Slutenvård
Under de aktuella 18 månaderna tillbringade de äldre i genomsnitt 25 dagar inom sluten sjukhusvård. Vanligast var vård på en klinik för invärtesmedicin.
Två av fem hade en eller flera gånger vårdats enstaka dygn på en akutvårdsavdelning. Endast 18 procent av de äldre hade fått vård på en geriatrisk klinik. I Norrtälje hade dock 24 % (5 personer) fått vård på en
geriatrisk klinik. I medeltal hade de äldre vårdats för sex olika diagnoser under de 18 månaderna. Vanligast var hjärt-/kärlsjukdomar.
Tabell 8. Vårddygn specificerat på underspecialiteter
Tabellen på nästa sida visar hur många av de äldre som vårdats för en diagnos inom någon av de olika sjukdomsklasserna. Vanligast är vård för en diagnos kopplad till hjärtproblem. Det var också vanligt förekommande att de äldre
2012-11-29
27 vårdades för diagnoser som inte kunnat kopplas till ett specifikt
sjukdomstillstånd. Dessa diagnoser rörde utredning för misstänkt sjukdom och vård för symtom där man inte funnit någon specifik diagnos eller orsak. Andra vanligt förekommande orsaker till slutenvård var endokrina sjukdomar
(exempelvis diabetes), sjukdomar i andningsorganen och sjukdomar i muskler och leder.
Tabell 9 Antal personer som vårdats inom slutenvården för diagnos inom de olika sjukdomsklasserna i ICD-10, totalt och fördelat på kön
Kvinnornas andel är högre än männens när det gäller endokrina sjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven samt när det gäller området skador, förgiftningar och andra följder av yttre orsaker. De har även en högre andel diagnoser inom området yttre orsak till sjukdom och död. I övriga sjukdomsklasser har männen en högre andel.
Vård på sjukhusets akutmottagning
98 procent av de äldre hade någon gång under 18-månadersperioden besökt akuten. I genomsnitt hade de äldre besökt akuten fyra gånger. Som mest hade en person besökt akuten 27 gånger på 18 månader. Som framgår av
diagrammet på nästa sida, så ligger Norrtälje tillsammans med Kronoberg och Södermanland i topp med i genomsnitt 6 besök på akuten per person. Alla äldre
2012-11-29
28 utom en i Norrtäljestudien hade någon gång besökt akuten under de 18
månaderna. Männen i Norrtälje hade dock i genomsnitt fler besök än kvinnorna.
Här låg det genomsnittliga antalet besök på sju under 18-månadersperioden.
Diagram 1. Medianvärden för antal besök på akuten i de 12 områdena
De äldres upplevelser av slutenvården
Upplevelsen av den slutna sjukhusvårdens kvalitet är varierande i SKL:s studie.
Många av de tillfrågade äldre tyckte inte att de fått den information de behövde.
Personalen upplevdes också ofta som stressad. Många upplevde problem med medicineringen i samband med utskrivningen från sjukhuset, dels i form av uteblivna ordinationer och dels att läkemedelslistor inte var uppdaterade.
Anhöriga upplevde ofta att utskrivningen från sjukhus skedde för tidigt och att det ofta saknades en plan för omhändertagande i hemmet.
Vid besök på akutmottagningen var de tillfrågade äldre i SKL:s studie framför allt missnöjda med att de fått vänta länge, att de fått bristfällig information och att deras smärta inte behandlats tillfredställande. Vanligt var också
beskrivningar av en känsla av övergivenhet när de legat och väntat på akutmottagningen. Även problem att få tillgång till mat och dryck under den långa väntan lyftes fram i studien.
Andra studier visar att en stor del av de multisjuka äldres vårdkonsumtion utgörs av akuta återinläggningar, det vill säga oplanerade sjukhusinläggningar som inträffar efter en tidigare inläggning. I genomsnitt hade de multisjuka äldre i en studie i Hägersten - Liljeholmen 3,7 akuta inläggningar per år jämfört med 0,3 akuta inläggningar för alla medborgare över 65 år, alltså motsvarande fler än tio gånger fler inläggningar per person och år.
2012-11-29
29 De äldres kontakter med öppen specialistvård
Av SKL:s rapport framgår att den öppna läkarvården av de sjuka äldre i större utsträckning sker inom den specialiserade öppenvården än i primärvården. 94 procent av de äldre hade besökt läkare inom öppen specialistvård. I genomsnitt hade de äldre besökt specialistläkare i öppenvården sju gånger. Variationen i antal besök var dock stor och varierade mellan 1 och 68 besök.
Diagram 2. Genomsnittligt antal besök inom öppen specialistvård i de olika områdena.
Av diagrammet ovan framgår att de äldre i Norrtälje hade besökt specialistvården i genomsnitt nio gånger. Flest besök gjorde dock de äldre i Örebro med ett genomsnitt på 13 besök, vilket kan jämföras med Kalmars 3,5 besök i snitt.
Av tabellen på nästa sida framgår vilka specialister de äldre besökt. De äldre har framför allt besökt specialister inom internmedicin, kirurgi, ögon, ortopedi och kardiologi.
2012-11-29
30 Tabell 10 Besök i den öppna specialistvärden fördelat på de olika specialiteterna
2012-11-29
31 Kontakter med vårdcentraler
Huvudansvaret för vården utanför den slutna sjukhusvården vilade enligt SKL:s rapport i de flesta fall på vårdcentralerna. Ibland delades ansvaret som framgår av tabellen nedan med den specialiserade öppenvården eller kommunens hemsjukvård. De äldre sökte enligt rapporten främst vård på vårdcentralerna för hjärt-kärlprobematik, frågor kopplade till läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, funktionshinder kopplade till rörelseförmåga, problem med lungor och mage samt yrsel/fall och sår.
Tabell 11 Ansvar för medicinskt omhändertagande utanför slutenvården
Av tabellen nedan framgår hur det såg ut i de olika områdena när det gäller fördelningen av det medicinska ansvaret utanför slutenvården.
Tabell 12 Områdesvis fördelning av det medicinska ansvaret utanför slutenvården
Som framgår av tabellen skiljer sig områdena mycket åt. I Östergötland bedömdes vårdcentralerna ha det huvudsakliga medicinska ansvaret för 96%
av de äldre som studien omfattade. I Norrtälje svarade vårdcentralerna ensamma för knappt hälften av de 21 äldre.
2012-11-29
32 I stort sett samtliga, 294 personer (99 %) hade på något sätt kontakt med
vårdcentralen under den aktuella perioden. Under den aktuella
18-månadersperioden gjorde de äldre dock endast i genomsnitt fyra läkarbesök på vårdcentralen med en variation mellan 1–30 besök. Även antalet
distriktssköterskebesök var i genomsnitt fyra.
Tabell 13. Mottagningsbeök hos läkare på vårdcentral i de olika områdena
Förutom dessa besök hade dock de äldre även kontakter per telefon med läkare och träffade även andra personalkategorier knutna till vårdcentralen.
Tabell 14. Professioner de äldre besökt på vårdcentralen
Det tog i genomsnitt åtta dagar för en epikris att signeras i vårdcentralens journal.
I flertalet områden fanns enligt SKL-rapporten exempel på epikriser som signerats först efter 90 dagar eller mer.
Det var, som framgår av diagrammet på nästa sida, ganska stora skillnader mellan de olika områdena i fråga om hur många olika läkare som dokumenterat i den äldres journal.
2012-11-29
33 Diagram 3 Medianer för antal olika läkare som dokumenterat om patienten (mottagnings-/hembesök, telefonkontakter, receptförskrivning samt övrig administration)
I snitt hade tre olika läkare varit involverade i det medicinska omhändertagandet av den äldre. De äldre i Norrtälje var de som i genomsnitt hade mött flest olika läkare, sju, medan de äldre i Sörmland under samma period endast i snitt träffat två olika läkare.
Endast totalt 25 personer (8 %) hade under dagtid fått hembesök av en läkare från en vårdcentral. De flesta av dessa hembesök gällde äldre med höga kostnader för vård och omsorg. Tre av de 21 äldre i Norrtälje hade dock fått hembesök av läkare från vårdcentral. Bara en av de äldre i Norrtälje hade fått ett akutbesök i hemmet av primärvårdens jourläkare. Av hela gruppen äldre hade totalt bara 45 personer fått denna typ av besök.
Endast ca hälften av tillfrågade äldre fick vård i hemmet av distriktssköterska från primärvården eller av sjuksköterska inom den kommunala hemsjukvården. De som fick hemsjukvård hade i genomsnitt elva besök av distriktssköterska eller 17 besök från den kommunala hemsjukvården. I några av de områden där
kommunen tagit över hemsjukvårdsansvaret skedde hemsjukvårdsbesök både av vårdcentralens distriktssköterskor och av kommunens sjuksköterskor.
Journalgranskningen
visade att hemsjukvårdsinsatserna inte var sammanhållna utan utfördes av många olika sjuksköterskor, ofta utan fungerande samråd med läkare. Hembesök av läkare sker i liten utsträckning för gruppen.
2012-11-29
34 Av diagrammet nedan framgår att i genomsnitt har fem olika distriktssköterskor dokumenterat om den äldre i omvårdnadsjournalen. I Norrtälje var siffran något högre, i genomsnitt sju distrikssjuksköterskor.
Diagram 4 Antal olika distriktssköterskor som dokumenterat i omvårdnadsjournalen (mottagnings-/hembesök, telefonkontakter, receptförskrivning samt övrig administration)
De äldres upplevelser av primärvården
De tillfrågade äldre är i SKL:s studie generellt mindre nöjda med tillgängligheten, kontinuiteten och ansvarstagandet från primärvården och husläkaren. På
vårdcentralen upplevs framförallt läkarkontinuiteten som ett problem. Många menade att de saknade en läkare som med en överblick över deras sjukdomar och medicinering. Många upplever också att låg tillgänglighet hindrade dem från att få den hjälp de behövde. De upplevde att det var svårt att få kontakt med vårdcentralen per telefon och att få besökstid när de önskade. De äldre upplevde också att det var svårt att hinna med allt på de korta besöken.
2012-11-29
35 De äldre möter många olika läkare
I snitt hade de äldre haft kontakt med 15 olika läkare under de aktuella 18-månaderna. Som minst hade en äldre kontakt med fem olika läkare. Den äldre som hade mött flest läkare hade haft kontakt med 62 olika läkare.3 I Norrtälje ligger som framgår av diagrammet nedan snittet högst av de tolv områdena med i genomsnitt 20 olika läkare involverade i vården av den äldre.
Diagram 5 Antal olika läkare som i genomsnitt (medianvärdet) varit involverade i vården
i de 12 områdena
En djupare analys skulle behöva göras av varför Norrtälje skiljer sig så pass mycket från övriga deltagare i studien när det gäller antalet olika läkarkontakter.
Eftersom urvalet är begränsat till 21 personer skulle analysen behöva omfatta betydligt fler äldre.
3 Antalet olika läkare har i studien beräknats som summan av olika läkare på vårdcentral, antal jourläkarkontakter, antal olika akutbesök, antal olika specialistgrenar som besökts inom öppen specialistvård (där har varje specialitet oavsett antal besök bara räknats en gång) samt antal gånger personen skrivits ut från sluten sjukhusvård.
2012-11-29
36