• No results found

Samhällsbyggnad och byggteknik

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående kompetenser inom området Samhällsbyggnad och byggteknik194.

Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch­ och intresseorga­ nisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbets­ livet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på www.yhmyndigheten.se.

Sammanfattande bedömning

Samhällsbyggnadssektorn påverkas starkt av konjunkturen. När den nu börjar vända uppåt ökar också byggandet och därmed efterfrågan på personal. Stora planerade bygg­ och infrastrukturprojekt gör att efterfrågan bör finnas, framförallt på anläggningsarbete för väg och järnväg. Det ökande behovet av renovering, om­ och tillbyggnad av byggnader innebär att utbildade inom detta område bör efterfrågas. Pensionsavgångarna kommer att påverka byggsektorn. Bl. a. bör det bli efterfrågan på fastighetsskötare/fastighetstekniker.

Beskrivning av utbildningsområdet

Utbildningsutbud

Utbildningsområdet omfattar Samhällsbyggnad och byggteknik. An­ talet Ky­ och Yh­utbildningar som pågick någon gång under 2009 var 66 stycken. Utbildningarna var inriktade mot

• Samhällsbyggnad och byggnadsteknik195, allmän inriktning , med utbildningar till arbete med GIS­system

• Byggnadsteknik och anläggningsteknik196 med utbildningar till bl.a. byggproduktionsledare, CAD­konstruktör, installationsingenjör, järnvägsprojektör, VVS­projektör och anläggningsingenjör, byg­ gingenjör, 3D­konstruktör, industrirörmontör, anläggningsdykare, drifttekniker, fastighetsingenjör, hisstekniker och lantmäteritekniker

194 Motsvarar Svensk utbildningsnomenkla­ turs (SUN) inriktning 58. SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över befolkningens utbildningsnivå och inriktning. 195 Motsvarar SUN inriktning 580 196 Motsvarar SUN inriktning 582

• Samhällsbyggnad och byggnadsteknik197, övrig/ospec. inriktning med utbildningar till Järnvägstekniker inom ban­, kontaktlednings­ eller signalteknik

Merparten av utbildningarna var inriktade mot Byggnadsteknik och anläggningsteknik198. Utbildningsområdet omfattar ca 7,5 procent av utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan.

Totalt fanns det 2009 cirka 3 200 studerande inom detta utbild­ ningsområde. Examensgraden199 varierar mellan utbildnings områden och mellan olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga exa­ mensgraden för hela utbildningsområdet var cirka 62 procent, vilket är något lägre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 pro­ cent, för samtliga utbildningar.

Näraliggande utbildningsformer

Det finns näraliggande utbildningsformer på gymnasial nivå genom bygg­ och anläggningsprogrammet med inriktningar mot anlägg­ ningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri och plåtsla­ geri samt teknikprogrammet med inriktningar mot samhällsbyggande och miljö. Det finns också näraliggande utbildningar inom högskolan i utbildningar till t.ex. byggingenjör, byggarbetsledare och olika inrikt­ ningar inom högskoleingenjörsprogrammen200.

Ett förslag finns också om att ett fjärde tekniskt år ska införas i gymnasieskolan redan från 2012, vilket innebär att de första gymna­ sieingenjörerna kommer ut på arbetsmarknaden 2015.201 Yrkeshög­ skoleutbildningarna har fyllt en viktig funktion för samhällsbyggnads­ sektorn och det kompetensglapp som blivit inom samhällsbyggnad och byggteknik i och med införandet av högskoleingenjörsutbildning och borttagandet av fyra årig teknisk utbildning, framförallt när det gäller att tillgodose kompetensbehovet av produktionsledare inom bygg­ anläggnings­ och installationsbranschen. När det fjärde året kommer tillbaka kan detta komma att förändras.

Beskrivning av arbetsmarknaden

Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 2010, visar att byggindustrin kommer att få betydande tillväxt i såväl orderingång som produktionsvolym jämfört med första kvartalet 2010. Kapacitetsutnyttjandet har stigit ytterligare och ligger nu på närmare 80 procent. Sysselsättningen har upphört att minska och industrin räknar med fortsatt god order­ och produktionstillväxt.202

En ny plan­ och bygglag (PBL) föreslås ersätta den nuvarande lagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL) och föreslås träda i kraft den 2 maj 2010. Den nya lagen innebär att plan­ och bygglovsprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det införs också nya bestämmelser som gör att miljö­ och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Enligt lagförslaget ska den nya lagen träda i kraft den 2 maj 2011.203

197 Motsvarar SUN inriktning 589 198 Inriktningen omfattar utbildningar inriktade mot att konstruera, producera samt underhålla hus och alla andra sorters byggobjekt, såsom dammar, hamnar, vägar, järnvägar, reningsverk, vatten­ och avlopps­ system m.m.

199 Examensgraden är framräknad utifrån den faktiska examensgraden perioden 2008–2009 (antal antagna 2008–2009/antal examinerade 2008–2009) och har applicerats på antagna och beviljade framtida platser för att beräkna framtida förväntat antal examine­ rade. Antagna är de studerande som är kvar tre veckor efter start.

200 Inriktningar mot byggnadsteknik, berg­ och anläggningsteknik och byggteknik med arkitektur 201 Utbildningsdepartementet – http://www. regeringen.se/sb/d/7176/a/140853/from­ department/7176/pressitem/140853?utm_ source=Regeringskansliet&utm_ medium=RSS&utm_campaign=Nyheter%20 fr%C3%A5n%20regeringen.se#anc140853 202 Konjunkturinstitutet (2010) Konjunktur­ barometern Företag och hushåll April 2010 203 Miljödepartementet – http://www.reger­ ingen.se/sb/d/3358

Chalmers, KTH och Luleå Tekniska universitet får 18 miljoner för att utveckla tunnelbyggandet. 2010–2012 kommer åtta utvecklingspro­ jekt att genomföras på de tre universiteten. Några av målen är bättre planering av tunnelbyggen, snabbare och billigare byggmetoder, mindre buller och miljökonsekvenser. Projekten finansieras av forsk­ ningsrådet Formas och BeFo – Stiftelsen för bergteknisk forskning.204

Utbildningsdepartementet föreslog i mars 2010 att ett fjärde tekniskt år, som leder till en gymnasieingenjörsexamen, ska införas i gymnasieskolan. De första gymnasieingenjörerna kan lämna den nya gymnasieskolan tidigast våren 2015. De elever som nu går i årskurs två på gymnasiets teknikprogram kommer att erbjudas ett extra år på gymnasiet, T4, för att kunna bli gymnasieingenjörer. Försöksverk­ samheten föreslås pågå till 2014, när de första eleverna går ut från det nya gymnasiet.205

Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar

Antalet anställda inom byggindustrin har ökat mellan åren 2005 och 2009, men mellan åren 2008–2009 har antalet anställda legat på un­ gefär samma nivå.206 Byggverksamheten har drabbats hårt av finans­ krisen och lågkonjunkturen. Detta har påverkat efterfrågan på bygg­ nadsarbetare. Antalet sysselsatta minskade, de lediga jobben blev färre och arbetslösheten steg snabbt. Det ser ut som att trenden har vänt och försämringen har bromsat in. Låga räntor, köpstarka hus­ håll, ROT­avdrag och statliga infrastruktursatsningar är faktorer som stimulerar byggandet och därmed också efterfrågan på arbetskraft.207 Det ökande behovet av Renovering­, om och tillbyggnad av byggna­ der innebär att det också behövs utbildade inom detta område. Inom gymnasieskolan är utbildningarna inriktade mot nyproduktion. Enligt Sveriges byggindustrier behövs utbildningar som t.ex. inriktas mot renoveringsmetoder, breddning till näraliggande yrken, hyresgästbe­ mötande samt säkerhets­ och hälsofrågor. På några års sikt bedö­ mer Arbetsförmedlingen att efterfrågan på arbetskraft kommer att öka till följd av ökade bygg­ och anläggningsinvesteringar samtidigt som stora pensionsavgångar är att vänta inom flera yrken.208

Enligt Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben? är det fortfarande god efterfrågan från arbetsmarknaden på civilingenjörer inom bygg och anläggning samt elkraft. Det samma gäller för VVS­ ingenjörer.209 Enligt Byggnadsindustrins yrkesnämnd kommer Byggin­ dustrin att behöva rekrytera 70–95 000 personer på 5–10 års sikt.210

Enligt undersökningen Uppföljning av Ky-studerandes syssel-sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008 verkar studerande inom Samhällsbyggnad och byggteknik ha goda förut­ sättningar på arbetsmarknaden trots konjunkturnedgången.211

Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 2010, visar att byggindustrin nu är på väg uppåt då den nu har en ökan­ de orderingång för första gången på två år. Såväl byggande som syssel­ sättning har blivit mer stabilt. Byggindustrin räknar med att byggandet stiger under innevarande kvartal och att antalet anställda väntas öka.212

204 Byggvärlden – http://www.byggvarlden. se/nyheter/byggprojekt/article143889.ece 205 Utbildningsdepartementet – http://www. regeringen.se/sb/d/12473/a/140839 Utbildningsdepartementet – http://www. regeringen.se/sb/d/12473/a/140839 206 SCB, Kortperiodisk sysselsättningssta­ tistik (KS)

207 Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben?

208 Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben?

209 Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben?

210 Byggnadsindustrins yrkesnämnd – http://www.byn.se/byn/yrken­i­branschen/ kort­om­branschen/default.asp

211 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Ky­studerandes syssel­ sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008.

212 Konjunkturinstitutet (2010) Konjunktur­ barometern Företag och hushåll April 2010

Enligt Boverkets senaste rapport Boverkets indikatorer förväntas an­ talet påbörjade bostäder att öka med 50 procent från 2009 till 2011. Detta antal var under 2009 det lägsta på 11 år. En ökad efterfrågan på nya småhus och bostadsrätter gör att bostadsbyggandet nu vänder uppåt.213 Detta medför också att arbetsmarknaden blir ljusare inom byggbranschen.214

Arbetslösheten inom Samhällsbyggnad och byggteknik hade minskat med 2,9 procent i mars 2010 jämfört med samma period föregående år. Störst minskning är det inom byggnads­ och an­ läggningsteknik som minskar med 603 personer eller 7,6 procent. Området som hade den största ökningen var Samhällsbyggnad och arkitektur som hade ökat med 12,1 procent eller 51 personer.215

Examinerades sysselsättning och etableringsgrad

88 procent av dem som examinerats från Ky­utbildning hade arbete inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa hade 92 procent ett arbete som helt eller delvis motsvarade utbildningsområdet. 73 procent av dem som fick ett arbete hade redan ett arbete när utbild­ ningen avslutades. 67 procent av de examinerade ansåg att arbetet motsvarade utbildningsnivån på utbildningen.216

78 procent av dem som examinerades 2003 inom Samhällsbygg­ nad och byggteknik var etablerade217 på arbetsmarknaden efter tre år och var ett av de områden som hade högst andel etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen.218

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av fram-tida utbildningsbehov

Byggnadsteknik och anläggningsteknik

Utbildningsområdet leder till yrken såsom bl. a. byggnadsingenjör, byggtekniker, anläggningsingenjör, byggsamordnare, CAD­konstruk­ tör, 3D­konstruktör. järnvägsprojektör, anläggningsdykare, VVS­pro­ jektör, fastighetstekniker och hisstekniker. Dessa yrkesbenämningar hamnar inom yrkena Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, Elin-genjörer och eltekniker, KartinElin-genjörer, Anläggningsarbetare, VVS-montörer, Fastighetsskötare, Dykare, Elmontörer och elreparatörer, Tele- och elektronikoperatörer.219

I yrket Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker fanns 21 600 anställda 2008. Den största andelen, 43 procent, hade gymnasial utbildning medan 28 procent hade en eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år och 22 procent hade en längre eftergymnasial utbildning. I åldersgruppen 55–64 år fanns nästan en fjärdedel av de anställda.220

I yrket Elingenjörer och eltekniker fanns ca 8 400 anställda 2008. Andelen anställda med gymnasial utbildning var 50 procent medan andelen med eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år var 30 procent. 16 procent av de anställda hade längre efter­ gymnasial utbildning. I åldersgruppen 55–64 år fanns 14 procent av de anställda.221 Antalet arbetslösa ökade kraftigt under 2009.

213 Boverket (2010) Boverkets indiktatorer mars 2010

214 Boverket (2010) Boverkets indiktatorer mars 2010

215 Arbetsförmedlingen (2010), Arbets­ löshetsstatistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, SUN 3­siffernivå. 216 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Ky­studerandes syssel­ sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008.

217 En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden om denne under 2006 hade en arbetsinkomst som översteg 175 400 kronor, var sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsättningsregister, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte var definierad som studerande. 218 Myndigheten för kvalificerad yrkes­ utbildning (2009) – På längre sikt – KY­ studenter på arbetsmarknaden – Etablering på arbetsmarknaden för KY­studenter tre år efter examen

219 Motsvarar Svensk standard för yrkes­ klassificering (SSYK) 3112­3113, 3118, 7124, 7135, 7137, 7216, 7241 och 7242.

220 SCB, Yrkesregistret 2008 221 SCB, Yrkesregistret 2008

Arbetsförmedlingen bedömer dock att arbetsmarknaden kommer att vara ganska god på ett års sikt. På fem till tio års sikt väntas arbets­ marknaden för yrket bli god till följd av stora pensionsavgångar och alltför låga utbildningsvolymer.222

Det fanns ca 2 600 anställda inom yrket Kartingenjörer 2008. Andelen anställda med gymnasial utbildning var den största grup­ pen och stod för 53 procent av de anställda. 20 procent hade kortare eftergymnasial utbildning och 19 procent hade längre eftergymnasial utbildning. I yrket är 44 procent i åldersgruppen 55–64 år. Gruppen 60–64 år var 22 procent.223 Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har arbetsmarknaden försvagats under 2009 p.g.a konjunkturen. Arbetslösheten kommer att fortsätta att vara högre än normalt under 2010, men på 5–10 års sikt bedöms möjligheterna till arbete vara medelgoda.224 Enligt Lantmäteriet är kartingenjörer anställningsbara hos dem endast då de har en högskoleutbildning.

I yrket Anläggningsarbetare fanns 15 000 anställda 2008. 67 pro­ cent av dem hade en gymnasial utbildning medan endast fyra pro­ cent hade en eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år och en procent hade eftergymnasial utbildning som var längre än tre år. Åldersgruppen 55–64 år stod för 23 procent av de anställda. I grup­ pen 60–64 år fanns 11 procent av de anställda.225 Det kommer att be­ hövas arbetskraft vid stora väg­ och järnvägsprojekt.226 Det kommer därför efterfrågas kompetens inom anläggning som inriktas mot roller inom väg­ respektive järnvägsrelaterad verksamhet227. På ett års sikt kommer arbetsmarknaden att förbättras, framförallt i storstadsregio­ nerna. På 5–10 års sikt förväntas möjligheterna till arbete vara goda då det utbildas för få i förhållande till arbetsgivarnas behov.228

I yrket VVS-montörer fanns ca 17 000 anställda 2008. Gymnasial utbildning var vanligast och utgjorde 79 procent av de anställda med­ an anställda med kortare eftergymnasial utbildning endast var fyra procent. Anställda i åldern 55–64 år var 17 procent av de anställda.229 Efterfrågan på VVS­montörer har minskat till följd av konjunkturen. Lediga jobb har blivit färre och arbetslösheten har stigit. Under 2010 förväntas konjunkturen vända uppåt, vilket medför att det ljusnar på arbetsmarknaden för yrket. Det finns goda möjligheter att få jobb inom yrket på 5–10 års sikt.230

I yrket Fastighetsskötare fanns ca 37 000 anställda 2008. 64 procent av de anställda hade gymnasial utbildning. Sex procent hade eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år. Gruppen 55–64 år stod för 32 procent av de anställda. Läggs gruppen 50–64 år till blir andelen nästan 50 procent av de anställda. 231 Yrket påverkas inte lika märkbart av konjunkturen som andra yrken inom byggbranschen. Kompetenskraven inom yrket har blivit högre och mer avancerade, vilket bl.a. får till följd att de yrkesverksamma sköter fler fastigheter och att rekryteringsbehovet kan komma att minska.232

I yrket Dykare (Anläggningsdykare) fanns 170 anställda 2008. Utbildningsnivån är till största delen gymnasial då 66 procent av de anställda hade den nivån 2008. 17 procent av de anställda hade eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år. Gruppen 55–64

222 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 223 SCB, Yrkesregistret 2008 224 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 225 SCB, Yrkesregistret 2008 226 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 227 Sveriges byggindustrier 228 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 229 SCB, Yrkesregistret 2008 230 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 231 SCB, Yrkesregistret 2008 232 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö

år utgjorde endast 7 procent av de anställda medan gruppen 16–34 år var 41 procent.233

I yrket Elmontörer och elreparatörer fanns ca 16 500 anställda 2008. Av de anställda var 76 procent utbildade på gymnasial nivå. Förgymnasial och kortare eftergymnasial utbildning stod för ca 11 procent vardera. Åldersgruppen 55–64 år utgjordes av 19 procent. Arbetslösheten ligger på den genomsnittliga nivån för arbetslösheten i Sverige. Under 2010 förväntas konkurrensen om jobben att öka då elmontörer kommer att efterfrågas i mindre omfattning än tidigare. Stora pensionsavgångar tillsammans med ökade investeringar väntas leda till ökad efterfrågan inom några år och på 5–10 års sikt förväntas det finnas goda möjligheter till arbete.234

Inom yrket Tele­ och elektronikoperatörer fanns ca 12 500 an­ ställda 2008. Två tredjedelar av de anställda i yrket 2008 hade gymnasial utbildning. 11 procent hade eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år. Åldersgruppen 55–64 år var 22 procent av de anställda medan åldersgruppen Gruppen 50–54 år var 12 procent, vilket innebär att pensionsavgångar på ca 34 procent kan väntas de kommande 10–15 åren. Enligt Arbetsförmedlingen kommer ingenjörer inom elektronik och teleteknik att minska något under det kommande året och arbetslösheten kommer att fortsätta vara hög men till följd av pensionsavgångarna väntas arbetsmarknaden bli god på 5–10 års sikt.235

Arbetsmarknaden för yrken såsom Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, Elingenjörer och eltekniker, Kartingenjörer, An­ läggningsarbetare, VVS­montörer, Fastighetsskötare, Elmontörer och elreparatörer, Tele­ och elektronikoperatörer förväntas bli god på 5–10 års sikt då dessa yrken kommer att påverkas av stora pensions­ avgångar.236 Av dessa yrken är det är Kartingenjörer och Fastighets­ skötare som har störst pensionsavgångar på 5–10 års sikt. 237

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka inom inrikt-ningarna VVS, anläggningsarbete (betong- anläggnings- och vägarbete) samt utbildningar inriktade mot ombyggnationer, fastighetsteknik och järnvägsteknik. Inom övriga inriktningar bedömer myndigheten att volymen inte bör öka.

233 SCB, Yrkesregistret 2008 234 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 235 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 236 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 237 SCB, Yrkesregistret 2008

Utbildningsområde Samhällsbyggnad