fiske
Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och be dömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot ned anstående kompetenser inom området Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske132.
Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB samt rapporter från och kontakter med bransch och intresseorga nisationer. Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbets livet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på www.yhmyndigheten.se.
Sammanfattande bedömning
De faktorer som påverkar framtida behov av utbildade inom utbild ningsområdet är främst strukturomvandlingen och efterfrågan på de gröna näringarna. Pensionsavgångarna kommer att vara stora men branschen bedöms inte påverkas i någon stor utsträckning då strukturomvandlingen och ny teknik gör att alla personer inte ersätts. Inom lantbruk och skog finns numera möjligheten att producera bio logiskt bränsle.
Beskrivning av utbildningsområdet
Utbildningsutbud
Utbildningsområdet omfattar lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske. Antalet Ky och Yhutbildningar som pågick någon gång under 2009 var 52 stycken. Utbildningarna var inriktade mot
• Lantbruk133 med utbildningar till bl. a. Driftledare, gårdsmästare, agrotekniker, biodlare, ridinstruktör, unghästutbildare och travhäst skötare.
• Trädgård134 med utbildningar till bl.a. trädgårdsmästare och träd gårdsanläggare
• Skog135 med utbildningar till bl.a. skogsmaskinförare och skogs brukstekniker
• Djursjukvård136 med utbildning till djursjukvårdare
132 Motsvarar Svensk utbildningsnomen klaturs (SUN) inriktning inriktningar 62 och 64. SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och används i den officiella statistiken över befolkningens utbildningsnivå och inriktning. 133 Motsvarar SUN inriktning 621 134 Motsvarar SUN inriktning 622 135 Motsvarar SUN inriktning 623 136 Motsvarar SUN inriktning 640x
Merparten av utbildningarna var inriktade mot utbildningar inriktade mot hästhållning137. Utbildningsområdet Lantbruk, djurvård, trädgård skog och fiske omfattar ca sex procent av utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan.
I den senaste ansökningsomgången beviljades utbildningar till skogsmaskinförare, trädgårdsmästare, arborist och fiskodlare. Dess utom beviljades utbildningar till driftledare i lantbruk och utemiljö, en ny utbildning till kusk samt en ny utbildning mot företagande i hund branschen.
Totalt fanns det 2009 cirka 1 650 studerande inom detta utbild ningsområde. Examensgraden varierar mellan utbildningsområden och mellan olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga exa mensgraden för hela utbildningsområdet var cirka 71 procent, vilket är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 procent, för samtliga utbildningar. Högst var examensgraden för utbildning med inriktning mot skogsbruk, som var 95 procent. Lägst var exa mensgraden för utbildning med inriktning mot djurvård, som var 46 procent.
Det finns näraliggande utbildningsformer på såväl gymnasial nivå, vid gymnasieskolor med inriktning mot naturbruk, som på högsko lenivå, t.ex. utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). På gymnasial nivå finns utbildningar inom naturbruksprogrammet som inriktas mot djur, lantbruk, skog och trädgård. Inom universiteten finns utbildningar bl.a. Lantmästare, Hippologer, Skogsmästare, Agronomer, Hortonomer och Trädgårdsingenjörer. Inom yrkeshög skolan är utbildningarna framförallt inriktade mot arbets och produk tionsledande funktioner inom primärproduktionen. Yhutbildningarna fyller gapet mellan gymnasiala utbildningar och högskolans utbild ningar till Lantmästare och Agronom.
Beskrivning av arbetsmarknaden
Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan
Regeringen mål är att andelen certifierad ekologisk odling till 2020 ska vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Ett av huvudargu menten är att målet i sig är en av flera åtgärder för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. I samhället finns också en växande trend för lokalproducerade livsmedel. Det finns tusentals småföretag som säljer sina produkter direkt till konsumenterna. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) uppskattar att det finns minst 5 000 företag med denna inriktning som omsätter ca 1 miljard kronor.138
Produktionen av el med biobränslen, torv och avfall (biokraft) har ökat stadigt under de senaste åren.139 Användningen av bioenergi i Sverige ökar stadigt och inom fjärrvärmesektorn har användningen av trädbränslen mer än femdubblats sedan 1990 och användningen av pellets har fördubblats de senaste fem åren. Efterfrågan på bio drivmedel ökar och har de senaste åren haft en årlig tillväxttakt på närmare 50 procent.140 Skogs och jordbruket står idag för en stor
137 Motsvarar SUN inriktning 621f 138 Lantbrukarnas riksförbund (2009) Sveri ges gröna näringar, fakta 2009
139 Svenska bioenergiföreningen – http:// www.svebio.se/attachments/33/1177.pdf 140 Bioenergiportalen – http://www.bioener giportalen.se/?p=1422&m=915
andel av den svenska bioenergitillförseln. LRF bedömer i sitt ener giscenario att den svenska marknaden för bioenergi kan fördubblas de närmaste 15 åren. För lantbruk innebär det stora möjligheter att dels leverera råvara till värmeverk eller spannmål till etanolindustrin, men också att förädla bränslen eller sälja färdig värme och el.141
Det satsas pengar på forskning inom biobränsle och bioenergi. Bl. a satsar Energimyndigheten 40 miljoner kronor per år under åren 2007–2010 på programmet ”Uthållig tillförsel och förädling av bio bränsle”. Där samlar myndigheten det mesta av den forsknings och utvecklingsverksamhet som rör tillförsel och förädling av biomassa för energiändamål.142 Svenska jordbrukets forskningsinstitut (Skog forsks) 143 utvecklar effektiva system för skogsbränsle.144 En unik forskningssatsning, som SLU, Forskningsprogammet Future Forests och Sveaskog står bakom, ska ge svar på hur skogen kan brukas för att producera mer timmer, massaved och skogsbränsle på ett lönsamt och hållbart sätt. Det vetenskapliga resultatet ska användas som underlag för utvecklingen av framtidens skogsbruk.145
Enligt Sveaskog är teknikutvecklingen en orsak till att svenskt skogsbruk är ledande idag, och den är en nyckel till framgång även i framtiden. Tekniska lösningar för nya kransystem för skogsmaskiner är något som forskningssatsningen Intelligenta Fordon OffRoad (IFOR) innefattar. En teknik som utvecklas är kranspetsstyrning som syftar till att, genom ett datoriserat system, dels öka prestationen vid kranarbete och dels avlasta föraren och därmed förbättra förarens arbetsmiljö.146
Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar
Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske147 har minskat mellan åren 2004 och 2008. Andelen egna företagare 2008 var 59 procent. Det är de anställda som har minskat i antal medan företa garna har varit på ungefär samma nivå under perioden.148
Strukturomvandlingen inom jordbruket har gjort att antalet jord bruksföretag har minskat och att företagen blivit större i antal anställ da. Stora teknikinvesteringar har gjorts. En tredjedel av alla företag är kombinationsföretag där inkomster från jordbruket kombineras med inkomster från närliggande verksamhet såsom t.ex. skogsbruk eller entreprenadverksamhet. Det blir också vanligt att jordbruket kombi neras med turism.149
Hästens roll har förändrats de senaste 30 åren och hästens roll har förskjutits från hobbyperspektivet till att bli en egen näring.150
Sverige är Europas näst hästtätaste land151. Hästantalet i Sverige är 300 000 och 500 000 personer rider regelbundet. Näringen syssel sätter 28 000 personer och omsätter ca 45 miljarder kronor. I dag spelar hästen stor roll främst vid sportverksamhet, som fritidssyssel sättning, rekreation och rehabilitering.152
Inom yrken som utbildningsområdet leder till kommer pensions avgångarna vara relativt stora de kommande 10–15 åren. Detta har dock inte så stor effekt på yrkena då strukturomvandlingen och ny teknik gör att alla personer inte ersätts.
Arbetslösheten inom utbildningsområdet var 1,3 procent högre i
141 Bioenergiportalen – http://www.bioener giportalen.se/?p=1422&m=915
142 Bioenergitidningen – http://bioenergitid ningen.se/braensleprogrammet
143 Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnä ringen och staten.
144 Svenska skogsbrukets forskningsinsti tut – http://www.skogforsk.se/sv/forskning/ Skogsbransle/ 145 Futureforests – http://www.futureforests. se/download/18.7549e4d91267b3b9887800 019733/1.Tillv%C3%A4xtparker.pdf 146 Sveaskog – http://www.sveaskog.se/ Forskningochutveckling/Forskningsomra den/Effektivareteknik/
147 Avser Svensk näringslivsindelning (SNI2002) – 01, 02 och 03 148 SCB, Registerbaserad arbetsmarknads statik (RAMS) 149 Jordbruksverket (2009) Fakta om svenskt jordbruk 150 Hästnäringens yrkesnämnd 151 Lantbrukarnas riksförbund – http://www. lrf.se/Garden/Djur/Hast/ 152 Hästnäringens yrkesnämnd
mars 2010 än samma period föregående år. Detta motsvaras av 61 personer. Störst procentuell ökning är det i Djursjukvård och Träd gård som hade 27,1 procent (13 personer) respektive 12,8 procent (115 personer)högre arbetslöshet i mars 2010 jämfört med samma period föregående år. Arbetslösheten minskar mest inom fiske och vattenbruk och skog som minskade med 23,7 procent (27 personer) respektive 9 procent (83 personer)153.
Examinerades sysselsättning och etableringsgrad
83 procent av dem som examinerats från Kyutbildning hade arbete inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa var 13 procent egen företagare. 91 procent av dem som hade ett arbete ansåg att det helt eller delvis motsvarade utbildningsområdet. 62 procent av dem som fick ett arbete hade redan ett arbete när utbildningen avslutades. 58 procent av de examinerade ansåg att arbetet motsvarade utbild ningsnivån på utbildningen.154
Enligt undersökningen På längre sikt – Kystudenter på arbets marknaden–Etablering på arbetsmarknaden för Ky-studenter tre år efter examen var utbildningsområdet ett av de områden som hade lägst andel etablerade155 på arbetsmarknaden då andelen etablerade var 40 procent.156
Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida utbildningsbehov
Lantbruk
Utbildningarna leder till yrken som driftledare, gårdsmästare, agro tekniker, biodlare, ridinstruktör, unghästutbildare, travhästskötare, kusk och hovslagare. Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske157, Lantmästare och trädgårdsingenjörer158, Husdjursuppfödare och hus-djursskötare159, Övriga djuruppfödare och djurskötare160 , Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift161 samt Smeder162.
I dessa yrkesgrupper fanns 16 900 anställda 2008. På 5–10 års sikt kommer 22 procent eller 8 100 av de anställda att gå i pension. Gruppen Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogs-bruk och fiske, dit driftledare och gårdsmästare hör, var ca 1200 anställda. Här kommer 31 procent eller 400 av de anställda att gå i pension inom 5–10 år.
Enligt Arbetsförmedlingen kommer djurskötare som inriktat sig mot mjölkkor och grisar ha större möjligheter att få jobb än djurskö tare som är inriktade på hästar och smådjur163. Enligt SCB:s rapport Trender och Prognoser 2008 råder det brist på djurskötare inom lantbruket samtidigt som det är hård konkurrens inom hästskötarjob ben.164 Inom djurvård är det, enligt Arbetsförmedlingens branschråd, vanligt att utländsk arbetskraft används varför det inte är säkert att den inhemska, utbildade arbetskraften kommer att användas.
Enligt Hästnäringens yrkesnämnd behövs yrkeshögskoleut bildningar till yrken såsom unghästutbildare, beridare, kuskar och hovslagare.
153 Arbetsförmedlingen (2010), Arbets löshetsstatistik mars 2009–mars 2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, SUN 3siffernivå. 154 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes syssel sättning ett år efter examen – studerande examinerade 2008.
155 En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden om denne under 2006 hade en arbetsinkomst som översteg 175 400 kronor, var sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsättningsregister, inte hade några händelser som indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte var definierad som studerande. 156 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbild ning (2009) På längre sikt – KYstudenter på arbetsmarknaden – Etablering på arbets marknaden för KYstudenter tre år efter examen
157 Motsvarar Svensk standard för yrkes klassificering (SSYK) 1311 158 SSYK 3211 159 SSYK 6121 160 SSYK 6129 161 SSYK 6130 162 SSYK 7221 163 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
tionen av el med biobränslen har ökat stadigt under de senaste åren. Dessutom ökar efterfrågan på biodrivmedel.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka inom utbild-ningar inriktade mot hovslagare. När det gäller övriga lantbruks-inriktade utbildningar bedömer myndigheten att volymen inte bör öka.
Trädgård
Utbildningarna leder till yrken som trädgårdsmästare och trädgårds anläggare. Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Trädgårds odlare165 och Trädgårdsanläggare166 . Inom dessa två yrkesgrupper fanns ca 1 800 anställda 2008 och det väntas pensionsavgångar på 25 procent eller 450 personer inom 5–10 år. På kortare sikt, inom 5 år, kommer 12 procent av de anställda att gå i pension.167
Enligt Arbetsförmedlingen är det stor konkurrens om de lediga jobben samtidigt som det finns svårigheter att hitta utbildad arbets kraft inom området.168 Yrket trädgårdsanläggare är beroende av hur det går för byggbranschen. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarome-ter företag, andra kvartalet 2010, visar att byggindustrin nu är på väg uppåt då såväl byggande som sysselsättning har blivit mer stabilt169. Det allmänna intresset för parker och gröna anläggningar ökar och detta har en positiv effekt på arbetsmöjligheterna för trädgårdsanläg gare.170
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.
Skog
Utbildningarna leder till yrken som skogsmaskinförare och skogs brukstekniker. Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Skogsbru-kare171 och Förare av jordbruks- och skogsmaskiner172. Inom dessa två yrkesgrupper fanns ca 1 000 anställda 2008 och det väntas pensionsavgångar på 20 procent, eller 200 personer, inom 5–10 år.173
Behovet av att rekrytera skogsmaskinförare kommer att öka de kom mande tio åren till viss del till följd av pensionsavgångarna. Erfarna skogsmaskinförare efterfrågas för att kunna hålla hög produktivitet på de investeringar som görs.174 Precis som inom djurvård används utländsk arbetskraft inom skogsbruket, särskilt när det gäller skogs vård, röjning och plantering.175 Undersökningen Arbetskraftsenkät inom skogsbruket visar att det finns ett rekryteringsbehov av skogs maskinförare på ca 300–400 per år de kommande 2–5 åren. Detta påverkas av att tillgången på skogsråvara förväntas vara god i framti den och av bioenergisektorns expansion.176
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen kan öka inom utbild-ningar till skogsmaskinförare.
165 SSYK 6112 166 SSYK 6113 167 SCB, Yrkesregistret 2008 168 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 169 Konjunkturinstitutet (2010) Konjunktur barometern Företag och hushåll April 2010 170 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 171 SSYK 6140 172 SSYK 8331 173 SCB, Yrkesregistret 2008 174 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö 175 Arbetsförmedlingen, Nationellt branschråd för Livsmedel, jordbruk och trädgård.
176 Undersökningen Arbetskraftsenkät inom skogsbruket gjordes 2009 av Skogs och Lantarbetsgivareförbundet i samarbete med Arbetsförmedlingen
Fiske
Inom yrket fiskodlare177 väntas stora pensionsavgångar på 10–15 års sikt då andelen i åldern 50–64 år 2008 var 38 procent178. Det borde därför finnas efterfrågan på fiskodlare. Yrkesgruppen är liten och 2008 fanns endast 160 anställda inom yrket.179 Enligt utredningen Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) bedömdes att det svenska vattenbruket har goda tillväxtmöjligheter och kan skapa nya arbets tillfällen180.
Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildnings-volym bedömer myndigheten att utbildnings-volymen inte bör öka.
Djursjukvård
Det är, enligt Svenska djursjukhusföreningen, brist på utbildade djur sjukvårdare.181
Inom yrket182 fanns ca 1 800 anställda 2008. Av dessa fanns en dast 7 procent i åldern 55–64 år.
Genom att det kommit en ny Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso och sjukvård från 1 januari 2010 legitimeras djur sjukvårdare. Yrkestiteln för dessa ska vara djursjukskötare. För att bli legitimerad kommer att krävas en examen i djuromvårdnad från högskoleutbildning på grundnivå.183 Detta innebär att yrkeshögskole utbildade inte uppfyller kraven för att få utöva yrket i framtiden.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer myndigheten att inga fler utbildningar kan beviljas.
177 SSYK 6151
178 SCB, Yrkesregistret 2008 179 SCB, Yrkesregistret 2008
180 Jordbruksdepartementet (2009) Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) 181 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ yrken A–Ö
182 SSYK 3227
183 Jordbruksdepartementet – http://www. sweden.gov.se/sb/d/11105#item114512