N O R R A STATI O N – D E L 2
Parker, torg & gator - markbehandling
PA R K E R , TO R G & GATO R
M A R K B E H A N D L I N G
Marsfältet, Paris
Place Dauphine, Paris Marsfältet, Paris
Avsnittet kompletteras senare
Parker, torg & gator - markbehandling
Norrtullsparken Norrtull Norra Stationsgatan Hälsingeparken Torsplan och Solnavägen Nord - sydliga gator
Kungsholmstorg – ett klassiskt stadsrum i Stockholm
L J US PL A N E R I N G Parker, torg & gator - ljusplanering
Avsnittet kompletteras senare
Nortullsparken västerut Den nya stadsfronten vid Norrtull Parkesplanade Solnavägen Norra Station, stolpar
Parker, torg & gator - ljusplanering
N O R R A STATI O N – D E L 3
Arkitektonisk samordning
Michigan Avenue, Chicago Utbyggnaden av Norra Stationsområdet börjar
under 2010 med de första kvarteren längs Norra Stationsgatan, mellan Solnavägen och
Hälsingegatan. De fem första markanvisade bostadsföretagen redovisar lägenhetslösningar, gårdsmiljöer och fasadgestaltning för sina respektive kvarter. I dessa kvarter har även stadsplanestruktu- ren för hela området testats generellt utifrån flera synvinklar som belyser boendekvalitet, miljömässig potential och ekonomisk bärighet. Avsikten har även varit att försäkra sig om stadsstrukturens variationsförmåga under dess långa genomförande- tid. Den föreliggande redovisningen visar att det inom ramen för en enhetlig kvartersstruktur, går att skapa individuella lösningar som bidar till nödvän- dig variation och som berikar helheten.
Genom kvarteret löper diagonalt en galleria mellan Torsplan och Norrtullsparken. Det är angeläget att flera entréer görs även från Solnavägen och Gävlegatan.
Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet tas fram i samarbete mellan staden, aktuella byggföretag och arkitektkonsulter vartefter genomförandet fortskri- der. Det utgör en del av överenskommelsen mellan staden och byggföretagen i samband med exploate- ring. Därigenom samordnas den arkitektoniska uppbyggnaden av området kontinuerligt och programmet kommer att uttrycka en för staden och byggföretagen gemensam ambitionsnivå. Det
OFFENTLIGT – PRIVAT
Norra Stationsområdet har gestaltats med en tydlig fysisk avgränsning av det offentliga rummet.
Gränserna mellan det offentliga och privata har dragits i husfasaden, så som brukligt är i den täta staden, och det offentliga kan på så sätt lätt uttolkas av alla. För att berika upplevelsen av stadsrummet exponeras de privata gårdarna visuellt mot den offentliga parken, men med en tydlig markering av den privata sfären genom en grind eller entréport.
Den tillämpade principen innebär alltså ett arkitek- toniskt samspel mellan de båda sfärerna, utan att tydligheten i stadens offentlighet går förlorad.
Stadsdelen är utformad som en ensemble där det offentliga rummet gestaltats till en arkitektonisk helhet, genom samverkan mellan byggnaderna och områdets markbehandling. En generell attityd till den privata sfärens avtryck i det offentliga rummet är att den individuella fasaden manifesteras på samma gång som den underordnas det offentliga rummet. Fasaden är i den meningen i lika hög grad en offentlig som en privat angelägenhet. Detta förhållningssätt har varit en självklar utgångspunkt genom hela projektet, då den bygger på en lång humanistisk stadsbyggnadstradition.
KOMMERSIELLAKVARTERLÄNGSSOLNAVÄGEN
Det allra första kvarteret, som ska inleda genomför-
för den nya tunnelbanan i korsningen mellan Solnavägen och Norra Stationsgatan.
Längs Solnavägen formuleras den urbana koden som horisontella volymer. Avsikten är att förbereda och dramatisera upplevelsen av det högresta tornparet Tors Torn. Det horisontella karaktären mot Solnavägen kan uttryckas på många sätt i fasadgestaltningen. En möjlig väg är att ge stark relief i huskropparna genom förskjutningar i de horisontella husdelarna samt en fönstersättning som betonar riktningen mot fondbyggnaderna Tors Torn.
BOSTADSKVARTERETOCHGÅRDEN
Kvarterens privata sfär, gårdarna, avgränsas i regel av en lägre bebyggelse i nord-sydlig riktning. Gårdarna skall bjuda på trygg intimitet och skall vara bärare av traditionella trivselvärden för att skapa hemkäns-
R I K T L I NJ E R F Ö R A R K IT E K TO N I S K G E STA LT N I N G O C H SA M O R D N I N G
Strandvägen
» ...Så kommer turen till de byggande. Det är deras ofrånkomliga skyldighet att tillse att husen ej stå och svära mot varandra, lika lite som dem får förfalla till fan- tasilös enformighet. De skola taga hänsyn till hvarandra, till stil, form och mate- rial, anpassa sig efter sina grannar. Idealet är att husen vid gatan skola vara som de olika medlemmarna i just den gatans stora husfamilj, utvecklade med individuell frihet, men dock sammanbundna af ett visst omisskännligt släkttycke... »
Arkitekt Sven Wallander 1915, HSB:s grundare
G R Ä N D
NORRTULLSPARKEN RRASTATIONSGATAN
Arkitektonisk samordning
norr och söder för att åstadkomma utblickar och låta ljuset nå ner till dem trånga gårdsrummen.
Gårdsfasaderna måste vara ljusa för att få den reflektionsförmåga som gårdsrummen kräver Användandet av balkonger måste övervägas med stor försiktighet vad gäller dess storlek och gestalt- ningens detaljer för att inte ytterligare minska dem trånga gårdarna. Detsamma gäller gestaltningen av marken, där endast ljusa naturstenshällar eller grus kan komma ifråga. Gråa betongplattor lämpar sig inte i denna miljö.
Kvarterens fyra hörntorn reser sig markant över lågdelarna för att ingå i ett större sammanhang längs Norrtullsparken och Norra Stationsgatan.
Den arkitektoniska samordningsprincipen följer här en annan grundregel än den för de lägre delarna. Överraskande mångfald, fräck individua- lism, växlingar i höjd och form ska prägla tornra-
utmynna i kaos. Stora glas- och plåtfasader skall således undvikas i bostadskvarteren.
ARKITEKTONISKTTEMA
Stenstadens byggnader kan betraktas som variatio- ner inom ett och samma arkitektoniska tema. Ett återkommande och enkelt språk har genom sekler tillåtits att varieras och förnyas successivt, grundat på stenstadens gestaltningsprinciper. Den arkitek- toniska förnyelsen har skett inom den enskilda fastigheten med respekt för den allenarådande kvartersstrukturen.
Det genomgående temat för den enskilda bostadsfastigheten på Stockholms malmar är en byggnadstyp som i sina grunddrag har stått över stilistiska epoker. Karaktäristiskt för denna byggnadstyp har varit en konsekvent tillämpning
har stenstadens urbana miljö fått sin omisskännliga kod som har format innerstaden genom sekler. Den enskilda fastighetens skala och estetiska anspråk har varierat. Individualism och kontinuitet har befruktat varandra, vilket har bidragit till en karaktäristisk kombination av både rytm, enhetlig- het och variation. Denna egenskap präglar malmarnas urbana och sammanhållna miljö.
Bostadskvarteren på Malmarna är underindelade i mindre fastigheter vilket ger arkitektonisk variation inom varje kvarter. Även på Norra Stationsområdet delas bostadskvarteren upp i mindre enheter. Lärdomen från det sena 1900-talets stadsbyggande är att de stora fastighetsindelning- arna inom kvarteren inte får vara styrande för gestaltningen. Istället måste den arkitektoniska pluralismen utgå ifrån varje trapphusenhet för att skapa en händelserik gatumiljö där rytm, variation
FASADEN
På Norra Station eftersträvas gatufasader med en offentlig karaktär. Det innebär en enhetlig stram fasadkomposition som både utgår från en god bostadsfunktion och ett sammanhållet uttryck mot det offentliga rummet. Norra Stationsområdets generella gestaltningsprincip är att låta den enskilda trapphusenheten artikuleras inom ramen för huvudtemat. Detta sker antingen genom en förskjutning i höjdled eller en medveten rytmise- ring av fönsteröppningarna kring entréerna.
Bottenvåningen och våningen en trappa upp ges ett särskilt uttryck i fasadschemat som markerar den offentliga karaktären.
Fasaderna i området ska ges en stram komposi- tion med reslighet och en homogent bearbetad yta.
Den putsade väggen dominerar och fönstersätt- ningen, som utmärks av en enhetlig rytm, ska utformas i samklang med innerstadens klassicistis- ka grundtema. Högresta franska fönster, placerade långt ut i fasadlivet, är en beprövad lösning för att åstadkomma en lugn ytverkan och maximera ljusintaget, men även andra kompositionsgrepp är möjliga. Med hänsyn till innerstadens karaktär ska den stora utanpåliggande balkongen konsekvent undvikas till fördel för inglasade loggior.
Mot det offentliga rummet är variationen en viktig förutsättning. Den skall ske inom ramen för ett gemensamt arkitektoniskt tema. Det gäller både fasadens komposition och materialval. Ytskiktets förmåga att reflektera ljuset bör utnyttjas medvetet i synnerhet mot de trånga gårdsrummen.
ENTRÉN
Entréporten är bärare av viktiga symbolvärden och bidrar till en ombonad atmosfär. En förhöjd port i fasaden framhäver entréerna i gaturummet och minskar upplevelsen av byggnadens höjdskala.
Entréportarna ska genomgående vara indragna från huslivet. Dörrsnickerier ska vara av ek som ger en skön känsla att se och ta på samt är lätta att reparera.
Snickerierna bör variera inom området för respektive trapphus. Trapphusets interiör kan med fördel exponeras mot det offentliga rummet med genom- tänkt belysning samt kraftfulla och varma färgtoner.
FÖNSTRET
Fönstrens dimensionering ska ges särskild upp- märksamhet med tanke på den ovanligt höga exploateringsgraden och för att säkerställa god belysning i bostäderna. Balansen mellan den slutna ytterväggen och fönsteröppningen är av stor betydelse för upplevelsen av det offentliga rummet.
Fönstren placeras nära huslivet och snickerierna ska vara gracila för att uppnå maximal belysningseffekt.
BALKONGEN
Stora balkonger ska endast förekomma som inglasade verandor inom husvolymen.
Utanpåliggande balkonger är små till formatet och placerade med hänsyn till fasadkompositionen.
Balkongräcke samt betongplatta bör gestaltas med stor omsorg och variation. Balkongen ska inte dominera över husfasaden och dess betongplatta dimensioneras snarare som en kropp än som skiva.
TAKLANDSKAPET
Områdets taklandskap exponeras från de högre tornbyggnaderna, i synnerhet längs Norrtullsparken och Norra Stationsgatan. Det är därför angeläget att takytorna behandlas varierat och med stor omsorg.
De får heller inte deformeras av storskaliga genom- brott. Mindre takgenomföringar för tekniska anläggningar samlas till gestaltade volymer som är medvetet placerade i taklandskapet. Områdets takbeläggningsmaterial väljs medvetet med tanke på utsikten från områdets tornbyggnader.
Taklandskapet skall präglas av utomhusterrasser med möjlighet till den attraktiva utsikten och rekreation. Detta gäller såväl kvarterens lägre delar som torndelarna.
Kungsholms strand Kvarter Nejlikan ( Surbrunnsgatan )
