Sm ith (1997) skriver att social rättvisa har återkom m it p å d en geografiska agend an u nd er d e senaste åren. Sam m anhanget för frågorna har d ock föränd rats m ycket från 1960- och 70-talens rad ikala geografi, som fick d iscip linen att sätta förd elningsfrågor i centru m (Sm ith 1997, s. 19). N u finns en d isku rs om social rättvisa inom ram en för ett allm änt intresse för m oralfilosofi och p olitisk filosofi. (Olika inriktningar m ed va rierand e p ersp ektiv p å rättvisa konku rrerar, som t.ex. libertarianism en17, kom m u nitarism en18 och fem inism en.19) Social rättvisa har behand lats i texter änd a från Platons och Aristoteles tid . Enligt Sm ith d isku terad es inriktningen tid igt som d et god a livet, the good life, för att sed an hand la m er p recist om förd elningsp olitik.20 Jag ska återge d en gru nd som avhand lingen står p å och d efiniera några viktiga begrep p . Jag har givit ett antal av David Sm iths, H arveys sam t Su san Sm iths texter en central roll, d å d eras d isku ssioner om social rättvisa baseras p å ett ku ltu rgeografiskt p ersp ektiv.
17
Libertarianerna försvarar m arknad ens frihet och kräver inskränkningar i statens m akt att bed riva socialp olitik. Om förd elning via skatter är ett brott m ot m änskliga rättigheter (Kym licka 1995). För en beskrivning av inriktningen se t.ex. (Sm ith 1994, s. 65) eller (Kym licka 1995, s. 100).
18
Kom m u nitaristerna ifrågasätter flera av d e gängse antagand ena om
självbestäm -m and ets karaktär och värd e och är m otstånd are till en neu tral stat. Staten bör sträva m ot en p olitik för d et gem ensam m a bästa (Kym licka 1995). För en beskriv-ning av inriktningen se t.ex. (Sm ith 1994, s. 98) eller (Kym licka 1995, s. 201).
19
Postm od ernism en har enligt Sm ith ”… raised important issues for social justice and
ethics, including scepticism concerning the universal claims of grand theory or metanarrative, hostility towards foundationalism and essentialism, and emphasis on human diversity and difference.” Kritiken mot en enhetlig grund , som social
rättvisa föru tsätter, gör att båd e Sm ith (1997) och H arvey (1996) d isku terar en ny inriktning av social rättvisa. Ingen av författarna vill överge p ersp ektivet och d isku terar u tifrån You ngs kritik ett p ost-m od ernt p ersp ektiv p å rättvisa (1990). (You ng m enar att ”A ny definition of human nature is dangerous because it
threatens to devalue or exclude some acceptable individual desires, cultural characteristics, or ways of life” (Young 1990, s. 104). Smith ser stora hind er för
m öjligheten att form u lera en u niversellt gälland e gru nd tanke för ”good life” (Sm ith 1997, s. 21). H ind ren skall d ock inte visa sig för stora varken för Sm ith eller H arvey, som m enar att övergrip and e argu m ent som social rättvisa fortfarand e krävs för sam hällsföränd ringar.
20
Mod ernare källor m ed d isku ssion om social rättvisa är t.ex. (Raw ls 1971), (N o - zick, 1986, första u p p lagan 1974), (Kym licka 1995), (You ng 1990), (H arvey 1999), (H arvey 1996), (Sm ith 1994), (Sm ith 1996). För m ig är d ock inte syftet varken att bred d a d isku ssionen i äm net eller att ge en heltäckand e bild av teori-bild ningen kring social rättvisa.
En bred d efinition är enligt Sm ith att ”Social rättvisa handlar om
fördelningen av samhällets för- och nackdelar och hur den kommer till”
(Sm ith 1994, s. 1, egen översättning). Ord et rättvisa kan i sig d elas u p p i en d istribu tiv och kom p ensatorisk asp ekt. Distribu tiv rättvisa hand lar om hu r resu rser ska förd elas och föru tsätter intressekonflikter. Kom p en satorisk (eller retribu tiv) rättvisa hand lar om hu r ersättning för ett visst hand land e skall bestäm m as (straff/ ersättning).
En viktig fråga för rättvis förd elning är hu r m an rättfärd igar olik behand ling sam t hu r m an id entifierar olikheter hos m änniskor som är relevanta för förd elning av nyttigheter. Det reser frågan om d istinktionen m ellan aritm etisk och p rop ortionell jäm likhet. I d en aritm etiska får alla sam m a kvantitet av något och i d en p rop ortionella får m änniskor kvantiteter p rop ortionella gentem ot skild a om ständ igheter. Det är i m ötet m ellan m änniskan och natu ren, m ed änd liga resu rser, som ett styre som reglerar förhålland ena blir nöd vänd igt. Det bör vara ett styre som led s m ed m oral från ”a theory of social justice” som bas för m aktu tövningen (Sm ith, 1994, s. 25).
Frågan om vad som ska förd elas orsakar ofta u p p d elningar, o ch d isku ssion förs i term er av t.ex. ekonom isk, social och p olitisk rätt - visa. Sm ith skriver att d etta kan vara en frestand e övning, m en att d en inte är särskilt fru ktbar d å alla ind elningar grip er in i varand ra (Sm ith 1994, s. 25). Att använd a social rätt visa som förd elning av resu rser i p ositiv bem ärkelse, u tan att visa att d et även är nackd elar/ u p p -offringar som ska förd elas, kan vara m issvisand e och är ett p roblem m ed begrep p et.
Smith’s uppfattning om rättvisa är dock bred. ”The term social
justice is taken to embrace both fairness and equity in the distribution of a wide range of attributes, which need not be confined to material things. A lthough the primary focus is on attributes, which have an immediate bearing on people’s well-being or the quality of their lives, our conception of social justice goes beyond patterns of distribution, general and spatial, to incorporate attributes relevant to how these come about. W hile fairness is sometimes applied to procedures and justice to outcomes … we are concerned with both. Preference to the term social justice rather than justice in general is explained not by preoccupation with the distribution of attributes which might be labelled as social, but by concern with something which happens socially, among people in a society. This is taken to incorporate the economical and political dimensions of life … and others which might be labelled cultural, or social in a narrow sense, but excludes retributive or criminal justice.”
(Sm ith 1994, s. 26, egen u nd erstrykning ). Det betyd er att social rättvisa här är båd e förd elnings- och kom p ensationsrättvisa i och m ed term en social. Jag sym p atiserar m ed d enna bred a d efinition av social rättvisa. Det kan d å u ttryckas i d en välkänd a frågan – vem får vad , var och hu r? Var, ger en ru m slig d im ension åt frågan om förd elning.
Som näm nts ovan har rättvised isku ssionen antika rötter i bl.a. Platons och Aristoteles tänkand e. Dagens forskare hänvisar d ock oftare till Raw ls och N ozick som skrev sina gru nd läggand e verk i början av 1970-talet (N ozick 1986) (Raw ls 1971). Det finns inte en teori om social rättvisa, u tan flera. De har olika gru nd som t.ex. socialism en (jäm likhet), kom m u nitarism en (d et gem ensam m a god a) eller u tilitarism en (nytta), o.s.v. Rättvisa har m ånga betyd elser varför d efinitioner m åste göras, som ovan. Ett annat sätt att se p å d efinitionernas olika d isku rser är enligt H arvey att
”admit the relativism of discourses about justice, but to insist that discourses are expressions of social power.” (H arvey, 1996, s. 300).
Id én om rättvisa m åste d å ses i relation till hegem onin som kom m er från d en härskand e klassen. Läsaren bör bära m ed sig d enna skep sis till d e generaliserand e resonem angen om social rättvisa i avhand lingen.
Det finns m ånga begrep p som behand las inom ram en för d isku ssioner om social rättvisa. Det är rättvisa/ orättvisa, m oral,
etik, rättigheter, m öjligheter, well-being, belöning,
jäm likhet/ ojäm likhet och m ed borgarskap . Ofta rör d e p raktisk välfärd och sam hällsekonom i i en bred are m ening. Det som jag ska inrikta m ig p å är d isku ssionen om opportunities, d .v.s. m öjligheter sam t places of good fortune. Detta är också ett begrep p som använd s flitigt i d isku ssionen om social rättvisa. En brittisk kom m ission om social rättvisa skrev t.ex. ett kap itel om Op-
portunities and Life Chances. Självresp ekt och jäm likt
m ed borgarskap kräver m er än att d e basala behoven som inkom st, någonstans att bo o.s.v. u p p fylls. De kräver, enligt kom m issionen, m öjligheter och livschanser som är centrala för p ersonlig frihet och au tonom i. Utbild ning och sysselsättning är två av d essa m öjligheter som krävs, vilka även är intressanta u r avhand lingens p ersp ektiv. (Com m ission on Social Ju stice 1998).
Ett geografiskt sätt att närm a sig frågan om m änniskors olika m öjligheter och livschanser är att p roblem atisera ”places of good
fortune”, (platser med framgång och tur) (Smith 2000a). Smith
skriver att u ttrycket innehåller tre betyd elser; d en roll som tu r sp elar i m änniskors liv, p ositionen i en social stru ktu r sam t p lats i
d ess geografiska m ening. Varje betyd else har ett värd e för m änniskors välm åend e, well-being.
Kritiskt är att tu ren har så stor betyd else i livet, vilket får till konsekvens att vi m åste fu nd era över m oralen i d et. Sm ith skriver, ap rop å ”places of good fortune” i geografisk m en ing, att ”The chance
of birth in a particular place on the highly uneven surface of resources carries no greater moral credit than being born to a rich or poor family, male or female, black or white. A nd such initial advantage as arises from the place of good fortune is readily transferred to future generations, similarly devoid of moral justification. A s for the possibility of the disadvantaged seeking better opportunities elsewhere, for the most people the capacity to change their place, from a poor endowed to richly resourced location (or state), may be as limited as it is to change their gender or skin pigmentation.” (Sm ith 2000a, s. 4). Finns t.ex. ”places of good fortune” för specifika resurser som utbildning, sysselsättning
och inkom st? Platser som skap ar fram gång/ tu r är sp ecifika kontexter, för att anknyta till ett centralt begrep p i avhand lingen.
Ett annat begrep p som använd s i litteratu r om social rättvisa är
”good life”. Smith skriver om återgången till det goda livet i en
artikel ”The concept of the good life in philosophical writing
incorporates both the most desirable or happiest life and the worthiest or most virtuous life, that is both faring well and doing right, it can refer to individual or collective experience” (Smith 1997, s. 21). Vad som är
d et god a livet är förstås, enligt liberaler, be roend e av ind ivid u ella p referenser, fortsätter Sm ith. Det visar sig em ellertid svårt att u tveckla begrep p et social rättvisa u tan att accep tera några gru nd tankar i ett gott liv som är lättare att försva ra än and ra. Det svåra är sed an att välja förd elningsp rincip och särskild a livsm önster, d å behövs social rättvisa som led stjärna. (Sm ith 1997). Angåend e ställningstagand en i frågor om p olitik, social rättvisa, m oral och etik skriver Sm ith (1994, s. 2) att d e avfärd as som norm ativa och inte vetenskap liga. Vikt fästs vid hu r d et sku lle ku nna vara/ bör vara istället för hu r d et verkligen är. Inom flera äm nesom råd en är d et d etta att beskriva och förklara d en observerad e värd en, hu r d et verkligen är, som är kär nan i forskningen. Bed öm ningar om vad som är bra eller d åligt, rätt eller fel görs inte. Det u p p fattas inte som vetenskap ens roll. Ku ltu rgeografer ska enligt norm en om hu r m an skriver inte heller ägna sig åt värd eu ttaland en eller u ttrycka m eningar som kan u p p fattas som p olitiska. Sm ith skriver vid are att d et är troligt att d etta inte går att u teslu ta u r forskningen ”Its because making value
from practice of science is implausible.” (Smith 1994, s. 2). Jag anser
inte heller att d et faktu m att social rättvisa är en norm ativ teori, sku lle u teslu ta veten skap lighet.
I en analys av, u tbild ning, sysselsättningsstatu s och inkom st, kan d et d isku teras om d et är rätt att lägga norm ativa värd eringar p å vad som är socioekonom isk karriär för m änniskor och vad som
god a livet, the good life.21
Ind ivid erna som ingår i u nd ersökningen har alla egna visioner för sina liv. En hög eller låg u tbild ning betyd er d ärför inte au tom atiskt att m an i välfärd st erm er värd erar sin situ ation efter nivåer som jag m äter. Inte heller sysselsättningsstatu s eller in kom st behöver vara värd erat p å sam m a sätt. Det är em ellertid ju st d essa karriärer som sam hället och fram förallt m ed ia och beslu tsfattare ofta använd er när d e u tvärd erar bostad som råd en och hu r m änniskor i olika om råd en m år i välfärd sterm er. Det finns såled es en kop p ling m ellan social rättvisa och välfärd .
Stu d ien u tgår från att ind ivid ers hand land e är viktigt, m en alltid relaterad e till kontexten. Restriktion er för ind ivid er u p p står i sam hällets organisation som helhet, u tifrån m äktiga institu tioner och gru p p er. Id én om restriktioner i sam hället återfinns inom tid sgeografin som beskrivs m er u tförligt ned an. Med tid sgeografin som m etod kan m an blottlägga bred ar e regelbu nd enheter och stru ktu rer som orsak till olika m öjligheter och villkor som p laces of good fortu ne. Till d etta kan läggas avhand lingens betoning av d en nöd vänd iga m otsatsen – places of few opportunities.