Övergripande beskrivning av SKB:s verksamheter

3 Synpunkter på SKB:s verksamhet och handlingsplan

3.3 Övergripande beskrivning av SKB:s verksamheter

3.3.1 Allmänt

Systemet för att ta hand om använt kärnbränsle och radioaktivt avfall beskrivs i avsnitt 2.1 och presenteras översiktligt i figur 2-1 (sida 37 i Fud-program 2016) som återges nedan. En stor del av det hanteringssystem som behövs för att hantera och slutförvara kärnkraftens restprodukter har redan byggts upp och av redovisningen framgår vilka anläggningar och verksamheter som behövs för att göra systemet komplett.

Systemet delas in i två huvuddelar, dels anläggningar inom KBS-3-systemet för

omhändertagande av det använda kärnbränslet, dels anläggningar för omhändertagandet av lågaktivt och låg- och medelaktivt avfall. I systemet för omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall finns både anläggningar som drivs i avfallsproducenternas regi (lokala markförvar och mellanlager) och anläggningar som drivs, eller kommer att drivas, i SKB:s regi (SFR, SFL, anläggningar inom KBS-3-systemet).

SKB svarar för transportsystemet, som är gemensamt för det låg- och medelaktiva avfallet och det använda kärnbränslet. Transporterna sker huvudsakligen till sjöss, eftersom kärnkraftverken och SKB:s anläggningar ligger vid kusten. Undantag är Ågestaverket där transport av rivningsavfallet kommer att ske på landsväg.

För systemet för omhändertagandet av det använda kärnbränslet återstår att bygga och driftsätta en anläggningsdel för inkapsling av det använda bränslet i anslutning till Clab och en slutförvarsanläggning för det använda bränslet samt att införskaffa en transport- behållare för transport av det inkapslade bränslet. Därutöver planerar SKB att bygga en anläggning för maskinbearbetning och montering av kopparkapseln.

För det låg- och medelaktiva avfallet kommer det att behövas en utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat avfall (SFR), en slutförvarsanläggning för långlivat avfall (SFL) samt en behållare för transport av långlivat avfall.

Figur 1:Systemet för att ta hand om använt kärnbränsle och kärnavfall. (SKB: Fud-program 2016).

3.3.2 Anläggningar inom systemet för låg- och medelaktivt avfall

Anläggningar för behandling av avfall

Behandlingsanläggningar för låg- och medelaktivt avfall finns vid kärnkraftverken och Studsvik. Avfallet behandlas och konditioneras i avfallskollin med syftet att dessa ska kunna transporteras och inplaceras i en slutförvarsanläggning utan behov av ytterligare behandling av avfallskollit som sådant.

Slutförvaring av mycket lågaktivt rivningsavfall i markförvar

Markförvar för slutförvaring av mycket lågaktivt driftavfall finns vid kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals samt i Studsvik. SKB undersöker möjligheten att slutförvara även mycket lågaktivt avfall från avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i markförvar. Avfall som placeras i markförvar är av sådan karaktär att radioaktiviteten ska ha klingat av så mycket att markförvaren kan friklassas 30 år efter sluttäckning.

Slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR)

SFR är lokaliserat vid Forsmarks kärnkraftverk. Förvaret är placerat under Östersjön med cirka 60 meter bergtäckning. Tillståndet för SFR omfattar endast driftavfall. För att kunna slutförvara allt tillkommande kortlivat driftavfall samt avfall från nedmontering och rivning planerar SKB att bygga ut SFR. SKB redogör i avsnitt 5.2.1 mer i detalj för planering och milstolpar för utbyggnaden samt för huvudskeden och tidsplan för genom- förandet av projektet.

Mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall

Långlivat låg- och medelaktivt avfall mellanlagras vid kärnkraftverken, i Clab och i anläggningar i Studsvik. SKB planerar för att kunna mellanlagra långlivat avfall i det utbyggda SFR eller på annan plats och utreder därför möjligheterna för detta.

Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall (SFL)

SKB planerar för att runt år 2030 ansöka om att uppföra SFL och kunna ta det i drift runt år 2045. Anläggningen blir förhållandevis liten jämfört med SKB:s övriga slutförvar. Den totala lagringsvolymen uppskattas till ca 16 000 kubikmeter. SKB redogör i avsnitt 5.2.2 mer i detalj för planering och milstolpar för utbyggnaden samt för huvudskeden och tidsplan för genomförandet av projektet.

3.3.3 Anläggningar inom KBS-3-systemet

Clab/Inkapslingsanläggningen/Clink

Clab är lokaliserat vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Det använda kärnbränslet mellanlagras i anläggningens vattenbassänger, drygt 30 meter under markytan. I mottagningsdelen tas transportbehållarna med det använda kärnbränslet emot och lastas ur under vatten. Bränslet placeras därefter i lagringskassetter. Två typer av kassetter, normalkassetter och kompaktkassetter, används. Förutom använt kärnbränsle mellanlagras i dag även styrstavar från kokvattenreaktorer samt härdkomponenter.

SKB har tillstånd att lagra 8 000 ton bränsle i anläggningen. Enligt dagens prognoser beräknas denna lagringsmängd nås 2023. Bassängerna kan rymma totalt cirka 11 000 ton bränsle och SKB har ansökt om att få utöka lagringskapaciteten i Clab. SKB planerar att kapsla in bränslet i en ny anläggningsdel i anslutning till Clab och driva båda

anläggningsdelarna som en integrerad anläggning, Clink. Clink dimensioneras för att kunna kapsla in 200 kapslar per år. Ansökan enligt kärntekniklagen om att få uppföra inkapslingsanläggningen och att få inneha och driva den som en integrerad anläggning med Clab lämnades in 2006. SKB har inlämnat kompletteringar dels i oktober 2009, dels i mars 2011 samtidigt som SKB ansökte om tillstånd för Kärnbränsleförvaret. Ett tilläggsyrkande avseende utökad mellanlagring i Clab/Clink till 11 000 ton lämnades in 2015 tillsammans med en uppdaterad säkerhetsredovisning.

Kärnbränsleförvaret

SKB lämnade i mars 2011 in en ansökan om att etablera ett slutförvar för använt kärnbränsle. Slutförvarsanläggningen kommer att bestå av en ovanmarksdel och en undermarksdel. Undermarksdelen utgörs av ett centralområde och ett flertal deponerings- områden samt förbindelser till ovanmarksdelen i form av en ramp för fordonstransporter samt schakt för hissar och ventilation. Deponeringsområdena, som tillsammans utgör förvarsområdet, kommer att ligga cirka 470 meter under marknivån och bestå av ett stort antal deponeringstunnlar med borrade deponeringshål i botten på tunnlarna. Efter att kapslarna placerats i deponeringshålen, omgivna av bentonitlera, fylls tunneln igen med svällande lera och försluts med en betongplugg. När allt bränsle har deponerats fylls även övriga utrymmen igen och anläggningarna ovan mark avvecklas. Anläggningen ovan mark omfattas av driftområde, bergupplag, ventilationsstationer och förråd. Anläggningen dimensioneras för en deponeringskapacitet på 200 kapslar per år.

Remissinstansernas synpunkter

Stockholms Universitet hänvisar till SKB:s skrivning i avsnitt 2.1.1 avseende markförvar.

Universitetet efterfrågar bakomliggande skäl till att friklassning kan göras efter 50 år. Universitetet önskar också få förklarat vad som händer med avfallet efter det att mark- förvaret friklassats, om det till exempel ska förbrännas för att koncentrera kvarvarande aktivitet.

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk framför en oro över att

igångsättningen av slutförvarssystemet kan komma att försenas vilket i sin tur kan komma att innebära att Clab:s lagringskapacitet inte kommer att räcka till. Nämnden framför vidare att om detta inträffar blir konsekvensen att Clab måste byggas ut eller annan mellanlagring ordnas.

3.3.4 Transportsystemet

Transportsystemet, som också används för transporter av använt kärnbränsle, består av fartyget m/s Sigrid, specialfordon och olika typer av transportbehållare. Kortlivat

lågaktivt avfall behöver ingen strålskärmning och transporteras till SFR i ISO-containrar. Det medelaktiva avfallet behöver strålskärmning och merparten gjuts in i betong eller bitumen och transporteras i behållare (ATB) med tjocka väggar av stål. Långlivat avfall i form av styrstavar och härdkomponenter transporteras till Clab i en behållare (TK) med tjocka väggar av stål. En ny transportbehållare (ATB 1T) håller på att tas fram för transporter av långlivat avfall i ståltankar avsedda för torr mellanlagring.