Hälso- och sjukvård samt Socialt arbete

och omsorg

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående kompetenser inom området Hälso­ och sjukvård samt Socialt arbete och omsorg.62

Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch­ och intresseorga­ nisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbets­ livet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på www.yhmyndigheten.se.

Sammanfattande bedömning

De faktorer som påverkar framtida behov av utbildade inom utbild­ ningsområdet är främst en åldrad befolkning med behov av vård och omsorg, stora pensionsavgångar samt omregleringen av apoteks­ marknaden. Det är framför allt specialistkompetenser med inriktning mot äldreomsorg och apotekstekniker som framstår som de yrkes­ kompetenser där det finns en tydlig ökad efterfrågan.

Beskrivning av utbildningsområdet

Utbildningsutbud

Utbildningsområdet omfattar Hälso­ och sjukvård samt socialt arbete och omsorg. Antalet Ky­ och Yh­utbildningar som pågick någon gång under 2009 var 101 stycken. Utbildningarna var huvudsakligen inriktade mot specialistkompetenser inom vård och omsorg, behand­ lingsassistenter och behandlingspedagoger samt tandsköterskor. Det fanns även ett fåtal utbildningar med inriktning mot farmaci (apoteks tekniker) och optometritekniker.

Totalt fanns det 2009 cirka 4 300 studerande inom detta utbild­ ningsområde. Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 inom utbildningsområdet var 3,9, vilket är något högre jämfört med snittet totalt för alla utbildningsområden (3,8).

62 Utbildningarna är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklaturs inriktning (SUN) och motsvarar delar av inriktning 72 (Hälso­ och sjukvård) och 76 (Socialt arbete och omsorg). SUN är en standard för klassi­ ficering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över befolkningens utbildningsnivå och inriktning.

Examensgraden63 varierar mellan utbildningsområden och mellan olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga examineringsgraden för hela utbildningsområdet Hälso­ och sjukvård mm var cirka 72 procent, vilket är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 procent, för samtliga utbildningar. Troligtvis är antalet studeran­ den som kommer ut på arbetsmarknaden högre än antalet exami­ nerade. I dagsläget har dock myndigheten inga uppgifter om i vilken utsträckning de som inte tar examen ändå får arbete inom det yrke utbildningen avser.

Tandsköterske­ och apoteksteknikerutbildningar bedrivs enbart som Ky/Yh­utbildningar. Tandsköterskeutbildningarna är i huvudsak 1,5 år och flertalet av utbildningarna för apotekstekniker är ettåriga. Utbildningarna finns i mellersta och södra Sverige. Utbildningar med inriktning mot olika specialistkompetenser är både korta och långa. De korta utbildningarna är framför allt de som är inriktade mot äldre­ omsorg eller mot allmän vård och omsorg.

Det finns näraliggande utbildningar som framför allt folkhögskolor bedriver ofta med inriktning mot behandlingsområdet.

Beskrivning av arbetsmarknaden

Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan

Arbetsgivarna inom utbildningsområdet är framför allt kommuner och landsting men det finns även statliga och privata vårdgivare. I och med att de huvudsakliga arbetsgivarna är skattefinansierade är också området känsligt för konjunktursvängningar. Kommunernas och landstingens skatteintäkter påverkas negativt vid lågkonjunktu­ rer, vilket innebär att efterfrågan på den här kategorin av kompeten­ ser också riskerar att minska vid konjunkturnedgångar.

Andra faktorer som påverkar efterfrågan är de omregleringar som har skett inom området. Införandet av ett valfrihetssystem64 kom­ mer troligtvis att leda till ökad konkurrens på dessa marknader samt underlättar för små och medelstora företag att erbjuda tjänster inom dessa områden.65 Om detta även påverkar efterfrågan på de kompe­ tenser som yrkeshögskolan utbildar är dock svårt att bedöma.

Avregleringen av apoteksmonopolet66 kommer att innebära etable­ ringar av fler försäljningsställen. Flera aktörer kommer att finnas på marknaden bl.a. genom den försäljning av verksamheter som ägs av Apoteket AB. Enligt Farmaciförbundet kommer antalet försäljnings­ ställen med fullvärdiga apotek att öka med cirka 700 stycken.

Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar

Enligt SCB beräknas sysselsättningen fram till 2030 öka både inom hälso­ och sjukvården och inom äldreomsorgen, men framförallt inom äldreomsorgen. Det ökade behovet beror på en alltmer åldrad befolkning fram till 2017. Andelen med adekvat utbildning67 varierar mellan olika yrkesgrupper. Högst andel med adekvat utbildning, 93 procent, hade yrkesgruppen hälso­ och sjukvårdsarbete. Andelen med adekvat utbildning var lägst, 68 procent, inom socialsekreterare,

63 Examensgraden är framräknad utifrån den faktiska examensgraden perioden 2008–2009 (antal antagna 2008– 2009/antal examinerade 2008–2009) och har applicerats på antagna och beviljade framtida platser för att beräkna framtida förväntat antal examine­ rade. Antagna är de studerande som är kvar tre veckor efter start.

64 Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till brukaren att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner och landsting när de inför valfrihetssystem för hälsovård­ och socialtjänster. 65 Konkurrensverket – http://www.konkur­ rensverket.se/t/sectionstartpage____4198. aspx samt Konkurrensverket (2008) Fritt val i vård och omsorg

66 Avregleringen av apoteksmonopolet inne­ bär att från den 1 juli 2009 har inte Apoteket AB inte längre ensamrätt att bedriva detalj­ handel med läkemedel till konsument. 67 Med adekvat utbildning menas att den till nivå och inriktning stämmer överens med yrkets krav.

behandlingsassistenter och fritidsledare.68 Samtidigt bör det beaktas att de som förväntas att gå i pension de närmaste tio åren är också de som har en relativt låg utbildningsnivå. Merparten av de som har en anställning inom området och som har en eftergymnasial utbild­ ning, är i åldern 25–54 år. Om, och med vilka kompetenser, arbets­ givarna väljer att kompensera för pensionsavgångar är dock inte helt lätt att bedöma.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att detta är ett område där arbetskraft kommer att efterfrågas i framtiden, och där generations­ växlingen kommer att bli synlig i stora delar av landet.

Antalet arbetslösa inom hälso­ och sjukvård samt socialt arbete har det senaste året ökat med dryga 20 procent.69 Samtidigt finns det en betydande variation mellan de olika yrkeskompetenserna. T.ex. har antalet arbetslösa med en gymnasial utbildning inom området Tandvård minskat. Troligtvis är det gruppen tandsköterskor som står för denna minskning i och med att tidigare tandsköterskeutbildningar klassades som gymnasiala.

Examinerades sysselsättning och etableringsgrad

Myndighetens studie av examinerades sysselsättning året efter avslutad utbildning70 visar att examinerade från utbildningar inom hälso­ och sjukvård samt socialt arbete i mycket hög utsträckning fått arbete efter examen och även fått arbete helt eller delvis inom ut­ bildningens område. Resultaten tyder på att det finns en efterfrågan på personer med eftergymnasial yrkesutbildning inom omsorgs­ och omvårdnadsområdet. Av de totalt 13 undersökta utbildningsom­ rådena hamnar hälso­ och sjukvårdsområdet på andra plats med drygt åtta av tio som hade ett arbete inom ett år efter examen. Dessa resultat är snarlika jämfört med undersökningen som genomfördes 2008. Detta återspeglas dock inte i samma utsträckning när det gäl­ ler etableringsgraden.71 En uppföljning av examinerades etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen för dem som examinerades 2002 respektive 2003 visar att examinerade från detta utbildnings­ område hamnar på femte plats, av totalt elva utbildningsområden.72

Detta kan troligen förklaras av att yrken inom detta område är låglöne yrken och att deltidsanställningar förekommer i högre omfatt­ ning än inom andra yrkesområden.

Arbetslivets efterfrågan på kompetens

och bedömning av framtida

utbildningsbehov

Specialistkompetenser inom vård och omsorg

Antalet anställda inom yrkesgruppen undersköterskor73 är cirka 167 000 personer. Av dessa hade närmare 87 procent en högsta ut­ bildning på gymnasial nivå och cirka tio procent en eftergymnasial utbildning. Andelen 55–64 år är dryga 20 procent vilket innebär att cirka 35 000 beräknas gå i pension inom tio år. 74

68 SCB (2010) Länens arbetsmarknad – befolk­ ning, näringsliv, yrken och framtida pensions­ avgångar

69 Arbetsförmedlingen (2010), Arbetslöshets­ statistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildnings­ områden, SUN 3­siffernivå.

70 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Ky­studerandes sysselsättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008.

71 En person klassas som etablerad på arbets­ marknaden om denne under 2006 hade en ar­ betsinkomst som översteg 175 400 kronor, var sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsätt­ ningsregister, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknads­ politiska åtgärder samt inte var definierad som studerande.

72 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2009) På längre sikt – KY­studenter på arbets­ marknaden Etablering på arbetsmarknaden för KY­studenter tre år efter examen

73 Avser Svensk standard för yrkesklassifice­ ring (SSYK) 3152

När det gäller undersköterskor bedömer Arbetsförmedlingen att den rådande ekonomiska situationen drabbar undersköterskornas arbetsmarknad och under det kommande året bedöms konkurrensen om jobben bli hård, i synnerhet för dem som har liten erfarenhet från yrket. Dock bedömer Arbetsförmedlingen att behovet av att rekrytera undersköterskor kommer att öka successivt under de kommande tio åren genom ett ökat behov av undersköterskor inom äldreomsorgen. Dessutom kommer det att ske stora pensionsavgångar inom yrket. Tillgången på utbildade undersköterskor bedöms inte bli tillräcklig eftersom alltför få väljer att utbilda sig till yrket. Arbetsförmedlingens bedömning är att utbildade undersköterskor har goda möjligheter till arbete på fem till tio års sikt.75

På kort sikt bedöms efterfrågan på ovanstående yrkesgrupper inte öka nämnvärt. På längre sikt bedöms efterfrågan öka, dels med hän­ syn till den ökade andel äldre som förväntas fram till 2017 dels med anledning av de stora pensionsavgångarna bland yrkesgrupperna.

Utbildningsvolymen minskar betydligt efter 2011 eftersom en stor del av utbildningarna är kortare än två år.

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen bör öka inom området, framförallt när det gäller inriktning mot äldreomsorg.

Social omsorg och socialt arbete – behandlingsassistenter och behandlingspedagoger

Antalet anställda inom yrkesgruppen behandlingsassistenter och behandlingspedagoger76, uppgick 2008 till dryga 17 000 personer. Av dessa hade drygt 60 procent en eftergymnasial utbildning (kortare el­ ler längre än 3 år). Totalt inom yrkesgruppen var det 17 procent som var i åldern 55–64 år.77 I föregående års ansökningsomgång valde myndigheten att minska den totala utbildningskapaciteten inom detta område något.

Arbetsförmedlingens bedömning är att det i stora delar av landet råder överskott på behandlingsassistenter, men att det finns regio­ nala skillnader. Dessa verkar dock minska. Behandlingsassistenter är oftast anställda inom offentlig sektor, och deras arbetsmarknad påverkas av vilka satsningar kommunerna väljer att göra inom det sociala området. Minskade kommunala skatteintäkter kan medföra besparingar i verksamheterna och kommunerna kan därför vara för­ siktiga med att anställa personal. Arbetsförmedlingens bedömning är därför att arbetsmarknaden kan komma att ytterligare försvagas för yrkesgruppen. Behandlingsassistenter med högskoleutbildning har ett mer gynnsamt läge på arbetsmarknaden.78

Inom den här yrkesgruppen kommer pensionsavgångarna inte att vara lika stora som för övriga yrkesgrupper inom utbildningsområdet. På kort sikt bedöms efterfrågan på dessa yrkesgrupper försvagas något. På längre sikt behövs en viss kompensation för framtida pen­ sionsavgångar. I och med att många av de som arbetar som behand­ lingsassistenter är beroende av den offentliga sektorns satsningar är

75 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ Yrken A–Ö

76 SSYK 3461

Statens institutionsstyrelse, SiS, har verksamheter över hela lan­ det och har cirka 2 000 årsanställda i befattningen behandlings­ assistenter. Enligt SiS har de ett stort intresse tillika behov av medar­ betare med 2­årig eftergymnasial utbildning som inte är högskola.

Enligt SiS utgör yrkeshögskoleutbildningarna viktiga komplement till de i övrigt allt starkare kraven på akademisk kunskap. SiS har idag svårigheter att rekrytera utbildade behandlingsassistenter på många mindre orter varför yrkeshögskoleutbildningarna bedöms viktiga även i framtiden.

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka.

Tandsköterskor

Enligt Arbetsförmedlingen bedöms efterfrågan på tandsköterskor i stort sett vara oförändrad under det närmaste året. Det kommande året (2011) väntas ingen större förändring, men regionala skillna­ der förekommer. På fem till tio års sikt väntas tandsköterskor ha medelgoda möjligheter till arbete bland annat beroende av de stora pensionsavgångarna.79 Enligt en undersökning av Svenskt näringsliv bland föreningens medlemsföretag anger vårdföretagen att de har haft tydliga svårigheter med att hitta bl.a. tandsköterskor.80

Pensionsavgångarna för tandsköterskor förväntas bli betydligt större jämfört med övriga yrkesgrupper, tre av tio anställda förväntas gå i pension inom tio år.81

På kort sikt bedöms efterfrågan i stort inte förändras. På längre sikt bedöms efterfrågan öka beroende på stora pensionsavgångar. Huvuddelen av tandsköterskeutbildningarna är 1,5 åriga och finns framför allt i mellersta och södra Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.

Farmaciutbildning – Apotekstekniker

Arbetsförmedlingens bedömning är att omregleringen av apoteks­ marknaden sannolikt kommer att påverka behovet av apotekstekni­ ker. Under 2010 kommer nya aktörer att etablera sin verksamhet på många platser i Sverige. Befintliga apotek byter ägare och helt nya öppnas. Både Apoteket AB och Farmaciförbundet gör bedömningen att behovet av apotekstekniker kommer att öka. Det beror dels på omregleringen, dels på att många apotekstekniker går i pension un­ der 2011 och 2012.82 Enligt Farmaciförbundet finns en stor oro för att det ska uppstå brist på apotekstekniker det närmaste året i och med att ett stort antal nya försäljningsställen etableras som fullvärdiga apotek.

På kort sikt bedöms efterfrågan på apotekstekniker öka dels med hänsyn till den avreglering som skedde 2009, dels med tanke på den pensionsavgång som förväntas de närmaste två åren. Även på längre sikt bedöms efterfrågan öka beroende på pensionsavgångar.

79 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

80 Svenskt näringsliv (2010) Att söka men inte finna – Svenskt näringslivs rekryterings­ enkät 2010 del 1

81 SCB, Yrkesregistret 2008

82 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen bör öka.

Utbildningsområde Hälso- och sjukvård