I det förebyggande arbetet för äldre inom ramen för Tiohundraprojektet ingår bland annat anhörigstöd, Roslagsmodellen och Fixarservice.
Anhörigstödet
Anhörigstödet vänder sig till personer som vårdar eller stödjer närstående.
Anhörigvårdare brukar definieras som en person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som inte längre klarar av vardagen på egen hand. Exempel på anhörigvårdare kan vara make/maka, förälder, barn, barnbarn, sammanboende, vän, granne eller annan.
Verksamheten med anhörigstöd startade i Norrtälje kommun 1999, när en
anhörigkonsulent anställdes i kommunen. När sedan TioHundranämnden inrättades i januari 2006 övertog den också ansvaret för anhörigstödet. I december 2007
utvidgades verksamheten genom att fyra anhörigstödjare anställdes på Tiohundra AB, som vid den tidpunkten ensam svarade för all driftverksamhet. I mars 2011 bildades en nuvarande enheten för Anhörigstöd inom FoUU-avdelningen i samband med att ansvaret för de fyra anhörigstödjarna fördes över från TioHundra AB till TioHundraförvaltningens FoUU-avdelning och anhörigkonsulenten övertog ansvaret för den nya enheten inom FoUU. Sedan mitten av augusti 2012 finns fem
anhörigstödjare inom Anhörigstödet.
De fem anhörigstödjarna hjälper bland annat till med avlösning i eller utanför hemmet, stödsamtal med enskilda och/eller grupper. De leder också studiecirklar, friskvård och andra typer av aktiviteter för anhörigvårdare. Arbetet inom Anhörigstödet sker i nära samverkan med anhörigföreningar och frivilligorganisationer.
TioHundranämnden antog redan år 2007 en policy för anhörigstödet.
Vård- och omsorgspersonal ger anhöriga ett respektfullt bemötande och har ett förhållningssätt så att den enskildes integritet bevaras. Vi har vilja och ansvar för att utveckla bra helhetslösningar. Genom stöd till anhöriga skapas tillit och förtroende.
Policyn syftar till att anhöriga skall ses som experter på sin situation.
Deras kunskaper och erfarenheter skall tas tillvara på ett respektfullt sätt som genererar förtroende. Samarbete mellan närstående, anhöriga och personal ger möjligheter till en trygg och säker vård och omsorg.
Samarbetet grundar sig på strikt hänsynstagande till integritet och samtycke.
Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap.10 § Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Av paragrafen framgår att Socialnämnden, som i Norrtälje i detta fall motsvaras av TioHundranämnden: ”ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”.
2012-11-29
79 Roslagsmodellen
Roslagsmodellen, som startade redan 1998, är en verksamhet för äldre som bedrivs genom frivilliginsatser av pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. Det övergripande målet är att stimulera till aktiviteter och öka den sociala
gemenskapen. Verksamheten ses som ett komplement till TioHundras övriga verksamheter. Inom ramen för verksamheten erbjudsbland annat träffpunkter för äldre, kioskverksamhet på ROS, ”sommarkollo” för äldre och datakurser för seniorer.
Fixarservice
Inom ramen för Trygga seniorer erbjuds fixarservice för pensionärer boende i Norrtälje kommun. Detta sker i samarbete med Räddningstjänsten, Röda korset och Ekebyholms adventkyrka. Syftet med fixarservicen är att ge pensionärer hjälp med vardagssysslor som till exempel byte av glödlampor för att förhindra
fallolyckor. Fixarservice kan ses som ett komplement till insatser från anhöriga och hemtjänst. I studien har tyvärr inga frågor ställts som kunnat identifiera hur många av de äldre och deras anhöriga som dels kände till att tjänsten finns, dels valt att utnyttja den.
Anhörigas situation och synpunkter på möten med vård och omsorg Som framgått av metodavsnittet var det 16 anhöriga som telefonintervjuades. Sju av de anhöriga var maka/make/sambo och nio av de anhöriga var barn till den äldre. Många anhöriga hjälper sina äldre med tyngre sysslor såsom fönsterputs, gardinuppsättning, trädgårdsarbete, snöskottning m.m. Många anhöriga finns till hands regelbundet varje vecka, några kommer hem vid behov. Gemensamt för alla var att man som anhörig många gånger känt sig otillräcklig. Flera av de anhöriga uppgav sig leva enbart för sin äldre sjuke. Anhöriga kan också ibland ha svårt att lämna över ansvaret. En anhörig åkte exempelvis varje vecka ut till sin mamma för att göra i ordning veckans läkemedelsdosett. För att ge en bild av de anhörigas situation redovisas nedan svaren på några av de frågor som ställdes vid telefonintervjuerna.
För varje fråga redovisas först samtliga svar och därefter görs även en
sammanställning av svaren. Observera att antalet svar i sammanställningen kan bli fler än 16 eftersom en person kan ha tagit upp flera olika faktorer i sitt svar.
Alla frågor har inte heller haft relevans för alla anhöriga. Observera att det alltså är den äldre sjukes anhöriga som i detta fall svarar och den anhörige de talar om är alltså den sjuke äldre
Fråga: Vad tror du är din anhörigas glädjeämnen?
De anhörigas svar:
– Att kunna få möjlighet att komma ut i sociala sammanhang. Att få
vara tillsammans så länge vi orkar. Att få läsa böcker och lyssna på musik.
– Att jag finns till och är den förlängda armen utåt i samhället.
2012-11-29
80 – Att titta på tv-serier, prata i telefon, åka och handla med sonen och
då träffa andra människor.
– Att ha ett bra boende och att träffa människor. Den möjligheten finns där vi bor.
– Att få virka och träffa sina barn, barnbarn och väninnor.
– Att träffa andra människor och prata i telefon med goda vänner.
– Att få bo i sitt hus tillsammans med hustru och vår trädgård.
– Att få kunna bo kvar i sitt hus och fixa med tomten.
– Att få ha möjlighet att vara tillsammans med sina barn och
barnbarn. Men också att få bo nära naturen och se djur och fågelliv på nära håll.
– Att få ha sin familj runt sig på helgerna.
– Att få träffa sina barnbarn och övriga familjen.
– Att ha möjlighet att umgås med sina gamla vänner.
– Daglig telefonkontakt med svägerska.
– Att träffa sina barn och barnbarn.
– Vår mor är en positiv person, som ser ljust på tillvaro trots alla sjukdomar.
– Hon gillar att titta på fåglarna utanför fönstret.
– Hennes gamla katt är hennes ögonsten.
– Hon har fortfarande vänner kvar i livet som hon träffar då och då.
– Att kunna läsa och titta på kunskapskanalen på TV.
– Att få vara tillsammans med sin hustru.
Sammanfattning av anhörigas svar på frågan om den sjukes glädjeämnen Antal Handlar om:
10 att få vara tillsammans med familjen 3 att få träffa vänner
3 att få se och umgås med djur
4 att se på TV, läsa och prata i telefon
1 att ha ett bra boende
De anhöriga verkar genomgående uppfatta att det är sociala relationer av olika slag som ger deras sjuka anhöriga glädje i tillvaron. Att försöka tillgodose denna typ av behov är därför sannolikt en viktig del när det gäller att ge de mest sjuka äldre möjligheter till ett bra liv. Särskilt behöver kanske de ensamståendes och de barnlösas behov av ett socialt nätverk och social stimulans uppmärksammas inom vården och omsorgen av de mest sjuka äldre.
Fråga: Vad brottas du mest med som anhörig/närstående?
De anhörigas svar:
– Att som anhörig vara orolig för vad som kan hända eftersom vår anhörige inte lyssnar på oss barn. Exempelvis ut och köra bil.
– . Orolig att mamma skall ramla, vi bor långt borta. Oro för att mamma är så mycket ensam.
– För det mesta är allt bra men ibland kan det bli för mycket. Önskan att kunna göra något på egen hand.
– Att vara tillgänglig på heltid är ibland jobbigt men samtidigt vill jag ställa upp för min mor.
– Inget särskilt, man kan inte oroa sig i förväg utan man får ta den situationen när den kommer.
2012-11-29
81 – Inget särskilt.
– Oro för att hustru skall komma till annat boende, vill klara det själv.
– Att alltid behöva städa när jag kommer på besök.
– Oro för att min far måste köra bil på ålderns höst men det är ett måste för att ta sig till affären.
– Sommartid jobbar föräldrarna på tomten men eftersom krafterna tryter blir det lätt irritation, när de inte orkar med. För oss barn blir det en stor press eftersom vi bor långt bort och har egna arbeten.
– Att behöva åka ut och dela dosett varje helg. Vill gärna vara på landet men någon gång ibland kan det vara skönt att bara vara sig själv.
– Har ingen oro över något. Vi har en bra kontakt och vi har också pratat om tiden efteråt. Jag vet väldigt tydligt hur mor vill ha det.
– Oro för att mor skall ramla eftersom hon är benskör.
– Oro för att hon skall klara sig ensam i huset.
– Som anhörig känner man sig otillräcklig eftersom vi bor på annan ort och även arbetar.
– Jag oroar mig för min makes trötthet, smärta och dåliga aptit.
Sammanfattning av svaren på frågan: Anhörigas dilemman Antal Handlar om:
6 Oro för sina anhöriga ex. att de ska ramla. Många anhöriga bor långt borta. De äldres bilkörning ger också anhöriga anledning till oro 3 Känslor av otillräcklighet och kluvenhet, man vill hjälpa till men också
kunna slippa ansvaret ibland.
4 Ingen oro, man får ta situationen när den kommer.
När det gäller anhörigas oro skulle sannolikt vetskap om att det fanns en uppsökande verksamhet och tillsyn från vårdcentral och hemtjänst kunna bidra till att minska oron, liksom att veta att man som anhörig snabbt blir kontaktad. Särskilt viktiga att
uppmärksamma är de äldre som saknar nära anhöriga eller har anhöriga som bor långt borta. Anhörigstödet har här också en viktig roll genom att kunna erbjuda de anhöriga en viss avlastning.
Fråga: Hur tycker du att din anhöriga och du själv blivit
omhändertagna/behandlade inom den slutna sjukhusvården?
De anhörigas svar:
– Inte så bra. Vår mamma blev förvirrad av morfin och det kändes olustigt.
Upplevde också att personal var otrevlig och hårdhänt.
– Inte så bra. Känner mig besviken på att det tog flera år innan hon fick en förklaring på sina smärtor.
– Mycket bra.
– Ett mycket bra omhändertagande.
– Jag har fått bra hjälp men hustrun har svårare att ta kontakt. Hon har svårt att boka tid per telefon eftersom det är olika val, har då svårt att hinna med.
– I de allra flesta fall bra.
– Missförstånd gällande färdtjänst vid hemgång, färdtjänst kom aldrig så mamma tog taxi.
2012-11-29
82 – Vi barn tycker att vår mor blivit väl omhändertagen men vår mor
upplevde det fruktansvärt otäckt att vakna upp i ett rum hon inte kände igen sig i.
– När min mor behövt vård så har vårdpersonalen sett till att hjälpa henne på bästa sätt.
– Vi är ganska nöjda.
– Vid ett tillfälle dåligt bemötande av personal. Dessutom har personal givit fel information till en anhörig som skulle besöka min man. Informerades att han åkt hem vilket var felaktigt.
Sammanfattning av svaren på frågan: Bemötande inom den slutna sjukhusvården
Antal Svar
1 Inte så bra, dåligt bemötande från personal.
1 Saknade information från sjukhuset.
1 Missförstånd.
8 Bra eller ganska bra bemötande
I huvudsak tycks de anhöriga uppleva att bemötandet inom den slutna sjukhusvården varit bra. Några undantag finns dock. Antalet tillfrågade är dock alltför litet för att någon mer generell bedömning ska kunna göras.
Fråga: Hur tycker du att dina anhöriga och du själv blivit omhändertagna/
behandlade inom hemsjukvård, akutvård, vårdcentral, öppna specialistvård?
De anhörigas svar:
– Brist i hemsjukvården anser en anhörig gällande en distriktssköterska som inte varit uppmärksam på att mamma inte mått bra. ”Borde ha informerat husläkaren om detta och erbjudit min mor en akut tid, för att åtgärda problemet.”
– Svårt att erbjudas tid hos min ordinarie läkare. Finns mycket att förbättra.
– Gällande vårdcentral: Hitta ett bättre system för uppföljning, att det finns någon som håller i det.
– Mycket bra omhändertagande.
– Har fått mycket bra hjälp från alla enheter.
– Inom akutvården väl omhändertagna men långa väntetider.
– Samarbetet har fungerat bra mellan sjukhus och vårdcentral.
– Hemsjukvården fungerar bra. Akutvården har däremot långa väntetider som inte är rimliga för äldre.
– Vårdcentralen har bra husläkare.
Sammanfattningsvis tyder svaren på frågan om bemötandet inom hemsjukvård, akutvård, vårdcentral och öppen specialistvård på att flertalet verkar nöjda med
bemötandet de fått. Det man upplevde negativt var framför allt att det ibland varit långa väntetider på akuten.
När det gäller vårdcentralen handlar det framför allt om viss brister ifråga om tillgänglighet och kontinuitet.
2012-11-29
83