Dnr 2016/0226 KS.103
Månadsrapport per sista mars 2016
Sollentuna kommun
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 3
1.1 Årets resultat ... 3
1.2 Nämnderna... 3
1.3 Kommungemensamma poster ... 3
2 Ekonomisk uppföljning ... 4
2.1 Sammanfattning driftbudget ... 4
2.2 Nämndernas driftbudget ... 4
2.3 Kommungemensamma poster ... 8
2.4 Sammanställning investeringsbudget ... 11
2.5 Nämndernas investeringsbudget ... 11
3 Viktiga övriga avvikelser i nämndernas verksamhet ... 13
4 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndernas
verksamhet ... 14
1 Sammanfattning
1.1 Årets resultat
Årets resultat prognostiseras till plus 13,6 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen gentemot årets budgeterade resultat (34,5 mkr) förväntas bli 20,9 miljoner kronor.
1.2 Nämnderna
Nämnderna sammantaget prognostiserar ett underskott på 12,3 miljoner kronor, varav 7,5 miljoner kronor avser volymer. Numera justeras inte volymförändringen, under innevarande budgetår, utan ska rapporteras som en avvikelse i prognosen. Volymökningen (8,7 mkr) avser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden medan barn- och ungdomsnämnden prognostiserar en volymminskning med 1,2 miljoner kronor.
Underskott utöver volymer prognostiseras främst för vård- och omsorgsnämnden (33,2 mkr), socialnämnden (9,7 mkr) samt överförmyndarnämnden (2,6 mkr). Även de kvarvarande verksamheterna under vård- och omsorgsnämndens produktionsuppdrag Solom prognostiserar negativ avvikelse (0,5 mkr). Överskott prognostiseras främst för kommunala skolor och förskolor (5,5 mkr) samt trafik- och fastighetsnämnden (37,8 mkr). Överskottet för fastigheter utgörs av medel som frigörs i driftbudgeten när komponentavskrivningar införs.
1.3 Kommungemensamma poster
Kommunens kostnader för pensioner beräknas till 82 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor sämre än budget (72 mkr). Kommunens pensionsskuld beräknad av KPA har ökat med 12 miljoner kronor jämfört med prognosen som budgeten är beräknad på. Skuldökningen beror på olika sätt att beräkna skulden till nyanställda av pensionsadministratörerna SPP och KPA.
Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel är uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel och uppgår till totalt 41,6 miljoner kronor. Prognosen är att medlen kommer att förbrukas.
Under avsnitt 1.3 redovisas kommunstyrelsens oförutsedda i detalj.
Sammantaget bedöms utfallet för skatteintäkter, statsbidrag och utjämning bli 5,2 miljoner kronor lägre än budget.
Prognosen för skatteintäkterna överstiger de budgeterade. Den främsta orsaken är en förbättrad konjunktur 2016 men även att utfallet för 2015 underskattades.
Utfallet från den kommunalekonomiska utjämningen bedöms bli lägre än budgeterat. Främst är det förändringar i inkomstutjämningen som förklarar, men även utebliven ersättning för eftersläpningseffekter (avseende kraftig befolkningsökning) påverkar.
Av de av regeringen i december aviserade medlen för ökade kostnader, p.g.a. ökad flyktingtillströmning, redovisas 15,8 miljoner kronor på 2016 vilket förstärker utfallet.
Nämndernas ramar har inte kompenserats med motsvarande belopp.
2 Ekonomisk uppföljning
2.1 Sammanfattning driftbudget
2.2 Nämndernas driftbudget
I det följande kommer en sammanfattning av nämndernas månadsrapporter.
Kommunstyrelsen
Prognosen redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kronor.
Högre prognostiserade intäkter återfinns främst inom IT-enheten där avtal med AB Solom gällande IT-arbetsplatser och system beräknas löpa längre än budgeterat. Inom politisk verksamhet prognostiseras ett överskott för kostnader avseende politiska sekreterare.
Stadsbyggnadsavdelningen prognostiserar överskott beroende på ett effektiviseringsprogram.
Exempel är högre intäkter för markförvaltning tack vare en aktiv förvaltning av upplåtelseavtal och en förändrad plantaxa som ger högre intäkter.
Riktvärde per.utfall per 0331: 25%
Nämnd (belopp i tkr) Årsbudget Periodutfall Per.utfall % Årsprognos Avvikelse av årsbudget budget/prognos
Kommunstyrelsen -170 372 -38 091 22,4 -169 668 704
Barn- och ungdomsnämnden -1 562 700 -383 512 24,5 -1 563 227 -527
Kommunala skolor och förskolor 0 -24 266 --- 5 155 5 155
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -321 084 -74 418 23,2 -330 784 -9 700
Rudbecksskolan 0 -1 446 --- 0 0
Vård- och omsorgsnämnden -883 061 -176 714 20,0 -916 265 -33 204
Solom 0 -1 191 --- -499 -499
Socialnämnden -262 449 -79 471 30,3 -272 145 -9 696
Kultur- och fritidsnämnden -134 084 -34 657 25,8 -133 784 300
Miljö- och byggnadsnämnden -20 852 -7 672 36,8 -20 852 0
Trafik- och fastighetsnämnden -93 895 -10 884 11,6 -56 145 37 750
Överförmyndarnämnden -5 767 -2 086 36,2 -8 346 -2 579
Summa -3 454 264 -834 408 24,2 -3 466 560 -12 296
Pensioner m.m. -72 000 -7 107 9,9 -82 000 -10 000
Internränta 41 000 10 870 26,5 42 600 1 600
KS oförutsedda, Bundna -26 000 0 0,0 -17 500 8 500
KS oförutsedda, Ospecificerade -1 700 0 0,0 -3 000 -1 300
Internationaliseringsbidrag 0 0 --- -500 -500
Kommungemensamma poster 0 299 --- 280 280
Förgävesprojektering/nedskrivningar 0 -1 143 --- -2 000 -2 000
Verksamhetens nettokostnader -3 512 964 -831 490 23,7 -3 528 680 -15 716
Skattenetto 3 498 450 867 196 24,8 3 493 248 -5 202
Finansnetto 49 000 2 776 5,7 49 000 0
Årets resultat, exkl. realisationsvinster 34 486 38 483 13 568 -20 918
Barn- och ungdomsnämnden inkl. resultatenheterna
Avvikelse mot budget -0,5 mkr
Avvikelse som beror på volymer +1,2 mkr
Avvikelse efter justering för volymer -1,7 mkr
Nämnden exklusive resultatenheterna prognostiserar för närvarande ett nettounderskott med 0,5 miljoner kronor inklusive minskade volymer med 1,2 miljoner kronor.
Det finns både positiva och negativa avvikelser inom nämndens verksamhetsområden.
För förskolan prognostiseras en total ökad kostnad jämfört med budget på 29,2 miljoner kronor.
Av dessa utgörs 30,1 miljoner kronor av ökade volymer inom förskolan, främst i åldrarna 1-2 år. Övrig positiv avvikelse (0,9 mkr) utgörs främst av något högre avgiftsintäkter (0,5 mkr) samt att kostnaderna inom särskilt stöd blivit lägre till följd av färre elever än budgeterat (0,4 mkr).
För fritidshemmen prognostiseras en totalt lägre kostnad på 6,6 miljoner kronor. Av dessa utgörs 7,4 miljoner kronor av lägre volymer, detta inom alla åldrar. Övrig avvikelse är främst hänförlig till lägre avgiftsintäkter.
För förskoleklass prognostiseras underskott (2,2 mkr). Av dessa utgör 2,6 miljoner kronor lägre volymer. Övrig avvikelse avser socioekonomisk tilldelning som budgeterats tillsammans med grundskola.
För grundskola prognostiseras en lägre kostnad (21,8 mkr). Av det utgör 20,2 miljoner kronor lägre volymer p.g.a. färre elever i årskurs 1-9. Övrig avvikelse avser socioekonomisk tilldelning, totalt sett prognostiseras de kostnaderna överskrida budget med 0,5 miljoner kronor.
Övrig avvikelse avser särskilt stöd (1,6 mkr). Orsakerna är ett ökat antal elever inom de kommungemensamma verksamheterna samt en ökning av antal elevplatser i statliga skolor till hösten 2016.
Inom grundsärskolan har omfördelning av kostnaderna mellan resultatkonton gjorts. Detta beror dels på förändringar av behovsgrupper vilket ger avtryck både inom skola och fritids och dels också en eftersläpning i uppdateringen i verksamhetssystemet, vilket påverkar antalet i de olika behovsgrupperna. Totalt prognostiseras kostnaderna bli 1,6 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Kostnaderna för barn- och utbildningskontoret prognostiseras överskrida budget med 0,6 miljoner kronor, till följd av högre personalrelaterade kostnader.
För kommunala förskolor och grundskolor prognostiseras sammantaget en positiv budgetavvikelse på 5,2 miljoner kronor.
Enheter med prognostiserade överskott är bl.a. Häggviks förskolor och skolor (1,0 mkr), Silverdal (0,6 mkr) och Brageskolan (1,2 mkr). Det finns även enheter med negativ prognosavvikelse, bl.a. Sollentuna International School (1, 3 mkr). Orsaken är färre antal (28) elever till hösten, varav två elever som tillhör RH-klassen med en högre ersättning (0,4 mkr/elev och år).
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inkl. resultatenheterna
Avvikelse mot budget -9,7 mkr
Avvikelse som beror på volymer -8,7 mkr
Avvikelse efter justering för volymer -1,0 mkr
Verksamheterna under nämnden prognostiserar ett underskott med 9,7 miljoner kronor.
Kostnader för samtliga gymnasieelever (2 612 st.) beräknas till 248,4 miljoner kronor för helåret, det bygger på en förväntad snittprogrampriskostnad på 90 600 kronor per elev samt en totalkostnad på 11,8 miljoner kronor för övriga kostnader (tilläggsbelopp mm). Det totala prognostiserade underskottet för gymnasieutbildningen anges av nämnden till 8,7 miljoner. I utfallet hittills går det dock ännu inte att fastslå några säkrare beräkningar av snittprogrampriskostnad eller årsvolym.
För yrkesvux prognostiseras ett underskott på 1,0 miljoner kronor.
Resultatenheterna Rudbeck och löpargymnasiet prognostiserar ett nollresultat.
Vård- och omsorgsnämnden
Avvikelse mot budget -33,2 mkr
Avvikelse som beror på volymer 0,0 mkr
Avvikelse efter justering för volymer -33,2 mkr
För nämndens verksamheter inom det s.k. samhällsuppdraget prognostiseras ett sammantaget underskott med 33,2 miljoner kronor.
Om medel (8,5 mkr) ombudgeteras som avsatts i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel för att kompensera för den årliga kostnadsökningen för OPI (Omsorgsprisindex) kan nämndens underskott reduceras till 24,7 miljoner kronor. Uppräkning enligt OPI löper fortgående över år, under hela avtalsperioden, med respektive leverantör, och är kostnadsmässigt nivåhöjande även nästkommande år.
Verksamhetsområdet äldreomsorg prognostiserar sammantaget en negativ avvikelse på 2,4 miljoner kronor. Funktionshinder, SoL, prognostiserar för verksamhetsområdet en negativ avvikelse på 3,1 miljoner kronor. Funktionshinder LSS, prognostiserar en negativ avvikelse på 27,7 miljoner kronor.
AB SOLOM har i uppdrag att bemanna alla enheter inom LSS. Sollentuna kommun kvarstår som huvudman och är utförare av uppdraget. Den negativa avvikelsen (0,5 mkr) beror på kommunens omställningskostnader och kostnader på ledningsnivå.
Socialnämnden
Nämnden som helhet prognostiserar ett underskott på 9,7 miljoner kronor. De största avvikelserna avser flyktingmottagande (4,3 mkr) och socialpsykiatrin (4,8 mkr).
Socialnämnden befarar ett underskott för verksamheten för ensamkommande flyktingbarn.
Verksamheten har växt kraftigt det senaste halvåret och kräver mer resurser i form av handläggare och administration. Det har varit svårt att hitta boendeplatser för ensamkommande barn och placeringskostnaderna har drivits upp. Dygnspriserna ryms inte inom Migrationsverkets schablonersättning.
Antal hushåll som behöver ekonomiskt bistånd är ungefär på samma nivå som föregående år vid samma tidpunkt. Däremot ökar bidragskostnaderna för boende, både vad det gäller ordinarie ekonomiskt bistånd och introduktion för nyanlända. Orsaken är att bostadsmarknaden blir svårare att ta sig in på, även för andrahandsbostäder.
Fler personer inom socialpsykiatri har beviljats hem för boende (HVB) och det är fler yngre personer än tidigare. Kostnaden för HVB-placeringar fortsätter att öka i takt med att antal beviljade dygn ökar. Sedan december förra året har 6 nya placeringar beviljats och flertalet är i tjugoårsåldern.
I de verksamheter där underskott befaras kommer utvecklingen att följas löpande.
Socialnämnden behöver boenden för ensamkommande flyktingbarn för att minska dygnskostnaden. Boenden och bostäder saknas även för målgruppen inom socialpsykiatri för att kunna bedriva omsorg i kommunen istället för att köpa externa HVB platser.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämnden prognostiserar sammantaget ett överskott med 0,3 miljoner kronor. Nämnden påförs inte längre arvodet till ordförande vilket genererar överskottet. Arvodeskostnaden belastar kommunstyrelsens politiska verksamhet.
Nämndens nettoutfall för perioden är något högre än riktpunkten (25 %) vilket är helt normalt för nämndens verksamheter. Vissa verksamheter är säsongsbetonade och har högre kostnader under vintermånaderna, det gäller t.ex. energiförbrukning och personalkostnader.
Miljö- och byggnadsnämnden
Nämndens verksamheter prognostiserar sammantaget ett nollresultat.
För utfallet per sista mars är differensen gällande mät- och kartverksamheten samt miljö- och hälsoskyddsverksamheten stor beroende på att stora delar av intäkterna beräknas inkomma senare under året.
Trafik- och fastighetsnämnden
Nämnden sammantaget prognostiserar ett överskott på 37,8 miljoner kronor.
Orsaken är att kommunen inför komponentavskrivningar från och med 2016. Effekten av en övergång till komponentavskrivning blir att medel som tidigare avsatts till löpande underhåll och redovisats på driften kommer överföras till investeringsbudgeten. Initialt kommer detta att minska driftkostnaderna för underhåll på fastigheterna med cirka 40 miljoner kronor. Dessa åtgärder kommer att bokföras som investeringar. På sikt kommer dock avskrivningarna att öka och ta detta utrymme i anspråk varför dessa medel inte bör intecknas i verksamheten utan höja resultatet. Det innebär att 2016 ska trafik- och fastighetsnämnden redovisa ett överskott med 40 miljoner kronor.
Det förutbestämda överskottet (40 mkr) reduceras dock i nämndens prognos på grund av att från och med halvårsskiftet införs en skatt på egenproducerad elektricitet som nämnden saknar täckning för i sin budgetram. Beräknad halvårseffekt uppgår till drygt 2,2 miljoner kronor.
Överförmyndarnämnden
Prognos för helåret för den kommungemensamma överförmyndarnämnden bedöms avvika mot budget med 5,7 miljoner kronor. För Sollentuna kommuns del innebär det en negativ avvikelse med knappt 2,6 miljoner kronor (Sollentunas andel av nämnden är 45 %).
Avvikelsen beror på att arvoden till gode män för ensamkommande barn blir högre än budgeterat. Vidare beror avvikelsen på att lön till personal (3 tjänster) som arbetar med ensamkommande barn blir högre än budgeterat.
Antalet ensamkommande barn har ökat sedan hösten 2015. När barnen får permanent uppehållstillstånd innebär det att nämnden får en kostnad för arvodet till deras gode män som inte kan återsökas från staten. Nämnden beräknar att det kommer att finnas 120 barn som fått permanent uppehållstillstånd vid årets slut. Det kommer att resultera i arvodeskostnader till barnens gode män om 4,4 miljoner kronor på en rullande tolvmånadersperiod. För Sollentuna kommuns del (45 %) innebär det knappt 2,0 miljoner kronor.
2.3 Kommungemensamma poster
1.1 Avtalspensioner till kommunanställda mm
Kommunens kostnader för pensioner beräknas till 82 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor sämre än budget (72 mkr). Kommunens pensionsskuld beräknad av KPA har ökat med 12 miljoner kronor jämfört med prognosen som budgeten är beräknad på. Skuldökningen beror på olika sätt att beräkna skulden till nyanställda av pensionsadministratörerna SPP och KPA.
Övriga poster beräknas bli något bättre vilket innebär att den negativa avvikelsen reduceras till 10 miljoner kronor.
Pensionskostnaden avser pensioner intjänade innan 1998, vilka bokförs som kostnad i samband med pensionsutbetalning, medan pensioner som intjänas i dag betalas till 70 procent av verksamheterna genom ett personalomkostnadspålägg.
Förtida uttag av pensioner, efterlevandepensioner samt ändringar i basbelopp innebär ofta förändringar mellan prognoser. Pensionskulden beräknas två gånger per år av kommunens pensionsadministratör, nästa skuldberäkning kommer i augusti.
Ränteuppräkningen av pensionsskulden uppgår för 2016 till 2,8 miljoner kronor och redovisas under finansiella poster.
1.2 Internränta
I kommunens internredovisning belastas enheter som har gjort investeringar med en internränta som motsvarar kapitalbindningen under investeringens livslängd. Motsvarande intäkt redovisas i driftredovisningen som internränta.
I prognosen uppgår internräntan till 42,6 miljoner kronor, vilket är högre än budgeten.
1.3 KS oförutsedda
Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel 2016 är uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel (33,5 resp. 8,1 mkr) totalt 41,6 miljoner kronor. Medlen fördelas efter enskilda beslut i kommunstyrelsen och i vissa fall fullmäktige. För såväl de bundna som de ospecificerade medlen är årsprognosen att de kommer att förbrukas. Per den sista mars beslutade medel har ombudgeterats till respektive nämnd enligt tabell nedan. Poängteras bör att medel (8,5 mkr) för ökade kostnader enligt OPI för vård- omsorgsnämnden ännu inte beslutats av kommunstyrelsen. De medlen avses att reducera nämndens underskott från 33,2 till 24,7 miljoner kronor.
1.4 Internationaliseringsbidrag
Utbetalningar avseende internationaliseringsbidraget beräknas uppgå till 0,5 miljoner kronor.
1.5 Kommungemensamma poster
Beloppet (0,3 mkr) avser utdelning från en likviderad parkeringssamfällighet.
1.6 Förgävesprojektering och nedskrivningar
Förgävesprojektering avser projekt från exploateringen som inte redovisas som tillgångar i anläggningsredovisningen. Kostnaden (2,0 mkr) beror på avbrutna planarbeten mm
1.7 Skattenetto
Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kost- nadsutjämning samt kommunal fastighetsavgift.
Prognosen för skatteintäkterna överstiger de budgeterade. Den främsta orsaken är en förbättrad konjunktur 2016 men även att utfallet för 2015 underskattades.
I ursprunglig budget ingick inte skatteintäkterna för den skatteväxling (3,5 mkr) som skett med landstinget avseende hemsjukvård LSS. I den ombudgetering som gjordes i december höjdes budget för skatteintäkter samtidigt som vård- och omsorgsnämndens budgetram utökades med motsvarande belopp.
Bundna medel -33 500
belopp (tkr) beslut
- UAN, Yrkesvux -4 000 -3 000 KS 16-01-25
- UAN, Unga utanför -2 000 -2 000 KS 15-11-09
- UAN, Länsprislistan 2016 -6 000
- KFN, Friidrottshall ökad kostnad -5 000
- KFN, 2 st. nya idrottshallar -2 500 -2 500 KF 15-12-17 - KFN, Kapitaltjänst fotbollshall -1 000
- KFN, Kapitaltjänst fotbollshall från KFN -1 800
- UAN, Volymökning -2 700
- VON, OPI -8 500 -8 500 ännu ej b eslutade i KS
Summa bundna medel förbrukat -16 000
Bundna medel återstår -17 500
Ospecificerade medel -8 100
KFN, Rotebrohallen -300
KFN, Kulturskolan -2 500
KFN, Sollentuna ridcenter -400
SN, Flyktingsamordnare -900
KS, Utvärdering av hyressystem för skolor och förskolor -1 000
SN, E-tjänster -500
KS, Attunda mm -800
Summa ospecificerade medel förbrukat -6 400
ospecificerade kommande beslut 0
Ospecificerade medel återstår -1 700
Utfallet från den kommunalekonomiska utjämningen bedöms bli lägre än budgeterat. Främst är det förändringar i inkomstutjämningen som förklarar, men även utebliven ersättning för eftersläpningseffekter (avseende kraftig befolkningsökning) påverkar.
Av de av regeringen i december aviserade medlen för ökade kostnader, p.g.a. ökad flyktingtillströmning, redovisas 15,8 miljoner kronor på 2016 vilket förstärker utfallet.
Nämndernas ramar har inte kompenserats med motsvarande belopp.
Sammantaget bedöms utfallet bli 5,2 miljoner kronor lägre än budget.
1.8 Finansnetto
Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och kostnader och avser framför allt tre delar;
utdelning från bolagen, medelsförvaltningen samt ränta på avsättningen till pensioner.
Totalt beräknas prognosen för finansnettot överensstämma med budgetens 49 miljoner kronor.
Marknadsvärdet på kommunens långfristiga ränteplaceringar har ökat med 7,5 miljoner kronor (1,7 %) hittills under 2016, medan det bokförda resultatet uppgår till 2,8 miljoner kronor.
Kommunens värdepappersportfölj värderas i bokföringen till det lägsta värdet av anskaff- ningsvärdet och aktuellt marknadsvärde. Marknadsvärdet på värdepappren varierar med de långfristiga marknadsräntorna, där högre räntor innebär att värdepappren minskar i värde.
Räntan tros vara låg resten av året vilket är positivt för kommunen långfristiga placeringar som beräknas bli bättre än budget
Utdelningen från AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB har beslutats på årsstämman med 14 respektive 31 miljoner kronor. Utdelningen är enligt budget.
För kommunens inlåning på banken är räntan negativ och från och med mars 2016 tar banken ut en avgift som motsvarar den negativa räntan. Upplåningsbehovet kommer troligen senare än vad som har budgeterats och detta i kombination med låga räntenivåer kommer ge lägre räntekostnader än budget.
Realisationsvinster ingår inte i de prognoser som ligger till grund för den löpande månadsrapporteringen. Under året har kommunen sålt mark. Reavinsterna för den försäljningen är under pågående beräkning och kommer att redovisas senare under året.
2.4 Sammanställning investeringsbudget
2.5 Nämndernas investeringsbudget Trafik- och fastighetsnämnden
Budgeten inrymmer investeringar, planerat underhåll/genomgripande renoveringar och lokalanpassningar i huvudsak i de s.k. verksamhetsfastigheterna. Som investeringsobjekt räknas dels rena nybyggnader, dels sådana till- och/eller ombyggnader på befintliga anläggningar som markant ökar nyttan av eller standarden på anläggningen ifråga. Det senare sker ofta i an- slutning till en genomgripande renovering. Budgeten innehåller dessutom investeringsmedel avseende gator, vägar och parker.
Årsprognosen visar på att 511,0 miljoner kronor av budgeten (587,8 mkr) kommer att förbrukas.
D.v.s. ett överskott på 76,8 miljoner kronor. Det beror på att en stor del projekt pågår men är försenade; Turebergs förskola, Tegelhagens skola och förskola, Skälbyskolan med förskola, Gärdeskolan, Friidrottshallen, stall Sollentuna ridcenter, idrottshall i Edsberg och bostäder till socialkontoret samt att omprioriteringar gjorts inom budgetramen för att kunna påbörja förstudie för tre skolor/förskolor.
Exploateringsverksamheten
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål (arbetsområden). Budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploaterings och tillhörande investeringar.
För exploateringsverksamheten uppgår de budgeterade nettoutgifterna till 286,3 miljoner kro- nor. Utfallet förväntas bli 273,5 miljoner kronor, vilket ger en positiv avvikelse mot budget med 12,8 miljoner kronor. Avvikelserna beror på lägre nettoutgifter för Väsjöprojektet.
Markförsäljning av Signahornet som genomfördes under hösten 2015 där inkomsten (18 mkr) är kopplad till tillträdet till marken och har kommit in i år. Det finns även minskade inkomster (15 mkr) som avser Bredden där en tänkt markförsäljning istället upplåts med tomträtt.
Riktvärde per.utfall per 0331: 25%
Nämnd (belopp i mkr) Årsbudget Periodutfall Per.utfall % Årsprognos Avvikelse av årsbudget budget/prognos
Exploatering -286,3 0,9 -0,3 -273,5 12,8
Trafik- och fastighetsnämnden -587,8 -50,6 8,6 -511,0 76,8
Övriga nämnder -19,5 -3,2 16,4 -19,6 -0,1
varav
Kommunstyrelsen -2,2 -0,4 18,2 -0,4 1,8
Barn- och ungdomsnämnden inkl KSS -8,0 -1,7 21,3 -13,5 -5,5
Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden
inkl Rudbeck -1,4 -0,1 7,1 -1,4 0,0
Vård- och omsorgsnämnden inkl Solom -3,7 -0,4 10,8 -2,0 1,7
Socialnämnden -0,5 0,0 0,0 -0,5 0,0
Kultur- och fritidsnämnden -1,7 -0,5 29,4 -1,7 0,0
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -0,1 5,0 -0,1 1,9
Summa -893,6 -56,1 6,3 -804,1 89,5
Övriga nämnder
Verksamhetsnämnderna har en sammantagen investeringslimit på 19,5 miljoner kronor.
Prognoserna visar på att 19,6 miljoner kronor kommer att förbrukas. I prognosen ingår att barn- och utbildningsnämnden kommer att förbruka 5,5 miljoner kronor mer än limiten (8,0 mkr).
Överskott prognostiseras för kommunstyrelsen (1,8 mkr) vård- och omsorgsnämndens (1,7 mkr) samt miljö- och byggnadsnämnden (1,9 mkr).
3 Viktiga övriga avvikelser i nämndernas verksamhet
Nedan redovisas eventuella övriga avvikelser utöver, ekonomisk uppföljning, och som bedöms ha stor betydelse för möjligheterna att genomföra nämndens löpande verksamhet enligt plan och/eller nämndens planerade utvecklingsarbete.
För mars har kultur- och fritidsnämnden och överförmyndarnämnden rapporterat in avvikelser som påverkar verksamheten.
Kultur- och fritidsnämnden
Under hösten och vintern har det varit stor efterfrågan och högt tryck på vissa av kultur- och fritidsnämndens verksamheter på grund av flyktingsituationen. Det finns inga tecken på att detta kommer avta under 2016. Främst har detta påverkat biblioteket samt fritidsgården Northside på Malmvägen. Det pågår satsningar för att möta den ökade efterfrågan av service inom dessa verksamheter. Satsningar både genomförs och planeras inom respektive verksamhet samt i samverkan med kommunledningskontoret.
Överförmyndarnämnden
Antalet ensamkommande barn har ökat sedan hösten 2015. När barnen får permanent uppehållstillstånd innebär det att nämnden får en kostnad för arvodet till deras gode män. Denna kostnad kan inte återsökas från staten. De ekonomiska konsekvenserna av detta har beskrivits under avsnitt 1.1. verksamhetens nettokostnader.
4 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndernas verksamhet
Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat effektivitet och kvalitet.
För mars har barn- och ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden rapporterat in nya data.
Barn- och ungdomsnämnden
Varje termin genomförs en uppföljning av elevernas kunskapsresultat och utfallet analyseras vid resultatdialoger mellan skolornas ledning och verksamhetscontrollers från barn- och utbildningskontoret.
I åk 1-5 är måluppfyllelsen generellt god. Ett systematiskt arbete bedrivs för att fånga upp de elever som inte bedöms klara kunskapskraven i svenska och matematik. På alla skolor genomförs screeningar med bedömningsstöden Nya språket lyfter och Förstå och använda tal.
Ett nytt underlag för bedömning av kunskapsresultaten i alla ämnen har använts med två nivåer, röd och grön. Man ser inte stora generella skillnader på pojkar och flickors resultat i den röd/gröna matrisen kallad ”trasmattan”. Många som använder fler nivåer än två i bedömningarna i sitt ordinarie arbete framhåller dock att flickorna dominerar på de högre och pojkarna på de lägre nivåerna och har fler extra anpassningar.
I åk 6-9 följs terminsbetygen upp och analyseras och de elever som inte når kunskapskraven är kända och har extra anpassningar eller åtgärdsprogram. Generellt ligger höstterminens betygsnivåer lägre än utfallet till vårterminen efter fullt genomfört läsår. Vårterminens meritvärden är också de som är officiella och publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS.
Höstterminens resultat visar att 87 procent av eleverna i åk 6 har nått målen i alla ämnen, 85 procent i åk 7, 82 procent i åk 8 och 78 procent i åk 9. I årskurs 6 är ännu inte alla ämnen lästa förrän till vårterminens slut, men i lästa ämnen ligger meritvärdet på 183, i åk 7 på 210, i åk 8 på 233 och i åk 9 på 237,2. I ämnena engelska, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa har många skolor höga värden. De ämnen som totalt hamnar lägst är matematik, kemi, biologi och historia. Pojkarna ligger generellt lägre och på vissa skolor mycket lägre.
De flesta skolors betyg ökar markant mellan höstterminen i åk 6 och vårterminen i åk 6. För att sedan sjunka till höstterminen i åk 7 och sedan öka stegvis igen från vårterminen åk 7. Det finns enstaka undantag från denna trend.
Kultur- och fritidsnämnden
SVT sammanställde under mars en jämförelse mellan kommunernas kostnad för kultur.
Sollentuna kommun ligger i den rankingen på plats 278 med en kostnad på 638 kronor per person. Kultur- och fritidskontoret har analyserat resultatet och ser att det finns ett antal anledningar till att Sollentuna kommun ligger lågt i rankningen och att det nyckeltal som analyserats endast mäter kostnader (nettokostnad - bruttokostnad minus bruttointäkt) och inte går att koppla till vare sig effektivitet eller kvalitet i verksamheten.
Inga NKI-mätningar eller andra brukarundersökningar har gjorts sedan senaste rapporttillfället.
