En övergripande slutsats som dras i rapporten är att de äldre mest sjukas
situation i många avseenden, inte minst vad gäller läkemedelsförskrivning, kräver att någon ges ett ansvar för att följa, värdera och ompröva vård- och
omsorgsinsatser. Av rapporten framgår att detta behov inte tillgodoses idag. Som en orsak till detta ses i rapporten dagens uppdelning på många olika vård- och omsorgsgivare.
Nedan redovisas i punktform några andra slutsatser som dras i rapporten4:
• Multisjuka i ordinärt boende tillbringar mer än 17 av de aktuella 18
månaderna utanför den slutna sjukhusvården. Utifrån detta och vad som i övrigt framkommit i studien dras i rapporten slutsatsen att: Detta
förhållande visar på behovet av styrning och ledning mot ett nytt sätt att formera verksamhet utanför sjukhuset som utgår från den äldres samlade och skiftande behov av helhetsomhändertagande.
• För en äldre multisjuk som befinner sig i hemmet kan behov av kontakt med vård och omsorg uppstå under dygnets alla timmar.
• Den vård som förväntas ta hand om kvarstående behov efter sjukvården är fragmenterad, specialiserad och insatsstyrd.
• Studien tyder inte på att de äldre i lågkostnadsgruppen är friskast. De har samma symptom, problem och diagnoser som de som befinner sig i högkostnadsgruppen. De har i stort sett lika stort antal läkemedel och läkemedelsrelaterade problem. Det som skiljer de äldre i
lågkostnadsgruppen från de äldre i högkostnadsgruppen är den högre egna funktionsförmågan. De i lågkostnadsgruppen får mindre av
rehabiliterande insatser och får nästan uteslutande den hjälp de behöver från sina anhöriga/närstående.5
• De äldre har, oavsett om de tillhör en hög- eller en lågkostnadsgrupp, behov av förebyggande och samordnade insatser i ett tidigt skede för att undvika vård och omsorg på fel nivå i systemet till höga kostnader med låg nytta.6
• Kostnaderna för ett vårddygn är hög i förhållande till kostnaderna per insats inom primärvård och vård och omsorg i hemmet. En
insatsförskjutning och omfördelning av kostnader från den slutna
sjukhusvården till vård och omsorg utanför sjukhuset skulle innebära en
4 En sammanfattning av några av de slutsatser som dras redovisas dels på s.1-3 dels på s. 138 i SKL:s rapport samt i den kortversion av rapporten med titeln Bättre liv för sjuka äldre, som utgör en sammanfattning av resultaten och som finns tillgänglig via SKL:s hemsida www.skl.se.
5 SKL:s rapport s. 137.
6 SKL:s rapport s. 137.
2012-11-29
42 stor kvalitetsförbättring både för den äldre och för dennes
anhöriga/närstående liksom för berörd personal.7
• Läkemedel blir i studien menar utredaren en tydlig indikator på ett system som istället för att hjälpa riskerar att stjälpa en redan skör äldre. Enligt rapportförfattaren räcker det inte med teknikstöd, gemensamma journaler eller datoriserade förskrivarstöd utan den multisjuka äldre behöver också en läkare med ansvar för att följa, värdera och ompröva de olika
läkemedel som förskrivs från olika håll.
• Studien visar på en hög grad av bristande kontinuitet i de många kontakterna med och mellan
- olika läkare på vårdcentraler
- läkare på sjukhusets akutmottagning - olika slutenvårdskliniker
- olika specialister inom den öppna specialistvården - olika distriktssköterskor på vårdcentralen
- olika sjuksköterskor inom kommunens hemsjukvård - olika personer inom hemtjänsten
• Den somatiska akut-, specialist- och slutenvården tillgodoses för de flesta multisjuka av högspecialiserade insatser för monodiagnoser. De
multisjuka, den geriatriska patienten, får sparsamt med vård av den geriatriska professionen.
• Vårdcentralerna har inte inriktat sin verksamhet mot sköra äldres föränderliga livssituation och är inte organiserade att tillsammans med kommunens (och andra utförares) vård och omsorg ta ett helhetsansvar utanför sjukhuset. Många av de sjuka äldre tycker att primärvården brister i tillgänglighet, kontinuitet och i sitt uppdrag att planera och koordinera den sammanhållna vården. Primärvården utgjorde endast tre procent av den totala resursinsatsen medan slutenvården utgjorde 58 procent.
• En hemtjänst, uppdelad på service- och omvårdnadsinsatser efter produktkatalog och utförd av många olika personer skapar inte en trygg och meningsbärande social situation. Det är den äldres egna, skiftande behov som måste vara utgångspunkt för insatserna.
• De äldre har i de flesta fall förståelse för personalens/professionernas situation och anser att de som de möter oftast är vänliga. De är också nöjda med hemsjukvården och med kontakterna med den öppna specialiserade vården. De är dock ändå mest nöjda med den hjälp och det stöd de får från sina anhöriga/närstående.
7SKL:s rapport s. 137.
2012-11-29
43
• Anhöriga/närstående gör omfattande insatser både när det gäller direkta hjälp- och stödinsatser och som vård- och omsorgsadministratörer som försöker knyta ihop ett fragmenterat vård- och omsorgssystem.
• Både de äldre själva och deras anhöriga/närstående önskar en ansvarig läkare i vars ansvar ingår att hålla samman alla olika vårdinsatser. De vill också ha en vård och omsorg som snabbt kan anpassas till förändrade behov.
Antalet kontakter med olika delar av vården och omsorgen och upplevelsen av dessa kontakter för de 21 äldre som intervjuats i Norrtälje hittar du i fallstudierna i del C av rapporten.
Resultaten i studien ger enligt SKL uttryck för att samhällets insatser för de sjuka äldre fortfarande präglas av ett reaktivt snarare än proaktivt mönster.
På nästa sida redovisas de sex största utmaningarna som SKL anser att
landsting, kommuner tillsammans med utförare av vård och omsorg nu står inför mot bakgrund av vad som är känt om de mest sjuka äldres situation. Tabellen återfinns i inledningen till den på SKL:s hemsida (www.skl.se/publikationer) utlagda rapporten Bättre liv för multisjuka äldre. En kvalitativ uppföljning. I
tabellen redovisas också ytterligare några av de resultat som framkommit i SKL:s studie. Texten i tabellen finns också som en vanlig text på sidorna 9-10 i
SKLrapporten.
2012-11-29
44 Tabell 19 Sex stora utmaningar för kommuner, landsting och utförare av vård och omsorg när det gäller vård och omsorg av multisjuka äldre8.
1. Det finns brister i samordning och planering mellan olika aktörer i vården och omsorgen kring de multisjuka äldre.
• Uppskattningsvis hölls samordnad vårdplanering endast vid 30 procent av utskrivningarna från sjukhus.
• Primärvården, hemtjänsten och den kommunala hemsjukvården tar inte i tillräcklig utsträckning över ansvaret efter utskrivning från sjukhus.
• Det saknas ofta en fungerande planering och kommunikation mellan vårdcentral och hemtjänst.
2. Det saknas ofta kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser för de multisjuka äldre.
• Trots att det medicinska ansvaret för den stora majoriteten av gruppen ligger på vårdcentralen träffar de multisjuka äldre endast läkare vid vårdcentral i genomsnitt fyra gånger på 18 månader.
• Under samma tid var i snitt tre olika läkare vid vårdcentralen och totalt 15 läkare i samtliga vårdformer involverade i den äldres vård.
3. Det finns brister avseende informationsöverföring och helhetsansvar kring de multi- sjuka äldres läkemedelsanvänd- ning.
(se del B i Norrtäljes rapport)
• Det är betydande skillnader mellan läkemedels- listan och de läkemedel de äldre säger sig använda.
• Gruppen har i snitt fler än fem läkemedels- relaterade problem.
• Det saknas oftast aktuella läkemedels- genomgångar.
• Indikation, mål och uppföljningsplan saknas ofta för behandlingen.
• Information om läkemedel misstolkas eller tappas ofta bort i samband med övergångar
• Många äldre säger upp hemtjänstinsatser eftersom de inte är nöjda med kvaliteten eller på grund av att insatserna inte bemöter deras behov.
• Hemtjänsten följer sällan upp varför insatser sägs upp.
8 Hämtat från SKL:s rapport Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning. (2012).
Rapporten finns tillgänglig via www.skl.se/publikationer
2012-11-29
45 5. Kontinuiteten i kontakten med
hemtjänsten är bristfällig och det saknas ofta någon som de äldre har en förtroendefull relation till.
• De äldre som beviljats hemtjänst får i genomsnitt besök av 8 olika personer från hemtjänsten per månad men för vissa äldre är det avsevärt fler som kommer hem till dem.
• Tre av fyra äldre har en utsedd kontakt- person men de upplever ändå att de saknar en person som de känner att de kan diskutera frågor kring sin hemtjänst med.
• Kontaktpersonerna träffar bara de äldre i genomsnitt en gång per månad.
6. Anhöriga står för en stor del av de multisjuka äldres omsorg men de ges inte tillräckligt stöd.
• Anhöriginsatserna var mer omfattande än hemtjänstinsatserna för gruppen äldre multisjuka.
• Anhöriga upplever att de får ett för stort ansvar för att koordinera vården och omsorgen runt de äldre och att de inte ges tillräckligt stöd för att hjälpa de äldre.
• 18 procent av de multisjuka äldre fick dagvård, växelvård, anhörigavlastning eller korttidsvård någon gång
under 18 månader.
Studien visar att 80 procent av de 298 äldre hade aktivt stöd från sina anhöriga och att stödet till anhöriga från samhället sida inte räcker till.
När det gäller de anhörigas situation kompliceras den ofta av att de dessa bor på annan ort. De anhöriga kan ofta också ha förvärvsarbete, familj, barn och barnbarn som också kräver sin tid och har kanske svårt att komma ifrån just när behov av hjälp uppstår.
2012-11-29
46