I detta kapitel redovisas resultat från hela den undersökta populationen, som alltså omfattade 298 personer från totalt 12 landsting och 29 kommuner.
Underlaget är hämtat dels från SKL:s huvudrapport Utanför sjukhuset – Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende1, dels från rapporten Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning2. Den sistnämnda rapporten utgör en
sammanfattning av resultaten i huvudrapporten men de två rapportförfattarna gör här också en egen analys och ger konkreta förslag på områden som
huvudmännen skulle kunna arbeta vidare med. Dessa fyra områden redovisas avslutningsvis i detta kapitel.
Den utvalda gruppen äldre – en beskrivning
Drygt hälften av de intervjuade äldre, 155 personer (52 %) är kvinnor och 143 (48
%) är män. Medelåldern är 83 år för båda könen. Andelen kvinnor är högst i den lägsta kostnadsgruppen (58 %), medan männens andel är högre i gruppen med de högsta kostnaderna, där de utgör 54%. I den mellersta kostnadsgruppen är könsfördelningen däremot ganska jämn, 51 % är kvinnor och 49 % män.
Medelåldern på 83 år är däremot densamma i alla tre kostnadsgrupperna.
De flesta av de äldre är ensamboende (58 %), oftast på grund av att de genom dödsfall mist sin partner. Det sistnämnda gäller för 98 kvinnor och 42 män i den undersökta gruppen. Den största andelen ensamboende finns i mellan- och högkostnadsgruppen, 61 % respektive 56 %. En tänkbar förklaring som SKL:s utredare framför till att andelen minskar i högkostnadsgruppen är att särskilt boende kanske blir alternativet för ensamboende när vård- och
omsorgskostnaderna ökar.
De allra flesta, 195 personer (66 %) har endast sex års folkskoleutbildning medan 28 personer (9 %) har realskola. 56 personer har gått på gymnasium eller på yrkesskola medan 15 personer (5 %) ha en universitetsexamen. Här skiljer sig Norrtälje från genomsnittet genom att bara cirka hälften av de 21 intervjuade enbart har folkskola.
Bostadssituation och upplevelse av trygghet och ensamhet
De äldre har i de flesta fall bott länge i sina bostäder, i genomsnitt 15 år och de allra flesta (95%) känner sig trygga i sin bostad. En femtedel, 61 personer (21 %) vill trots detta byta bostad. Det handlar bland annat om att man bor i hus utan
1 Rapporten Utanför sjukhuset – Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende (2011) är sammanställd av utredaren Ulla Gurner, Äldrecentrum, på uppdrag av SKL. Rapporten finns tillgänglig via SKL:s hemsida www.skl.se.
2 Rapporten Bättre liv för sjuka äldre. En kvalitativ uppföljning (2012). är sammanställd av Christian Danielsson och Christofer Montell från Health Navigator AB. Rapporten kan antingen laddas ner som en pdf-fil från SKL:s hemsida eller beställas i tryckt form via hemsidan.
2012-11-29
22 hiss eller att det inte finns ramper för att komma in och ut från bostaden. Som skäl för att byta bostad uppges också att man önskar mer tillsyn liksom önskemål om att bryta ensamhet och upplevelse av isolering.
Underlaget från Norrtälje är för litet för att ge underlag för en bedömning hur omfattande upplevelserna av ensamhet och isolering generellt är bland de äldre i kommunen. Ensamhet och isolering är heller inte kopplat till just att vara
multisjuk. Många äldre utanför denna grupp kan sannolikt också uppleva sig vara ensamma och isolerade i sina hem. Här skulle en särskild studie behöva göras.
Såväl själva bostadssituationen som tillgänglighet och tillgång till släkt och vänner och till olika typer av mötesplatser med andra är sannolikt av betydelse.
Behov av bostadsanpassning
De flesta, 170 personer (57 %) tyckte vid intervjutillfället inte att de ännu hade några behov av bostadsanpassning, medan 111 personer (37 %) redan hade fått anpassningsåtgärder genomförda i hemmet. De återstående 16 personerna (5 %) bedömde att de behövde få anpassningsåtgärder genomförda. De
bostadsanpassningsåtgärder som genomförts har framför allt handlat om borttagna trösklar (hos 54 personer), breddning eller borttagning av dörrar, sänkning av skåpbänkar eller anpassning av kök (hos 41 personer). 39 personer hade fått badrummet ombyggt och badkaret ersatt av dusch medan 31 personer fått ramper för att komma in och ut från balkong eller bostad. Fem rullstolsburna äldre hade fått trapphissar installerade.
2012-11-29
23 Symptom och hälsotillstånd
Av tabellen nedan framgår att de fem vanligaste symptomen hos hela den undersökta gruppen på 298 äldre var trötthet, smärta, andfåddhet, muntorrhet och yrsel. Kvinnorna hade dock i betydligt högre grad än männen även problem med sömnen och med svullna ben och fötter.
Tabell 2. Förekomst av olika symptom totalt och uppdelat på kön (N=298)
Många uppger symptom som tyder på själen inte mår bra. Exempelvis uppger sig 36 % av männen och 40 % av kvinnorna att de känner sig ledsna. En tredjedel av de äldre uppger sig känna själslig oro och en fjärdedel känner kroppslig oro. Även ett symptom som trötthet som tre fjärdedelar av gruppen upplever är ju ofta kopplat till en nedsatt sinnesstämning. Många upplever också problem kopplade till tänder och munhälsa.
Tabell 3. Tand- och munhåleproblem
2012-11-29
24 Närmare hälften av de äldre, 129 personer (46 %), uppger att de minskat i vikt de senaste två åren
Tabell 4. Viktminskning i kilo
Den största viktminskningen finns, som framgår av tabellen nedan, bland dem som befinner sig i högkostnadsgruppen.
Tabell 5.Viktminskning i olika kostnadsgrupper
De äldres funktionsförmåga
I tabellen nedan ges en bild av den undersökta gruppens förmåga att klara av de olika aktiviteterna i den så kallade ADL-trappan med sina tio steg.
Tabell 6 Antal och andel äldre som själva klarar att utföra en viss aktivitet
Steg Aktivitet Hela gruppen
antal som klarar sig själv
Hela gruppen procentuell andel
1 Städning 63 21 %
2 Inköp 98 33 %
3 Tvätt 105 35 %
4 Förflyttning utomhus 166 56 %
5 Matlagning 143 48 %
6 Dusch 183 61 %
7 På-/avklädning 235 79 %
8 Toalettbesök 274 92 %
9 Förflyttning inomhus 271 91 %
10 Födointag 292 98 %
Av tabellen ovan framgår att närmare hälften av de äldre behöver hjälp med matlagningen. En tredjedel klarar själva att handla medan bara en femtedel klarar av att städa själva. I genomsnitt klarar de äldre på egen hand att utföra sex av de tio olika aktiviteterna. Detta gäller även för Norrtäljes del. Endast 42 av de äldre (14 %) klarade samtliga tio aktiviteter.
2012-11-29
25 Som framgår av tabellen nedan klarar de äldre i lågkostnadsgruppen samtliga aktiviteter i högre utsträckning än i mellan- och högkostnadsgrupperna. Lägst funktionell kapacitet har genomgående de äldre i högkostnadsgruppen.
Tabell 7 Jämförelse mellan vilka aktivteter de äldre i de olika kostnadsgrupperna själva klarar av att utföra. Siffrorna redovisas i procent av antalet äldre i den aktuella gruppen
Steg Aktivitet Alla n=298
Låg Mellan Hög
1 Städning 21 % 42 % 15 % 11 %
2 Inköp 33 % 49 % 28 % 19 %
3 Tvätt 35 % 57 % 27 % 23 %
4 Förflyttning
utomhus 56 % 77 % 54 % 38 %
5 Matlagning 48 % 65 % 46 % 35 %
6 Dusch 61 % 88 % 70 % 31 %
7 På-/avklädning 79 % 95 % 91 % 58 %
8 Toalettbesök 92 % 99 % 96 % 80 %
9 Förflyttning
inomhus 91 % 99 % 91 % 82 %
10 Födointag 98 % 100 % 99 % 95 %
I lågkostnadsgruppen klarar många fortfarande att själva att städa, tvätta och sköta sina inköp själva. Här föreligger en påtaglig skillnad i förhållande både till hög- och mellankostnadsgruppen.
2012-11-29
26