vil ir

lig utbredning i Finland. I Svcrigc forckommcr dcnna stcnotcrma kallvattcnsart fran Lappland till Jamtland och i Sovjet har dcn hittats bl a pa Novtta Zem」 a OCh pa Kolahalv6n(cf.Lundblad

1968).

″ 〃′ο′ sis οめ たン′ α″ お (M■ 11.),SOm i sverigc

fё

rekommer nastan upp till p01arcirkein,ar en av de vanligaste arterna i s」 ё arna i mcncrsta Och 6stra Finland.DjuprekOrdct hittills ar frin Muu―

ratiarvi dar flera hanar hittades pa 26 m under h6stcn 1977.

И

prο ″ο′ ′sソ

αて ヽ ′frs Walt. ar ett sansynt bcnthiskt vattcnkvalster som hittills varit kant bara frin ryska Karclcn, Tornetrask och dess omgivning,jhmtlandska ttё arOCh Sijani Dalama samt fran Baffin lsland(Lundblad 1968).I Fin―

land patra∬ adcs artcn fё rst av Paasivirta i Suo―

muttarvi(Tab.3)och i P五

arvi(sё dra Tavast―

land)OCh de nyarc fyndcn visar att den brekom―

mcr sparsamt i profundalcn i flcra st6rre釣 6ar i mcllcrsta Finland.

Dct stora slaktctン 4′ ″ ′

″ ′ S ViSar Sig innehalla bara nagra fi可 61cvandc artcr,varav de tVi nc―

dannamnda arterna hr rclativt vanliga i svcnska 可ёar(Lundblad 1968).∼巧五 ^rd― OCh havmatcrialct fran st6rre ttup an 5 m omfattar 4 hanar och 2 honor av И ″οι′ ′ ′

av И . sげ 0′ ″ ″α′ ′″

s Thor, som hittills hr kand frin Finland tan skogSttё n Rautiaisiampi(4 mil nordost fran Luontcri)dar dcn fё rekonl relativt talrikt vid bottnar fran i til1 5,5m (BaggC 1979)

Faunistik - Biogeografi ²²⁵

Litteratur

Bagge, P. ^1968. Ecological studies on the fauna of subarctic waters in Finnish Lapland. - Ann. Univ.

Turku. A, II:40 (Rep. Kevo Subarctic Sta. 4):28-79.

- ^1979. Vattenkvalster (Acari: Hydrachnellae) i skogs-

sjiin Rautiaislampi (6stra _Finland). - ^Jyviskyldn

Yliopiston Biologian laitoksen tiedonantoja 19:42- 50.

Berg, K. 1938. Studies on the bottom animals of Esrom Lake. - ^{D. Kgl.} Danske Vidensk. Selsk. Skrifter, naturvid. og math. Afd. 9. Raekke VIII:120-130.

Bdttger, K. 1976. Types of parasitism by larvae of water mites (Acari: Hydrachnellae). - Freshw. Biol- ogy 6:497-500.

Hutchinson, G. E. 1967. A treatise on Limnology. II.

Introduction to Lake Biology and the Limnoplank- ton. New York ^(John Wiley & Sons Inc.).

Lundblad, O. 1968. Die Hydracarinen Schwedens. III.

- Arkiv frir Zoologi. Andra serien 2l(14):1433.

Paasivirta, L. 1976. The biomass, production and com- munities of the zoobenthos in the Lake Suomunjdr- vi, eastern Finland. - University of Joensuu, Kareli- an Institute. Publications l8:3-17. (In Finnish with an English summary).

Ruoranen, A. R. 1911. Verzeichnis von in Nord-Ta- vastland gesammelten Hydrachniden. - Helsingfors Medd. Soc. Fauna et Fl. Fenn. 37:73-77.

Siirkkii, J. 1976. Records ofrelict Crustaceans in lakes drained by the river Kymijoki, Finland. - Ann. Zool.

Fenn. 13:4441.

En av faunistikcns prirnara uppgiftcr ar att ta reda pa vilka arter som fё

visst omradc,stort cllcr litct. Detta ar cn viktig

driv「 Jadcr bakOm ant inscktsamlande och i Svc―

rigc har sadan aktivitct bcdrivits scdan Linn6s dagar. Under dcssa mer an 200 ar har vlssa in―

Hur vil kiind ir den svenska skinnbaggsfaunan?

CARL― CEDRIC COULIANOS

Coulianos, C.-C.: Hur viil kiind 6r den svenska skinnbaggsfaunan? [How well known ^{is the} Swedish fauna of Hemiptera-Heteroptera?1. - ^{Ent. Tidskr.} 100:225-229. Lund, Sweden

1979. ISSN 0013-886x.

The present number of species recorded from Sweden is 577. With regard 1o the growth- curve for recorded species during the last 215 years and to the fauna ofadjacent countries an additional 27 species may be found within l0-15 ^years. Collecting intensily in different provinces of Sweden can be estimated by ranking the provinces according to their number ofrecords of8 common, abundant and widely distributed species. The records ofdifferent taxa (e.g. families) in different ^provinces can be analysed in terms oftheir proportion ofthe total heteropterous fauna in each province and predictions made ofthe probable number of species occurring in different parts of the country.

C.-C. Coulianos, Zoologiska Institutionen, Box 6801, S-l l3 86 Stockholm, Sweden.

spp

2000 Fig i Antalet fran sverigc kanda artcr av(A)skinn―

baggar och(B)dagtarilar(inkl Hesperiidac)vid olika tidpunkter. Uppgifter om skinnbaggarna frin Linn6 (1761), Fan6n(182群 29), Bohcman(1852), Tungren_

Wahigrcn(1920-22),OssiannilssOn(1947),Ossiannils―

son(1953)och Coulianos&ossiannilsson(1976).Upp―

gifterna om dag]arilarna sammanstallda av L.― Å .Jan_

zon ur Linn6 (1761), Dalman (1816), Wallengrcn (1853),Lampa(1885),Nordstrё m m fl(1941),Gullan―

der(1959)och FOrtcckning ё ver Svcriges stO崎 さ Hlar (1977)

Number of species rccOrded from Sweden at different times.A:Hcmiptera― Heteroptera― B:Buttcrnics(Di―

urna incl Hespcr‖ dae)

scktsgruppcr tilldragit sig mcr intrcssc an andra, men aven inom intensivt sanlladc gruppcr upp―

tacks standigt fё r landet''nya''arter.Samtidigt fir rnan rakna med att cn del artcr fё rsvunnit ur var fauna,avcn om detta ofta ar svart att bclig―

ga Nagot iattarc kan det vara att konstatcra att vissa artcr blivit allmannare cncr utё kat sin arcal, mcdan andra bHvit sinsyntare cllcr mcr lokala.Det ar alltsi viktigt att insc att faunabe―

standet inte ar statiskt,ofbrandcr五 gt utan dyna―

miskt,f6randerligt.

En fё rutshttning fё r att kunna studera sadana

fё

randringar ar givctvis en gOd dOkumcntation fran 。 lika tidcr i form av publiceradc faunor, katalogcr cncr i form av tillfredssthllandc ctikct―

tcrat musciinaterial. Sidan dOkumentation

flnns fё r ncra insektsgruppcr och mcd町 1lp av dcnna bordc man ocksa kunna stina sig en del fragor bctraffandc dct ″″να′ α

′ faunabcstan_

dct.t.ex.hur minga arter man kan fё rvanta sig vcrkligcn innsilandct cner dess。 1lka dclar samt hur vll utfOrskade oHka dclar av landct ar Mcd

andra ord,har inan nagra inttlighetcr att progno―

ccra dct nuvarandc faunabcstandet?

Jag skan har diskutcra nagra sidana fragor mcd excmpcl fran skinnbaggarna,som ju ar cn mattligt StOr insektsgrupp FnCd f.n 649 arter kin―

da fran Norden,varav 577 fran Sverigc,397 fran Norgc,470 fran Finland Och 497 fran Danmark.

Aven dcssa ttur har samlats scdan Linn6s tid och flcra sammansthuningar ё vcr vara arter har publicerats, scnast av Coulianos & Ossiannils―

son(1976). Med町

五 lp aV dessa kan man studera tinvaxtkurvan fbr antalet fran SverigC kanda ar_

tcr(Fig l). Man kunde kanske fё rvinta sig att denna kurva bё ttat plana ut fё r linge sedan, i likhet mcd vad man finncr fё r cn val studcrad grupp sonl dagttarilar(Fig. lB)Si ar dock intc fallet.Skinnbaggskurvan(Fig. lA)visar en linc―

ar tillvaxt sedan Linn6s dagar. En antydan till aVbttning efter 1920 ratas ut igcn cftcr 1950.

Viktigt i sammanhanget ar att''samlartryckct"

pa skinnbaggar varit rclativt konstant.Sialvfallet ar bada kurvorna kumulativa och tar a hinsyn till sadana artcr,som numera●

landet. Dessa ar dock sa fataliga att dc inte pa―

verkar trendliniens lutning. Vi kan dra den slut―

satscn att mttlighetcrna att fortfarandc hitta br Svcrigc ''nya'' skinnbaggsartcr ar stora. F6r dagttarilarnas del ar dessa malighcter sma.Det vore av intrcssc att gё ra upp liknandc trcndkur―

vor ivcn fё r andra inscktsgruppcr.

Fё

kurvan att baa av, dvs. nar det fran landet kanda artantalct bё ttar narma sig dct vcrkliga

Fё r att bcdё ma vid vilkct antal dctta kan tinkas skc kan vi undersё ka hur manga yttcrligarc artcr Viブ b″

″ツα″ α

′ kan fё rvanta i sverigc.Dcssa

bё r i fё rsta hand sё kas bland sadana som nar_

mast ar kanda fran vara grannlander cnligt COuli―

anos&ossiannilsson(1976). Dessa ar 72 styc―

kcn sOm i Nordcn brckommer cnligt bjandc:

Nottc 2(2)

Norge tt Finland l(1)

Finland 34(6) Finland+Danmark 5(5) Danmark 30(6) Danmark+Norge ― ―

Inom parcntcs ar angiVct dct antal artcr, som mcd stё rsta sannolikhct f6rckOmmcr aven i svc_

rigc Tin dessa 20 artcr konlmcr ca 7 artcr,som

narmast ar kanda fran Nordtyskland Ochノ cller

Faunistik - Biogeografi ²²⁷

Tab. l. Se texten Landskap

Province

Heteroptera, Heteroptera, antal kinda ytterligare fcir-

arterr vintat antal spp.

No. of re- Additional ex- corded spp. of ^pected no. spp

Heteropterar ofHeteroptera

Antal kdnda F<irvhntat F<irvdntad

Lygaeidaer ^antal Ly- Lygaeid%

gaeidae

No. ofrecord- Expected no. ^Expected edLygaeidae ofLygaeidae LygaeidaeTo

spp.' ^ssp.

Utforsk- ningsgrad'?

Collecting intensity2

SK BL HA SM OL G0 GS OG VG BO DS NA SO UP VS VR DL GA HS ME HR

」 A AN VB NB

Å s

LY

PI

LU TO

469 381 300 371 398 326 82 358 319 256 186 277 335 415 250 175 295 158 199 131 68 139 136 134 144 43 91 44 100 62

15 41 78 30 12 81

32 32 76 97 60 35 5 69 106 15 95 57 92 92 50 65 45 36 85 33 67 15 32

2,5 7,5 15,2 4,8 9,4 16,7

12,6 9,1 17,5 16,9 17,6 15,6 4,8 24,3 8,0 1,9 18,6 5,3 19,5 25,0 15,6 14,3 18,8 13,7 25,6 19,6 25,9 19,3 22,3

65 63 45 57 64 57 23 52 48 42 25 45 49 58 36 29 41 22 25 12 5 10 :7.

16 17 8 12 5 8 8

69 66 57 62 67 65 24 57 51 48 42 49 55 59 47 39 43 38 39 31 23 26 27 25 25 16 15 14 14 12

14,2 15,6 15,0 15,4 16,3 16,0 28,0?

14,6 14,5 14,5 14,8 14,5 14,8 14,0 :4,7 13,8 13,8 15,0 15,0 13,9 14,3 13,8 i3,4 14,0 13,9 12,5 12,0 12,6 12,2 12,7

I Data from Coulianos & Ossiannilsson (1976).

2 Mean rank for no. of records of 8 common spp.: Gerris lacustis (L.), Saldula saltatoria (L.), Mecomma ambulans (Fall.), Plagiognathus arbustorum (F.), Pl. chrysanthemi (Wolff), Chlamydatus pulicarius (Fall.), Anthocoris ne,norutn (L.) and Scolopostethus thomsoni Relt.

Baltikum Och vars fё rckomst hos oss ar Sann。

lik. Mcd bibchallcn sanllarintcnsitct kan vi av

Fig lへ antaga att dessa 27 arter bё r ha httats hos ossinom 10-15 ar och att vi da bё ttar narma oss det for Svcrigc rccna artantalet.Dessa artcr

malincdvctct sё kande bl a. pa vissa virdv,xter

ar cn fё rutsattning fё r att flnna flcra av dem.

En annan fraga som bordc kunna bcsvaras ar

hur val landets olika dclar ar utfOrskadc med avsccndc pa sin skinnbaggsfauna. Har kan man anvinda sig av landskapsindeiningcn, som vis―

scrligen ar mindrc intrcssant fё r rcnt biogcogra―

flska andamil,mcn som av praktiskt‐ historiska sk,l ar den som narmast startill buds F6r vissa artcr flnns bara uppgift om i vilka landskap dc ar funna.Antalct kanda artcr frin Svcriges 30 1and―

Skap (Cnligt Coulianos & Ossiannilsson 1976)

framgar av Tab l Fragan ar nu hur dcssa sifflor aterspCglar dct rcena antalct. Det kanda antalct fran cttlandskap bcror pa tva sakcr:antingcn pa att dcss fauna vcrkligcn ar mcr cncr mindrc rik (cncr fattig)och/Cncr pa att landskapet ar mcr cncr mindre vttl utforskat Fragan ar nu om man kan uppskatta utforskningsgradcn Ett satt sOm har brcslas,ar att vlta ut nagra artcr,som vivet

forckommcr ёvcr hela landct, ar anmanna och abundanta,si att man ttr dcm vattc gang man ё vcrhuvudtagct sanllar skinnbaggar.Dcssa artcr

bё r dcssutom tilisanlmans rcprcscntera olika, vanliga habitats t.ex.筍 ёar,trad_,busk― ,filt―

markskikt 8 sadana arter har har valts ut(SC Tab l)Antalct fyndtinfillcn av vattC Sadan art har scdan raknats i det fyndrcgister fё rfattaren sedan hngc brt och dar alla fynd fran samlingari mus6cr och minga privatsamlingar fё rs in. Ju mer intensivt ett landskap ar sanllat,desto ncr fynd av dessa 8 artcr bё r ocksi flnnas darifran.

VattC landskap har sedan rankats sa att dct som har ncst fynd av en art tttt ranksiffl・ an l ctc.Vid samina antal fynd frin tva cl.flcra landskap har rangcn dclats. F6r vattC landskap har scdan en medclrang raknats ut bascrad pa rangsiffrorna

fё r dc 8 arterna Resultatet framgar av Tab. 1.

Gotska Sand6n har av spccicHa skal utcslutits Rangsiffran kan dlrfOr tcOretiskt ligga mellan l och 29

Ju ligrc siffra, dcstO hё grc rang, dvs. dcsto mcr intcnsivt har man samlat i landskapct. Vi rlnncr att den hё gsta rangcn har Dalarna,fё ut av

ar pafallandc litct utforskade jambrt med kring―

liggandc landskap t.cx. Vistmanland, H五

^cda―

len,Å sclc och Pitc lappmarkcr Man kan visa att landskapens rangordning och kinda artantalinte ar signiflkant korreleradc.Vi kan nu sakrarc be―

dё ma attt.cx.dct ringa antalet arter kanda fran Hattedalcn,Å sele Och Pite lappmarker shkerli‐

gcn bcror pl att de ar bctydligt samrc utforskade hn kringliggandc landskap Ati(3otland ar samre utfOrskat an oland och att chanscn att hitta f6r Dalarna nya artcr ar bctydligt mindrc an i t cx.

Halland, trots att dcssa landskap har nastan samma kanda artantal

Mcd hansyn tagen till utfOrskningsgradcn och till kringliggandc landskaps kinda fauna kan lnan ocksa gё ra en uppskattning av det ytterligarc f6rvintade artantalct i vara landskap (Tab. 1).

Å

tskilliga av dcssa har rcdan hittats Och kommer att rcdovisas i supplemcnt till var katalog

vcr

Hctcroptera(CoulianOs in prcp). BCr,kningar av dcnna typ g6r det mOjligt att battrc bcdё ma

hur v1l vi kinner faunan ilandcts olika dclar och ocksa var dct framst ar angCligct mcd fortsatt insanllingsarbctc.

Yttcrligarc cn friga som ar av intrcsse och som kan diskuteras mcd utgingspunkt fran kanda data hr hur val kanda。 lika delar av landct ar mcd avsccndc pa olika taxa(t cX famibcr)av Hctcroptcra. Som cxcmpel har har tagits fr6‐

skinnbaggama(fam.Lygacidac)aV Vilka flertalct av vara 81 arter lcvcr pi rnarken,ofta pa varma, torra platscr Mcd lcdning av uppgiftcrna i var skinnbaggskatalog (Coulianos & Ossiannilsson

jimbra antalct kanda artcr flan ctt landskap och jttmお ra mcd siffrorna br kringlig―

gandc landskap och ofta dirckt se i vatte fal1 0m ctt landskap visar patagliga avvikclscr positiva Och negativa Annu sakrarc kan vi studcra dctta om vi ocksi tar hansyn till dct totala kanda art_

antalet frin rcspcktive landskap. Detta kan ut―

tryckas som pa Fig.2.Antalct fran svcrigc kan―

da lygacid‐ artcr utgё r 149ろ av var skinnbags―

fauna och denna proportionslitte har inlagts pa Fig.2お r att lattarc kunna jhmbra landskapcn.

RcgrcssiOnslittcn kan Ocksa anvindas f6r detta Orsakcn till cn vcrtikal avvikclsc fran propOr_

tionslitten berOr antingen pl att iandskapct ar sarskilt gynnsamt(cl.Ogynnsamt)br fr6skinn‐

baggar eller pl att man gynnat(el. ■liSSgynnat) just dcssa tturi brhallande til1 6v五 ga Hetcropte―

ra vid insanllingar i landskapet, Man far antsa virdera varic punktS lage pa Fig.2 mcd hansyn till vad man vet om dessa fё rhananden. lDess―

utom fir inan ta hansyn till den tidigare namnda sanllarintensitcten(utfOrskningsgraden)fё r land―

skapet.

Dctta satt att sammanst,1la artantalen askad_

Hggё r tydHgt att vissa landskaps skinnbaggsfau―

na uppvisar cn h6g lygacidproportion, varc sig det totala artantalet ar litet(t.cX Gotska Sand―

6n)eller hё gt(C)land, Gotland, Blekingc). Inga av dcssa landskap ar daligt undcrsё kta(Gotland dock samrc an de andra)enCr cnsidigt sanllade just betraffandc Lygacidac,vaJOr man kan dra

slutsatscn att dcssa landskap ar pafallandc ''gynnsamma" fё r lygacidcr― cn slutsats som

intc ar fё rvanandc med hansyn till de ncsta ar_

tcrnas mili6krav. En gOd anslutning till medel―

prOpOrtionen inner vi framst i de myckct v五

utforskade landskapcn badc hos sadana mcd

h6ga(Skane, uppland), Inattliga(Dalarna)cncr

laga(Halsingland)artantal. Undantag ir Vast―

manland, som ar di五 gt utforskat uppcnbarligen bldc vad ghncr lygacidcr som 6vriga Hetcroptc―

ra.I de nordliga delarna av landct arlygaeid‐ pro―

portioncn generent nagot lagre an s6dcrut, men klart underreprescntcradc ar t.cx.J,mtland(ritt

(mindrc v1l utforskade)och HattCdalen(daligt utforskat) I Samtliga dessa landskap kan man f6rmoda attlygacider intc samlats ilika hё g grad

^ё vriga Heteroptcra.

Vi kan i viss man undcrs6ka dct bcrattigadc i att jambra lygacidproportioncn med riktlitten

149ろ

att uppskatta det fё r vattc landSkap fё rvintadc artantalct av lygacider och av ana Hctcroptera kan vi bcrakna dcn fё rvantade lygacidproccntcn Dcnna framgar av Tab l,dar vi ser att vissa av de sydliga landskapen (BICkinge, 01and, Got―

land, Gotska Sand6n, Smaland)bibChaller cn

hё g lygacidproportion,Inedan lappmarkcrna far en lagrc l ёvrigt anslutcr sig landskapen rela―

tivt v,l till cn lygacidandcl pa 14,そ

Framtidcn fir givctvis utvisa hur pass tillf6rlit―

liga sadana har prognoser av fё rvantadc artantal, bcrakningar av utforskningsgrad ctc kan thnkas vara mcn det bOr vara angelagct att f6r olika inscktsgruppcr f6rsё ka fl cn uppfattning ungcfar var vi star nar dct ghner utforskandet av var fauna.Fё rhoppningsvis bё r sadana diskussioner ocksa kunna lcda till ctt mer malinriktat faunis―

tiskt arbcte

Litteratur

Boheman,C H 1852 Nya svenska Hemiptera ^― K

Vet Akad.Fё rh :49_60,65-80

Coulianos,C.― C &Ossiannilsson,F 1976 Catalogus lnsectorum Sueciae VH He,iptera― Heteroptera.

2nd Ed ―Ent Tidskr 97:135-176.

Dalman,J W 1816 FOrs6k till systematisk uppst'11- ning af Svcrigcs Fjarilar _vctcnsk Acad Handl 37

Faunistik - Biogeografi ²²⁹

Fig 2. Fran de svcnska landskapcn kanda artantalet Lygaeidac i f6rha‖ ande tll deras totala skinnbaggsfau―

na PropOrtionslinJen 14%inlagd som riktlittc Data fran coulianos&Ossiannilsson(1976)

Number of spccics of Lygaeidac rccorded from thc

S、

vedish provinces comparcd、 vith their total fauna of Hemiptera― Hetcroptera The proportion 14% (thiCk

linC)iS drawn as a guide‐ line Data from Coulanos&

Ossiannilsson(1976)

Elmquist, H. ^m fl ^1977. Forteckning <iver ^Sveriges storfihrilar. Stencil. - ^{Ent. Fiir., Stockholm.}

Fall6n, C. F. t828-29. Hemiptera Sueciae. Londini Gothorum.

Gullander, B. 1959. Nordens Dagfihrilar. Stockholm (Nordsteds).

Lampa, S. 1885. Forteckning tifver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Stockholm.

Linn6, C. 1761. Fauna Suecica. Stockholm.

Nordstrrim, F. m fl 1941. Svenskafilrilar. Stockholm.

Ossiannilsson, F. 1947. Catalogus Insectorum Sueciae

VII. - ^{Opusc. Ent. l2: l-33.}

- ^1953. Cat. Ins. Suec. Additamenta. - ^{Opusc. Ent.}

18: l0l-108.

Tullgren, A. och Wahlgren, E. 1920-22. Svenska In- sekter. Stockholm.

Wallengren, H. D. J. 1853. Skandinaviens dag{hrilar

(Rhopalocera). Malmti.