Förekomst och utbredning i Sverige av Ostrinia palustralis Hb.
(Lep. Pyraustidae)
Av HANS HELLBERG OCh LARS IMBY Vegagatan 3, S-172 34 Sundbyberg, Sweden Kvarnhagsgatan 42, S-162 30 Vällingby, Sweden
Abstract
HELLBERG, H. & IMBY, L. Occurrence and distribution of Ostrinia palustralis Hb. in Sweden (Lep. Pyraustidae). — Ent. Tidskr. 94: 109-111, 1973.
Ostrinia palustralis Hb. was caught in 1956 in the province of Blekinge as new to Sweden. It lasted ten years until the species was observed again, this time on the island of Öland. During the years 1971-72 it has been found on several localities and occurs now up to the vicinity of Stockholm (see map). The species flies in marshes with Rumex aquaticus L. or Rumex hydrolapathum Huds. in the slems of which the larva lives. The moth has been found in June.
När författarna den 29 juni 1971 gjorde en lampfångst vid Bro i Uppland invid en stor vass, infångades en stor och mycket vacker microlepidopter. Då vi ej lyckades bestämma djuret, fast det enligt vår åsikt var mycket karakteristiskt, tog vi kontakt med jäg- mästare Ingvar Svensson och gjorde en be- skrivning av exemplaret. Det stod då genast klart att fjärilen var en Ostrinia palustralis Hb., tidigare endast känd i 2 svenska exemp- lar, det första taget i Blekinge, Svängsta 1956 av Malte Dahlström och det andra på Öland 1966 (H. Jensen). Vidare berättade Ingvar Svensson, att bästa sättet att söka arten i fråga var att gå ut tidigt på våren och söka upp Rumex aquaticus L. (enl. Hannemann
1964) eller Rumex hydrolapathum Huds.
(enl. Viertl 1897), som bägge växer på fuktig mark (sankängar).
När man väl har hittat någon av värdväx- terna skall man leta efter stänglar som gått av på mitten. Om i sådana fall den kvar- stående delen av stängeln upptill är igen- spunnen, bör det finnas en puppa strax där- inunder. Vi beslöt att använda den beskrivna metoden vid Bro. Där exemplaret togs finns nämligen stora sankängar innanför vass- bältena.
Den 18 mars 1972 gjorde författarna och Håkan Elmquist ett besök på platsen i fråga (se fig. 2). Vi hittade mycket riktigt värd- växten och även avbrutna stänglar med ett flertal larver i. Enklast är det naturligtvis att plocka arten något senare (april), då den är puppa. Danskarna påstår, att man aldrig hittar larven (eller puppan) i hela stänglar, vilket vi också kunde konstatera.
Lite senare på våren besökte Ingvar Svens- son oss. Vi gjorde då ånyo en tur till lokalen vid Bro och hittade även denna gång pa- lustralis.
Ingvar Svensson började senare leta i sin hemprovinå Skåne efter lämpliga palustralis- biotoper och lyckades också finna arten där som ny för landskapet. Han återfann den också i Blekinge.
Under hösten 1972 meddelade Ingvar Svensson oss, att han även tagit arten i Väst-
Ent. Tidskr. 94 • 1973 • 1 -2
110 HANS HELLBERG OCH LARS 1MBY
Fig. 1. Ostrinia palustralis Hb. Ex larva, Upl, Bro, 1972.
manland under en insamlingsresa till Mellan- sverige. Vidare har arten under 1972 tagits vid Sandhammaren i Skåne (Samuelsson) och vid Hjälstaviken i Uppland (G. Frisk).
Ostrinia palustralis Hb. förekommer i 3
olika former (se Caradja 1916: 38-39), av vilka den i Sverige förekommande represen- terar typformen, 0. palustralis palustralis
(H11bner 1796). Denna är för övrigt tagen i Europa från Danmark Finland (togs som ny för bägge länderna 1959) ner till Rumä- nien på ett 25-tal lokaler, oftast endast i enstaka exemplar.
0. palustralis liknar ingen annan svensk microlepidopter: Grundfärgen är gul och ovanpå denna förekommer stora rödvioletta partier (se fig. 1). Vingbredden ligger mellan 30 och 35 mm.
Larven, 25 mm, är gråbrun med rader av svartbruna prickar. Huvud och nackplåtar är svartbruna. Puppan är lång och smäcker, brun till färgen.
Man kan förmoda att 0. palustralis är en tämligen ny invandrare till Sverige från syd- öst, eftersom den på grund av sin storlek och sitt mycket karakteristiska utseende i övrigt knappast kan ha blivit förbisedd. Den har även i Danmark och Finland tagits i ökad frekvens under de senaste åren. Hur stor utredning arten har fått i Sverige är svårt att uttala sig om, men med hänsyn till de
Fig. 2. Biotop för Ostrinia palustralis Hb. vid Upl, Bro. I förgrunden vinterståndare av Rumex (pi- larna visar på avätna stänglar).
Enl. Tidskr. 94 • 1973 • 1-2
FÖREKOMST OCH UTBREDNING I SVERIGE AV OSTRINIA PALUSTRALIS HB. 1 1 1 hittills gjorda fynden (se karta) torde fjärilen
kunna påträffas på lämpliga biotoper i syd- östra Sverige upp till Uppland. Flygtiden i Sverige hör vara i juni.
Vi vill slutligen framföra ett varmt tack till jägmästare Ingvar Svensson, utan vars hjälp denna artikel aldrig hade tillkommit.
Litteratur
CARADJA, A. V. 1916. Beitrag zur Kenntnis der geographischen Verbreitung der Pyraliden und Tortriciden des europäischen Faunen- gebietes, nebst Beschreibung neuer Formen.
— D. ent. Z. Iris 30: 1-88.
FRIESE, G. 1965, Ein dritter Fundort von Ostrinia palustralis (Hb.) in Deutschland, nebst Be- merkungen zur Verbreitung und Lebensweise der Art (Lep.: Pyraustidae). — Ent. Nachr.
Dresden 9: 71-76.
JENSEN, H. 1967. Madopa salicalis Schiff. (Noc- tuidae) og Pyrausta palustralis Hb. (Pyra- lidae) nye for den svenske fauna (Lep.). — Opusc. ent. 32: 139-140.
HANNEMANN, H.-J. 1964. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. II. Die Wickler (s. 1.) (Co- chylidae und Carposinidae). Die Ziinslerarti- gen (Pyraloidea). — Tierwelt Dtl. 50.
TÖPEL, G. 1963. Die Pyralide Ostrinia palustralis
Fig. 3. Karta över fynden av Ostrinia palustralis Hb. i Sverige.
(Hbn.) neu för die Mark Brandenburg. - Mitt. dt, ent. Ges. 22: 57.
VIERTL, A. 1897. A Botus palustralis Hb. elet- modja. (Die Biologie von Botus palustralis Hb.) — Rovart. Lap. 4: 120-122.
Est. Tidskr. 94 • 1973 • 1-2
