Resu ltaten av analyserna ovan är inte entyd iga eller lättolkad e. H u r d e kan tolkas bland as m ed d e förväntningar jag haft i sökand et efter svaren p å ju st m in fråga. H ar d et någon betyd else var m an bor och bott för socioekonom isk karriär i form av högsta u tbild ning, sysselsättningsstatu s och inkom st? Mitt svar är ja, invänd ningarna m å vara ett antal, att jag inte m äter m ed rätt variabler, inte är rätt i tid , resu ltaten är för sm å, d e geografiska om råd ena är för stora/ för sm å, använd er fel m ätm etod er, d et inte är m öjligt att m äta o.s.v. Det finns änd å i m itt m aterial och m ed m ina m etod er en effekt av om givningen för m änniskors socioekonom iska karriär. Sam m anfattningsvis beskrivs effek terna i Tabell 21, m ed text u p p d elad efter effekter p å u tbild ningsnivå, sysselsättningsstatu s och inkom st.
Den sociod em ografiska gru p p en av typ om råd en var signifikant för utbildningsnivå genom alla m od eller vilket är ett intressant resu ltat. Variabeln för fysiska typ om råd en var s ignifikant i m od ellerna utan hu shållskontroll sam t i m od ellen m ed
hu shållskontroll, när d en d ikotom iserats till
m iljonp rogram som råd e kontra varje annan typ av om råd e.60
Det bästa för en hög u tbild ningsnivå för en p erson föd d 1970 var att växa u p p i ett om råd e m ed m ed elklassfam iljer u tanför m iljonp rogram som råd en. Även boend e i sociod em ografiska bland ad e om råd en, i kom bination m ed fysiska typ om råd et, bland ad e hu s från före 1950, var p ositivt för en hög u tbild ning, se Tabell 21, p lu stecken vid 163 p ersoner. Resu ltatet är ett stöd för p olitiken som vill främ ja bland ad e bostad som råd en, båd e befolkningsm ässigt och bostad sm ässigt. Effekten är oväntat starkt p ositiv i d essa om råd en, m ed an d en var m er väntad i sm åhu som råd en m ed m ed elklassfam iljer. Dessa p latser är ex- em p el p å ”places of good fortune” (jfr gläd jehöjd er) (Sm ith 2000a). De som föd s här, eller kom m er hit som sm å, har tu ren att bo i en om givning som ger p ositiva effekter, d .v.s. bättre m öjligheter till socioekonom isk karriär.
Lägst u tbild ning sku lle d e få som bott i kom binationen av
typ om råd ena m iljonp rogram som råd e m ed flerfam iljshu s sam t äld re- och arbetarom råd e (4, 1). Enligt korstabellen var d et 23 p ersoner som bott i såd ana om råd en. För en hög u tbild ningsnivå sku lle d et heller inte vara gynnsam t att ha bott i kom binationen m iljonp rogram som råd e och ett om råd e m ed tätortsnära
60
land sbygd sbefolkning (4, 4) eller i kom bina tionen flerfam iljshu s m ed byggår före 1965 och äld re- och arbetarom råd e (1, 1).61
Sam m antaget var d et 295 p ersoner som bod d e i d e tv å senare kom binationerna m ed m ind re gynnsam m a typ om råd en, se Ta bell 21.
Tabell 21. Korstabell över antalet personer i varje kombination av
typområde samt typområdets effekt på utbildning,
sysselsättningsstatus och in- komst. Effekten redovisas med ’+’ för påverkan i riktning mot hög utbildning, sysselsättning och hög inkomst, samt ’–’ för påverkan mot låg utbildning, ingen sysselsättning och låg
inkomst. De översta tecknen i varje ruta visar effekten på
utbildning, de mellersta syssel- sättningsstatus och de
understa effekten på inkomst.
Fysiska typområden Sociodemografiska typområden Totalt - - + - (+) (+) + - + + Totalt 203 337 1753 174 2467
Med plustecken inom parentes (+) avses en positiv effekt enbart från fysiska typområden.
265 175 4 miljon- programs- områden 0 1 flerfamiljs- hus byggår före 1965 2blandade hus från före 1950 3småhus- områden 23 67 163 0 107 469 1045 688 247 1045 461 31 0 120 28 0 0 1 äldre- och arbetarområden
2 blandade områden
3medelklassfamiljsområden
4tätortsnära landsbygds- befolkningsområden
Sociod em ografiska typ om råd en som gru p p av variabler har
betydelse (signifikans) för att föru tsäga en p ersons
sysselsättningsstatus även i m od eller m ed hu shållskontroll (m ed
d ikotom iserad variabel för fysiskt typ om råd e). Fysiska typ om råd en har d et end ast i form en av d u m m y variabel för m iljonp rogram som råd en. Detta tyd er p å en begränsad betyd else av fysiska typ om råd en för u ngas fram tid a sysselsättnings statu s.
Det är enbart m iljonp rogram som råd en som fram träd er m ed en
negativ effekt som fysisk om givning för
61
Kom binationen flerfam iljshu s m ed byggår före 1965 och tätortsnära land sbygd s-befolkning (1,4) fanns inte vilket är rim ligt m ed tanke p å var typ om råd ena är lokaliserad e, d et fram går också av Tabell 21.
u nd ersökningsp op u lationens sysselsättningsstatu s. Varje annat fysiskt typ om råd e ger d ärm ed m er p ositiv effekt för att vara sysselsatt. I Tabell 21 syns att d enna p ositiva effekt berör 107 + 461 p ersoner. Det bästa sociod em ografiska typ om råd et för sysselsättning året 1995, för en p erson i kohorten, var att ha bott i tätortsnära land sbygd sbefolkningsom råd en 1985-89, d .v.s. i sam m a om råd en som u tsikterna för en hög u tbild ning var sm å.
Lägre sannolikhet för sysselsättning år 1995 had e d e som bott i d e
sociod em ografiska typ om råd ena m ed elklassfam iljs- och bland at om råd e. Det är resu ltat i sam m a riktning som för variabeln u tbild ning, eftersom d et är i d essa om råd en som u tbild ningen förväntas bli som längst. Personerna i kohorten kan fortfarand e vara u nd er u tbild ning och klassats som ej sysselsatta. Kom binationen av m iljonp rogram som råd e och bland at om råd e 4 och 2 gav såled es m inst föru tsättningar för sysselsättning vid 25 års åld er.62 Det var 31 p erson er i kohorten som växte u p p i d essa typ om råd en, se Tabell 21. De kan ses som m otsatsen till ”places of
good fortune”, – “places of few opportunities”63
d .v.s. sorged alar en ligt m etaforen i inled ningen (Sm ith 2000a).
I m od ellerna m ed inkomst var varken sociod em ografiska eller fysiska typ om råd en signifikanta. De förklarad e inte någonting av variationen i inkom st hos u nd ersökningsp op u lationen. Tend enser i m aterialet angåend e om råd en fanns d ock, d e fysiska typ om råd ena var tvärt em ot d e tid igare analyserna nå got m er betyd elsefu lla för inkom st. För p ersonerna i kohorten var d et p ositivt för inkom sten att ha bott i om råd en m ed bland ad e hu s eller i sm åhu som råd en för inkom sten 1995. Detta resu ltat är häm tat u r m od eller u tan hu shållskontroll. I Tabell 21 syns p lu stecken insatta m en inom p arentes d å någon p ositiv effekt från sociod em ografiska om råd en inte ku nnat p åvisas.
Slu tligen kan sägas att d et inte finns några entyd iga resu ltat för hela d en socioekonom iska karriären u tan d e skiljer sig m ellan d e tre ind ikatorerna högsta u tbild ning, sysselsättningsstatu s och inkom st. Effekten från sociod em ografiska och fysiska typ om råd en kan d ock inte ersättas m ed hu shållsbakgru nd , särskilt gäller d etta
för resu ltaten i analysen av högsta u tbild ning och
sysselsättningsstatu s.
62
Kom binationen av m iljonp rogram som råd e och m ed elklassfam iljsom råd e fanns inte, se Tabell 21.
63
Uttrycket ”p laces of few op p ortu nities” beskriver m otsatsen till Sm ith’s ”places of good fortune”.
För u tbild ning och sysselsättning finns d et såled es bättre och säm re u p p växtm iljöer. Föreställningen om en top ografisk karta m ed d alar av sorg och höjd er av gläd je gavs i inled ningen nam nen Sorged alar och Gläd jehöjd er för att illu strera skillnad er. Dessa d alar av säm re m öjligheter och höjd er av bättre m öjligheter för en socioekonom isk karriär existerar i m aterialet som jag u nd ersökt. Resu ltaten av d en statistiska analysen ger vid hand en att d et finns generella kontextu ella effekter. Vilken u p p fattning om d e tta har intervju p ersonerna som refereras i nästa kap itel?