Genomförandeplan för använt kärnbränsle

SSM:s synpunkter i detta avsnitt kompletterar de mer övergripande synpunkter som lämnats i kapitel 3 på SKB:s verksamhet och handlingsplan.

SKB:s redovisning

SKB redovisar i avsnitt 3.4 genomförandeplanen för omhändertagande och slutförvaring av det använda kärnbränslet utgående från den översiktliga tidsplan med viktiga mil- stolpar för genomförandet som redovisas i Figur 3-6 i Fud-program 2016.

SKB redogör i avsnitt 3.4.1 för nuläget i pågående verksamheter kopplat till tillstånds- prövningar samt planering och projektering för att etablera återstående verksamheter i KBS-3-systemet, det vill säga den integrerade mellanlagrings- och inkapslingsan- läggningen i Oskarshamn och slutförvarsanläggningen i Forsmark. SKB anger att nuvarande planering bygger på vad som, med aktuella erfarenheter, bedöms som realistiska tidsplaner med målsättningen att driften av systemet ska starta så tidigt som möjligt.

SKB redovisar att de två anläggningsprojekten och arbetet med säkerhetsredovisningar för anläggningarna inom KBS-3-systemet är primära avnämare av den forskning och teknikutveckling för KBS-3-systemet som genomförs. SKB anger vidare att teknikut- vecklingsprojekten för Kärnbränsleförvaret är strukturerade i enlighet med de så kallade produktionslinjerna vilka är kopplade till förvarets barriärer och delar (kapsel, buffert, återfyllning, förslutning och berg). Projekten styrs övergripande av en strategisk teknik- utvecklingsplan som kopplar ihop teknikutvecklingens leveranser med anläggnings- projekt och framtida säkerhetsredovisningar.

I avsnitt 3.4.2 redogör SKB med stöd av figur 3-7 för övergripande planering för KBS-3- systemets genomförande utgående från viktiga milstolpar i form av tillståndsprövning, projektering, uppförande och driftsättning. Enligt planerna inleds uppförandet av

Kärnbränsleförvarets tillfarter cirka 2020. För Clink inleds uppförandet cirka 2022 så att anläggningarna ska kunna tas i drift samtidigt cirka 2030. SKB anger att tidpunkten för byggstart och idrifttagningen av Kärnbränsleförvaret och Clink senarelagts med cirka ett år, jämfört med de planer som redovisades i Fud-program 2013, med hänsyn till att tillståndsprövningarna bedöms ta längre tid än vad som tidigare ansatts.

Avsnitt 3.4.4 och 3.4.6 innehåller beskrivningar av nuläge och planering för fortsatt arbete med att etablera Clink respektive Kärnbränsleförvaret. Redovisningen baseras på projekteringsarbetets olika faser och redovisningar som behöver underbygga beslut om medgivande för uppförande, provdrift respektive rutinmässig drift. Redovisningen beskriver mer utförligt och förtydligar de åtgärder som avses genomföras och redovisas i samband med de milstolpar som anges i figur 3-7.

SKB redogör särskilt i avsnitt 3.4.3 för åtgärder för att erforderlig lagringskapacitet är tillgänglig i Clab när den behövs. SKB redovisar att man har ansökt om ändring i gällande tillstånd för Clab avseende begränsning av totalt inlagrad mängd bränsle från 8 000 till 11 000 ton bränsle. SKB redovisar vidare att man planerar för att frigöra lagringsutrymme i Clab genom att lasta om kärnbränsle från normalkassetter till

kompaktkassetter. SKB anger också att ytterligare lagringskapacitet kan frigöras genom att segmentera och kompaktera de BWR-styrstavar som för närvarande lagras i Clab, och att eventuellt fortsättningsvis mellanlagra dessa på annan plats.

Avsnitt 5.2.3 innehåller en fördjupad redovisning av genomförandet av slutförvaring av använt kärnbränsle. Redovisningen syftar till att redogöra för kopplingen mellan forsknings- och teknikutveckling och de olika milstolpar och skeden som finns definierade för anläggningarna i slutförvarssystemet, från byggstart till avveckling respektive förslutning. Förenklat kan redovisningen sägas översiktligt beskriva hur långt som utvecklingen behöver ha drivits i olika avseenden vid respektive hållpunkt i form av medgivande till start av uppförandet, medgivande att inleda provdrift, medgivande att inleda rutinmässig drift samt inför förslutning.

SKB redogör också för att det inte finns några krav på att kapslarna med använt

kärnbränsle ska kunna återtas. SKB bedömer ändå att det är principiellt möjligt att både före och efter förslutning återta kapslar från det planerade Kärnbränsleförvaret, och att detta demonstrerats praktiskt i försök gjorda i Äspölaboratoriet. SKB redogör också för att inkapslingsdelen av Clink kommer att konstrueras så att det blir möjligt att återföra kapslar med kärnbränsle för förnyad inkapsling, som en tänkbar åtgärd för att hantera eventuella fel som uppstår eller upptäcks under deponeringssekvensen.

Avsnitt 3.4.5 innehåller en översiktlig redovisning av utveckling av transportsystemet. Av redovisningen framgår att nuvarande behållare för transport av använt bränsle från kärnkraftverken till Clab/Clink behöver bytas ut för att uppfylla moderna krav, och att nuvarande behållare för transport av använt bränsle från kärnkraftverken till Clab/Clink behöver bytas ut för att uppfylla moderna krav. SSM:s bedömningar av transport- verksamheten redovisas i kapitel 6 i denna rapport.

Remissinstansernas synpunkter

Oskarshamns kommun refererar till SKB:s redogörelse för möjligheten att frigöra

lagringsutrymme i Clab genom att segmentera styrstavar från kokarvattenreaktorer som lagras i förvaringsbassängerna. Enligt SKB kan segmenteringen utföras i mottagnings- delen på Clab. Kommunen efterfrågar redovisning av om åtgärden föranleder

konsekvenser för hanteringen av övrigt avfall i Clab eller för avfall som fortlöpande inkommer till Clab.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) refererar till SKB:s redovisning av åtgärder för

att utöka Clab:s lagringskapacitet, och behovet av att uppgradera kylkedjan. SGU framför att det är viktigt att även identifiera kylkedjans effekter på grundvatten i omgivningen,

Avsnitt 3.4.4 och 3.4.6 innehåller beskrivningar av nuläge och planering för fortsatt arbete med att etablera Clink respektive Kärnbränsleförvaret. Redovisningen baseras på projekteringsarbetets olika faser och redovisningar som behöver underbygga beslut om medgivande för uppförande, provdrift respektive rutinmässig drift. Redovisningen beskriver mer utförligt och förtydligar de åtgärder som avses genomföras och redovisas i samband med de milstolpar som anges i figur 3-7.

SKB redogör särskilt i avsnitt 3.4.3 för åtgärder för att erforderlig lagringskapacitet är tillgänglig i Clab när den behövs. SKB redovisar att man har ansökt om ändring i gällande tillstånd för Clab avseende begränsning av totalt inlagrad mängd bränsle från 8 000 till 11 000 ton bränsle. SKB redovisar vidare att man planerar för att frigöra lagringsutrymme i Clab genom att lasta om kärnbränsle från normalkassetter till

kompaktkassetter. SKB anger också att ytterligare lagringskapacitet kan frigöras genom att segmentera och kompaktera de BWR-styrstavar som för närvarande lagras i Clab, och att eventuellt fortsättningsvis mellanlagra dessa på annan plats.

Avsnitt 5.2.3 innehåller en fördjupad redovisning av genomförandet av slutförvaring av använt kärnbränsle. Redovisningen syftar till att redogöra för kopplingen mellan forsknings- och teknikutveckling och de olika milstolpar och skeden som finns definierade för anläggningarna i slutförvarssystemet, från byggstart till avveckling respektive förslutning. Förenklat kan redovisningen sägas översiktligt beskriva hur långt som utvecklingen behöver ha drivits i olika avseenden vid respektive hållpunkt i form av medgivande till start av uppförandet, medgivande att inleda provdrift, medgivande att inleda rutinmässig drift samt inför förslutning.

SKB redogör också för att det inte finns några krav på att kapslarna med använt

kärnbränsle ska kunna återtas. SKB bedömer ändå att det är principiellt möjligt att både före och efter förslutning återta kapslar från det planerade Kärnbränsleförvaret, och att detta demonstrerats praktiskt i försök gjorda i Äspölaboratoriet. SKB redogör också för att inkapslingsdelen av Clink kommer att konstrueras så att det blir möjligt att återföra kapslar med kärnbränsle för förnyad inkapsling, som en tänkbar åtgärd för att hantera eventuella fel som uppstår eller upptäcks under deponeringssekvensen.

Avsnitt 3.4.5 innehåller en översiktlig redovisning av utveckling av transportsystemet. Av redovisningen framgår att nuvarande behållare för transport av använt bränsle från kärnkraftverken till Clab/Clink behöver bytas ut för att uppfylla moderna krav, och att nuvarande behållare för transport av använt bränsle från kärnkraftverken till Clab/Clink behöver bytas ut för att uppfylla moderna krav. SSM:s bedömningar av transport- verksamheten redovisas i kapitel 6 i denna rapport.

Remissinstansernas synpunkter

Oskarshamns kommun refererar till SKB:s redogörelse för möjligheten att frigöra

lagringsutrymme i Clab genom att segmentera styrstavar från kokarvattenreaktorer som lagras i förvaringsbassängerna. Enligt SKB kan segmenteringen utföras i mottagnings- delen på Clab. Kommunen efterfrågar redovisning av om åtgärden föranleder

konsekvenser för hanteringen av övrigt avfall i Clab eller för avfall som fortlöpande inkommer till Clab.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) refererar till SKB:s redovisning av åtgärder för

att utöka Clab:s lagringskapacitet, och behovet av att uppgradera kylkedjan. SGU framför att det är viktigt att även identifiera kylkedjans effekter på grundvatten i omgivningen,

antingen genom kylkedjans direkta eller indirekta termiska påverkan nära Clab och/eller kylkedjans utsläppspunkt, men även att ta hänsyn till vattenbalans och

grundvatten/ytvattenutbyte – beroende på vilket råvatten som kommer på fråga för det ökade kylbehovet.

SGU noterar att det inte förs någon diskussion i Fud-program 2016 om eventuella behov av fysiska tekniska kontroll- och övervakningsprogram efter förslutning. SSM tolkar SGU:s remissvar som att SGU efterfrågar en tydligare diskussion och redovisning om huruvida det finns något behov av kontroll och övervakning efter att Kärnbränsleförvaret förslutits.

Kungliga tekniska högskolan (KTH) framför att stora utvecklingsinsatser pågår i och

utanför Europa med syfte att möjliggöra återcykling av använt kärnbränsle, inklusive transmutation av s.k. Minor Actinides i reaktorer av typ GEN IV. Med hänvisning till att det ”använda” kärnbränslet till 97% består av användbara och återcyklingsbara ämnen som uran- och transuranisotoper, och att nyutvecklad teknik kanske kan vara

kommersiellt tillgänglig ca 2050, framför KTH att det använda kärnbränslet i framtiden kommer att ses som en resurs som kan tillgodogöras.

KTH anser med stöd av detta att frågan om återtagande av det använda kärnbränslet är strategisk viktig och bör tas upp mer konkret i kommande Fud-program. KTH framför att SKB bör eftersträva att utforma slutförvaret, eller delar av det, så att ett eventuellt återtagande kan genomföras i stor skala på ett bra sätt tekniskt, ekonomiskt och säkerhets- mässigt. Målet borde vara att de modifieringar i slutförvarets utformning som detta resulterar i bör vara väl genomarbetade när slutförvaret tas i drift 2030.

Uppsala universitet framför att möjligheten till återtag efter deponering är viktig av flera

skäl, inte minst i det fall då framtida generationer önskar införa ett system med reaktorer av typ Generation IV.

SSM:s bedömning

SSM bedömer att SKB i Fud-program 2016 har redovisat en lämplig sammanfattning av det arbete som ligger till grund för fortsatt arbete att etablera ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle. SSM bedömer också att SKB:s i programmet presenterat en rätt- visande redovisning av hur fortsatt utvecklingsarbete planeras genomföras med koppling till den stegvisa etableringsprocess som är definierad i SSM:s föreskrifter, bland annat med krav på särskilda redovisningar av PSAR inför byggstart och SAR inför provdrift. Liksom för fortsatt arbete med utbyggnaden av SFR rekommenderar SSM att SKB redan nu beaktar de viktiga aspekterna av kravställning och lämpliga redovisningar under uppförandet av utbyggnaden.

SSM granskar för närvarande SKB:s ansökningar om att etablera ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle enligt KBS-3-metoden och tar i det arbetet del av mer detaljerad och mer aktuell information om pågående utvecklingsarbete, jämfört med vad som redovisas i Fud-program 2016. SSM avstår därför från att lämna mer detaljerade synpunkter på SKB:s redovisning avseende framtida insatser för Kärnbränsleförvaret och Clink.