utbildningsbehov
Redovisnings- och beskattningsutbildningar samt övriga eko-nomiutbildningar
Enligt Arbetsförmedlingen är arbetsmarknaden för revisorer fortsatt god. Det bedöms råda brist på revisorer och arbetslösheten inom yr ket är mycket låg. Även på fem till tio års sikt förväntas konkurrensen om jobben vara liten eftersom tillskottet av utbildade inom yrket inte fullt ut bedöms motsvara rekryteringsbehoven.26
Arbetsföremedlingen anger att rationaliseringar gjort att många som tidigare arbetade inom ekonomi och administrationsområdet överflödiga. Samtidigt bedömer de att det kan finnas ett visst behov av personer med specialkunskaper gällande redovisning, lönehan tering osv. Arbetsuppgifterna blir bredare och detta kräver ökad kompetens.
Arbetslösheten för redovisningsekonomer är låg och det bedöms råda viss brist på främst yrkeserfaren arbetskraft. Enligt Arbetsför medlingen är konkurrensen om jobben liten för den kategorin. Rekry teringsbehoven varierar dock i stor utsträckning med konjunkturen. På fem till tio års sikt bedöms möjligheterna till arbete som redovis ningsekonom vara medelgoda.27
28 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 29 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 30 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
31 www.expowera.se, SACO Välja yrke samt www.folkhogskola.nu
32 SCB, Yrkesregistret 2008
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka när det gäller utbildningar till redovisningsekonom.
När det gäller övriga ekonomiinriktningar bedömer myndigheten att det inte finns en lika tydlig efterfrågan varför volymen inte bör öka.
Inköps-, försäljnings- och marknadsföringsutbildningar
Enligt Arbetsförmedlingen har efterfrågan på inköpare avtagit något under de senaste två åren. Arbetslösheten har ökat kraftigt under 2009, men är fortfarande lägre än genomsnittet. Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att råda stor konkurrens på arbetsmarkna den för inköpare under det kommande året, men att det finns regio nala och branschmässiga skillnader. Det ställs ofta krav på högskole utbildning, helst i kombination med förhandlingsvana.28
Behovet av inköpare bedöms dock öka något på längre sikt. En anledning är de mycket stora pensionsavgångarna från yrket. Inköpa re bedöms ha medelgoda möjligheter till arbete. Möjligheten att finna ett arbete inom yrket skiljer sig en hel del mellan olika år beroende på konjunkturläge.29
När det gäller arbetsmarknaden för företagssäljare har den visat en långsiktig tillväxt, men efterfrågan minskade under förra året. Även om många branscher upplevt en vändning under slutet av 2009 har arbetsmarknaden för företagssäljare ännu inte vänt tydligt. Det beror bland annat på rationaliseringar och ett successivt ändrat yrkesinnehåll. Möjligheterna till arbete under det kommande året kommer att vara medelgoda, men med regionala och branschmäs siga variationer. På fem till tio års sikt väntas möjligheterna att få jobb vara medelgoda till goda.
Enligt Arbetsförmedlingens bedömning kommer det fortfarande att saknas arbetssökande med rätt kvalifikationer till en del av de lediga jobben. Det innebär att möjligheten att finna ett arbete inom yrket är relativt god om man har försäljningsvana i kombination med högskoleutbildning eftersom rollen blir alltmer kvalificerad.30
När det gäller området marknadsföring bedöms marknaden vara relativt mättad på marknadsförare. Branschen är mycket konjunktur känslig och konkurrensen för yrken inom reklam och marknadsföring är stor. Däremot kommer det att vara bättre balans på marknaden om ca 5 år. Positivt för branschen är att även den offentliga sektorn i högre utsträckning börjat anlita marknadsförare.31
Andelen i åldern 55–64 år skiljer sig åt mellan de olika yrkena. Marknadsförare har en betydligt lägre andel som förväntas gå i pen sion de närmaste åren jämfört med företagssäljare som ligger på 16 procent och inköpare på cirka 22 procent.32
Signaler från Svenskt näringsliv och Företagarna visar att det finns en stark efterfrågan på kvalificerade säljare såväl inom företag som inom parti och detaljhandeln. När det gäller mindre kvalificerade säl jare som butikssäljare har myndigheten tidigare tagit ställning att det
behovet täcks av utbildningar inom gymnasieskolan. Säljutbildningar erbjuds inte inom högskolan vars utbud begränsas till att omfatta marknadsföring.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka när det gäller säljarutbildningar. Däremot när det gäller utbildningar till inkö-pare och marknadsförare bör volymen inte öka.
Ledarskaps- och entreprenörskapsutbildningar
Det har funnits en relativt stor utbildningsvolym med inriktning mot ledarskap inom tidigare Kyutbildningar. Myndigheten anser att utbildningar med inriktning mot ledarskap bör bygga på relevant arbetslivserfarenhet och en tydlig koppling till ett branschområde. Signaler från avslutade Kyutbildningar visar att examinerade, utan relevant yrkeserfarenhet, från sådana utbildningar tycks ha svårt att få ett arbete som motsvarar utbildningens inriktning. Det finns även ett stort antal ledarskapsutbildningar inom andra utbildningsformer. När det gäller entreprenörskap är detta ett inslag som ska genom syra alla utbildningar. Entreprenörskap är ett sätt att förhålla sig till arbetsuppgifterna, inte en egen profession.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att denna typ av utbildningar endast kan beviljas i de fall där det finns en tydlig koppling till ett branschområde eller yrke.
Personaladministration/HR
Området är tämligen litet inom yrkeshögskolan. Volymen ligger på knappa 50 platser och under perioden 2013–januari 2014 kommer inga studeranden att examineras.
Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har det på senare år varit överskott av personaltjänstemän. Även det närmaste året kom mer konkurrensen om jobben att vara fortsatt hård för yrkesgrup pen även om det förekommer regionala variationer. På längre sikt bedöms personaltjänstemän få mindre goda möjligheter till jobb även om arbetsmarknaden varierar mellan olika år. Samtidigt är arbetslös heten idag något lägre än genomsnittet för samtliga yrken, vilket visar att arbetsmarknaden är bättre för dem med erfarenhet från yrket.33
Cirka 20 procent av de som är anställda inom yrkeskategorin förvän tas gå i pension inom tio år.34
Utbildade inom yrkeshögskolan konkurrerar med utbildade från universitet och högskolor. Efterfrågan på kompetenser inom HR området är svårbedömt.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbild-ningsvolym bedömer myndigheten att behovet behöver utredas vidare.
33 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
35 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
36 SCB, Yrkesregistret 2008 37 Avser antagna (kvar efter tre veckor efter start) för utbildningsintag som pågick 091221. Avser platser för utbildningsintag som påbörjas från och med 100101.
Medicinsk sekreterare/vårdadministratörer och övriga sekrete-rarutbildningar
Under det närmaste året bedöms arbetsmarknaden för läkarsekre terare, här benämnd medicinsk sekreterare, vara i balans i stora delar av landet. Tillgången på arbetskraft stämmer ganska väl med arbetsgivarnas efterfrågan. De regionala skillnaderna är dock relativt stora, och det råder viss brist på läkarsekreterare i en del regioner.35
Enligt uppgift från Läkaresekreterarförbundet råder det brist på så dan kompetens i Skåne och Värmland. Yrket har genomgått föränd ringar under senare tid och kommer enligt Läkarsekreterarförbundet troligtvis att även fortsättningsvis förändras bl.a. beroende på ökade krav på kvalitetssäkring inom vården och utvecklingen av digitala hjälpmedel. Detta stämmer även överens med den bedömning som Arbetsförmedlingens gör.
Enligt SCB:s yrkesregister förväntas cirka 25 procent av de när mare 41 000 som arbetar som läkarsekreterare eller övrig sekreterare att gå i pension inom de närmaste tio åren36.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka.