I SKL:s undersökning
Redovisningen av kostnader för vård och omsorg utgör inte en huvudfråga i rapporten.
Redovisningen av kostnadsdata tjänar bara som ett komplement till undersökningens huvudsyfte att utgöra en kvalitativ beskrivning av multisjuka äldres situation.
Kostnadsanalyserna i SKL:s rapport baseras på schablonkostnader för vård- och omsorgsinsatser för multisjuka äldre i Landstinget i Östergötland och Örebro kommun.
Schablonkostnaderna är kontrollerade mot faktisk kostnad per patient (KPP) och kostnad per brukare (KPB) i samma områden och visar enligt SKL: bedömning överlag en god samstämmighet med dessa. Modellen syftar främst till att göra resultaten från de olika kommunerna och landstingen jämförbara. Metoden gör inte anspråk på att ange faktiska kostnader utan syftar till att ge en ungefärlig kostnadsuppskattning och belysa de olika insatsernas relativa kostnadsandel när det gäller vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Modellen för kostnadsberäkningen finns tillgänglig på SKL:s hemsida www.skl.se.
De multisjuka äldre innebär ofta stora kostnader för vård- och omsorg. Vården och omsorgen för de 298 studerade multisjuka äldre kostade enligt SKL:s rapport totalt 123 miljoner kronor under de 18 studerade månaderna. För hela gruppen multisjuka äldre enligt definitionen som används i denna studie uppgår kostnaden till ca 8,5 miljarder per år. För den enskilda sjuka äldre motsvarar detta en genomsnittlig resursinsats på 412 000 kronor under en 18-månadersperiod. Resursinsatserna per person varierar dock kraftigt inom gruppen, mellan 55 000 kronor och 1,2 miljoner kronor.
Vårdkostnaderna domineras som framgår av tabellen på nästa sida av kostnader för slutenvård. Slutenvård utgjorde den överlägset största enskilda kostnadsposten och stod för 58 procent (239 000 av 412 0000 kronor) av den totala genomsnittliga kostnaden per individ under 18-månadersperioden.
2012-11-29
84
Diagram 6 Procentuell fördelning av kostnader för samtliga vård- och omsorgsinsatser (N=298).
Specialiserad öppenvård utgjorde tolv procent (50 000 kronor) och akutvård vid
akutmottagningen tre procent (12 000 kronor) av den totala genomsnittliga kostnaden per individ.
Den begränsade omfattningen av läkarvård i primärvården avspeglas i de låga kostnaderna för vården vid vårdcentral, som utgjorde tre procent av de totala
kostnaderna (motsvarande 12 000 kronor). Likaså stod vård i hemmet för en liten del av resursinsatserna. Hemsjukvård via distriktssköterska från vårdcentralen eller via den kommunala hemsjukvården utgjorde endast två procent vardera (motsvarande totalt 16 000 kronor).
Kostnaden för hemtjänst utgjorde 18 procent (7 400 kronor) av den totala resursinsatsen inom vård- och omsorg för den genomsnittliga sjuka äldre under den aktuella
18-månaders perioden.
Första linjens vård (vårdcentral och kommunal vård och omsorg inklusive hemsjukvård) utgör en kostnadsmässigt relativt låg andel. Den definierade undersökningsgruppen utgår från slutenvårdskonsumtion och antagandet att de på grund av sin komplicerade sjukdomsbild behöver fortsatta insatser av vård och omsorg vid utskrivning från
sjukhuset. Fungerar inte vård och omsorg där, leder detta till onödigt lidande för den äldre och konsumtion av sjukvård på ”fel nivå”. Ett kontinuerligt, långsiktigt hållbart och förplanerat arbetssätt utanför sjukhuset skulle förhoppningsvis kunna innebära både en insatsförskjutning och en omfördelning av kostnaderna från den slutna sjukhusvården till vård och omsorg utanför sjukhuset.
2012-11-29
85 Kostnader för vård och omsorg i Norrtälje
Nedan sammanfattas kartläggningen av undersökningsgruppens kostnader för vård- och omsorgsinsatserna. För att möjliggöra jämförelser baseras kostnaderna på en
överenskommen standardprissättning som bygger på grunder för KPP (kostnad per patient) och KPB (kostnad per brukare) Beräkningarna bygger på de registreringar, journaler samt intervjuer som ingår i uppföljningen. En 18-månaders period har studerats och kostnader har beräknats inom landstinget med stöd av registeruppgifter ur
patientadministrativt datalager och standardkostnader beräknade med hjälp av KPP (kostnad per patient). Inom kommunen har man använts sig av en standardiserad beräkning. Sammanställning av uppgifterna har skett med stöd av ekonomer på SKL efter inmatning av uppgifter. Varje individs slutenvårds-, öppenvårds- samt
äldreomsorgsinsatser har vägts in i beräkningen. Detta eftersom de verkliga kostnaderna för de i undersökningen ingående områden bygger på mycket olika kalkyleringsmetoder.
De individuellt redovisade vård- och omsorgsrelaterade kostnaderna i tabellen nedan uppvisar stor kostnadsvariation. I figur nedan har individerna rangordnats avseende ackumulerad totalkostnad per individ.
Tabell 7N. Kostnadsredovisning per individ (SV=slutenvård, ÖV= öppen vård, PV= primärvård
Patientnummer SV ÖV PV Kommunal oms Totala kost Kost/mån anhöriga
ABN1 476 006 16 458 61 487 120 075 674 026 18 768
ABN2 282 044 42 979 13 502 17 888 356 413 544
ABN3 337 800 49 346 9 780 28 107 425 033 15 912
ABN4 336 716 78 476 18 123 137 953 Ej H-tim angivet 571 268 0
ABN5 807 860 181 946 5 964 7 194 1 002 964 0
Den undersökta patientgruppen är inte kostnadshomogen, utan snarare påminner om den kostnadsspridning som förekommer inom sjukvården som helhet. Den totala kostnaden domineras av kostnader i sluten vård, vilket inte är oväntat eftersom
urvalsvillkoret för att identifiera undersökningspopulationen utgick från personer med tre eller fler vårdtillfällen i sluten vård.
I tabell på nästa sida har de 21 äldre delats in tre lika stora grupper bestående av sju individer var. Den första gruppen utgörs av de sju äldre som haft lägst kostnader för vård och omsorg. Mellangruppen utgörs som framgår av namnet av de sju äldre som haft medelhöga kostnader och den sista gruppen utgörs av de sju äldre med de högsta sjuk- och omvårdnadskostnaderna.
2012-11-29
86
Tabell 8N Kostnadsjämförelse mellan olika delar av vård - och omsorgsorganisationen för de tre grupperna av äldre
Sluten vård
Öppen
"specialist"
vård Primärvård
Sjukvårds-kostnad
Kommunal omsorg
Total kostnad 7 personer med lägst kostnad
(Kr) 1 005 589 416 856 91 871 1 514 316 146 178 1 660 494
Relativ kostnadsandel (%) 61% 25% 6% 91% 9% 100%
7 personer med "mellan"
kostnad (Kr) 1 937 442 423 291 69 500 2 430 233 380 586 2 810 819
Relativ kostnadsandel (%) 69% 15% 2% 86% 14% 100%
7 personer med högst kostnad
(Kr) 4 026 903 553 826 232 699 4 813 428 1 295 006 6 108 434
Relativ kostnadsandel (%) 66% 9% 4% 79% 21% 100%
Kostnader inom slutenvård utgör, som framgår av tabellen, ett dominerande inslag.
Kommunal omsorg ges i störst utsträckning till de patienter som har störst vårdkostnad.
Primärvårdens kostnadsandel är 4 % för gruppen som helhet, med variation mellan de olika grupperna mellan 2-6 %.
Resultaten visar att patientgruppens utnyttjar sjuk- och omsorgsresurser i olika
omfattning. Gruppen är inte kostnadshomogen. Det förefaller som om gruppen som får stora insatser i slutenvård även är den som erhåller mycket omsorg i hemmet. Den relativa kostnadsandelen i primärvård varierar mellan grupperna. Totalt sett utgör
kostnadsandelen i slutenvård 66 %. Ett resultat som kan ha påverkats av urvalsmetoden, patienter med tre eller flera vårdtillfällen. Kostnadsandelen är dock den högsta som uppmätts bland de 29 kommuner som ingår i undersökningen.
2012-11-29
87