En m ängd åtgärd er har föreslagits när d et gäller att m otverka
boend esegregationens negativa konsekvenser i s.k.
p roblem om råd en. Vilka p roblem och vilka konsekvenser som ska m otverkas är d ärem ot ofta d iffu st d efinierat, och inte heller är
tyd lig.83
Konsekvenser d isku teras d essu tom ofta som om d e härrör från boend esegregationen u tan att d etta faktiskt har d oku m enterats. N ed an ges en översikt av u tvecklingen av olika typ er av åtgärd er; d els exem p el p å åtgärd er som beskrivits i litteratu r, d els åtgärd er som vid tagits i bostad som råd en som ingår i avhand lingens em p iriska d el.
Und er 1970- och 80-talen var d et främ st fysiska åtgärd er som genom förd es i om råd en som sågs som u tsatta och m ind re attraktiva. Fasad er m ålad es om och fräschad es u p p och u tem iljön snyggad es till. Und er d enna p eriod fanns statligt su bventionerad e om byggnad slån som i stor u tsträckning använd es till d essa s.k.
turn-around-om byggnad er (Öresjö 1997, s. 35). Öresjö beskriver
1980-talets verksam het som m otiverad e av en vilja att lösa p roblem , m en att d e var ovanifrån styrd a lösningar, initierad e långt ifrån d e m änniskor som berörd es. Det gav en d ålig förankring och en bristand e kontinu itet (Öresjö 1996). Tanken var att d essa fysiska u p p ru stningar snabbt sku lle öka om råd enas attraktivitet, m inska antalet ou thyrd a lägenheter och d ra till sig resu rsstarka hu shåll. I verkligheten kan d et ha varit så att p ro - blem en snarare var av social än fysisk karaktär. I m ånga fall har d et inte heller varit varken ekonom iskt, socialt eller etiskt försvarbart att genom föra d essa om byggnationer (Öresjö 1996).
Ekonom iskt blev om byggnationerna ofta allt för kostsam m a i p rop ortion till resu ltaten. Den attraktivitet som om råd ena u p p nåd d e räckte inte till för att d e sku lle anses som attraktiva p å d en lokala bostad sm arknad en. Socialt sett har visserligen flera om råd en u p p levts ha blivit m ind re p roblem tyngd a efter om byggnationer, m en d et berod d e ofta p å att d e oönskad e hu shållen flyttat till and ra näraliggand e om rå d en. Etiskt är d et, som Salonen (1997) skriver, oerhört kränkand e att tvingas flytta från sitt hem . Det är också en fråga om m akt och vilka gru p p er som faktiskt kan u tsättas för d enna behand ling (Salonen 1997, s. 158). Utvecklingen led d e sed an till att m an i större u tsträck ning startad e sociala aktiviteter, som t.ex. kaféer och kvällsku rser. Fortfarand e nåd d es ofta inte d e m ål som ställts u p p . Senare id éer var att öka självförvaltningen, att stim u lera till st örre d elaktighet i
83
H är berörs inte d isku ssionen om s.k. kolonialism i sam band m ed begrep p et åtgärd er. Ristilam m i m enad e att åtgärd er inte fu ngerar. Många åtgärd er går u t p å att lära u t ett liknand e beteend e. De and ra får kom m a u p p i nästan, m en bara n ästan, sam m a nivå av socialt erkännand e, d .v.s. norm en, d etta är ett kolonialt tankem önster. (Ristilam m i 1999).
om råd ets verksam heter, att åtgärd erna alltid sku lle initieras av d e boend e sam t att d e boend e sku lle göra arbetet.
Att arbeta m ed förvaltning och föränd ring i u tsatta stad sm iljöer är alltså enligt Pow er och Tu nstall, som att simma mot tidvatten eller em ot d e starka sorterand e socioekonom iska krafter som finns i sam hället. Stu d ien av Pow er och Tu nstall visar att om stad sm iljöer av d etta slag läm nas åt sitt öd e kan negativa p rocesser accelerera. De boend e i om råd et får inte känna att d e blivit övergivna av sam hället, kom m u nen eller staten. Situ ationen är något annorlu nd a i d e u nd ersökta om rå d ena i Storbritannien jäm fört m ed om råd en i Sverige, m en ju st brist p å skötsel och
om råd esförvaltning har skap at p roblem och negativa
boend ereaktioner också i svenska m iljonp rogram som råd en. En rad åtgärd er m ot boend esegregation, förslitning och förslu m ning d isku teras i Pow ers och Tu nstalls sam m anställning (1995). Det behövs ett lokalt styre och lokala organisationer för att m an skall ku nna ta itu m ed p roblem en p å en gru nd läggand e nivå. De förord ar också en u p p d elning av stora om råd en i m ind re enheter för att d et skall bli lättare att skap a kontakter m ellan d e boend e och d e styrand e. I arbetet m ed p roblem om råd en inriktad e m an sig p å fyra hu vu d faktorer, se Figu r 25. Den första åtgärd en, och sannolikt en av d e viktigaste, var att lokalt baserade
ledningskontor öp p nad es i om råd ena sam t att annan ser vice lad es
p å om råd esnivå. Den and ra viktiga p u nkten var att d e bo end e in i d etalj fick inflytande över u tvecklingen. För d et tred je stärktes
samarbetet mellan lokala och centrala styrorgan genom ett stort
engagem ang från hög p olitisk nivå som u p p m u ntrad e föränd ring och exp erim ent. En fjärd e ingred iens i p rojektet var att en neu tral s.k. katalysator arbetad e p arallellt m ed kom m u ngru p p ens, boend e och lokala p ersonal. I Figu r 25 visas också d e effekter som d essa fyra hu vu d faktorer had e p å om råd ets förhålland en. Förbättringar var att; d en gru nd läggand e sam hällsservicen ökad es, att d e boend e fanns m ed i beslu tsp rocessen, att p olitiken blev m ind re sp littrad m ellan olika geografiska nivåer, sam t att m an fann nya sätt att tackla p roblem (Pow er 1996).
1. Lokalt baserad ledning 2. Boende- inflytande 3. Centralt och lokalt
samarbete 4. Katalysatorutifrån, och neutralt stöd Huvudservice förbättras - bättre kvalitet - försiktig hantering av små tilldelade medel Röster i besluts- processen - inflytande på utförandet - utveckling av lokal repre- sentation - större boende- inflytande Mindre splittrad politik - inriktning mot åtgärder på grundnivå - sparande genom bättre struktur Nya sätt att tackla problem - nya styr- metoder - visande av effekter - redovisning av kostnader och in- komster Fyra huvudfaktorer Effekter
Figur 25. M odell enligt Power som användes för att rädda
bostadsområden. PEP-modellen (Priority Estates Projects).
Källa: Pow er 1996, s. 1547.
Extraord inära åtgärd er behövs för att kom m a till rätta m ed d e allvarliga konsekvenser som boend esegregation har åstad kom m it, m enar Pow er (1996). Utstötta och förförd elad e boend e kan inte själva lösa situ ationen u tan behöver stö d från sam hället i stort för att m er genom grip and e föränd ringar i m änniskors liv ska ku nna åstad kom m as. Pow er (1996, s. 1558) föreslår ett åtgärd sp rogram i tio p u nkter för att förbättra förhålland ena i bostad som råd en; 1. Ru sta u p p d en fysiska m iljön och införa m er flexibel
använd ning av lokaler för flera änd am ål.
2. Återskap a en bland ad befolkning m ed m inskat antal s.k. extrem hu shåll.
3. Öka d en kom m u nala stabiliteten och red u cera u tflyttningen av välbeställd a fam iljer genom att höja attraktiviteten i om råd et. 4. Involvera p olisen och kom m u nen i lokala säkerhetsp rogram . 5. Ge m inoritetsgru p p er extra stöd för att ku nna integreras i
om råd et.
6. Skap a en sp eciell bu d getp ost som säkerställer u p p rätthålland et av servicestru ktu ren u nd er lång tid fram över.
7. Skap a broar m ellan om råd et och resten av sam hället, båd e fysiskt (transp orter), organisatoriskt sam t socialt (m ed besök vid and ra bostad som råd esp rojekt o.s.v.).
8. Up p m u ntra aktiviteter från affärer, kyrkor,
frivilligorganisationer o.s.v.; som ett stöd och en social bu ffert m ot om värld en sam t ett stöd vid u tveckland et av egna
förm ågor.
9. Engagera skolor, vu xenu tbild ningar m .fl., som når alla hu shåll m ed barn och u nga, för att förbättra självbild en av om råd et. 10. Skap a så m ånga olika kanaler för föränd ring och stöd som
m öjligt.
Pow er (1996) beskriver vid are angrep p ssättet som beståend e av m ånga lösningar som tillsam m ans bild ar ett lap p täcke när d e sys samman. Lösningarna måste utvecklas i ett ”bottom -up”- perspektiv, och inte som tidigare få formen av ”top -dow n”-
lösningar m ed höghu sbyggand e, slu m rensning och
m assp rod u ktion av bostäd er. Pu nkt två, att återigen åstad kom m a en bland ad befolkning, ligger i linje m ed föreliggand e stu d ies resu ltat, som visad e att befolkningsm ässigt blan d ad e om råd en gav p ositiva effekter när d et gälld e socioekonom isk karriär. I övrigt är d et lätt att kritisera såd ana här åtgärd sp rogram som stelbenta och svåra att genom d riva. Lösningar m ed sam verkan, som H ertting kritiskt kallar ”Samverkan i frustration”, återfinns u nd er p u nkterna 8 och 9 ovan, sam t i tanken att lösningar skall sys sam m an (H ertting 2001). H ertting kritiserar id én om ”bred
samverkan” mellan offentliga myndigheter och förvaltningar,
bostad sföretag och frivilligorganisationer som svår att im p lem entera eftersom d e skild a aktörerna ofta har olika m ål (H ertting 2001).
Efter d enna översikt av stu d ier av u tvärd ering av p rojekt i Storbritannien, övergår jag till en d isku ssion av d e om råd en i kom m u nerna som återfinns i avhand lingens em p iriska avsnitt. Sätra i Gävle, Råslätt i Jönköp ing, och Söd ra Vallby i Västerås har red an figu rerat i red ovisningen av intervju m aterialet och i d en statistiska analysen. Intervju -p ersonerna skild rad e d em som om råd en m ed negativa egenskap er, båd e befolknings - och bebyggelsem ässigt. Den statistiska analysen visad e att d et var här som u nd ersökningsp op u lationen had e säm st u t -sikter för att nå hög u tbild ning och löp te störst risk för att ham na i arbetslöshet. N ed an följer en p resentation av bostad som råd ena i fråga om bostad sbestånd sam t om några åtgärd er som vid tagits i resp ektive om råd e.