Donovan, 2002). Miljölegitimitet kan alltså ses som en form av normativ legitimitet som beviljas av samhället. Den här typen av legitimitet är väldigt kulturellt anknuten eftersom förväntningar om ett företags ansvar gällande miljön innehåller många värderingar (Hunter &
Bansal, 2007).
Hunter & Bansals (2007) definition av miljökommunikation är tagen från befintlig forskning och är följande: ”all kommunikation mellan företag och dess externa intressenter gällande företagets miljöengagemang eller miljöprestation” (Bansal & Clelland, 2004).
Trovärdig miljökommunikation hjälper ett företag att öka sin legitimitet och minska sin belastning på miljön som är en globalt relevant fråga (Hunter & Bansal, 2007). Forskare har föreslagit att företag måste kommunicera sina bekymmer om den naturliga miljön till dess intressenter för att de ska vinna miljölegitimitet (Milne & Patten, 2002; O’Donovan, 2002;
Wilmshurst & Frost, 2000). Miljökommunikation är speciellt viktigt för att värdera ett företags miljölegitimitet eftersom miljöprestationer inte är särskilt synliga (Christmann, 2004).
2.3 Påtryckningar som påverkar ett företags miljölegitimitet
När vi talar om miljöansvar använder vi oss av följande definition som vi tagit från EU:s hemsida (EU 1):
10 Miljöansvar innebär tillämpningen av principen om att förorenaren betalar, som nämns i EG-fördraget. Miljöansvar gäller miljöskador och risker för skador till följd av näringsverksamhet, när det går att fastställa att det finns ett orsakssamband mellan skadan och näringsverksamheten. Miljöskadorna delas in i direkta eller indirekta skador på vattenmiljön, arter och naturliga livsmiljöer som skyddas genom Natura 2000, samt direkta eller indirekta markföroreningar som medför stora risker för människors hälsa.
Det förutsätts att ett företags miljöansvar är en del av dess Corporate Social Responsibility (CSR); ”agerande som verkar för socialt gynnande, utöver företagets intresse och det som är påtvingat av lagen” (McWilliams & Siegel, 2001). Miljöansvar har definierats som en endimensionell föreställning med variabler som miljöengagemang (Henriques & Sadorsky, 1996), övergripande miljöstrategi (Sharma, 2000), eller antagandet av volontära miljöinitiativ såsom ISO 14001 (se 2.4).
Både ett företags externa intressenter och interna karaktärsdrag har identifierats som avgörande när det kommer till dess globala standardiseringsstrategi och miljöagerande (Christmann, 2004). Vi kommer här endast att fokusera på de externa karaktärsdrag vilket också är, enligt Kostova & Zaheer (1999), den första faktorn som formar ett företags legitimitet.
Det finns tre typer av intressenter som påverkar ett företags miljöagerande (Christmann, 2004):
• Statliga-/regeringspåtryckningar. Regeringar siktar på att kontrollera företags miljöagerande genom att införa och genomdriva miljöbestämmelser. Studier har identifierat reglerande påtryckningar som en viktig avgörande faktor i företags miljöagerande i ett antal länder (Dasgupta, Hettige, & Wheeler, 2000; Henriques &
Sadorsky, 1996).
• Industripåtryckningar. Ett flertal intressenter siktar på att påverka företags miljöagerande genom att pressa dem till att legitimera deras uppförande och anpassa sig till sociala normer (DiMaggio & Powell, 1983). Industripåtryckningar för miljöansvar kan också orsakas av konkurrenters agerande. Företag siktar till att förhöja deras legitimitet genom att härma framgångsrika konkurrenter (Abrahamson &
Rosenkopf, 1993), speciellt när de står inför hög osäkerhet (DiMaggio & Powell, 1983).
11
• Kundpåtryckningar. Den offentliga oron om miljöförstörelse ökar och därmed ökar även kunders hänsyn till miljöfaktorer när det gäller val vid inköp. Empiriska studier har visat att kundpåtryckningar är viktiga avgörande faktorer när det kommer till miljöagerande (Arora & Cason, 1995; Christmann & Taylor, 2001; Henriques &
Sadorsky, 1996). Ett företags rykte om miljöansvar gentemot sina kunder grundas på den information om företagets miljöagerande som kunderna kan få tag på.
2.4 ISO som legitimitetsverktyg
Christmann (2004) konstaterar att implementeringen av en ISO-certifiering hos ett företag är ett resultat av intressenters påverkan på företaget. Att anpassa sin verksamhet så att det blir ISO-certifierat kan alltså vara ett sätt för ett företag att skaffa sig legitimitet.
Förkortningen ISO refererar till det grekiska ordet isos som liknar eller är identiskt med en referensmodell, i detta fall handlar det om en standard som är utvecklad av den Internationella Organisationen för Standardisering (ISO 1) . ISO certifieringen är huvudsakligen baserad på implementeringen av ett formaliserat managementsystem som underförstått anses vara rätt sätt att göra saker på. År 1996 introducerades ISO 14001 standarden som sakta har etablerat sig som en referensmodell inom miljöstyrning. År 2006 var mer än 100,000 företag certifierade världen över och antalet certifierade företag ökar hela tiden, speciellt i många asiatiska länder (International Organization for Standardization 2004, Peglau 2006, Corbett &
Kirsch 2001, Boiral 2001). ISO 14001 är både ett internt styrningsverktyg och ett sätt att publicera en organisations legitimitet till flera intressenter (Boiral 2007).
ISO 14001 är menat att guida och skapa ett sätt för genomförande och ett större ansvar genom en mycket noggrann process (Boiral 2007).
Då det finns en önskan om ett externt erkännande hos företag, kan grön certifiering hjälpa till med detta genom att förbättra framställningen av ett företag och visa på ett miljöengagemang för klienter, statliga myndigheter, medborgare samt för miljögrupper (Zutshi & Sohal 2004, Bellesi et al. 2005, Bansal & Bogner 2002, Standards Council of Canada 2000, Jiang & Bansal 2003). Även om denna angelägenhet för externt erkännande ofta är den underliggande anledningen till varför ett företag implementerar ISO 14001 system är det inte nödvändigtvis relaterat till, eller överensstämmande med, mål av intern effektivitet och ett ökat miljötänk. Flera studier har visat att det inte finns någon tydlig koppling mellan att försäkra organisatorisk legitimitet och de åtgärder som faktiskt utförs (Brunsson 1989, Scheid-Cook 1992, Weick 1976).
12 Det faktum att flera experter och institutioner från flera olika länder har varit med och skapat ISO-systemet gör att systemets internationella legitimitet förstärks (Bansal & Bogner 2002; Boiral 1998, 2001). Oavsett vilket land, vilken omgivning eller organisation det gäller är det samma varumärke som syns och överskrider gränser och kulturer. Trots att studier som handlat om miljöaspekten av ISO 14001 ej kunnat bevisa dess effektivitet har studierna varit relativt få i antalet. Men oavsett de verkliga effekterna av en ISO 14001-certifiering, kan organisationer vara lockade att använda denna standard huvudsakligen som ett verktyg att publicera deras miljöansvar genom retoriska och marknadsföringsmässiga aktioner (Boiral, 2007).
2.5 Sammanfattning av teorin
Dowling & Pfeffer’s definition av legitimitet och deras tre faktorer om vad ett företag kan göra för att erhålla legitimitet är grunden för den här studien. Genom att undersöka företagens årsredovisningar kommer vi försöka ta reda på om de gör något av följande: (a) anpassar sin output så att den överensstämmer med rådande definitioner av legitimitet, (b) genom kommunikation förändrar den rådande definitionen av legitimitet så att den överensstämmer med företagets nuvarande produktionsmetoder, eller (c) genom kommunikation blir förknippade med en symbol eller institution som har en stark legitimitet.
På detta sätt förstår vi först och främst hur företagen gör för att skaffa sig legitimitet. Att titta på Kostova och Zaheers tre faktorer om legitimitet berättar också för oss vad det är som formar företagens legitimitet. Speciellt den första faktorn – den institutionella omgivningens karaktärsdrag – är viktig då de sex företagen befinner sig i den samma institutionella miljön, nämligen EU.
Scotts tre domäner – den kognitiva, den normativa och den reglerande – påverkar legitimitetskraven på ett företag. Vi tittar på vilka domäner som påverkar företagens sociala legitimitet och på vilket sätt de gör det. På samma sätt är Christmanns intressegrupper också av intresse då dessa förklarar vad som påverkar ett företags legitimitetskrav från omgivningen. Christmanns tre intressegrupper som påtryckningar – statliga, industri- och kundpåtryckningar – kan ses som en förlängning av Scotts domäner då de kan förklara ytterligare vad som påverkar företagen i sin vilja eller behov att skapa sig legitimitet.
Med anledning av att vi undersöker sex företags miljöansvar kommer vi slutligen att använda oss av Hunter och Bansals syn på miljölegitimitet och Boirals förklaring av ISO som
13 ett legitimitetsverktyg då detta även knyts an till Dowling och Pfeffers tredje faktor om att ett företag förknippar sig med en institution som anses ha stark social legitimitet.
Vi har sammanfattat hur vi angriper vår studie i nedanstående figur:
Krav från omgivningen
gällande miljölegitimitet.
Kommunikation av miljöansvar till exempel genom att berätta att företaget är certifierade enligt
ISO 14001.
Teorin pekar på att
det kan finnas skillnader beroende på
företagets omgivning
Fokus i vår studie
14
3. Metod
Vår frågeställning är: Finns det en skillnad mellan de svenska och de spanska stålföretagens årsredovisningar när det handlar om miljöansvar och kan det bero på olika legitimitetskrav?
För att svara på frågan har vi valt att genomföra en kvasiexperimentell studie vilket innebär att vi behåller vissa faktorer konstanta – industri, att företagen ingår i en koncern, samt EU-direktiv (EU 2) – medan vi varierar en viktig förklarande faktor – miljökommunikation och dess påverkan på legitimitet – när vi undersökt våra studieobjekt.
Om vi utgår ifrån Scotts domäner kan vi med andra ord säga att vi håller den regulativa domänen konstant medan den kognitiva och den normativa domänen varierar då bland annat kultur ingår i dessa och det är det som skiljer länder åt (Hofstede, 1983).
3.1 Val av industri, företag och årtal
Inledningsvis hade vi som författare en önskan att studera miljöengagemang hos ett eller flera svenska moderbolag som var internationellt verksamma. Metallindustrin valdes först och främst för att författarna hade förutfattade meningar om att industrin hade hög miljöpåverkan.
En titt på Toxic Release Inventory Programs (EPA 1) hemsida bekräftade misstankarna där en tabell visade att metallindustrin låg högst upp på listan på industrier med mest utsläpp (bilaga, tabell 1). Metallindustrin valdes även med tanke på att vi visste att detta var en stor och viktig industri för Sveriges ekonomi (bilaga, tabell 2; Wikipedia 2).
Anledningen till att vi valde att jämföra just svenska med spanska företag är att de båda länderna tillhör EU och därför lyder under ungefär samma lagar och förordningar men att det ändå kan skilja mycket mellan ländernas legitimitetskrav. Legitimitet är starkt anknutet till värderingar och normer i ett land (Hunter & Basal, 2007) och då dessa skiljer sig åt mellan Sverige och Spanien (Hofstede, 1983), såg vi detta som en anledning att jämföra företag i dessa två länder. Anledningen till att vi valde Spanien är att metallindustrin är en stor industri även där (Wikipedia 3).
Tre svenska och tre spanska börsnoterade företag inom stålindustrin valdes som objekt för uppsatsens undersökning. Att vi valde just tre företag från varje land motiveras med att det anses som tillräckligt många för att upptäcka en betydande skillnad men att de ej är för många för omfånget av detta examensarbete.
Valet av de svenska stålföretagen gjordes med hjälp av Jernkontorets hemsida (Jernkontoret 1). Från en lista med 23 nordiska stålproducenter valdes Sandvik AB och SSAB
15 då de är börsnoterade, svenskägda, internationellt verksamma. De har även ungefär lika stor omsättning som sina spanska motsvarigheter trots en viss spridning (4. Empiri). När vi skulle hitta ett tredje svenskt företag förutom Sandvik AB och SSAB stötte vi på lite problem då vi inte fann något ytterligare som var svenskägt, internationellt eller moderbolag. Slutligen bestämde vi oss för företaget Höganäs AB trots det att de inte producerar stål utan metallpulver. Vi ansåg att det var bättre att ta ett svenskt moderföretag som fanns i en mycket nära industri än ett som varken var svenskägt eller ett moderbolag.
Valen av de spanska stålföretagen skedde genom att vi tittade på listor från Barcelonas och Madrids börs (Bolsa Madrid 1, Bolsa Barcelona 1). Utifrån dem valde vi företag som klassades som industriföretag och verksamma inom metallbranschen. Utifrån de cirka 15 företag vi hittade valde vi tre som var de enda som var moderbolag, internationellt verksamma samt verksamma inom samma industri som våra tre svenska företag. De tre företagen var Acerinox S.A., Tubos Reunidos S.A., och Tubacex S.A.
Då vi gjorde en sökning på databasen Factiva (Factiva 1) – en databas med fakta om företag där informationen kommer ifrån Dow Jones Interactive och Reuters Business Briefing, samt nyhetsmaterial från 118 länder på 22 olika språk – fann vi att de sex företagen hade klassats under två olika industrier: ”Steel products” och ”Iron/steel/ferroalloys”. Trots att de klassades under olika industrier ansåg vi att de två var så pass lika för att anses som lämpliga för denna undersökning då de båda är verksamma inom tillverkning av stålprodukter. Vi fann även att alla sex företag befann sig bland de topp tjugo inom sin industri när det gällde omsättning.
Vi har undersökt årsredovisningar från respektive företag från åren 2002-2005. Valet av årtalen 2002-2005 motiveras med att informationen från dessa års årsredovisningar är lättillgängliga på internet och dessutom mest aktuell. Fyra år ansågs också som en tillräcklig lång tid för att urskilja ett mönster (eller brist på sådant) inom redovisning av miljöengagemang. Vi har dock inte lyckats hitta Tubacex årsredovisning från år 2002 på internet. Vi beställde den direkt från företaget men tyvärr erhöll vi den ej i tid så vi är tvungna att bortse från den. Det borde enligt vår åsikt inte betyda alltför mycket för vår analys och slutsats.
3.2 Datainsamling
Då den här uppsatsen handlar om hur företag skapar sig legitimitet valde vi årsredovisningar som informationsunderlag då vi anser att det är det främsta verktyget företag har för att
16 förmedla sin legitimitet till aktieägare, stat, kunder och andra intressenter (Smith, 2006). För oss är årsredovisningarna både lättillgängliga och den mest lämpliga källan för information då vi vill studera hur ett företag försöker skapa sig legitimitet genom att förmedla sitt miljöansvar.
När vi undersökte årsredovisningarna sökte vi efter några få ord som vi anser är nyckelord när det handlar om ett företags förmedling av miljöansvar. Då vi undersökte både svenska och spanska årsredovisningar valde vi att använda oss av de engelska versionerna av de spanska företagens årsredovisningar. Vi har försökt att vara medvetna om och försökt ta hänsyn till eventuella språkskillnader. För att minimera dessa språkskillnader sökte vi i de svenska årsredovisningarna efter orden miljö, ISO 14001 och återvinning och översatte dessa ord i de spanska årsredovisningarna till: environment, ISO 14001 och recycle. Anledningen till att vi valde ordet ”miljö” och dess engelska motsvarighet ”environment” är att vi anser att det ger en generell bild av hur viktigt företaget anser det vara. Vi är dock medvetna om att ordet kan ha olika innebörd och inte alltid handla om den yttre miljön. Vi har därför tagit detta i beaktande när vi gått igenom årsredovisningarna och räknat bort de gånger ordet miljö inte refererar till den yttre miljön. På så vis kommer vårt slutgiltiga resultat bara att byggas på relevant information gällande miljöansvar. Ordet ”återvinning” och dess engelska motsvarighet ”recycle” anser vi uttrycker det specifika ansvaret när det handlar om att förbättra miljön. ”ISO 14001” är ett ord som indikerar en vilja hos ett företag att frivilligt engagera sig i miljöförbättringar.
3.3 Behandling av insamlade data
När vi har räknat hur många gånger de valda orden ”miljö”, ”ISO 14001”, och ”återvinning”
nämns i de svenska årsredovisningarna har vi jämfört det med antalet gånger motsvarande ord på engelska (”environment”, ISO 14001 och recycle) nämns i de spanska årsredovisningarna.
Detta för att se om det fanns någon skillnad däremellan eller om det finns större likheter mellan något svenskt företags årsredovisning och något spanskt företags årsredovisning än vad det faktiskt finns mellan de tre svenska eller mellan de tre spanska företagen. Eftersom vi undersökt årsredovisningar från fyra år tittade vi även på om det var så att det skiljde sig mellan hur många gånger de valda orden nämndes under åren.
När vi gått igenom den här processen analyserade vi svaren vi fått fram för att försöka utröna vad de betydde. Trots att vi var medvetna om att det kunde eller kanske inte kunde finnas tydliga samband i det vi fann ville vi försöka urskilja ett mönster.
17 För att inte endast se till de ovan valda nyckelorden samt för att försöka bredda trovärdigheten av vår studie granskade vi även företagens årsredovisningar under de valda fyra åren (2002-2005). Vi läste då igenom dessa för att se vad de skrev om miljö samt hur de förmedlade sitt miljöansvar. Vi tittade extra noga på den senaste årsredovisningen (år 2005).
Vi analyserade sedan vad det var som skiljde sig åt mellan de olika företagens årsredovisningar när det handlade om vad de faktiskt sa, eller om det var så att de kanske snarare liknade varandra. Detta för att vi ville se om det fanns tydliga likheter mellan de svenska och de spanska eller om det var så att det fanns större likheter mellan ett svenskt och ett spanskt företag än vad de gjorde mellan företagen i det egna landet. Vi försökte sedan dra slutsatser utifrån detta.
18
4. Empiri
I denna del har vi sammanställt information från de sex företagens årsredovisningar från åren 2002-2005 (undantagsvis Tubacex, då vi endast tittar på rapporter från 2003-2005). Vi har först tittat på vad de sex företagen valt att förmedla i sina årsredovisningar gällande deras miljöansvar och all information som vi ansett varit relaterat till detta har vi sammanfattat.
Därefter har vi räknat hur många gånger orden miljö, ISO 14001 och återvinning har nämnts i respektive företags årsredovisningar och sammanställt detta i tre grafer.
För att underlätta för läsaren har vi först samlat viktig information om respektive företag i två tabeller:
Spanska företag
Tubacex Tubos Reunidos Acerinox
Huvudkontor Llodio Amurrio Madrid
Omsättning 539,98 t euro 591,47 t euro 5 671,96 t euro Anställda 1 770 personer 2 000 personer 7 200 personer
Industri Sömlösa rör i rostfritt stål
Sömlösa rör i stål Rostfritt stål
Ägandeförhållande Börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat
Svenska företag
Sandvik SSAB Höganäs
Huvudkontor Sandviken Stockholm Höganäs
Omsättning 72 miljarder kronor 31 miljarder kronor 5 miljarder kronor Anställda 41 800 personer 8 400 personer 1 500 personer Industri Bland annat sömlösa
rör i rostfritt stål
Tunnplåt och kylda stål
Metallpulver
Ägandeförhållande Börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat
19
4.1 Tubacex S.A.
Tubacex S.A. (”Tubacex”) (Nationalencyklopedin 1) är en industriell koncern som grundades 1963 och är verksam inom produktion och försäljning av sömlösa rör i rostfritt stål. De exporterar till över 60 länder runtom i världen och den totala försäljningen har bidraget till att Tubacex är den näst största producenten i världen i sin bransch. Tubacex främsta kunder är olje-, kemikalie-, bil- och flyg-, kärnkrafts- och livsmedelsindustrin. (Tubacex 1)
Varje årsredovisning som Tubacex utgivit mellan åren 2003-2005 har ett helt avsnitt kallat
”Report on Corporate Social Responsibility” där de behandlar områden såsom arbetsmiljön och ansvar gentemot kunder och samhället. En rubrik döpt till ”Environment” är mellan 1 (2005) till 1,5 sida (2003 och 2004) och detta stycke består av en förklaring av företagets prestationer gällande bland annat återvinning och energisparande. Här förklarar de att Tubacex inte längre bara har ett ansvar gentemot sina aktieägare, anställda och kunder, utan också mot samhället som helhet. De menar att då samhället idag kräver mer och mer av företag har Tubacex behövt utveckla sina mål från att bara vara finansiella, industriella och kommersiella till att även innehålla sociala värderingar.
I 2005 års årsredovisning nämner koncernchefen i sitt förord att företaget har sedan några år tillbaka implementerat en policy inom CSR där de bland annat behandlar aspekter såsom etik, arbetsfrågor och miljöansvar. Detta menar han har blivit en allt viktigare investering i värdeskapandet av företaget. Ansvarspolicyn som koncernchefen nämner (endast 2004-05) använder riktlinjer så att företagets användning av resurser sker på ett ansvarsfullt sätt och så de i slutändan alltid har miljön i åtanke. Under titeln ”The Principles of Global Compact”
ryms tio punkter, däribland tre miljöpunkter:
1) Application of a precautionary approach and respect for environmental problems, 2) Adoption of initiatives to promote greater environmental responsibility, och, 3) Development and diffusion of environmentally friendly technologies.
I 2005 års rapport nämner Tubacex också att de är en registrerad medlem i United Nations Global Compact, som är ett frivilligt engagemang och innebär att de tar på sig att följa ett antal principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöfrågor. I detta års årsredovisning förklarar de också att företaget har introducerat ett system inom koncernen som skall minska skador på miljön som Tubacex aktiviteter medför, bland annat gällande avfall, vatten, ljud och energi.
20 Varje år nämner Tubacex att de återvinner all sorts avfall, främst rostfritt stål. Antal ton stål som återvinns varje år ökar med omkring 10,000 ton.
Under en rubrik som heter ”Information on Environmental Issues” eller ”Environmental Information” tar Tubacex upp investeringar tillägnade miljön och detta gör de varje år. Dessa investeringar går till att minimera påverkan på miljön som gjorts under året. De nämner även att de bland annat har lagt pengar på att träna personalen i miljöansvar, på rensning av giftiga gasutsläpp samt på forskning och utveckling som resulterat i nya teknologier som skonar miljön.
I Director’s Report, ytterligare ett avsnitt av årsrapporten, under rubriken ”Environmental Activities” finns information om investeringar gällande miljön och implementering av det frivilliga systemet ISO 14001. Denna information ryms på ungefär en halv sida i samtliga årsredovisningar.
Slutligen är det också värt att nämna att Tubacex ingick ett frivilligt avtal innan 2003 med den baskiska regeringen där de följer ett antal principer enligt något som kallas ”Sustainable Development”. En av dess främsta funktioner är att försäkra sig att miljön och det industriella avfallet i den baskiska stålindustrin blir korrekt hanterade.
4.2 Tubos Reunidos S.A.
Tubos Reunidos S.A. (”Tubos Reunidos”) är en spansk koncern vars främsta verksamhet ligger inom produktionen av sömlösa rör i stål. Företaget är störst i sin bransch i Spanien och en av de ledande producenterna även i världen. Tubos Reunidos främsta kunder är verksamma inom olje-, bil-, energi-, och byggnadsindustrin. (Tubos Reunidos 1)
Hur ofta miljön nämns i Tubos Reunidos årsredovisning varierar mycket från år till år. I årsredovisningen från 2002 rymmer avsnittet Significant Development, där miljöutveckling behandlas, en tredjedels sida. Här står det att företaget har gjort stora framsteg i ISO 14001- certifieringen av sina stålfabriker där de bland annat har lyckats minska sina rökutsläpp. År 2004 valde Tubos Reunidos att ägna en hel sida åt vad företaget gör för att förhindra föroreningar och anpassa sig efter miljölagar vilket även görs under rubriken Corporate Social Responsibility. De skriver att de bland annat minskat farligt avfall såsom syror, oljor, färg och förorenade plastbehållare samt att de har utvecklat en plan för att minska användandet av kemiska produkter. Dessutom har den baskiska regeringen utvecklat en strategi, The Sustainable Development Environmental Strategy, som Tubos Reunidos har
21 implementerat och det är tack vare denna som företaget utvecklats så kraftigt i sitt miljöansvar.
I 2005 års årsredovisning finns ett avsnitt som heter ”Environment” där Tubos Reunidos bland annat nämner ISO-certifiering och att de investerat i miljövänlig utrustning samt vattenrengöring och sanering. Tubos Reunidos har under föregående år kunnat hålla sig till sina utsläppsrättigheter enligt deras nationella krav då landet följer Kyotoprotokollet (Kyotoprotokollet 1). Det förklaras även att företaget ständigt försöker bli mer effektiva så de kan minska sina energiförbrukningar.
Tubos Reunidos har valt att alla år skriva om hur mycket de investerar på deras miljöengagemang, vilket de behandlar som en ”fixed asset for the protection and improvement of the environment”. Varje år rymmer detta omkring sju rader under rubriken
”environmental issues”, alternativt ”environmental problems”. År 2003 var de sju raderna de enda som behandlade miljön det året. Vad Tubos Reunidos menar med miljöinvesteringar varierar. År 2002 förklaras det som allt det som hjälper till att förbättra företagets miljöledning och år 2003 definieras det som det de använder sig av för att arbeta för skyddandet och förbättringen av miljön.
I avsnitten som handlar om forskning och utveckling (R&D) nämns det 2002 och 2005 att de utvecklat teknologier som hjälpt företaget att skona miljön samt hur mycket Tubos Reunidos har investerat i dessa teknologier. I samtliga års årsredovisningar finns en lista med samtliga avdelningschefer, däribland en ”Environmental Manager”. Det står dock inte konkret vad denna person har för ansvar. I samtliga årsredovisningar nämner de även de framsteg Tubos Reunidos gjort med sin ISO 14001-certifiering det året, vilket ingår i företagets miljöplan ”Environmental Management System” som påbörjades 1999. Moderbolaget blev ISO 14001-certifierat år 2003.
4.3 Acerinox S.A.
Acerinox S.A. (”Acerinox”) är känt som en av världens mest konkurrenskraftiga koncerner inom produktionen av rostfritt stål och de exporterar till över 80 länder. Företaget har produktionsenheter i Spanien, USA och Sydafrika och dess kapacitet är tredje störst i världen med 2,7 miljoner smält stål om året.
Acerinox är konsekventa i sin utformning av deras årsredovisningar, även när det gäller vad de valt att ta med. I varje årsredovisning från åren 2002-2005 finns minst ett avsnitt
22 tillägnat miljön. Vissa årsredovisningar är uppdelade så att det finns två avsnitt; ett som rör vad företaget generellt har för mål när det gäller sitt miljöengagemang och ett som talar om specifikt vad företaget gjort under året. Hur mycket de investerat på miljön och andra ekonomiska aspekter gällande miljön tas också upp i samtliga rapporter. Sammanlagt sträcker sig innehållet om företagets miljöengagemang från en halv sida (2005) till 2,5 sida (2004).
Det är i 2003 och 2004 års årsredovisningar som Acerinox gett mest plats åt information gällande dess miljöengagemang. Här nämns det att de gör mycket för att skona miljön och att de till exempel använder sig av produktionsteknologier som har så lite miljöpåverkan som möjligt. Bland annat använder de sig av metoder som hjälper företaget att minska sina koldioxidutsläpp och samlar ihop ”ståldamm”. De nämner även att de lagt ner resurser på vatten- och marksanering samt filtrering av olja och att företaget rengör vatten för att kunna återanvända det.
Miljön tas också upp i olika delar av rapporten som rör kostnader i vissa produktionsenheter; dessa faller under bland annat ”treatment of water”, ”gas emission” och
”neutralisation of acids”.
Environment Management System är en slags miljöpolicy som Acerinox nämner i årsredovisningarna 2002-2004, däremot nämns den ingenting år 2005. Policyn är försedd med riktlinjer och mål som ”fokuserar på ett pågående permanent miljöansvar”. Det går ej att urskilja vilka de specifika målen eller riktlinjerna är då de skiljer sig från år till år. År 2003 nämner de även att implementeringen av systemet bland annat inkluderar kontroll, träning och ansvar för all personal inom miljöfrågor. 2004 berättar Acerinox att deras Environment Management System är till för att förbättra miljöengagemanget om relevanta miljöfrågor.
Trots att Environment Management System ej nämns 2005 förklarar Acerinox att de alltid följt en policy där de strävat efter en oavbruten utveckling mot ett starkt miljöansvar.
Utsläppsrättigheter och Kyotoavtalet nämns år 2004 och 2005 och att Acerinox ständigt jobbar för att inte bidraga till växthuseffekten. De påpekar att de har haft mindre utsläpp än det tillåtna år 2005 men att koncernen troligtvis måste köpa fler rättigheter då de planerar att öka produktionen kommande år.
I samtliga 4 årsredovisningar förklaras det att ISO 14001 certifiering i Acerinox fabriker och produktionsenheter är ett steg mot deras miljömål. De nämner även i samtliga
23 årsredovisningar att de utbildat all personal i miljöansvar för att förbättra deras engagemang i att skydda miljön.
4.4 Sandvik AB
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Med representation i 130 länder spänner verksamheten över hela världen. (Sandvik 1) Sandviks kunder finns inom många olika områden, bland annat fordons- och flygindustri, gruvor och anläggningsverksamhet, kemi-, olja/gas-, kraft-, massa/pappers-, vitvaru-, elektronik-, medicinteknik- samt läkemedelsindustri. (Sandvik 2) Sandvik har tre affärsområden varav en heter Sandvik Materials Technology som bland annat arbetar med att producera rostfritt stål. En av Sandviks konkurrenter när det handlar om avancerad material teknik är det spanska företaget Tubacex (Sandvik 3).
I årsredovisningen från 2002 har Sandvik en ny koncernchef (Lars Pettersson). Under ett avsnitt som heter ”The Power of Sandvik” som är Sandviks uppförandekod skriver han att detta styrdokument har kompletterats med ”Mål för miljöarbetet”. Det finns senare ett avsnitt som heter ”Sandvik styr mot målen” där bland annat ”Mål för miljöarbetet” finns med. Detta är ett par rader långt. Under förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt som heter ”Miljö”. Detta är cirka en tredjedels sida. Miljöavsnittet finns med i förvaltningsberättelsen under alla år (2002-2005), men det varierar i längd.
I 2003 års årsredovisning berättar Sandvik att ett av miljömålen är att alla producerande enheter skall vara certifierade enligt ISO 14001 före utgången av 2004. I 2005 års årsredovisning berättar de att nästan 100 % är certifierade, det handlar om cirka 120 enheter.
Det finns även mål inom områdena energi- och råvaruförbrukning, utsläpp samt återvinning.
En miljöpolicy har antagits som skall gälla för samtliga affärsområden. De berättar ingående vad denna policy innefattar. Denna utvecklas sedan ytterligare i 2004 års årsredovisning där Sandvik även inför en rubrik som heter ”Mål”.
Avsnittet ”Miljö” inleds i 2005 års årsredovisning med att berätta att Sandviks miljöarbete utgör en integrerad del i hela affärsprocessen med inriktning på att kontinuerligt minska miljöbelastningen. De viktigaste miljöaspekterna är förbrukning av energi, råvaror, färskt vatten och farliga kemikalier i samband med produktion. Transporter samt produkterna som tillverkas och avfall från produktionen är också viktiga miljöaspekter. Förbättringsmål och handlingsplaner som Sandvik har är baserade på de viktigaste miljöaspekterna. Sandvik följer
24 tillämpliga lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där Sandvik har verksamhet, men utöver detta tillämpas ännu striktare krav när det är ekologiskt berättigat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Sandvik menar även att de har tillverkat produkter som ska hjälpa dess kunder att förbättra miljön.
Utbildning i miljöansvar ges varje år till Sandviks anställda. Åter poängteras att det är viktigt att alla anställda i koncernen följer riktlinjerna i The Power of Sandvik samt att det är varje chef inom koncernen som ansvarar för att säkerställa att uppförandekoden, riktlinjer och instruktioner efterlevs. Uppförandekoden avser Sandviks interna verksamhet, företagets roll i samhället samt företagets förhållningssätt gentemot kunder, anställda, leverantörer och ägare.
Koden baseras på grundläggande värderingar för ett ansvarsfullt företagande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö såsom de beskrivs i OECDs riktlinjer för multinationella företag (OECD 1) samt tillämpliga lagar och förordningar.
Koncernchefen berättar i 2005 års årsredovisning att Sandvik ställer stora krav på att de har tydliga värderingar och regler för hur de ska agera och att detta presenteras i uppförandekoden som bland annat innehåller deras miljöansvar.
4.5 Svenskt Stål AB
Svenskt Stål AB (”SSAB”) är ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål och är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. (SSAB 1)
År 2005 tillägnades 5 hela sidor ”SSAB och Miljön” och det finns även ett avsnitt som kallas ”Etik” under förvaltningsberättelsen som till stor del handlar om deras miljöarbete.
De berättar i årsredovisningen från 2005 att koncernens verksamheter ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användning av naturresurser och energi. Ansvaret för hur koncernens verksamheter påverkar den yttre miljön har respektive dotterbolagschef. De berättar även att produktions- och miljöansvaret är integrerat i det dagliga arbetet och att det inom varje dotterbolag finns miljöexperter i linjeorganisationen.
SSAB tar även upp hur de har påverkat på luft, vatten samt hur dess energi- och materialval ser ut och varför i årsredovisningen från 2005. De berättar vidare hur transporter går till och hur de påverkar miljön. Samt tar de upp hur deras miljöarbete ser ut i vardagen. I det avsnittet tar de bland annat upp ISO 14001. SSAB berättar även hur miljöarbetet är integrerat inom hela koncernen. De poängterar också att samtliga dotterbolag inom SSAB- koncernen har fastlagda riktlinjer för etikfrågor.
25 År 2004 tillägnades 4 hela sidor ”SSAB och miljön”. Det finns även ett avsnitt som kallas
”Etik” och detta avsnitt ser ungefär likadant ut från och med år 2003. De berättar i 2004 års årsredovisning att miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar:
• Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten.
• Miljöeffekter vid användning av produkten.
• Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten.
4.6 Höganäs AB
Höganäs AB (”Höganäs”) är världsledande när det handlar om metallpulver. Deras affärskoncept är att utveckla, producera och marknadsföra metallpulver globalt. Deras huvudsakliga kunder finns inom bearbetning av metall, svetsning, kemiska och metallbearbetningsindustrin.
De senaste åren har Höganäs säkrat den största expansionen i USA som är den största pulvermarknaden. Företaget grundades 1797 och år 2005 investerade Höganäs över 60 miljoner kronor i miljöförbättringar. (Höganäs 1)
Miljöarbetet utgör en huvuduppgift hos Höganäs eftersom de vill stödja en hållbar utveckling. Detta gör de bland annat genom att en stor del av Höganäs produktion baseras på återvunnet järn och stål och år 2005 utgjorde detta två tredjedelar av dess råmaterial vilket de berättar i årets årsredovisning.
Höganäs arbetar även för att införa ISO 14001 och använder det som ett verktyg inom produktionen för att se till att de tar hänsyn till företagets miljöansvar. År 2003 berättar de att de har beslutat att arbeta med att införa ISO 14001 och i 2005 års årsredovisning berättar de att produktionsenheter i Sverige, Belgien, England, USA, Indien och Brasilien är certifierade.
De pratar även om sina utsläpp, bland annat om koldioxid samt att de har generella riktlinjer om miljöarbetet. De berättar dock inte om de har en miljöpolicy, i någon av årsredovisningarna.
Årsredovisningens utseende och innehåll ser ungefär detsamma ut år 2004 och år 2005.
Det som skiljer sig är vad de faktiskt har gjort när det handlar om miljö under det specifika året. Årsredovisningen från 2002 är inte alls lika utvecklad. I 2005 års rapport nämner även Höganäs hur mycket de valt att investera på sitt miljöarbete.
26
4. 7 Sammanfattning av årsredovisningarnas innehåll
Medlem av frivillig
miljöorgani-sation
Miljöpolicy Nämner sina miljö-
investeringar
Övrigt
Tubacex UN Global Compact, avtal med den baskiska regeringen
(Sustainable Development), ISO 14001
”The Principles of Global Compact”
(2004-2005)
Ja, alla år Utbildar sin personal i miljöansvar
Tubos Reunidos
Avtal med den baskiska regeringen (Sustainable Development), ISO 14001
Miljöplanen
”Environmental Management System”
Ja, alla år Nämner sina utsläpp jämförda med sina rättig- heter, har en Environmental Manager Acerinox ISO 14001 Miljöplanen
”Environmental Management System” (2002- 2004)
Ja, alla år Utbildar sin personal i miljöansvar, nämner sina utsläpp
Sandvik OECDs riktlinjer för multinationella företag, ISO 14001
”The Power of Sandvik”
Nej Utbildar sin
personal i miljöansvar, förklarar på vilket sätt de belastar miljön
SSAB ISO 14001 Ingen miljöpolicy, dock fastlagda riktlinjer för etikfrågor (däribland miljöarbete)
Nej De har
miljöexperter i varje dotterbolag, de nämner hur de påverkar miljön
Höganäs ISO 14001 Ingen miljöpolicy, dock har de generella riktlinjer om miljöarbete
En gång, 2005 Nämner sina utsläpp
27
4.8 Frekvens av ord
För att kunna analysera årsredovisningarna ytterligare kommer vi i det här avsnittet att visa hur frekvensen av orden miljö, återvinning och ISO 14001 ser ut i samtliga årsredovisningar.
Av de undersökta företagen är SSAB det företag som nämner ordet miljö flest antal gånger i sina årsredovisningar och 2005 nämns ordet miljö hela 70 gånger i den 88 sidor långa årsredovisningen. Tubacex nämner ordet miljö näst flest gånger alla åren förutom 2002 då en årsredovisning saknas. Att SSAB och Tubacex ligger etta respektive tvåa gällande antalet gånger ordet miljö nämns är konsekvent genom åren. Tubos Reunidos ligger sämst till 2002- 2003 varpå de går om Sandvik och även Acerinox det sista året. Höganäs har en uppgående frekvens i benämningen av ordet miljö i sina årsredovisningar då den ökar lite varje år. På motsatt vis sjunker eller stagnerar frekvensen av ordet miljö i Acerinox årsredovisning för varje år.
Antal gånger ordet miljö nämns i respektive företags årsredovisning
0 20 40 60 80
2002 2003 2004 2005
År
Antal gånger Tubacex
Tubos Reunidos Acerinox
Sandvik SSAB Höganäs
Generellt nämner företagen ordet ISO 14001 minst en gång per årsredovisning, Höganäs nämner det dock minst två gånger och även i Tubacex rapporter finns ordet med mer än en gång varje år.
28 Antal gånger ordet ISO 14001 nämns i respektive företags
årsredovisning
0 1 2 3 4 5 6
2002 2003 2004 2005
År
Antal gånger Tubacex
Tubos Reunidos Acerinox
Sandvik SSAB Höganäs
Återvinning är ett ord som inte nämns särskilt ofta i de spanska årsredovisningarna.
Tubacex är det enda spanska företaget som tar upp återvinning alla år (utom 2002 då årsredovisning saknas), vilket de gör minst 4 gånger per rapport. Ett undantag är dock Acerinox som, förutom Tubacex, nämner återvinning endast en gång under 4 år, i 2002 års årsredovisning medan Tubos Reunidos aldrig tar upp ordet återvinning. Alla svenska företag skriver om återvinning minst en gång per år.
Antal gånger ordet återvinning nämns i respektive årsredovisning
0 1 2 3 4 5 6 7
2002 2003 2004 2005
År
Antal gånger Tubacex
Tubos Reunidos Acerinox
Sandvik SSAB Höganäs
Sammanfattningsvis, som figuren nedan visar, nämner de svenska företagen tillsammans både miljö och återvinning fler gånger än vad de spanska företagen gör tillsammans. När det
29 handlar om ordet ISO 14001 nämner de spanska företagen det två gånger mer än de svenska företagen.
Miljö ISO 14001 Återvinning
Spanska 400 23 15
Svenska 491 21 44
30
5. Analys
5.1 Årsredovisningarnas innehåll
Miljölegitimitet grundas på uppfattningar om företagets miljöprestationer och inte dess prestation som sådan (Elsbach, 1994). Därför spelar det ingen roll om det som företagen skriver är det som verkligen utförs, utan vad och hur de förmedlar sitt miljöansvar. Vi analyserar därför innehållet utifrån vad som sägs och hur omfattande det är och inte huruvida det anses vara trovärdigt.
Som nämnts kan ett företag göra tre saker för att erhålla legitimitet (Dowling & Pfeffer, 1975). Det första är att anpassa sin output, sina mål och metoder så att de överensstämmer med rådande definitioner av legitimitet. Utifrån att bara undersöka de sex företagens årsredovisningar är det svårt att slå fast en definition av legitimitet i respektive land men vad vi kan konstatera är att vissa av företagen har försökt anpassa bland annat sina produkter och produktionsanläggningar efter omgivningens krav. Sandvik, som enligt våra åsikter har de mest omfattande årsredovisningarna när det handlar om miljö, nämner till exempel att de har skapat produkter som hjälper kunderna att förbättra miljön. I Tubacex, som enligt våra åsikter har de näst mest omfattande årsredovisningarna när det handlar om miljö, årsredovisning (2003-05) förklaras det att då samhället idag kräver mer och mer av företag har de behövt utveckla sina mål från att bara vara finansiella, industriella och kommersiella till att även innehålla sociala värderingar. Inom detta är miljöansvar speciellt viktigt för Tubacex då de konstaterar att industriföretag har extra stora krav på sig. Acerinox nämner i sina årsredovisningar att de jobbar med att förbättra företagets miljöengagemang gällande relevanta miljöfrågor.
Ett annat sätt Dowling och Pfeffer (1975) menar att ett företag kan, genom kommunikation, erhålla legitimitet på är att försöka, genom kommunikation, att förändra definitionen av social legitimitet så att den överensstämmer med företagets nuvarande metoder, output och värderingar. Detta är dock ingenting som vi kan tyda från årsredovisningarna att några av företagen har gjort. En förklaring till detta kan vara att det finns så stor konkurrens inom stålbranschen och inget enskilt företag har makten att förändra definitionen av social legitimitet.
Ett tredje sätt är att försöka, åter genom kommunikation, att bli identifierade tillsammans med symboler, värderingar eller institutioner som har en stark social legitimitet. Detta är
31 någonting som märks väldigt tydligt i samtliga årsredovisningar. ISO 14001 är en symbol som har en stark internationell legitimitet (Bansal & Bogner 2002; Boiral 1998, 2001) och alla sex företag är certifierade enligt systemet och detta förmedlar de också varje år, även om det skrivs mer om det i vissa årsredovisningar än andra. Ett undantag finns dock då Acerinox ej nämnde ISO 14001 i sin årsredovisning för 2003. Ett annat exempel på att bli identifierad tillsammans med en stark socialt legitim institution som dessutom är internationellt erkänd är att Sandvik följer OECD’s riktlinjer bland annat gällande miljön. Detta nämns inte i några av de övriga företagens årsredovisningar. Tubacex nämner också att de är en registrerad medlem vid United Nations Global Compact, som är ett frivilligt engagemang. Eftersom FN anses som en institution med stark legitimitet kan det tänkas att Tubacex legitimitet påverkas till det positiva. Både Tubacex och Tubos Reunidos nämner ett avtal de har med den baskiska regeringen och detta kan anses som socialt legitimt i deras hemland trots att det kan tänkas vara mindre internationellt accepterat än att implementera riktlinjer enligt till exempel ISO 14001 eller OECD.
De sex företagens legitimitet påverkas av tre faktorer – den institutionella omgivningens karaktärsdrag, företagets karaktärsdrag och handlingar samt legitimitetsprocessen – som Kostova och Zaheer (1999) nämner. Speciellt den institutionella omgivningens karaktärsdrag kan ses som relevant i detta sammanhang. Det ställs krav på företaget från omgivningen och bland de påverkande faktorerna i den institutionella miljön finns svenska och spanska lagar, internationella lagar, ISO-certifiering och OECDs riktlinjer för multinationella företag. Den reglerande domänen handlar om just detta, det vill säga att ett företag påverkas och på så sätt anpassar de sig efter befintliga lagar och bestämmelser. Ett annat exempel på hur den institutionella omgivningen påverkat de spanska företagen i vad de kommunicerar i deras årsrapporter är Kyotoprotokollet.
Som vi såg i teorin har forskare påvisat att företag måste kommunicera sina bekymmer om den naturliga miljön till dess intressenter för att de ska vinna miljölegitimitet (Milne & Patten, 2002; O’Donovan, 2002; Wilmshurst & Frost, 2000). Detta verkar vara en gemensam förståelse hos alla sex företag då de tar upp miljön i sina årsredovisningar, även om utsträckningen i vilken de nämner den skiljer sig åt mellan företagen. Så långt kan vi konstatera att samtliga företag väljer att kommunicera sitt miljöansvar. Hunter och Bansal (2007) menar att trovärdig miljökommunikation hjälper ett företag att öka sin legitimitet och minska sin belastning på miljön som är en globalt relevant fråga. Detta verkar alltså stämma
32 in på alla sex företag, då de troligtvis uppfattar miljön som en relevant fråga som påverkar dem och deras bransch.
Vi kan anta att miljölegitimitet är viktigt för ett företag av flera anledningar bland annat för att förbättra företagets rykte. En tydlig skillnad när det gäller företagens miljökommunikation är att de spanska företagen har valt att förmedla hur mycket de har investerat på sitt miljöansvar. Oftast återfinns ett avskilt avsnitt, förutom företagens mål gällande miljön, där den ekonomiska aspekten i respektive företags miljöansvar behandlas. Tubacex är väldigt detaljerade och nämner, förutom hur mycket pengar de investerat, också vad de investerat pengarna i, till exempel ett nytt reningssystem eller nya filter. Detta är återkommande i de flesta spanska årsredovisningarna. Höganäs är dock det enda svenska företaget som nämner den ekonomiska aspekten gällande sitt miljöansvar, men detta görs bara en gång (2005).
Företagens miljöagerande påverkas av minst två av tre typer av intressenter som Christmann talar om; regeringspåtryckningar och industripåtryckningar. EU-lagar och nationella lagar ställer krav på företagen då det bland annat finns bestämmelser om utsläppsrättigheter. Tubos Reunidos har till exempel inkluderat i sin årsredovisning från 2005 hur mycket utsläpp de har bidragit med i jämförelse med vad som är tillåtet. Självklart måste alla sex företag anpassa sig efter regeringspåtryckningar om de inte vill riskera böter eller ett dåligt rykte. Detta kan kanske ses som en självklarhet hos de flesta företagen och de väljer därför att inte nämna det.
Industripåtryckningar inkluderar konkurrenters beteende. Då många av dessa företag är konkurrenter anpassar de sig troligtvis efter varandra då de inte vill ”vara sämre än någon annan”. Detta skulle kunna stämma då Sandvik är det största av de svenska företagen vi undersöker (men även större än de spanska). Då Tubacex är en konkurrent till Sandvik men mindre än dem måste de kanske vara minst lika ”bra” som Sandvik, eller kanske till och med bättre, när det handlar om att ta miljöansvar för att erhålla legitimitet och verkligen kunna konkurrera med Sandvik. Detta skulle även kunna vara en förklaring till att Tubacex och Sandvik är de som har de mest omfattande årsredovisningarna när det handlar om miljöansvar.
Det är inte möjligt att urskilja om den tredje typen av intressent, kundpåtryckningar, påverkar företagen när det gäller deras miljöansvar då årsredovisningarna inte avslöjar något om sina kunders önskemål.
33 Större företag som får mer politiska och sociala fördelar tenderar att engagera sig mer i legitimitetsbeteende (Dowling & Pfeffer, 1975). Detta beror på att vissa organisationer är mer synliga än andra och vissa organisationer förlitar sig mer på socialt och politiskt stöd (Dowling & Pfeffer, 1975). Vidare upplever större och mer synbara företag en större utmaning än små företag i att återupprätta legitimitet då de är mer sårbara för attacker från intressegrupper (Kostova & Zaheer, 1999). Sandvik och Tubacex är störst i sina länder inom sin bransch (4 Empiri) och därmed de mest synliga i respektive land. På grund av detta antar vi att de har större krav på sig än de övriga företagen att förmedla sitt miljöansvar. Vi kan även konstatera att Tubacex och Sandvik är de enda företagen som i sina årsredovisningar år 2005 har en inledande kommentar av koncernchefen då miljö nämns överhuvudtaget.
Bansal och Bogner (2002) och Boiral (1998, 2001) menar att då experter och institutioner från flera olika länder har varit med och skapat ISO-systemet förstärks systemets internationella legitimitet. Eftersom en ISO-certifiering innebär samma sak oavsett land eller organisation överskrider den både gränser och kulturer. Alla sex företag nämner ISO 14001 certifieringen som en del av sitt miljöengagemang och detta kan ses som ett legitimitetsverktyg från deras sida som även Christmann (2004) menar.
5.2 Analys av frekvens av ord
Att ordet miljö nämns mindre antal gånger i vissa företags årsredovisngar kan bero på att ansvarstagandet gällande miljön hos dem har blivit normen inom företaget och därför tas det för givet och behöver inte nämnas i rapporterna. Detta är ett exempel på den normativa domänen som Scott nämner, då miljöansvaret under dessa perioder har blivit en rutin och tas för givet av såväl företaget som av omgivningen. Anledningen till varför orden nämns i en mindre utsträckning kan också bero på andra anledningar. En anledning skulle kunna vara att miljön helt enkelt inte varit en prioritet för respektive företag det året.
Att många av företagen endast nämner ordet ISO 14001 en gång eller ett fåtal gånger kan även här bero på att detta har blivit normen och att det förväntas av ett företag. Detta är återigen ett exempel på Scotts normativa domän som handlar om att just det här ansvarstagandet tas för givet av omgivningen och därför inte ses som intressant att kommunicera ytterligare. En annan anledning till att det inte nämns fler gånger än en skulle kunna vara att företaget endast konstaterar att det är helt implementerat i företaget och då finns inte anledning att berätta mer om det. Men det skulle även kunna vara så att det endast
34 krävs att företaget nämner det en gång då det berättar att de arbetar mot att införa ISO 14001 i företaget.
Återvinning nämns åtminstone en gång i var och en av de svenska årsredovisningarna men bland de spanska är det bara Tubacex som talar om det varje år. Det är svårt att försöka tyda anledningen till detta då skillnaden mellan de svenska och de spanska rapporterna inte är glasklar. Men det är värt att notera att, förutom Tubacex som ligger på samma nivå som sina svenska motparter, verkar återvinning inte vara en prioritet för de spanska företagen.
