Behovet av omsorg varierar mycket mellan individer
De multisjuka äldres omsorgskonsumtion varierade både över tid och mellan individer. Kostnaden för hemtjänst utgjorde i SKL:s studie 18 procent (74 00 kronor) av den totala resursinsatsen för vård- och omsorg för den genomsnittliga sjuka äldre. Tre av fem av de äldre i SKL:s studie hade någon gång under studiens 18 månader haft hemtjänstinsatser. I genomsnitt hade en äldre beviljats drygt 15 timmar hemtjänst i månaden. Variationen var dock stor inom gruppen.
Antalet hemtjänsttimmar per månad uppgick till 0,4 för den äldre som hade minst hemtjänst och till 122 timmar för den äldre som hade mest hemtjänst.
Endast 18 procent av de multisjuka äldre fick dagvård, växelvård, anhörig-avlastning eller korttidsvård någon gång under de 18 månaderna.
Värt att notera är att endast 60 procent av de äldre i SKL:s studie någon gång hade haft insatser från hemtjänsten. Multisjuklighet och hög vårdkonsumtion behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att den äldre också har behov av stora omsorgsinsatser. Även andra studier visar att multisjuklighet och hög vård-konsumtion inte nödvändigtvis betyder att den äldre också har behov av stora kommunala omsorgsinsatser. Socialstyrelsens kartläggning från 2008 visade exempelvis att endast 10 procent av de 286 000 personer över 65 år som hade antingen omfattande omsorg och/eller omfattande vård hade både omfattande vård och omsorg. En undersökning i Hägersten - Liljeholmen av äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov visade att ca en tredjedel av de 10 procent mest vårdtunga äldre över 65 år inte hade några insatser från kommunen.
Samtidigt uppgav 88 procent av de äldre i SKL:s studie att de behövde viss hjälp för att klara vardagliga sysslor. Skillnaden förklaras av att anhöriga och andra närstående istället står för omsorgen. Anhöriga och närstående står för en stor del av stödet till de äldre. Totalt står de anhöriga för mer stöd till gruppen än vad hemtjänsten gör.
Olika uppfattningar framkommer i SKL:studien om kvaliteten inom hemtjänsten.
Många av de tillfrågade ansåg att det var för många olika personer från
hemtjänsten som kom hem till dem. Hemtjänstens dokumentation bekräftar också att det är många olika personer från hemtjänsten som kommer hem till de äldre. I genomsnitt fick de äldre stöd från åtta olika personer från hemtjänsten under en månad. För vissa är det dock avsevärt fler olika personer från hemtjänsten som besöker dem, upp till 40 olika personer under en månad förekom i studien. En annan vanligt förekommande åsikt bland de tillfrågade och derasanhöriga var att inflytandet var lågt och att möjligheterna att påverka utformningen och
genomförandet av insatserna var små.
Cirka 75 procent av de äldre med hemtjänst i SKL:s studie hade en utsedd kontaktperson i hemtjänsten, Ändå upplevde flera i SKL:studien att de saknade en kontaktperson som de hade förtroende för och som de kunde diskutera frågor som rörde sin hemtjänst med. En tänkbar förklaring till många äldres upplevelse av att de inte har någon kontaktperson att tala med, som framförs i SKL:s rapport är att kontaktpersonen i genomsnitt bara är hemma hos dem en gång per månad.
En annan förklaring som framförs i rapporten är att de inte känner förtroende för
2012-11-29
37 den utsedda kontaktpersonen för att man helt enkelt inte hunnit lära känna varandra.
Sammantaget visar SKL:s kartläggning att kontinuiteten i hemtjänsten brister och att den utsedda kontaktpersonen i många fall inte gavs möjlighet eller förmådde att etablera en förtroendefull relation till den sjuka äldre. Resultaten bekräftas av Socialstyrelsens nationella undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten. Faktorerna ”information om vem av hemtjänstens personal som kommer” och ”information om vilken hjälp de kommer att få” skattas i
undersökningen lågt i jämförelse med andra studerade kvalitetsindikatorer inom hemtjänsten.
Stöd från anhöriga och närstående Gruppen anhöriga
Totalt intervjuades 265 anhöriga/närstående till de äldre personer som
medverkade i studien. Av de intervjuade anhöriga/närstående var 32 % män och 68 % kvinnor. Medelåldern var 66 år. Den yngsta var 38 år och den äldsta 98 år.
Hälften var pensionärer. Övriga förvärvsarbetade fortfarande. Hälften var barn till de intervjuade, 133 personer (50 %) och 37 procent eller 99 personer var
make/maka eller sambo till den multisjuka äldre. Åtta personer (3 %) var grannar eller vänner till den äldre och resterande 25 personer (9 %) var på något sätt släkt med den äldre.
Åtta av tio äldre fick någon form av hjälp och stöd genom anhöriga/ närstående.
Vanligast (55 %) var att det är barnen som hjälper sina föräldrar. I många fall ges hjälp och stöd av flera olika anhöriga/närstående.
Hur många äldre som får hjälp och stöd från någon anhörig/närstående skiljer sig åt över landet. Av tabellen på nästa sida framgår att Norrtälje ligger ungefär i mitten. Här får cirka 76 % av våra 21 intervjuade hjälp och stöd av
anhöriga/närstående. Observera dock att det endast är 16 anhöriga som intervjuats i Norrtälje.
Median ligger som framgår av tabellen på 80 procent. Minst hjälp och stöd från anhöriga/närstående får de äldre som bor i Örebro län (59 %) och mest hjälp och stöd fick de som bor i Gävleborgs län (100 %).
2012-11-29
38 Tabell 15 Anhörig/närståendes hjälpinsatser i timmar* under en månad. Observera att antalet medverkande kommuner i de olika landstingen varierar. Norrtälje är enda medverkande kommunen i Stockholms landsting
*Timtiden beräknad på schablon för kommunens biståndsbeslutade tid för motsvarande insats. Timmar räknade endast då den enskilde pga funktionsbortfall inte kunnat genomföra insatsen utan hjälp och stöd.
Vad hjälper då de anhöriga/närstående till med? Av tabellen på nästa sida framgår att en stor andel av dem som får hjälp av anhöriga/närstående får hjälp med att handla, städa och tvätta. Många får också hjälp med förflyttning utomhus, till exempel i form av transporter till olika ställen liksom med matlagning och ekonomi.
En fjärdedel av de anhöriga/närstående hjälper till när det gäller läkemedel och läkemedelsintag. De kontaktar sjukvården, hämtar ut medicin på apoteket, delar dosetter och hjälper till med intaget av läkemedlen.
2012-11-29
39 Tabell 16 Insatser av anhöriga/äldre
I snitt får de äldre hjälp 12 timmar per månad. Männen i studien får i genomsnitt dubbelt så många timmars hjälp som kvinnorna, i snitt 21 timmar respektive 10 timmar per månad. Anhöriga/närstående ger mycket hjälp och stöd i samtliga kostnadsgrupper, antingen som ensam hjälpgivare eller tillsammans med hemtjänsten Se tabellen nedan
Tabell 17. Vem som ger hjälp och stöd uppdelat på kostnadsgrupper
Typ av stöd Alla Låg n=74 Mellan n=74 Hög n=74 Bara anhöriga/
närstående
29 % 53 % 22 % 18 %
Anhöriga/närstående och hemtjänst
51 % 18 % 64 %% 72 %
Bara hemtjänst 8 % 3 % 8 % 9 %
Ingen hjälp 12 % 27 % 7 % 1 %
På grund av avrundningar blir summan av varje kolumn inte alltid 100 %.
Typ av insatser Antal Andel N=238
Handlar 187 78 %
Städar 146 61 %
Tvättar 127 53 %
Förflyttning Utomhus
119 50 %
Matlagning 100 42 %
Ekonomi 82 34 %
Läkemedel/
läkemedelsintag 59 25 %
Tillsyn 58 24 %
Duschar 38 16 %
Förflyttning
Inomhus 33 14 %
På-/avklädning 26 11 %
Toalettbesök 16 7 %
Kvälls/morgonrutin 7 3 %
Munhygien 7 3 %
Matning 5 2 %
Natthjälp 4 2 %
Annat 56 24 %
2012-11-29
40 Av dem som enbart får stöd genom anhöriga/närstående är det i drygt hälften av fallen den man bor tillsammans med som ger hjälp och stöd. Även barnen hjälper dock ofta till vilket framgår av tabellen nedan. Observera att det inte av tabellen framgår om samma person exempelvis har hjälp av både maka/make, barn och annan släkt.
Tabell 18. Vem hjälper dem som har enbart anhörig/närståendestöd?
Vem hjälper n=87 Antal Andel
Maka 27 31 %
Make 18 21 %
Dotter 14 16 %
Son 11 12 %
Syskon 11 13 %
Släkt 14 16 %
Övriga 6 7 %
Av SKL:s rapport framgår att de utvecklingsbehov som både de äldre själva och deras anhöriga tar upp främst handlar om behov av ett samlat ansvar för vård och omsorg utanför sjukhuset. Idag upplever de anhöriga att alltför mycket ansvar hamnar på deras axlar.
2012-11-29
41