På ett ytligt plan hänvisar årsredovisningar först och främst till dåtid. Rap- porten är ett retrospektivt dokument och det finns få möjligheter för före- tagsledningen att uttrycka sina visioner, ambitioner, drömmar – och kanske till och med fantasier –om framtiden. Ett undantag är det inledande avsnittet ”VD har ordet”, där verkställande direktören får lov att dela sina tankar om inte bara dagsläget utan även framtiden.
Men det går att finna spår av drömmande och fantiserande även i andra avsnitt i årsredovisningar. Ett sådant avsnitt är företagens motiveringar av så kallad ”goodwill” (Rahm, Sandell & Svensson 2016). Goodwill är en immateriell tillgång som uppstår när ett företag köper ett annat företag och betalar mer än värdet av de synliga tillgångarna i det uppköpta företaget. Skillnaden mellan köpeskillingen och värdet på tillgångarna i det förvärvade företaget benämns ”goodwill” och redovisas som en tillgång i det förvärvande företagets balansräkning. Enligt internationell redovisningsstandard måste börsnoterade företag i sina årsredovisningar redogöra för vad som kan tän- kas ligga bakom detta värde. I dessa goodwillredogörelser kan man skönja olika typer av drömmar och idealbilder om företagets framtid som är svåra att förmedla trovärdigt på andra sätt och i årsredovisningen.
En dröm som ofta förekommer i företags goodwillredogörelser är den
koloniala drömmen. Den koloniala drömmen uttrycker en fantasi om geo-
politiskt herravälde. I ekonomiska termer handlar detta ofta om marknads- närvaro inom lönsamma eller växande regioner i världen. En återkommande formulering i årsredovisningar är ”geografisk täckning”:
Goodwill, som uppgår till 10,1 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning och operativ expansion (Securitas 2010:112).
Uttrycket ”operativ expansion” förstärker dessutom kolonialassociationerna. Det handlar inte bara om att täcka in ett område utan även om att utöka sin
makt genom expansion. Makt är således en viktig aspekt av dessa redogö- relser av goodwill. På liknande vis som 1800-talets kolonialmakter strävade efter makt över viktiga områden, strävar företagen efter makt över globala marknader. Den globala affärslogiken uppvisar flera likheter med den kolo- niala drömmen om världsomspännande imperium.
Den koloniala expansionen kan även ta sig uttryck i en strävan att expan- dera till marknader utanför det hittillsvarande geografiska marknads- och maktområdet, i SKF:s fall nedan genom att flytta fram sina positioner utanför Nordamerika:
Goodwill uppgick till 97 och består av intellektuellt kapital, framtida mark- nadsandelar och synergier. Förvärvet stärker SKF-koncernens ställning inom industritätningar genom att tillföra nya produkter och nya tekniker. SKF-koncernens globala organisation kommer också att kunna föra ut Macrotechs produkter till marknader utanför Nordamerika (SKF 2006:44).
Företags globala expansion är inte helt olikt statspolitiskt motiverade kolo- niala projekt. En stor skillnad är dock att företags drömmar om att utöka sitt herravälde inte omedelbart ses som politiskt problematiska. Det ligger i någon mening i företagandets (och kapitalismens) natur att ständigt expan- dera. Investerat kapital måste växa, expansionen måste fortgå, hjulen måste fortsätta att snurra. Den koloniala drömmen – eller fantasin – är således fullt legitim, och rationell, inom affärsvärlden.
Liksom den koloniala drömmen är evolutionsdrömmen kopplad till expan- sionsfantasier men även till en positiv utveckling till något kvalitativt bättre, en högre utvecklingsnivå. Den evolutionära drömmen är en dröm om att aldrig sluta växa. Det är även en dröm om att aldrig upphöra att utveckla sin organisation och sina produkter för att klara sig i tävlan med konkurrenterna. Det kan exempelvis handla om kompletteringar av produktutbud vilket kan tolkas som en del av en evolutionär föreställning om anpassning till föränd- rade miljöer och modulering av funktioner som exempelvis Elektas förvärv av Medical Intelligence:
Goodwill avser framtida synergieffekter. Förvärvet ger möjligheter att i en nära framtid utveckla mer integrerade produkter, som kompletterar och förstärker Elektas lösningar för bildstyrd och stereotaktisk strålterapi (Elekta 2005/06:33).
hårdasiffrorochmjuktprat
En tredje typ av dröm som förekommer i företags goodwillredogörelser är
effektivitetsdrömmen. Effektivitet handlar om prestationsförmåga och har
kommit att bli ett av vår tids starkaste ideal. Nära nog alla verksamheter när idag drömmar om att vara effektiva och dessutom om att kontinuerligt öka sin effektivitet. Drömmen om det goda företaget är i mångt och mycket en dröm om att vara vältrimmad och att inte slösa med resurser. I en av Ratos årsredovisningar beskrivs den goodwill som uppkommit i förvärvet av EuroMaint på följande vis:
Den goodwill som redovisas för EuroMaint representerar en väl fun gerande organisation, med förmåga att löpande utveckla och effektivisera verk- samheten, knyta lönsamma avtal, en affärsmodell som genererar starka kassa flöden och en ledande marknadsposition samt immateriella tillgångar som inte kan identifieras och värderas skilt från goodwill (Ratos 2007:62).
Effektivitetsdrömmen kommer dock främst till uttryck i termer av samord- ning och integration av verksamheter. Ett exempel är hämtat från H&Ms årsredovisnig 2008 där det uppkomna goodwillvärdet beskrivs som:
synergieffekter som uppnås genom bland annat stordriftsfördelar inom produktion, logistik och etablering samt know-how i befintlig organisa- tion (H&M 2008:28).
H&M beskriver de synergieffekter som tros föranleda goodwill. Stordrifts- fördelar är en term som brukar användas i företagsekonomisk diskurs för att beteckna just storlekens betydelse för ökad effektivitet. Stordriften gör det möjligt att skala bort överflödig verksamhet. Mer kan göras med mind- re insatser; det är kärnan i effektivitetstanken. Ett plus ett är, enligt denna synergilogik, lika med tre.