pa. at de ikke kan vere predatorer. Derimod har miderne Tydew spp., Coccotydeus spp. Pygmep- horus islandicus, ogTarsonemus sp. I og 2 stiletter som munddele, hvilket for en umiddelbar betragt- ning tyder pl. at de er rovdyr.
Medicinske aspekter
Ved erhvervsbetinget type l-allergi hos menne- sker. der hindterer hd, er det relevant at tsenke pa sensibilisering over for grrspollen, dyrchir (mus) og skimmclsvampc, men forst og frcmmest lager- midcr. Speciclt bor man teste med de organismer.
der cr talrigcst i begyndclsen afsuccessionen. De- res maksimale koncentrationer (levende eller d0- de, samt stof-\kifterester m. m.) vil vare bedre re- prresenterede i homassen end de organismer, der optrader sent i nedbrydningen. Det vil sige. at man hyppigere eksponeres for de svampe og mi- der. som er tidligt i successionen. Det forhold, at patienter oftere reagerer pi miden Lepidoglyphus dcstructor end pi miden Acarus siro (Cislason 1985, Gislason et al 1985b) kunne vare en konse- kvens af dette - men det er neppe hele forklaring- en.
Tak
Rejseomkostninger i tbrbindclsc mcd fcltarbcjdct
i Island tbr'I'. H. blev dakket af dcn islandskc sundhedsstyrelse. Sigurdur Richter fra Institut for Experimentel Pathologi (Islands Universitet) og
Mider og svampe i foderhP 27
Bjarni Gudmundsson (Islands Landbrugsministe- rium) hjalp med praktisk tilretteleggelse. Carbon/
Nitrogen blev milt af Johannes Gislason (Land- brugsskolen i Hvanneyri) og af lngvar Arnason (Naturvidenskabeligt Institut, Islands Universi- tet). Jens Frisvad fra Instituttet for Biotcknologi (Danmarks Tekniske Hojskole) hjalp os mcd arts- bestemmelsen af Aspergillus og Penicillium.
Litteratul
Cislason, D. 1985. Forradskvalster: Del af epidemiolo- gisk undersrikning av islandske bonder. - Symposi-
um om allergi. Helsingor 1985. ALK Kobenhavn 62- 65. (ln English)
Gislason, f).. Asmundsson, T.. Magnusson. V. & Gra- vesen. S. 1985a. Kiinnun il sambandi hcyvcrkunara- ferda og einkenna af heyryki itveimur landbunadar- herudum d lslandi. - Utdrattur ur erindi fvrir kkna-
thing. Reykravik.
Gislason. D.. Gravesen. S.. Magnusson, V. & As-
mundsson. T. l9U5b. Konnun d tidni bradaofnemis i
tveimur landbunadarherudum ii lslandi. - Utdrattur
ur erindi fyrir leknathing. Reykjavik.
Gravesen, S.. Magnusson, V., Schwartz. B. & Gislason.
D. 1983. Potential allergens ofstored hay in Iceland.
Demonstration by cultivation and immunochemical methods. - J. Agr. Res. lcel. l5: 55-63.
Gudmundsson. B. & Hallas. T. E. 1985. Watcr activit-t-.
moislurc contcnt and conccntration of mites in stor- ed hay in lceland. -J. Agr. Res. Icel. l7:39-44.
Hallas, T. E. 1981. Mites of stored hay in lccland. - J.
Agr. Res. lcel.. 13: 6l-67.
I lallas. 'I'. E. & Gudmundsson. B. 1985. Mites of stored hay in lceland related to qualit!'oi hav and the stor- age duration. -J. Agr. Res. lcel. l7: 3l-37.
Recension
Beattic, A. J.1985. The Evolutionan' Ecology oJ
Ant-Plant Mutualnlns. l82sidor. Cambridge Uni- vcrsitv Press. Cambridge. ISBN 0-521-252ttI-4.
Pris: fl5.(Xl.
FOrhallandet att olika organismer utvecklat ett be- roendeftirhillande till alla inblandades fdrdel kal- las fdr mutualism. Mcllan myror och vixtcr finns ofta ctt sedant samspcl och det ar dctta denna bok handlar om. Att vaxter fdrsdker dra nvtta av my- ror dr naturligt, serskilt fdr att skydda sig mot pre- datorer. Myror fcirekommer ofta i stor mingd, iir aggressiva och aktiva hela sdsongen. Vaxter har darfdr utvccklat speciella egenskaper fcir att locka till sig myror. Dct vanligaste cxcmplct pi dctta iir bladlriss - faktiskt. Bladlossens sockerhaltiga ex- krementer ir som bekant begiirliga for myror och
man kan se saken sA att vaxterna har skaffat sig bladldss, som normalt gdr obetydlig skada pa vax- ten, fdr att attrahera myror. som niir de iindir iir pl
vdxten avldgsnar skadliga insekter eller genom sin blotta nervaro forhindrar dem att komma dit. I vissa fall Ar dct vixtcn sjiilv. som produccrar dcn sockcrhaltiga vitskan ispcciclla nektarier. I tropi- kerna finns de mest sofistikerade exemplen pi
myr-vaxt-samspel. Hdr finns vixter som erbjuder b6de mat och husrum it myror. Bast studerat er fallet akacior-myror. Vissa akacia-arter har ihili-
ga taggar, som myror kan bo i, har nektaricr pi
bladskaften samt smi, fctt- och protcinrika knop- par pA bladcn som foda At myrlarver. Med andra
ord akacian erbjuder allt ett myrsamhtille be- hriver. I s[dana akacior lever alltid myror och aka- cian iir helt beroende av myrorna for att kunna
28 Recension
rivcrlcva. Myrorna intc bara skrammcr iviig cller dridar hcrbivorcr. smd siivhl som stora. utan av- liigsnar iiven konkurrcrandc vdxlcr iakacians niir- het.
Myror kan hjiilpa viixter pi flera olika satt. Ett iir att sprida frona. Hos violer och minga andra or- ter har fr<ina en liten extra bildning, elaiosom, som iir proteinrik och diirfrir liimplig mat 6t myr- larver. Mvrorna biir hem sddana frtin till boet, dar elaiosomet avliigsnas och AK upp. medan resten av froet liiggs it sidan (i eller utanfOr boet). Hirige- nom inte bara sprids fr<ina utan de hamnar ocksa i en limplig milj<i (fuktig, nIringsrik jord).
Man skulle kunna tro att myror, som kryper omkring ovcrallt, iir liimpliga pollinatdrcr, sarskilt av smi, for flygandc insekter svtrfunna blommor.
Si iir dock intc fallct. Visscrligen besokcr myror giirna blommor for att dricka ncktar och skullc
diirigenom liitt kunna transportera pollen mellan blommor. vilkct viil ocksi sker. Att detta sellan le- dcr till pollincring formodar man beror pe att my- rorna avsondrar dmncn, som d<idar pollen. Dessa Amnen ar egentligcn avscdda frir att doda baktc- rier och svampsporer. som ar ett stort hot mot agg, larver och puppor i dc fuktiga myrbona. Dcssa iir nigra av de minga cxempel pA myr-vhxtintcrak- tioner. som nimns i boken, diir huvudvikten lagts pa att diskutera dessa interaktioners evolution.
Varf<ir man ska liisa boken? Om man ar intres- serad av myror, ir detta den besta sammanstall- ningcn av myrors relationer till vaxter. Om man er inlresscrad av evolutiondr ekologi, finns mAnga intrcssanta rcsoncmang i boken. Dock ska sigas att dispositionen :ir n6got oordnad.
Per Douwes
Forts. frdn sid.2
Evans, Gwilynt O., 34 Hormare Crescent, Stor- rington, Pulborough. West Sussex RH20 4QT, England.
Franzdn, lke, Sekt. f. Evertebrater, Naturhisto- riska riksmuseet. S-104 05 Stockholm.
von Hugen-Homsten, Marianne, Inst. f. klinisk immunologi. Karolinska sjukhuset, S-104 0l
Stockholm.
Hallas, Thorkil, Statens Skadedyrlaboratorium, Skovbrynct 14, DK-28ffi Lyngby.
Hedqvist, Karl-Johan, Hcistvigcn I, S-186 (X) Val- lentuna.
Hjelmroos, Mervi, Palynologiska laboratoric(.
Naturhistoriska riksmuscet. S-104 ()5 Stock-
holm.
Johansson, Eva, lnst. f. klinisk immunologi, Ka- rolinska sjukhuset. S-104 0l Stockholm.
Koponen, Seppo, Zool. Museum, Turku universi- tet. SF-20500 Abo.
Lehtinen, Pekka, Zool. Museum, Department of
Biology. University ofTurku, SF-20500 Turku.
I-undqvist, 1-ars, Ekologihusct, Hclgonavtgcn 5, 5-223 62 Lund.
Maltnberg, Gitran, Zoologiska institutionen, Svante Arrhenius viig 1"1-16, S-106 9l Stock- holm.
Mehl, Reidar, Lab. f. medicinsk entomologi, Mil- j0toksikologisk avd., Statens inst. f. folkchelsc, Gcitmyrsvcicn 7.5, N-0462 Oslo 4.
Must, Aime, AB Terminator, Box 2([)t19, S-104 60 Stockholm.
Nedstam, Barbro, SLU ,Box .14, 5-230 53 Alnarp.
Nielsen, Peter, Zool. Muscum,3 afd., Universi- tetsparken 15. DK-21(X) Kohenhavn O.
Niemi, Ritva, Department of Zology, Univcrsirl, of Turku, SF-20500 Turku 50.
Nilsson, Sivert, Palynologiska laboratoriet, Na- turhistoriska riksmuseet. S-104 05 Stockholm.
Perssctn, Tryg14ve, Inst. f. Ekologi och Milj6vard.
SLU. 5-750 07 Uppsala.
Rahl. Magdulena, Allargon AB. Viilinge 55.
S-262 (X) Angclholm.
Rolfsen, Wenche, Pharmacia AB/F 36-l . 5-752 83 Uppsala.
Rdssner, Michael, AB Tcrminator, Box 2fi)89.
S-104 60 Stockholm.
Skogh, Marcus, Hudkliniken, Regionsjukhusct.
S-581 85 Linkdping.
Stark, Josef, Avd. f. bin, Box 7024, 5-750 07 Upp- sala.
Slenmurk, Arnold, Naturhistoriska riksmuseet.
S-104 05 Stockholm.
Svlvin, Etlvard, Entomologiska avdelningen, Naturhistoriska riksmuscet, S-104 05 Stock- holm.
T u o v i n e n, Tuo mo, Agricu,ltu ral Research Cente r,
Inst. of Pest Investigation, SF-31600 Jokioinen.
Wiaorin, Birger, Virdcentralen. Box 364, 5-631 05 Eskilstuna.
Wirin, Anders, Inst. f. Ekologi och Milj6vird, SLU, 5-7.50 07 Uppsala.
Zaar, Leif, AB Terminator, Box 2(X)89, S-104 6() Stockholm.
