Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och be dömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot ned anstående kompetenser inom området Friskvård och kroppsvård.38
Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch och intresseorga nisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbets livet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån två dimensioner, befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i sepa rat bilaga på www.yhmyndigheten.se.
Sammanfattande bedömning
Arbetsmarknaden för den här kategorin av tjänster är till vissa delar mycket känslig för konjunktursvängningar. Diversifieringen i utbild ningsutbudet är stor och olika utbildningar kan utifrån helt olika kun skapsnivåer anses förbereda för samma yrkesroll. Andelen anställda inom relevanta yrkesgrupper har en låg andel äldre, cirka 10 procent är i åldern 55–64 år. Enligt Arbetsförmedlingen har inte efterfrågan på arbetsmarknaden ökat lika mycket som utbildningsvolymen inom hälsoutvecklingsområdet. I Sverige som helhet förblir därför kon kurrensen om jobben hård under det kommande året. De regionala skillnaderna kan dock bli stora.
Beskrivning av utbildningsområdet
Utbildningsutbud
Utbildningsområdet är ett av de mindre utbildningsområdena volym mässigt. Ky/Yhutbildningarna har inriktningar mot hälsoutvecklare/ hälsovägledare/friskvårdskonsulent, bad och spa, samt hudterapeut. Under 2009 pågick 17 utbildningar och antalet studerande var dryga 1 000 stycken. Utbildningarna har en ojämn könsfördelning, cirka 86 procent av de studerande är kvinnor. Störst andel studerande har utbildningar med inriktning mot idrott och friskvård (där hälsout vecklare och liknande samt badmästare återfinns), medan en mindre del gick en utbildning mot hår och skönhetsvård (där hudterapeu tutbildningarna återfinns). I den förstnämnda inriktningen finns ett mindre antal pågående utbildningar, badmästare och liknande, som
38 Motsvarar Svensk utbildningsnomenkla turs (SUN) inriktning 813 (Idrott och friskvård) och 815 (Annan utbildning inom hår och skönhetsvård). SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över be folkningens utbildningsnivå och inriktning.
är korta (mindre än två år) medan utbildningsinriktningen mot hår och skönhetsvård enbart består av utbildningar som är tvååriga. Den genomsnittliga examineringsgraden39 för hela utbildningsområdet är 78 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga examine ringsgraden, 66 procent, för samtliga utbildningsområden.
Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 inom utbild ningsområdet var 5,3, vilket är betydligt högre jämfört med snittet totalt för alla utbildningsområden (3,8).
Intresset för den här typen av utbildningar har ökat betydligt det senaste decenniet. Det har lett till en påtaglig ökning av antalet ut bildningsplatser såväl på gymnasial nivå, främst folkhögskoleutbild ningar, som på högskolenivå.
Gränserna mellan utbildningar med inriktning mot hälsoutvecklare mm inom Ky/Yh och inom högskolan är otydliga och kompliceras av att högskolorna också erbjuder en mängd utbildningar med prak tisk inriktning. Även många folkhögskolor erbjuder utbildningar och kurser inom området. Flertalet av dem är på gymnasial nivå men det finns också eftergymnasiala kurser med inriktning mot hälsa. Hud och spaterapeututbildning finns även hos privata anordnare där den studerande får betala utbildningen.
Beskrivning av arbetsmarknaden
Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan
Arbetsmarknaden för den här kategorin av tjänster är till vissa delar mycket känslig för konjunktursvängningar. Diversifieringen i utbild ningsutbudet är stor och olika utbildningar kan utifrån helt olika kun skapsnivåer anses förbereda för samma yrkesroll. Enligt kontakter med företrädare för Friskvårdsföretagen40 pågår ett arbete med att kvalitetssäkra yrket personlig tränare. I framtida certifiering av före tag kommer endast de vars personal har genomgått en ackrediterad utbildning via en oberoende tredje part att godkännas.
Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar
Antalet anställda, 16–64 år, inom ovanstående yrkesgrupper uppgår totalt till dryga 23 000. Antalet arbetslösa med utbildning inom idrott och friskvård uppgick i mars 2010 till 289 personer, vilket motsvarar en ökning med 18,4 procent mellan mars 2009 och mars 2010. Antalet arbetslösa som hade en utbildning inom området Hår och skönhetsvård ökade under samma period med 11, 5 procent och uppgick i mars 2010 till 388 personer.41
Andelen i åldersgruppen 55–64 år, av de som är anställda inom yrkesgruppen fritidsledare m.fl.,42 uppgick 2008 till 11 procent. Över vägande delen av de som arbetar inom denna yrkesgrupp var mellan 30–54 år och 44 procent av samtliga anställda hade som högsta utbildningnivå en eftergymnasial utbildning.
För yrkesgruppen frisörer, hudterapeuter m.fl. var endast 9 pro cent i åldern 55–64 år och cirka 87 procent av samtliga anställda hade en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.
39 Examensgraden är framräknad utifrån den faktiska examensgraden perioden 2008–2009 (antal antagna 2008– 2009/antal examinerade 2008–2009) och har applicerats på antagna och beviljade framtida platser för att beräkna framtida förväntat antal examine rade. Antagna är de studerande som är kvar tre veckor efter start.
40 Friskvårdsföretagen är en fristående branschorganisation
41 Arbetsförmedlingen (2010), Arbetslöshets statistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildnings områden, SUN 3siffernivå.
42 Friskvårdskonsulenter, hälsoutvecklare m.fl. återfinns under yrkesgruppen Fritid sledare m.fl. enligt Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK 3462)
Examinerades sysselsättning och etableringsgrad
Myndighetens studie av examinerades sysselsättning året efter av slutad utbildning43 visar att 74 procent av de som examinerades 2008 från utbildningar inom Friskvård och kroppsvård hade arbete och 8 procent drev eget företag. Samtidigt visar den studien att examine rade inom det här utbildningsområdet tycks ha svårt att få ett arbete som motsvarar utbildningens inriktning. Endast hälften av de exami nerade hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med deras utbildning. En uppföljning av examinerades etablering44
på arbetsmarknaden tre år efter examen visar att den här gruppen har en svag ställning på arbetsmarknaden. Endast dryga 40 procent av samtliga hade en inkomst som motsvarade kriteriet för att vara etablerad på arbetsmarknad.45
Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av fram-tida utbildningsbehov
Enligt Arbetsförmedlingen har inte efterfrågan på arbetsmarknaden ökat lika mycket som utbildningsvolymen inom hälsoutvecklingsom rådet. I Sverige som helhet förblir därför konkurrensen om jobben hård under det kommande året.46
Arbetsförmedlingens bedömning när det gäller hudterapeuter och massörer är att det utbildas fler hudterapeuter än vad arbetsmarkna den efterfrågar. Även om antalet behandlings och Spaanläggningar blivit fler de senaste åren råder det överskott på den här typen av kompetenser. Arbetslösheten har legat på en högre nivå än genom snittet för samtliga yrken. Arbetsmarknaden har också det senaste året påverkats av en dämpad privat konsumtion och konkurrensen om de lediga jobben bedöms bli fortsatt hård. De regionala skillna derna blir dock stora. Hårdast konkurrens om jobben är i södra och mellersta Sverige. De flesta hudterapeuter arbetar som egna företa gare, även om det sker en förändring mot fler anställningar i bran schen.47 Enligt UHR (Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger) har dock Spahotellen idag problem med att rekrytera personer med tillräckliga kvalifikationer.
I föregående års ansökningsomgång valde myndigheten att satsa på utbildningar med tydliga yrkesroller, som visat goda resultat och har stark uppbackning från branschen. Resultatet av den ansök ningsomgången innebar en viss minskning av utbildningsbeståndet.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inom utbildningsområ-det inte bör öka.
43 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes syssel sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008.
44 En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden om denne under 2006 hade en arbetsinkomst som översteg 175 400 kronor, var sysselsatt enligt sysselsätt ningsregistrets definition, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte var definierad som studerande.
45 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbild ning (2009) – På längre sikt – KYstudenter på arbetsmarknaden – Etablering på ar betsmarknaden för KYstudenter tre år efter examen
46 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ Yrken A–Ö
47 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ Yrken A–Ö